Wrangel

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

Adliga ätten WRANGEL, nr 2092.

Natural. 1772 13/9, introd. 1776.

Släkten Wrangel, som efter sitt första framträdande i Estland i senare hälften av 13:e århundradet därifrån

spritt sig till Sverige, Ryssland, Tyskland, Österrike och Holland, har sannolikt inkommit till det gamla

»Livland» med svärdsriddarorden eller med tyska orden. Den har utan tvivel gemensamt ursprung med de

därstädes samtidigt boende ätterna Levenwolde och von Engdes; samtliga föra samma stamvapen, en

tretinnad bjälke (mur). Namnet är härlett av dess äldsta godsbesittning i det nya hemlandet, Uwarangele, på

estniska Warango (nu Wrangelshof), i det dåvarande danska Wierland, Estland. Urkundligt framträder

släkten första gången 1279 med riddaren Hinricus de Wrangele, ärkebiskopens av Riga vasall, vilken stupade

vid Ascheraden 1279. Under de två sista årtiondena av 1200-talet och förra hälften av 1300-talet förekomma

i urkunderna flera riddare och lantråd i Estland, vilka skrevo sig de Vranggele, Wranghele, Wrangel, och

vilka på grund av det gemensamma vapnet och deras huvudsakligast till socknarna Haljall och Maholm i

Wierland koncentrerade godsinnehav med nödvändighet måste hava tillhört släkten, ehuru filiationen dem

emellan till följd av bristande urkundsmaterial icke kan fastställas. De senaste forskningarna rörande släktens

äldsta historia (Georges, baron von Wrangell, Geschichte der Wrangel zur dänischen und Ordenszeit) hava

givit till resultat, att man kan särskilja tre huvudlinjer av släkten, vilkas äldsta påvisbara stamfäder levde

i medlet av 1300-talet och tillhörde släktens tredje generation från den förste kände namnbäraren, riddaren

Hinricus de Wrangele 1277, utan att deras släktskap inbördes eller med tidigare i urkunder nämnda personer

med namnet Wrangel kunnat utrönas. Dessa huvudlinjer hava av sagde författare efter stamgodsen blivit

kallade 1) Rojel-Jensel, 2) Hoebbet-Adinal och 3) Jess-Itfer.

Den första huvudlinjen, Rojel-Jensel, som var rikt besutten i stiftet Dorpat, härledes från riddaren Eylhard

von Wrangele, stiftet Dorpats vasall, som nämnes 1338 och 1341. Söner till honom voro Henrik 1378—1410,

biskop i Dorpat, och Eilard 1374—1397, stiftsfogde därstädes. Av den sistnämndes tre söner blev Wolmar,

1430—1458, stiftet Dorpats vasall, fader till Jürgen, till Rojel, Kaggar och Lassil 1472, † före 1503, av vilkens

fem söner tre lämnade avkomlingar, nämligen Johan, Helmold och Wolmar. Helmolds († omkr. 1550) gren

utgick sannolikt i slutet av samma århundrade, Wolmar, † före 1521, bildade en gren, som skrev sig till

Sage, vilken utdog med hans sonsons son Wolmar före 1626. Johan Wrangel till Rojel, Jensel m. m., stiftsråd

i Dorpat, som 1522 representerade stiftets ridderskap vid en församling i Dorpat, † 1552, hade i två giften

åtta söner, däribland Moritz, biskop i Reval 1558—1560, Henrik 1541—1557, domherre på Ösel, Johan,

till Jügel 1595, vars gren utdog med ende sonen Johan före 1626, och Fabian, till Jensel, † 1568, g. m. Anna

Tuve (Taube af Issen). Med Fabians sonsons sonson Fabian von Wrangel, f. 1651, som först var i svensk

men sedan övergick till nederländsk-spansk tjänst, upphöjdes i spanskt greveskap och slutade som

generalfältmarskalk och guvernör i Bryssel, utgick linjen Rojel-Jensel på svärdssidan 1737. Ehuru förutom

sistnämnda Fabian flera medlemmar av denna linje voro i svensk tjänst, har ingen gren av densamma vunnit

inträde på svenska riddarhuset.

Den andra, först i Strand-Wierland bosatta huvudlinjen, Hoebbet-Adinal, kan räkna som sin stamfader

den »Hermannus de Vranggele, in utroque jure baccalaureus» (1342), vasall i Wierland ännu 1382, vilken

tidigare med orätt gjorts till stamfader för släktens alla grenar (H. von Baensch, Geschichte der Familie

von Wrangel). Hans son Hans, till Oyel, 1390—1406, blev fader till Wolmar, † före 1462, vilken 1459

förvärvade sig gården och byn Hoeppele (Hoebbet) i Strand-Wierland. Av dennes fyra söner bildade Otto,

till Kersel, 1456—1468, och Hans, till Hoebbet, † omkr. 1460, tvenne grenar, som utdogo i mitten av

1500-talet, medan Henrik, 1454—1474, mannrichter i Wierland, blev sannolikt stamfader för den ännu i Preussen

såsom friherrar (en därstädes i grevligt stånd upphöjd gren numera utdöd) talrikt levande grenen Abellen,

och Berthold stamfader för grenen Adinal med dess förgreningar Lagena och Raick. Berthold Wrangels

son Wolmar hade förutom sonen Wolmar (d. y.) till Adinal (se friherrliga ätten Wrangel af Adinal) en son

Reinhold till Annickfer 1561, vars son Henrik, till Annickfer 1561—1600, blev fader till översten i svensk

tjänst (för östra Viborgs reg.) Reinhold Wrangel, f. 1600, † 1654, vilken köpte godset Lagena av kronan.

Från honom härstammar en gren av släkten, som ännu fortlever i Tyskland och Estland. Nämnda Wolmar

Wrangels (d. y.) till Adinal sonson Johan hade förutom sonen Herman — fader till Didrik, friherre och greve

Wrangel af Adinal, nr 37, och Reinhold, friherre Wrangel af Adinal, nr 199 — sonen Hans, kaptenlöjtnant

i svensk tjänst, † före 1690, från vars son, löjtnanten i svensk tjänst Jobst Jakob Wrangel, † omkr. 1699,

den i Tyskland och Estland fortlevande grenen Raick härstammar.

1—843019. Svenska adelns ättartavlor. LX

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

2 WRANGEL.

Översiktstabell

över de i Sverige introducerade ätterna Wrangel med undantag av ätterna Wrangel af Adinal.

Berthold Wrangel.

