Svenske
Introducerad 1638. Tavlan följer Svenske och diskuterar noggrant förväxlingar mellan flera 1500-talspersoner som burit namnet Peder Svenske.

Börja läsa här
Den här utgåvan innehåller hela originalsidföljden för den angivna tavlan i Elgenstiernas verk. Öppna en boksida nedan för att läsa namn, familjeförbindelser och händelser direkt i källan.
Hitta i originalet
Band 8, sidor 68–73: 6 sammanhängande originalsidor.
Läs släkttavlan
Alla sidor finns här på IGLABO. Maskintexten är ett läshjälpmedel och är inte korrekturläst.
Originalsida 68

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
68 SVENSKE. Adliga ätten SVENSKE, nr 258. Introd. 1638. Såsom stamfader för ätten upptager riddarhusgenealogien — om man bortser från tre föregående uppkonstruerade släktled, nämligen Björn och dennes son Göran Björnsson på »Österåker», som säges hava levat 1395 och varit fader till en Lars Göransson, som levde ännu 1501 — en Peder Larsson Svenske, vilken angives varit häradshövding i Lysings härad 1521, blivit slottsloven på Älvsborg 1529 samt fogde både på Tavastehus slott 1530 och på Linköpings slott s. å., därefter i slottsloven på Kalmar 1533 och stupat vid belägringen av Varberg följande år. Här hava med säkerhet förblandats två särskilda fogdar med namnet Peder Svenske, den ene i Finland, den andre i Östergötland, samt dessutom med största sannolikhet en tredje person med samma namn, som var hövidsman och slottsloven. Peder Larsson Svenske1 blev fogde på Kumo gård i Finland 1527 och på Tavastehus 1529—1530, i Raseborgs län 1547—1550 och hade Sattula fjärding av Lehijärvi socken i Tavastland i förläning 1551—1556; han var g. m. Dorotea Kristiernsdotter i hennes 2:a gifte. Peder Bengtsson Svenske! var provisor i Skänninge kloster 1528, fogde i Hovs län i Östergötland 1529—1531, fick 1529 i förläning Herrestads gård i Dals härad och 1531 åtskilliga andra förläningar, var föreståndare för Vadstena kloster 1531—1533 samt tillika fogde i Linköpings län och häradshövding i Aska härad 1531—1533; han uppgives därefter blivit fogde i Kalmar 1533 och dödsskjuten vid Varberg den 10 dec. 1534. Säkerligen är han även identisk med den Peder Svenske, som var häradshövding i Lysings härad i Östergötland 1523 och kallas »välboren man» 15242, s. å. nämnes bland dem av frälset i Östergötland, som deltogo i tåget till Gotland, och åren 1526, 1528 och 1529 uppräknas bland det rusttjänstskyldiga frälset i nämnda landskap. 3 Den ovannämnda uppgiften att han blivit dödsskjuten vid Varberg 1534 kan dock med skäl betvivlas gälla honom och torde i stället avse en tredje Peder Svenske, som blev slottsloven på Älvsborg 1529 och, då han 1531 erhöll en förläning i Älvsborgs län, i riksregistraturet 3 kallas »Peder Persson eller Peder Svenske». Däremot torde fogden Peder Bengtsson Svenske vara identisk med den Peder Svenske, som blev fogde på Kalmar och tillika erhöll överstebefallningen på Kalmar slott och över Öland i sept. 15333 samt var i slottsloven där ännu i juni 1535, då brev avgått till honom 3, men vilken i ett brev från konungen till Arvid Trolle den 10 nov. s. å. omnämnes som död. Rasmus Ludvigsson omtalar i sin krönika om konung Gustaf I under sept. månad 1535, att en duglig svensk namnkunnig krigsman, Peder Svenske benämnd, under grevefejden i en skärmytsling framför Malmö blev skjuten av fienden, varav han något därefter blev död.4 Säkert är det slottsloven på