(Adl. ätten Wrangel, nr 2092.)

Jürgen. Fredrik.

— ——

Otto. Vicke.

C— ——

Moritz. Hans.

Se adl. ätten .

Wrangel af

Sauss.

20 —

Moritz. Tönnes. Herman.

Se adl. ätten

Wrangel af

Fall.

——— n

Tönnes. Herman. Hans.

Se grevl. ätten

Wrangel af

Salmis,

C (Tab. 1).

Jürgen. Otto. Jürgen. Herman. Herman Hans.

Se adl. ätten Adl. ätten Se friherrl. ätten Wrangel Se friherrl. ätten

Wrangel af Wrangel Wrangel af af Lärje Wrangel af

Sage och (Tab. 4). Ludenhof. och Sko. Ludenhof.

Waschel. Tab. 2. | Tab. 1.

— o— S— ——

Tönnes Otto Carl Gustaf, Adolf Herman.

Johan. Reinhold. greve Wrangel Se friherrl. ätten

af Salmis Wrangel af

(Tab. 3). Lindeberg,

(Tab. 5).

r —— — — T—

Anton Johan. Otto Rutger

Se friherrl. Reinhold. Johan.

och grevl.

ätterna

Wrangel af

Sauss.

I— —

Fredrik Anders Otto

Ulrik. Reinhold. Wilhelm.

Se friherrl. Se grevl.

ätten ätten

Wrangel Wrangel.

af Sauss.

Johan Vilhelm. Carl Magnus,

Se friherrl. ätten (Wrangel af

Wrangel von Brehmer. Sage och Waschel).

Den tredje och, sedan grenen Tolsburg-Ellistfer kunnat förbindas med densamma, till medlemsantalet

talrikaste av släktens huvudlinjer, Jess-Itfer, är representerad på svenska riddarhuset med icke mindre

än tolv nummer. Som dess stamfader räknas den såsom kungl. danskt råd nämnda Thidericus (Tile)

Wrangele, vars sonson Berthold, till Kandel m. m., före 1406 köpte godset Jess av Hans Wrangel

till Oyel (av linjen Hoebbet-Adinal). Hans söner voro Jürgen, Wolmar och Fredrik. Wolmar Wrangel, till

Selliet och Kaligel 1450, dog barnlös före 1464. Fredrik Wrangel (se nedan) blev stamfader för grenen

Tolsburg-Ellistfer, från vilken härstamma adliga ätten Wrangel, nr 2092, friherrliga ätten Wrangel af Ludenhof,

nr 55, grevliga ätten Wrangel af Salmis, nr 13, och friherrliga ätten Wrangel af Lindeberg, nr 41. Jürgen

Wrangel (se grevliga ätten Wrangel) blev stamfader för huvudgrenen Jess-Itfer, från vilken härstamma

adliga ätten Wrangel af Fall, nr 1859, adliga, friherrliga och grevliga ätterna Wrangel af Sauss, nr 1770,

279, 219 och 93, grevliga ätten Wrangel, nr 99, adliga ätten Wrangel af Sage och Waschel, nr 1850, och

friherrliga ätten Wrangel von Brehmer, nr 268. Dessutom härstamma från denna huvudgren de ännu i

Estland eller i rysk emigration levande grenarna Wrangel af Jess och Hüer (stamfader Henrik Johan,

f. 1660, kapten i svensk tjänst, mannrichter i Estland, † 1705, broder till Anton Johan och Otto Reinhold

Wrangel af Sauss), Wrangel af Koil och Tois (stamfader Hans, mannrichter i Estland, † 1659, broder till

Georg Wrangel af Fall) och Wrangel af Tolk (stamfader Moritz, lantråd i Harrien och Wierland, † 1625,

brorson till den äldre Tönnes Wrangel af Sauss, adliga ätten). Ytterligare må nämnas, att ett naturalisations-

brev utfärdades den 28 september 1675 för ätten von Wrangel (jämte ätterna Hastfer och von der Lode)

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

WRANGEL. 3

utan att känt är, vilken gren av släkten detta avser, och att översten Claes Johan Wrangel, † 1712, son av

ovannämnda Hans Wrangel, stamfader för grenen Koil och Tois, den 15 oktober 1686 erhöll öppet brev på

att immatrikuleras på riddarhuset, vilket dock aldrig ägde rum (S. K.).

Släkten är under flera nummer inskriven på riddarhusen i Estland, Livland och Kurland. Samtliga därstädes

levande grenar hava genom kejserliga senatsbeslut av 1855 och 1866 erhållit tillstånd att föra rysk

barontitel.

Litteratur: Georges von Wrangell, Geschichte der Wrangel zur dänischer- und Ordenszeit i Vierteljahrschrift

für Wappen-, Siegel- und Familienkunde 1926—1927; Ätten Wrangels stamlinjer i Personh. Tidskrift 1917

och 1923; H. von Baensch, Geschichte der Familie von Wrangel vom Jahre zwölfhundertfünfzig bis auf die

Gegenwart (1887) jämte recension av detta arbete i Historisk Tidskrift för 1888; R. von Wrangel, Die Familie

von Wrangel 1887—1908 (1909); Acta Wrangeliana 1928—1934; Paul Johansen, Die Estlands-Liste des

Liber census Daniae (1933).

Tab. 1.

Thidericus (Tile) Wrangele,

nämnes såsom k. danskt råd

i Wierland 1342. — G. m.

Stanzechen (von Haudis?).

Son:

Vicke Wrangel, till Tatters i

Haljalls sn; nämnes 1390, 1405.

G. 1:o m. Elisabet; 2:o m.

Margareta.

Son:

Berthold Wrangel, till

Kandel, Karuol, Tatters m. m. i Haljalls sn, Estland;

nämnes 1397, 1402; köpte före 1406 av fränden

Hans Wrangel av linjen Hoebbet-Adinal godsen

Pödderas, Jess och Tammispäh i nämnda sn, vilka

belänades honom av ordensmästaren s. å. 15/6. —

G. m. Elisabet.

Söner:

Jürgen Wrangel; ordensvasall. Se adliga

ätten Wrangel af Sauss, Tab. 1.

Fredrik Wrangel. Se Tab. 2.

Tab. 2.

Fredrik Wrangel (son av Berthold Wrangel, Tab.

1), till Oyel i Maholms sn, vilket han köpte av

Conrad Uexkull 1430 1/7, och Tols i Haljalls sn,

båda i Wierland. — G. (efter 1420?) m. Lutgarde

(Uexkull?), som levde 1464.

Son:

Vicke Wrangel, till Tols (Tolsburg); erhöll

försäkran på arvgodsen efter farbrodern Wolmars

änka Barbara (Uexkull?) 1464 20/3; ägde Kallegal,

Asse och land vid Wesenberg 1469; † omkr. 1470

(före 1471 13/8). — G. m. Ilsebe i hennes 1:a gifte

(g. 2:o m. Bertold Berch).

Son:

Hans Wrangel, till Tolsburg samt Ellistfer i

Ecks sn, Livland, som han 1523 köpte av Henrik

Tuve (Taube); lantråd i Estland; † omkr. 1540.

— G. 1:o m. Ilsebe von Uexkull i hennes 2:a gifte

(g. 1:o m. Claus Ungern), † före 1525, dotter av

Bertram von Uexkull, till Angern; 2:o m. Magdalena

von Uexkull, som levde ännu 1548, dotter av

Johan von Uexkull, till Rappifer, och Anna von

Farensbach.

Son:

1. Herman Wrangel, till Tolsburg och Ellistfer

med Sadjerw samt Kayafer i Marien-Magdalenen

sn, Livland; † före 1586. — G. m. Adelheid von

Uexkull, dotter av lantrådet Johan von Uexkull,

till Riesenberge och Tolks, och Dorotea Mecks.

Söner:

Herman Wrangel; fältöverste; † 1627. Se Tab. 3.

Hans Wrangel; ryttmästare; † 1593. Se

grevliga ätten Wrangel af

Salmis, Tab. 1. .

Tab. 3.

Herman Wrangel (son av Herman Wrangel,

Tab. 2), till Tolsburg, Ellistfer, Sadjerw och

Kayafer; överste i polsk tjänst och befälhavare i Dorpat

1600; överlämnade denna fästning till svenskarna

s. å. 27/12 och gick själv i svensk tjänst; svensk

ryttmästare 1601 16/1; fången vid Kokenhusen s. å.;

fältöverste; † omkr. 1627. — G. 1:o m. Wilmoth

Anrep, som levde ännu 1599, dotter av Adolf

Anrep, till Korküll och Assikas, och Gertrud

Nieroth; 2:o m. Elisabet Taube i hennes 2:a gifte (g.

1:o m. Arend Fahrensbach), † 1654, dotter av

Bartholomäus Taube, till Sage, Kalp och Oerten,

och Elisabet Fiefhusen.

Söner:

1. Jürgen Wrangel; löjtnant; † före 1627. Se

Tab. 4.

1. Herman Wrangel; manngerichtsassessor; †

1627. Se friherrliga ätten

Wrangel af Ludenhof, Tab. 2.

Tab. 4.

Jürgen Wrangel (son av Herman Wrangel,

Tab. 3), till Ellistfer och Kayafer samt Walk i

Merjama sn, Estland; löjtnant i svensk tjänst;

† före 1627. — G. m. Gertrud von Farensbach,

som levde änka 1639, dotter av Arend Henrik

von Farensbach och Magdalena von Uexkull.

Son:

Herman Wrangel, till Kayafer och Walk;

ryttmästare i svensk tjänst; † 1651 8/2 på Walk (enl.

annan uppgift 1650 13/3 av sår, erhållna i en duell

s. å. 6/3)[1] och begr. 1652 20/2 i Revals domkyrka. —

G. omkr. 1640 m. Anna von Taube, som levde änka

1669, dotter av Bernhard von Taube, till Etz.

Son:

Jürgen Johan Wrangel, till Ellistfer och Kayafer;

f. 1644 10/2 i Reval; var 1661 löjtnant; löjtnant vid

C. G. Wrangels reg. 1664; kapten därst. 1671;

generaladjutant 1676 2/6; överstelöjtnant för en

skvadron Östgöta och Västgöta ryttare s. å. i dec.;

överstelöjtnant vid Lybeckers reg. 1677; överste

för Österbottens reg. 1683 22/7; överste för

Upplands reg. 1684 12/12; † 1698 14/5 (redan 1696?)[2]

på överstebostället Landsberga i Biskopskulla sn

(Upps.) och begr. i Reval. Han anförde såsom

generaladjutant förtrupperna på vänstra flygeln i slaget

vid Halmstad, varvid hästen blev skjuten under

honom, bevistade slaget vid Lund 1676, där han

blev svårt sårad, samt slagen vid Landskrona och

Kristianstad 1677, där han mycket utmärkte sig.

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

4 WRANGEL.

— G. 1:o 1685 4/8 på Ulriksdal i Solna sn (Sth.)

m. grevinnan Margareta Stenbock, f. 1652 i Narva,

† 1689 2/8 i Örebro och begr. i Torpagraven i

Länghems kyrka (Älvsb.), dotter av riksrådet och

generalguvernören friherre Erik Stenbock, greve

Stenbock, nr 12, och hans 1:a fru Catharina von

Schwerin; 2:o 1690 30/10 i Stockholm m. friherrinnan

Hedvig Eleonora Horn af Marienborg i hennes 1:a

gifte (g. 2:o 1702 9/10 på Vikhus i Rytterns

sn, Vm., m. överstelöjtnanten vid änkedrottning

Hedvig Eleonoras livreg. med överstes karaktär

Gustaf Vilhelm von Fersen, dp 1673 21/12, † 1739,

av samma släkt som friherrliga och grevliga ätterna

von Fersen, nris 63 och 56), dotter av riksrådet,

fältmarskalken och generalguvernören Henrik

Henriksson Horn af Kanckas, friherre Horn af

Marienborg, nr 21, och hans 83:e fru Emerentia

Ribbing, nr 15.

Son:

2. Bengt Adolf Wrangel, f. 1697 22/1; volontär

vid Älvsborgs reg. 1711; rustmästare därst. 1712;

volontär vid änkedrottningens livreg. till häst

1713; korpral därst. 1714 20/86; kornett 1716 13/6;

kornett vid livdragonreg:t 1718 9/1; löjtnant därst.

1719 26/5; löjtnant vid Smålands tre- och

femmänningsinfanterireg. 1722 7/3; löjtnant vid

adelsfanereg:t 1723; löjtnant vid Östgöta

kavallerireg. 1736 22/5; regementskvartermästare därst.