Kalmar som avses, då Nils Vernekesson och hans broder enligt k. brevet den 8 juni 1536 skulle kännas vid de ägodelar de kunde uppspörja efter Peder Svenske.1 Sannolikt har han icke efterlämnat bröstarvingar, ty i ett senare kungabrev den 6 sept. 15373 kallas Nils och Hans Vernekesson »salige Peder Svenskes bröder», men däremot torde han varit gift, ty man får antaga, att Ingeborg Månsdotter (Bagge af Berga), som på riddarhusgenealogien uppgives varit g. m. ätten Svenskes stamfader i hans 2:a gifte, varit hans hustru. Enligt ett brev i Sävstaholms samlingen 8, dat. Linköping 1522 den 6 nov., försålde nämligen Ingeborg Månsdotter, jämte »sin älskelige bonde» Peder Svenske, till jungfru Anna Persdotter (Bielke) sitt mödernearv i Mönsterås sn. — Ovannämnéde Peder Persson Svenske torde vara ätten Svenskes verklige stamfader. Dennes sondotter och hennes man kyrkoherden Petrus Skarpius intyga nämligen5, att hennes farfader »lille Peder Svenske» var krigsöverste, ej fogde, att han var ofrälse född, och att han blev slagen vid Svartrå under danska fejden. Med detta slag torde icke avses det slag vid Axtorna 1565, som även blivit kallat slaget vid Svarterå, utan säkerligen en strid där under grevefejden (framför Varberg 1534). Härför talar, att Rasmus Ludvigsson i sin nämnda krönika omnämner under år 1534, att, då svenskarna i december lågo framför Varberg och fienden »torsdagen efter Luciæ »gjorde ett utfall från staden, två duktige krigsmän av de svenske, nämligen lille Per Svenske och Lars Eriksson blevo av fienden så illa skjutne, att de därav blevo döde, liksom även att lille Peder Svenske son Petrus Petri, som dog 1591 vid 66 års ålder5, »vid sin faders frånfälle var i barnaåldern ».5 Man får antaga — ehuru intet urkundligt belägg härför kunnat uppspåras — att lille Peder Svenske varit gift första gången med Cecilia Bengtsdotter (sparre), som å riddarhusgenealogien uppgives varit stamfaderns första fru. Härför tala flera omständigheter, såsom den i detta gifte upptagna sonen Bengts godsinne hav i samma trakter, där fadern bevisligen innehaft förläning, samt att denne son, som uppkallats efter sin morfader, själv givit sina båda äldsta söner i enlighet med tidens sed namnen Brun och Peder efter deras morfader och farfader. Här må dock anmärkas, att Fernow i sin Beskrifning öfver Värmland omnåämnti en frälseman Lars Ambjörnsson Svenske, som levde i Västergötland 1490—1501 och var g. m. Cecilia Bengts dotter (ovanstående?, jfr även uppgiften på riddarhusgenealogien om Peder Svenskes fader: Lars Göranssoi på Östanåker, levde ännu 1501). Det enda säkra man vet om lille Peder Svenskes giften är dock, att han efterleverska, icke ens känd till namnet, gifte om sig med kyrkoherden Olof Haquini. Sonen i Peder Svensk (senare?) äktenskap Petrus Petri Svenske uppgives haft en äldre broder Anders Svenske, som »försatte genom sin slösaktighet allt vad fadern efterlämnat.5 Måhända var denne Anders Svenske fader till den Nil Andersson Svenske, vars gravsten med hans och hans hustrus, Sigrid Persdotters namn och årtalet 16-enligt Grau, Beskrifning öfver Wästmanland (1754) finnes i Romfartuna kyrka. På stenen stå även antect nade två deras döttrar, Kristina Nilsdotter, avsomnad 1625 den 27 juni, och Anna Nilsdotter, död 1620 Grau tillägger: Hans son, en ryttmästare med dess tvenne fruar äro ock under denna sten begravne, vilki alla i sin livstid givit mycket till kyrkan, både mässhakar och altarkläden. Denne ryttmästare Svenske ha icke kunnat identifieras med hjälp av tillgängliga källor. Likaså företer ättens genealogi på riddarhusstar tavlan filiationer, som äro tvivelaktiga, ja direkt felaktiga, men bristen på källor har gjort, att de icke alltid kunnat tillrättaläggas. Sålunda uppgives Anders Lennartsson Svenske (Tab. 6) hava haft tre söner och tri döttrar, men i verkligheten efterlämnade han endast tre döttrar, av vilka en var gift med den Hans Svenske