1741 3/9; ryttmästare 1746 5/9; majors avsked 1748

20/1; RSO 1750 17/4; † 1771 14/1 på Stora Heden i

Larvs sn (Skarab.). Han bevistade Stralsunds

belägring 1712 och fälttåget i Norge 1718 samt

följande års kampanj i Roslagen. — G. 1722 2/5

på Sjöstorp i Ödeshögs sn (Ög.) m. Hedvig Sofia

Boije af Gennåäs, f. 1704 27/7 på Knutstorp i Flisby

sn (Jönk.), † 1774 14/10 på Stora Heden, dotter

av översten Anders Boije af Gennäs, nr 16, och

friherrinnan Elisabet Christina von Liewen, nr 45.

Söner:

Johan Gustaf Wrangel, natural. Wrangel, f. 1723;

major; † 1787. Se Tab. 5.

Fredrik Göran Wrangel, natural. Wrangel,

f. 1724; ryttmästare; † 1810. Se Tab. 6.

Henrik Herman Wrangel, natural. Wrangel,

f. 1730; kapten; † 1788. Se Tab. 7.

Carl Erik Wrangel, natural. Wrangel, f. 1734;

kapten; † 1802. Se Tab. 8.

TAaB. 5.

Johan Gustaf Wrangel, natural. Wrangel (son av

Bengt Adolf Wrangel, Tab. 4), f. 1723 23/4; volontär

vid Östgöta infanterireg. 1736 10/9; rustmästare

därst. 1743 22/4; furir s. å. 27/5; förare 1747 20/5;

sergeant 1749 15/2; fänrik vid Lantingshausens reg.

s. å. 5/4; löjtnant därst. 1750 31/12; kapten 1762 13/9;

RSO 1772 28/5; natural. svensk adelsman s. å. 13/9

jämte sina då levande bröder (introd. 1776 under

nr 2092); major i armén 1772 13/9; transp. till

änkedrottningens livreg. s. å. 25/9; sekundmajor därst.

1778 11/3; avsked 1780 12/4; † 1787 12/1 på Linnunpää

i Piikkis sn i Finland och slöt själv sin adl. ättegren.

Han var vid revolutionen 1772 tjänstgörande i

Stockholm under generallöjtnanten friherre

Sprengtportens befäl. — G. 1775 18/4 i Helsingfors m.

friherrinnan Ulrika Amalia Dorotea Stackelberg, f.

1742 17/9, † 1818 6/8 på Valkeala i likan. sn,

Finland, dotter av fältmarskalken friherre Bernt Otto

Stackelberg, nr 192, och hans 2:a fru,

riksfriherrinnan Amalia Elisabet von Ellrichshausen.

Döttrar:

Ottiliana Gustava, f. 1780 3/2 i Helsingfors.

Hedvig Elisabet, f. 1783 3/12.

Juliana Ulrika, f. 1785 10/8, † ogift 1844 12/11 på

Vik i Sibbo sn, Finland.

Fredrika Bernhardina, f. 1786 10/10, † 1852 25/1

på Rönnäs i Pernå sn. G. 1819 5/9 i Valkeala sn m.

vice häradshövdingen friherre Carl Henrik Wrede af

Elimä, nr 44, i hans 3:e gifte, f. 1778, † 1837.

Tab. 6.

Fredrik Göran Wrangel, natural. Wrangel (son av

Bengt Adolf Wrangel, Tab. 4), f. 1724 16/3 på

löjtnantsbostället Hårrum i Tunhems sn (Älvvsb.);

volontär och förare vid Västmanlands reg. 17431

aug.; förare därst. s. å.; korpral vid adelsfaneregi

1747; fänrik vid Moritz av Sachsen reg. i Frankrike

1748 i aug.; kornett vid adelsfanereg:t 1752 20/1;

löjtnant i fransk tjänst 1756 och vid adelsfanereg:

1761 18/8; avsked ur franska tjänsten 1763; rytt

mästare vid adelsfånereg:t 1764 7/12; RSO 1772 28/5;

natural. svensk adelsman s. å. 13/9 jämte sina di

levande bröder (introd. 1776 under nr 2092);

avsked ur krigstjänsten 1776 8/5; † ogift 1810 14/

på Staffanshagen i N. Vånga sn (Skarab.) och slöl

således själv sin adliga ättegren. Han bevistad

1757—1762 kampanjerna i Westfalen och Hessen

Tab. 7.

Henrik Herman Wrangel, natural. Wrangel (sor

av Bengt Adolf Wrangel, Tab. 4), f. 1730 3/

(1729 23/3)2; page hos sedermera konung Adodol

Fredrik 1746 1/10; fänrik vid änkedrottningen

livreg. 1754 4/5 och vid Upplands reg. 1760 19/;

löjtnant därst. 1762 2/4; kaptens avsked 1771 8/4

natural. svensk adelsman 1772 13/9 jämte sina d

levande bröder (introd. 1776 under nr 2092)

† 1788 28/3 på Sveaborg. — G. 1:o 1763 11/6 1

Emerentia Runeberg i hennes 2:a gifte (g. 1:o 175

i dec. m. löjtnanten Fredrik Vilhelm Elgenstierns

nr 1618, f. 1725, † 1756), f. 1729 6/12; † 1769 19/;

dotter av prosten och kyrkoherden i Alunda oc

Morkarla församlingars pastorat av ärkestifte

Lars Runeberg och hans 1:a fru Agneta Elisab

Maistrin; 2:o 1769 4/11 m. Fredrika Philp, f. 173

28/10, † 1773 7/1 efter barnsäng på Trosta i Gottrör

sn (Sth.), dotter av löjtnanten Anders Philp, 1

242, och Johanna Juliana Stiernhielm, nr 180

3:o m. (ej känt).

Barn:

1. Adolf Lorentz, f. 1764 24/1 i Alunda sn (Upps.

volontär vid Upplands reg. 1773 31/9; sergeant vi

arméns flotta 1777 10/3; fänrik därst. 1778 29/4 5 15

nant 1789 8/5; RSO 1790 15/5; kapten s. å. 2/;

ryttmästare vid adelsfanereg:t 1804 6/7; avske

1813 23/3; † ogift 1817 4/2 i Stockholm och sli

troligen denna ättegren.

1. Agneta Sofia, f. 1765 19/8; hovfröken ho

hertiginnan av Södermanland; † 1800 16/7 på Lån

i Grums sn (Värml.). G. 1785 23/6 m. kapten

greve Carl Gustaf Löwenhielm, nr 87, f. 175;

† 1839.

2. Charlotta, f. 1771 8/6 i Närtuna sn (Sth.

† 1809 25/7 i Stockholm. G. 1:o 1791 28/3 på Stol

Heden i Larvs sn (Skarab.) m. bryggaren i Stoci

holm, kaptenen vid borgerskapets infanteri Sv

Roos, f. 1746, † 1798 11/11 i Stockholm; 2:o 180

28/3 på Danviks kyrkoherdeboställe m. sin kusi

adjutanten Vilhelm Philp, nr 242, f. 1777, † 180

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

WRANGEL. 5

2. Garl Gustaf, f. 1772 3/8, † s. å. på Trosta.

2. Carl Gustaf, ) ff. 1773, †† några veckor

2. Hans Herman, gamla.

Tab. 8.

Carl Erik Wrangel, natural. Wrangel (son av

Bengt Adolf Wrangel, Tab. 4), f. 1734 8/9; volontär

vid Hessensteinska reg:t 1750 1/1; rustmästare vid

Spensiska reg:t 1751; furir vid kronprinsens reg.

1756 18/12; fältväbel därst. 1758 24/3; fänrik s. å. 25/3;

löjtnant 1767 15/6; natural. svensk adelsman 1772

13/9 jämte sina då levande bröder (introd. 1776

under nr 2092); kapten och

regementskvartermästare vid sistn. reg. 1772 25/9; kapten vid

Kronobergs reg. 1776 17/1; avsked 1777 22/10; RSO s. å.

21/11; † 1802 3/7 på Haråsen i Österbitterna sn

(Skarab.). Han bevistade pommerska kriget på

1750- och 1760-talen. — G. 1781 12/2 m. Margareta

Maria Barck i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1808 29/7

m. fänriken Christian Albrekt Hårleman, nr 1927,

i hans 2:a gifte, f. 1752, † 1811), f. 1764 16/5, dotter

av notarien Carl Fredrik Barck och Henrietta

Elisabet von Brandten, nr 1376.

Barn:

Hedbvig Sofia, f. 1781 16/4, † s. å. 7/9.

Adolf Fredrik, f. 1782 26/7; volontär vid

Skaraborgs reg. 1796 12/7; furir vid Göta artillerireg. 1798

15/10; sergeant därst. 1799 28/11; reste utrikes 1802

och efterlystes i tidningarna 1805.

Hedvig Sofia, f. 1783 4/11, † s. å. 31/12.

Henrietta Christina, f. 1784 11/11, † ogift 1851 3/12

i Lidköping.

Johan Georg, † späd.

Johan Georg, f. 1787; löjtnant; † 1820. Se Tab. 9.

Ulrika Eleonora, f. 1788 23/11 i Gerseby Storegård

i Bollebygds sn (Älvsb.), † 1797 17/7 i Borås.

TAaB. 9.

Johan Georg (son av Carl Erik Wrangel, natural.

Wrangel, Tab. 8), f. 1787 9/4 i Skölvene sn (Älvsb.);

volontär vid Älvsborgs reg. 1796; rustmästare

därst. 1804 15/9; fanjunkare 1807 2/11; fänrik 1808

9/3; löjtnant 1812 30/4; avsked 1815 27/5; † 1820.

Han bevistade fälttågen i Pommern 1807 och i

Norge 1808 samt i Tyskland 1813 och erhöll GMtf.

— G. 1812 24/7 på Svansö i Bottnaryds sn (Älvsb.)

m. sin syssling Margareta Johanna Oijens, † 1841

12/6 i Hjo, dotter av engelska fabrikören, k.

sekreteraren Samuel Oijens och Maria Christina

Göthenstierna, nr 1501.

Barn:

Adelaide Maria Fredrika, f. 1813 28/1, † 1875 4/5

i Skövde. G. 1838 12/12 m. hovkamreraren,

kronolänsmannen i Kinds härads fögderi i Älvsborgs län

Petter Hallenborg, f. 1806, † 1859 23/12.

Carl Adolf, f. 1815 3/5, † s. å. 11/9.

Erik Fredrik, f. 1816; överste; † 1896. Se

Tab. 10.

TAaB. 10.

Erik Fredrik (son av Johan Georg, Tab. 9), f.

1816 17/7 på Ingeshult i Gällstads sn (Älvsb.);

student i Lund 1831 10/5; furir vid Södermanlands

reg. 1834 8/8; officersexam. 1836; fanjunkare vid

Västgöta reg. s. å. 31/12; underlöjtnant därst. 1837

11/8; löjtnant 1843 23/1; generalstabsofficer 1845 6/11;

LKrVA 1851; kapten i armén 1852 6/4; kapten vid

reg:t 1855 9/6; major i armén 1856 21/11; RSO 1858

28/4; lärare i krigskonst och krigshistoria vid högre

artilleriläroverket å Marieberg s. å.; RNS:tOO

1859 8/12; 3. major vid reg:t 1861 10/5;

överstelöjtnant i armén 1862 27/3; överste i armén 1865 29/12;

postinspektor i Växjö s. d.; avsked från sistn.

tjänst 1881 2/9; RNO 1886 15/5; † 1896 9/7 i Växjö.

Har gjort sig känd såsom tonsättare och författare

samt från trycket utgivit: Kriget mellan Ryssland

och Turkiet (1854), Österländska kriget (I—II

1855—1857), Berättelse öfver krigskonstens

utveckling under åren 1853—1857 (1858) och

Krigshistoriens grunddrag (1866, 1875 och 1885). Utgav

KrVA:s handlingar och tidskrift 1861—1865. —

G. 1854 30/7 i Stockholm m. Catharina Maria

Gustava Ehrenstam, f. 1832 9/12 i Karlskrona,

† 1920 214/5 i Växjö, dotter av statsrådet Johan

Fredrik Ehrenstam, nr 1682, och Constantia Sofia

Carolina af Trolle, nr 2105, A.

Söner:

Carl Henning Fredrik, f. 1855 25/4 i Stockholm;

mogenhetsexam. i Växjö 1874 23/5; student i Lund

s. å. 14/9; fil. kand. 1878 31/1; † ogift 1913 27/4 i

Växjö.

Johan Gustaf Fabian, f. 1858; generallöjtnant;

† 1923. Se Tab. 11.

Herman Georg Valdemar, f. 1859; f. d.

generallöjtnant. Se Tab. 15.

Evert Henrik Gabriel, f. 1863; professor emeritus.

Se Tab. 17.

Tab. 11.

Johan Gustaf Fabian (son av Erik Fredrik, Tab.