Originalsida 69

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
SVENSKE. 69 som upptagits såsom hans son. Denne Hans’ fader hette Måns, och det enda säkra man vet om hans samhörighet med ätten är att han och hans fru voro befryndade »i andra och tredje led », så att vederbörande konsistorii dispens måste sökas för giftermålet. — Tilläggas må, att namnet Svenske icke var ovanligt under Gustaf Vasas tid, men dess bärare hava icke kunnat förbindas med nedanstående ätt. Så var Erik Svensket, som den 25 okt. 1527 fick frälsebrev3, fogde över Vadstena klosters lantbor 1527—1529 och på Svartsjö 1533, Nils Svenske! fogde i Vadsbo 1526—1527, i Ydre 1545, i Tjust 1560—1561 och 1565—1569, och Hans Svenske, knekthövidsman 1555, fogde i Västerdalarna 1558—1561, på Pernau 1563 (tillträdde ej) och i Österbotten 1563—1565. Fogden i Ydre och Tjust Nils Svenske, som möjligen är identisk med ovannämnde Nils Vernekesson, hade sonen »then ädle och välbördigh Per Nilsson Svenske», vilken 1608 den 29 januari inför Tjusts häradsrätt tilltallade »frun på Vinäs» (Brita Mauritzdotter Grip) om några gods, som hade tillhört hans fader, men vilka fru Britas farfader Birger Nilsson Grip, som varit Nils Svenskes förmyndare, med orätt förvärvat; nämnden tillerkände även Per Nilsson Svenske godsen [Tj]usts dombok 1608 (OA)]. I Peder Svenske, Tab. 1. II Petrus Petri Svenske, Bengt, Tab. 2. Tab. 3. III Peder, Harald, Tab. 4. Tab. 15. — IV Lennart, Johan, Anders, Tab. 5. Tab. 7. Tab. 16. —— —— — v Anders, Måns, Göran, Tab. 6. Tab. 8. Tab. 17. VI Hans Månsson Patrik, Ulrik Göran, Svenske, Tab. 18. Tab. 19. Tab. 9. l —— VII Magnus, Lennart, Carl Georg, Tab. 10. Tab. 14. Tab. 20. — ——— VIII Christian Ludvig, Carl Ulrik, Tab. 11. Tab. 21. — —— IX Magnus, Carl Gustaf, Tab. 12. Tab. 22. X Leonard Magnus, Tab. 13. Tab. 1. 2. Anders; »försatte» genom sin slösaktighet allt vad fadern efterlämnat. Se vidare historiken. [5] Peder (Persson) Svenske, 2. Petrus Petri Svenske, f. 1625; kyrkoherde; kallad »lille Per Svenske»; f. † 1591. Se Tab. 2. av ofrälse föräldrar 5; gjorde i sin ungdom tjänst som soldat i utlandet bl. a. i kejsarens armé under kriget mot turkarna och blev av kejsaren adlad samt kallad Svenske på grund av sin nationalitet5; erhöll häradsrätten (häradshövding) i Ale och Flundre härader och i förläning till behaglig tid kronogodsen Alfhem, Sålanda, Berg och Skogstorp, alla i Skepplanda sn3 (Älvsb.) 1529 14/9; i Slottsloven på Älvsborg3 s. å. 3/10; fick i förläning 1531 25/1 två gårdar i Eckerna i Tunge sn (Älvsb.) och »dertill de gods han tillförene hade nemligen Alwen, Sålanda, Bergh och Skogxtorp, dem han fritt behålla skall i sin lifstid med alla de rättigheter deraf gå plägar»; deltog i grevefejden; stupade 1534 i dec. vid belägringen av Varberg.4 — G. 1:o, enl. riddarhusgenealogien, m. Cecilia Bengtsdotter, dotter av väpnaren och häradshövdingen Bengt Björnsson (en sparre) och Ingrid Carlsdotter (Lake, nr 53); 2:o m. N. N., som blev omgift med kyrkoherden i Dalstorps pastorat av Skara stift Olof Haquini. 5 Barn: 1. Bengt; häradshövding. Se Tab. 3. Tab. 2. Petrus Petri Svenske (son av Peder Svenske, Tab. 1), f. omkr. 15255 (1531 i Stockholm) 6; blev på grund av sin broders slösaktighet tvungen att »giva sig uti predikoämbetet» och blev efter att hava studerat i Malmö kaplan hos sin styvfader herr Olof i Dalstorp 5; student i Uppsala 15526; prästvigd 15596; kyrkoherde i Höreda och Mellby församlingars pastorat av Linköpings stift 15606; † 1591.5 — G. 15705 m. Catharina Bröms, dotter av hövidsmannen Lars Bröms, nr 161, och Margareta Drake, av gamla Drakeätten. Makarna hade förutom döttrarna fyra söner 5, av vilka endast nedanstående är känd. Barn: Abel; löjtnant vid en fana smålandsryttare och deltog i kriget i Livland från 1600; ryttmästare för en nyorganiserad fana, förlagd i Ryssby skans7 (Kalm.) 1611 21/9; stupade 1612 i febr. vid Vittsjö (Krist.). Margareta. G. 1:o m. Erik Persson (halvhjort), avrättad för dråp; 2:o m. Axel Axelsson, av adel, som jämte hustrun levde 1630. [5] Elin. G. m. guldsmeden och rådmannen i Marie-
Originalsida 70

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
70 SVENSKE. stad Sven Månsson, farfader till assessorn Sven Hasselbom, adlad Hasselbom, nr 1332. Anna. G. m. rådmannen i Brätte Börje Olofsson, stamfader för adl. ätterna Tigerhielm, nr 817, och Karlström, nr 963. Beata, f. 1585, † 1645 14/4. G. 1603 m. kyrkoherden i Höreda Petrus Nicolai Skarp, f. 1567, † 1645, fader till överstelöjtnanten Isak Skarp, adlad Skarpenfelt, sedermera Skarp von Felt, nr 517. Tab. 3. Bengt (son av Peder Svenske, Tab. 1), till Rånnum i Tunhems sn och Sjöbo i Torpa? sn (båda i Ålvsb.); väpnare; nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset i Älvsborgs län 1534 och 15353 samt 15379; häradshövding i Väne härad 15403; bevistade icke mönstringen med frälset i Västergötland 1562 och 156310; knekthövidsman under konung Erik XIV:s tid i kriget mot Danmark; fick i juli 1564 befallning att infalla i Norge!1; deltog i fälttåget i Halland 156612; dömdes av konung Eriks nämnd till döden 1567 12/4 för försummelser under kriget13; skrev sig 1568 till Koberg i Lagmansereds sn (Älvsb.); satt i rätten i Väne härad ännu 158214; upptages i förteckningen över Sveriges adel 158615, då han skriver sig till Sjöbo; levde ännu 1589, men var † 1597 i juni.16 — G. m. Gyrith Torstensdotter, † före mannen!16, dotter av regementsrådet Torsten Brunsson (Forstena-släkten, nr 2) och Anna Gudmundsdotter (bagghuvud). Barn: Brun; ägde Frugård i Näs sn och Tengenestorp i Tengene sn (båda i Skarab.); upptages i registret över Sveriges adel 158615, då han skriver sig till Tengenestorp; levde ännu 1597 i juni, men var † barnlös 1616.16 — G. m. Anna Nilsdotter, dotter av häradshövdingen Nils Pedersson (Lilliehöök af Fårdala, nr 1) och Carin Carlsdotter (Store, nr 79). Peder; häradshövding. Se Tab. 4. Brita, levde änka 1598, men var † 1616.16 G. m. slottsloven Sven Andersson (Stålhandske i Västergötland, nr 66). Harald. Se Tab. 15. Jakob; ägde Åttingsåker i Färgelanda sn (Älvsb.) 160311; levde 1621 men var † 1626.11 Carin, levde 1616 i juni.16 G. m. Herman i Brätte. 17 Elin, levde 1616 i juni.16 G. m. Gilian.16 Anna på Kåsentorp i Longs sn (Skarab.); levde 1616 i juni. Gift. [16] Tab. 4. Peder (son av Bengt, Tab. 3), till Rånnum; bevistade riksdagen i Stockholm 1582 och ständermötet därst. 