10), f. 1858 1/1 i Stockholm; volontär vid

Kronobergs reg. 1875 27/1; mogenhetsexam. 1876 27/5;

elev vid krigsskolan s. å. 14/7; utexam. 1877 16/10;

underlöjtnant vid nämnda reg. s. å. 16/11; löjtnant

därst. 1884 1/8; stabsadjutant och löjtnant vid

generalstaben 1885 2/10; stabsadjutant och kapten

vid nämnda stab 1890 19/8; stabschef vid VI.

arméfördelningen 1895 26/8; kapten i

Västernorrlands reg. s. å. 30/11; major vid generalstaben 1897

23/7; RSO 1898 1/12; RNS:tOO 1899 1/3;

överstelöjtnant och 1. major vid Hälsinge reg. 1901 3/5;

överste för dalreg:t 1903 8/10; KSO2kl 1905 1/12;

LKrVA s. å.; KDDO2gr 1907; RÖJKrO2kl 1909;

KSO1kl 1910 6/6; RRS:tAO2kl m br s. å. i okt.;

generalmajor i armén och chef för VI.

arméfördelningen s. å. 28/10; GV:sOlIM 1912 12/12; chef för IV.

arméfördelningen 1916 1/12; överkommendant i

Stockholm 1917 1/1; generallöjtnant i armén s. å. 5/6;

KmstkSO 1918 6/6; avsked med kvarstående i

generalitetets reserv 1919 12/9; † 1923 22/3 i Lund

och begr. i Växjö. — G. 1891 9/5 på Kristineberg

i Borlunda sn (Malm.) m. friherrinnan Magdalena

Augusta Wrangel af Sauss, f. 1861 26/1 på nämnda

egendom, dotter av kammarherren friherre Carl

Gustaf Wrangel af Sauss, nr 279, och friherrinnan

Magdalena Elisabet Gyllenkrok, nr 195.

Barn:

Karin Magdalena Elisabet, f. 1892 21/3 i

Stockholm; stiftsjungfru. G. 1912 18/12 i Frösö kyrka

(Jämtl.) m. f. d. majoren vid tyska stora

generalstaben, RPrJK1 o. 2kl m. m., Curt Heinrich Carl

Arnold Drews, f. 1880 6/10.

Gösta Erik Fredrik, f. 1893; e. o. hovrättsnotarie.

Se Tab. 12.

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

6 WRANGEL.

Herman Carl Gustaf, f. 1894 ; kapten. Se Tab. 13.

Fredrik Evert Helmuth, f. 1897; kapten. Se

Tab. 14.

Tab. 12.

Gösta Erik Fredrik (son av Johan Gustaf Fabian,

Tab. 11). f. 1893 9/6 på Christineberg i Borlunda sn

(Malm.); studentexam. 1912; student i Uppsala

1914; underlöjtnant i Norrlands artillerireg:s reserv

s. å. 31/12; löjtnant i nämnda reserv 1918 13/9; jur.

kand. 1920 30/1; e. o. hovrättsnotarie. — G. 1922

27/12 i Sävsjö m. Signe Berta Teresia Örtqvist, f.

1895 6/6 på Husaby i Lena sn (Älvsb.), dotter av

godsägaren Lars Örtqvist och Hilma Kristina

Bergmansson.

Son:

Bengt Henrik Helmuth, f. 1920 1/2 i Danderyds

sn (Sth.).

Tab. 13.

Herman Carl Gustaf (son av Johan Gustaf

Fabian, Tab. 11), f. 1894 14/10 på Christineberg;

studentexam. 1913 10/6; volontär vid dalreg:t s. å.

14/6; officersexam. 1915 20/12; fänrik vid nämnda

reg. s. å. 31/12; underlöjtnant därst. 1918 18/1;

löjtnant s. å. 6/12; överförd på övergångsstat 1927

18/6; kapten i reg:t 1930 28/11; tjänstg. i

generalstaben. — G. 1923 6/5 i Kungsholms kyrka i

Stockholm m. Brita Erikson, f. 1903 2/6 i Karlsborg,

dotter av generalmajoren Erik Conrad Erikson och

Signe Ekman.

Barn:

Christian Erik Hermansson, f. 1925 4/5 i

Stockholm.

Karin Hermanstdotter, f. 1927 27/9 i Falun.

Tab. 14.

Fredrik Evert Helmuth (son av Johan Gustaf

Fabian, Tab. 11), f. 1897 21/7 i Härnösand;

studentexam. 1915 27/5; officersvolontär vid skånska

husarreg:t s. å. 17/6; vice korpral därst. 1916 7/6; furir s. å.

30/8; elev vid krigsskolan s. å.; fanjunkare 1917

30/8; utexam. s. å. 19/12; fänrik vid reg:t s. å. 31/12;

transp. till Svea livgarde 1918 31/12; underlöjtnant

därst. 1919 31/12; löjtnant 1921 28/1; överförd till

övergångsstat 1926 9/4; kapten i reg:t 1932 9/12;

verkst. direktör för Mössebergs vattenkuranstalts

abol. — G. 1924 31/3 i Jakobs kyrka i Stockholm m.

Elsa Maria Odenius, f. 1901 3/11, dotter av

överläkaren och intendenten vid Mössebergs sanatorium,

med. lic. Fritiof Alfred Odenius och Hedda Maria

Matilda Borg.

Barn:

Gunborg Fredriksdotter, f. 1925 4/1 i Stockholm.

Eilard Fritiof Johan Vicke, f. 1930 29/12 vid

Mösseberg.

Gudrun Fredriksdotter, f. 1934 23/6 i Falköping.

Tab. 15.

Herman Georg Valdemar (son av Erik Fredrik,

Tab. 10), f. 1859 30/3 i Stockholm; elev vid

sjökrigsskolan 1873 29/9; sjökadett 1877 20/9;

kadettunderofficer 1878 12/10; utexam. 1879 9/10;

underlöjtnant vid flottan s. d. 17/10; gymnastiska

centralinstitutet 1882—1884; löjtnant 1883 27/4;

tjänstg. i generalstaben 1885—1888 och i flottans

stab 1888—1889; kapten 1889 25/10; adjutant i

sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition

1889—1891; LÖS 1890; lärare i navigation vid

sjökrigsskolan 1891 17/9 —1897 1/10; sekreterare j

sjökrigsmaterielkommittén 1892; lärare i

sjökrigskonst vid sjökrigsskolan 1893 3/10—1900; lärarej

sjökrigsvetenskap vid krigshögskolan 1895 3/5—

1904; anställd såsom uppvaktande hos tyske

amiralen Koester under jubileumshögtidligheterna j

Stockholm 1897 17/9 — 22/9; RNO s. å. 18/9; RPrKrO

3kl s. d.; tjänstg. i flottans stab sedan s. å. 1/10—

1900; lärare i strategi vid sjökrigshögskolan 1898

18/5 —1906 och i taktik därst. 1901—1906; OffPSBå’

AO s. å. 26/5; LKrVA 1899 17/10; RSO s. å. 1/12;

avdelningschef i flottans stab 1900—1901; ledamot

av Historiska föreningens styrelse 1900—1928;

kommendörkapten av 2. graden 1900 31/12; ordfö.

rande i styrelsen för marinlitteraturföreningen 1902

—1928; RÖFrJO 1903; kommendörkapten av 1,

graden s. å. 31/12; stabschef hos inspektören av

flottans övningar till sjöss och flaggkapten ho

högste befälhavaren över kustflottan 1904—1907;

verkst. ledamot av styrelsen för föreningen Sve

riges Flotta 1906—1930, dess ordförande 1924,

dess hedersordförande 1934; avdelningschef i

marinstaben 1907—1909; kommendör vid flottan 190;

11/10; LSkS s. å.; RPrRÖO2kl 1908; uppvaktande

hos franska republikens president Fallières i Stock

holm s. å.; RFrHL s. å. i juli; ledamot av riks

dagens första kammare 1909—1910 och

1914-

1919; RRS:tStO2kl m kr 1909 28/6; generalmajol

och chef för kustartilleriet s. å. 13/8; Hed LÖS s. å.;

ledamot av försvarskommittén 1909—1910; KS0

1kl 1911 6/6; GV:sOlM 1912; ordförande för

sakkunnige rör. fasta kustförsvarets omorganisation

1913; ordförande i svenska aeroklubben

1913-1930; ordförande i kustbefästningskommissionetr

1914—1918; generallöjtnant 1916 16/8; Kmstks0

1917 6/6; studieresa till Västfronten aug. 1918; av.

sked och inträde i kustartilleriets reserv 1924 3/10;

GMiqml 1931; avsked ur reserven 1932 30/3. Åge

villa Ekebo i Harlösa sn (Malm.). Har av trycket

utgivit: Sjövind (1886), Vårt sjöförsvar och des

framtid, i tidskriften Fosterlandets försvar (1890),

Om Sveriges sjöförsvar (1893), Krigföring och för

svarskrafter till sjöss, i C. O. Nordensvans Krigel

och krigsinrättningarna (s. å.), Sjövapnets betydelse

för fosterlandets försvar (1894), Tal vid flottans

Gustaf Adolfsfest, versifierat (s. å.), Lärobok i

teoretisk och praktisk navigation (1897), Svenska

flottans bok (1897, 2:a uppl. 1910), Nationen och

flottan (1899), Kriget i Östersjön 1719—1721 (2

delar 1906—1907), Vårt sjöförsvar (1906),

Marinlitteraturen 1901—1925 (1928) samt dessutom

uppsatser i tidskrifter och tidningar. — G. 1:o

1883 19/12 i Karlskrona m. Gertrud Hallberg, 1.

1862 25/5 i nämnda stad, † 1914 17/3 i Stock

holm, dotter av kyrkoherden August Ferdinand

Hallberg och Marie Charlotte Crona; 2:o 1922 7/3

Stockholm m. Gertrud Erika Matilda Sterky i

hennes 2:a gifte (g. 1:o 1908 17/12 i Stockholm m.

köpmannen Stellan Mörner, nr 91, f. 1882, † 1910),

f. 1884 11/5, † 1923 7/3 i Råsunda, dotter av

godsägaren Carl Gustaf Sterky och Hedvig Augusta

Norström.

Barn:

1. Erik Valdemar Hermansson, f. 1884;

kommendörkapten; † 1927. Se Tab. 16.

1. Maria Lizinka Hermansdotter, f. 1887 4/7

Karlskrona; stiftsjungfru. G. 1910 22/10 i Stockholm

m. ryttmästaren på övergångsstat vid skånska

kavallerireg:t, RSO, m. m., Frans Gustaf Ask, 1.

1886 18/2 i Lund.

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

WRANGEL. 7

1. Gertrud Margareta Hermansdotter, f. 1890 11/6

i Stockholm. G. 1923 4/8 i Solna kyrka (Sth.) m.

ryttmästaren Erik Peder Styge Henrik Börje

Dieudonné Rosencrantz, nr 1967, f. 1877.

TAB. 16.

Erik Valdemar Hermansson (son av Herman

Georg Valdemar, Tab. 15), f. 1884 14/10 i Växjö;

sjökadett 1898 1/10; sjöofficersexam. 1904 26/10;

underlöjtnant vid flottan s. å. 26/10; TMO4kl 1906;

TunNIO3kl s. å.; TurkGM s. å.; löjtnant s. å. 26/10;

tjänstg. i marinstaben 1909—1910 och 1911—1914;

ordonansofficer hos hertigen av Västergötland

1912 i maj, adjutant hos densamme 1913; RRS:t

StO3kl 1912; kapten 19183 31/10; kadettofficer vid

sjökrigsskolan 1914—1915; adjutant i

inspektörens av flottans övningar till sjöss stab 1916—

1918; marinattaché i Paris och Haag 1921 27/10

—1924; kommendörkapten av 2. graden vid

flottan 1921 24/12; KSpMerNavO2kl 1922; RFrHL

s. å.; lärare i strategi vid sjökrigshögskolan

1922—1926; OffNedONO m sv 1923; LÖS s. å.;

biträdande ledamot av Nationernas förbunds

ständiga rådgivande militärkommission 1923—

1926; souschef i sjöförsvarets

kommandoexpedition 1924—1926; KFinlVRO2kl 1924 i juli; RSO

1925 6/6; överförd på övergångsstat 1926 29/6;

† 1927 22/7 på Orups sanatorium i Bosjöklosters sn

(Malm.). — G. 1912 8/10 på Trollenäs i Näs’ sn

(Malm.) m. Ylva Viveka Trolle, nr 36, från vilken

han 1927 10/2 blev skild, i hennes 1:a gifte (g. 2:o

1927 6/5 m. generalmajoren i generalitetets reserv,

f. d. generalmajoren i finska armén, KSO1kl.