159015; upptages i registret över Sveriges adel 158615, då han skriver sig till Rånnum; var häradshövding i Väne härad efter fadern 1588 och ännu 1600; var en av riksrådens domare i Linköping 1600; levde 1616 i juni16, men var † 1623. — G. m. Margareta Kagg, dotter av häradshövdingen Mattias Nilsson Kagg (nr 68) och hans 2:a fru Elin Gustafsdotter (Forstenaätt). Barn: Lennart; ryttmästare. Se Tab. 5. Johan. Se Tab. 7. Anna, levde 1640 på Högen i Väne härad. G. före 161817 m. överstelöjtnanten Jens Pedersson (Dahlepil, nr 663). Barbro. G. före 1618 m. befallningsmannen i Kinds och Marks härader Bengt Arvidsson, ofrälse. [17] Tab. 5. Lennart (son av Peder, Tab. 4), till Säter i Eskil. säters sn (Värml.); ryttmästare; var † 1626. Hans sons och döttrars namn jämte de senares giften och avkomlingar upptagas i en arvsutredning gjord 1701, rörande det reducerade Östbro i Bro sn (Värml.). — G. m. Elin Bååt, som levde 1634, dotter av vice presidenten Jakob Jakobsson Snakenborg (Bååt, nr 3) och hans 1:a fru Holmfrid Persdotter Pik. Barn: Carin, till Säter samt Åttingsåker i Färgelanda sn (1655)11; † 1678 i jan. och ligger jämte båda sina män begr. i Kvänums kyrka (Skarab.) enligt piskriften å deras epitafium därst. G. 1:o 1629 m. överstelöjtnanten Lars Larsson den äldre, adlad Silfverswärd, nr 184, i hans 2:a gifte, † 1645; 210 1648 m. majoren Håkan Larsson, adlad Svärt-. sköld, nr 334, i hans 2:a gifte, † 1654. Margareta, till Dingelvik och Högen, båda i Steneby sn (Älvsb.)11; levde änka 1664. G. m. majoren Carl Jönsson Svinhufvud i Västergötland, nr 199, † 1636. Anders; ryttmästare; † 1671. Se Tab. 6. Agneta, till Lästviken i Stenby sn (1681); f. 1617, † 1688 i maj (levde 2/5, men var f 11/58) G. m. överstelöjtnanten Patrik Thomson, nr 298, † 1659. Brita, levde 1688. G. 1:o 1635 n. sin syster styvson, ryttmästaren Lars Silfverswärd, den yngre, nr 184, † 1644; 2:o 1647 m. majoren Jöns Lilliebielke, nr 273, f. 1621, † 1696. Tab. 6. Anders (son av Lennart, Tab. 5), till Östbro i Bro sn, Mellbyn och Ölserud i Kila sn samt Tolerud och Kyrkbyn i Huggenäs sn (alla i Värml.), ävensom Sämb i Nössemarks sn (Älvsb.), som han pi sex års frihet upptog från skattevrak 166211; var 1633 fänrik vid Närkes och Värmlands reg.; löjt nant därst. 1636 i jan.; avsked s. å. i aug.; introd. 1638 under nr 231, vilket nummer sedan ändrats till 258, sedan flera av adeln intygat, att han var av gammal adel; ryttmästare; ursäktade sin frånvaro vid 1650 års riksdag med att han på bergsamtets vägnar skulle förrätta några värv hos bergslagen i Värmland18; levde 1671 4/2, me var † s. å. 7/9 (enl. annan källa † 1672 under sjöfärd på Mälaren ej långt från Strängnäs på resa från Stockholm).19 »Han var en av de märkligaste män, som levat i vårt land. Hans huvudkaraktår var väl ryttmästare, men eljest hade också bergskollegium anförtrott honom att vara inspektor över Bergslagen. Utomdess skall han suttit ting i lagmans stad och, sedan prästen i en arv fienden inspärrad fästning dött, förrättade han dennes syssla. 202 Han lämnade ej någon egendom efter sig. vare sig löst eller fast, då han måst pantsätta sina sätesgårdar (vilka, åtminstone delvis, inlösts av mågarna), vartill anledningen enligt Näs’ häradsnämnds uppgift varit »de många munderingar han up- och tillsatt till häst uti det danskan kriget uti konung Carl X:s regementstid» 29 — G. In.