RJohO, m. m. Ernst Linder i hans 8:e gifte [g. 1:o

1894 30/8 på Toppeladugård i Genarps sn, Malm.,

m. friherrinnan Augusta Wrangel von Brehmer,

från vilken han 1905 blev skild, f. 1874 22/4 på

Toppeladugård, † 1910 25/4 i Stockholm, dotter av

hovjägmästaren friherre Gustaf Hellmuth Wrangel

von Brehmer, nr 268, och Ingrid Charlotte

Christoffersson; 2:o 1905 13/9 i Jakobs kyrka i

Stockholm m. friherrinnan Märta Johanna Fredrika

Cederström i hennes 2:a gifte, f. 1873 13/11 på Lövsta

i Fundbo sn, Upps., † 1925 15/7 i Djursholm, dotter

av löjtnanten friherre Claes Edvard Cederström,

nr 211, och friherrinnan Märta Leijonhufvud,

nr 26], f. 1868 25/4 på Åminne i Pojo sn, Finland),

f. 1892 26/8 på Klågerup i Hyby sn (Malm.), dotter

av överhovjägmästaren friherre Nils Axel Arvid

Trolle, nr 360, och friherrinnan Anna Eleonora

Sofia Leijonhufvud, nr 26.

Barn:

Ebba Eriksdotter, f. 1914 15/6 i Stockholm.

Carl-Gustaf Eriksson, f. 1915 25/10 i Karlskrona,

† där 1916 10/1.

Erik Nils Herman Eriksson, f. 1919 7/1 i

Stockholm.

Tab. 17.

Evert Henrik Gabriel (son av Erik Fredrik, Tab.

10), f. 1863 20/11 i Stockholm; mogenhetsexam. 1

Växjö 1882 24/5; student i Lund s. å. 22/9; fil. kand.

1884 15/9; e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket

i Lund 1885 4/3; fil. lic. 1888 30/5; disp. pro gradu

s. å. 5/12; docent i estetik och litteraturhistoria

vid Lunds universitet s. å. 20/12; promov. fil. doktor

1889 31/5; t. f. professor i estetik, litteratur och

konsthistoria vid nämnda universitet 1889 21/2—

1891 24/3; företog såsom innehavare av riksstatens

större stipendium en konsthistorisk resa i Dan-

mark, Tyskland, Italien, Frankrike och

Nederländerna 1893; ålderman i Lukasgillet i Lund 1898;

förestod nämnda professur 1898 1/2—1899 31/12;

andre biblioteksamanuens 1899 13/4; ord. professor

i estetik, litteratur- och konsthistoria vid Lunds

universitet s. å. 31/12, i konsthistoria med

konstteori därst. 1918 25/10; inspektor för Smålands

nation i Lund 1903—1928; OffNedONO 1908;

RNO 1909 6/6; RNS:tOO 1916; initiativtagare och

en av stiftarna av HVL 1918; KVO2kl 1919 6/6;

LHA 38. å.; KNO2kl 1923 17/9; KDDO2g8r s. å. 3/2;

OffFrHL 1924; teol. hedersdoktor vid universitetet

i Greifswald s. å. i dec.; professor emeritus 1928

15/11; KTJjslVLO 1932; preses i den (internatio-

nella) Wrangelska släktföreningen 1934. Har av

trycket utgivit: Det Carolinska tidevarvets

komiska diktning (1888), Frihetstidens odlingshistoria

1718—1733 (1895), Sveriges litterära förbindelser

med Holland särdeles under 1600-talet (1897),

Estetiska studier (1898), Konststilarna (1905);

Brinkman och Tegnér (1906), Den blåögda (1908),

Dikten och diktaren (1912), Martina von Schwerin

(1912), Tegnérska släktminnen och ungdomsbilder

(1913), Tegnérs kärlekssaga (1916), Rämen och

Tegnérminnet (1917), Gamla studentminnen från

Lund (1918), Studier i gammalkristen ornamentik

(1918), Rafael (1920), Lunds domkyrkas

konsthistoria (1923), Konstverk i Lunds domkyrka

(1923), Småländska kulturbilder (1925),

Korstolarna i Lunds domkyrka (1930), Tegnér i Lund

I—II (1932), Sverige och Polen, en ny linje i

medeltidens konsthistoria (1933) m. m. Grundare

och medutg. av Tidskrift för konstvetenskap

(1916), och medutg. av E. Tegnérs samlade skrifter

(1918—1925); dessutom uppsatser i tidskriften

Samlaren, Nordisk tidskrift, Historisk tidskrift,

Pedagogisk tidskrift m. fl. — G. 1902 17/9 på Torsvi

i likan. sn (Upps.) m. stiftsjungfrun, friherrinnan

Ingrid Elisabet Hermelin, f. där 1869 7/9, dotter

av löjtnanten friherre Carl Maximilian Hermelin,

nr 272, och grevinnan Carolina Christina Elisabet

Mörner af Morlanda, nr 60.

Barn:

Henrik Samuel Gustaf, f. 1903; leg. läkare.

Se Tab. 18.

Carin Elisabet, f. 1905 11/2 i Lund;

studentexam. därst. 1923 9/6; student vid Lunds

universitetet s. å.; fil. kand. därst. 1926 1//12. G.

1933 6/1 i Knästorps kyrka (Malm.) m.

amanuensen vid universitetsbiblioteket i Lund, fil. lic. Carl

Teodor Palm, f. 1907 27/9.

Hedvig Ebba Constantia, f. 1908 12/12 i Lund.

G. 1933 17/6 i Knästorps kyrka m. kaptenen i

kustartilleriets reserv, organisationschefen i

försäkringsabol. Malmö Ernst Rikard Palmgren, f. 1891 1/3.

TAaB. 18.

Henrik Samuel Gustaf (son av Evert Henrik

Gabriel, Tab. 17), f. 1903 9/8 i Lund; studentexam.

därst. 1922 26/5; student vid Lunds universitet

s. å.; med. kand. 1927 28/10; med. lic. 1933 21/3;

leg. läkare s. å.; praktiserande läkare i Vinslöv

sedan 1934 1/3. — G. 1931 17/5 i Lund m.

Anna-Lisa Müllern Möller, f. 1905 17/5 i Västervik, dotter

av disponenten Ulrik Müllern Möller och Elsa

Rosborg.

Dotter:

Gisela, f. 1934 11/9 i Lund.

1 Ht. för 1888. Öfversigter och granskningar, s. 10.

2 Ab (Sch). 3 At (So).