Originalsida 71

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
SVENSKE. 71 Estrid Hård, som synes levat 1685 16/1, men varit 29 † 1694 18/12, dotter av häradshövdingen Claes Knutsson (Hård af Torestorp, nr 60) och hans 1:a fru Margareta Bengtsdotter (Lilliestielke, nr 120). Döttrar: Margareta, levde 1696. G. m. sin fasters svåger översten Alexander Thomson, nr 299, i hans 2:a gifte, † 1678. Catharina, † före 1685. G. 1:o m. (sin syssling ?) ryttmästaren Hans Månsson Svenske, † 1677; 2:o 1680 m. regementskvartermästaren Peter Rolander, adlad Myrtengren, nr 1014, i hans 1:a gifte, f. 1650, † 1693. Christina, f. 1634, † 1706 på Väsby i Gillberga sn (Värml.) och begr. s. å. 14/2. G. före 1666 m. ryttmästaren Gustaf Polman, adlad Påhlman, nr 501, † 1695. En dotter. G. m. riddarhussekreteraren Samuel Kempe, adlad Kempensköld, nr 395, i hans 2:a gifte, f. 1599, † 1670. Tab. T. Johan (son av Peder, Tab. 4); ej vidare känd. ?2S on: Måns (Magnus); kapten. Se Tab. 8. Tab. 8. Måns (Magnus) (?son av Johan, Tab. 7); kapten? — G. m. Märta Thomson, ?dotter av översten Tomas Thomson, natural. Thomson, nr 299, och Catharina Mauritzdotter Murray. Son: Hans Månsson Svenske; f. före 1634; rytt- mästare; † 1677. Se Tab. 9. Tab. 9. Hans Månsson Svenske (son av Måns, Tab. 8), f. före 1634; kornett vid furstens av Anhalt reg. (drottningens livreg. till häst); löjtnant därst.; deltog i konung Carl X Gustafs krig i Polen; löjtnant vid livreg:t till häst 1660; ryttmästare därst. 1674; deltog i danska kriget till 1677, då han sannolikt dog, vilket dock ej framgår av reg:ts rullor. Hans barn fingo den 26 okt. 1685 konung Carl XI:s brev på kronohemmanet Hållerstad i Ny sn (Värml.). — G. m. (sin syssling?) Catharina Svenske i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1680 m. regementskvartermästaren Peter Rolander, adlad Myrtengren, nr 1014, i hans 1:a gifte, f. 1650, † 1693), † före 1685, dotter av ryttmästaren Anders Svenske och Estrid Hård (af Torestorp, nr 60). Barn: Magnus; löjtnant; † 1704. Se Tab. 10. Anders, levde 1692. Alexander; uttog arv 1692. Lennart; kapten. Se Tab. 14. Johan, levde 1699. [Möjligen identisk med Johan Svenske; fältväbel vid Västerbottens reg.; fänrik därst. 1701 25/4; sekundlöjtnant 1703 31/8; premiärlöjtnant 1704 6/12; stupade 1706 3/2 i slaget vid Fraustadt. 122 Ingeborg, f. 1669, † 1729 och begr. s. å. 6/5. G. 1708 21/10 på Bålltorp i Sätuna sn (Skarab.) m. kyrkoherden i Varola pastorat av Skara stift Torbern Arenius, f. 1674, † 1729 28/2. Tab. 10. Magnus (son av Hans Månsson Svenske, Tab. 9); löjtnant vid Bielkes kavallerireg. i Pommern; avsked 1693; kornett vid änkedrottningens livreg. till häst 1700 23/3; löjtnant därst. s. å. 28/8; † 1704 29/6. — G. m. Elisabet Dunckel, ’som varit kammarjungfru i greve Aschebergs hus’, † 1742 16/5. Son: Christian Ludvig; löjtnant; † 1742. Se Tab. 11. Tab. 11. Christian Ludvig (son av Magnus, Tab. 10); volontär vid amiralitetet; arklimästare därst. 1731 28/6; löjtnant 1740 23/5; † 1742 22/8. — G. 1741 2/1 i Rotelånga by i Ronneby sn (Blek.) m. Christina Orde i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1747 24/6 m. jägerifiskalen Christoffer Didrik Berg), dotter av handlanden i Karlshamn Gabriel Korp och Helena Orde. Barn: Magnus, f. 1741; tullinspektor; † 1785. Se Tab. 12. Christina Ludovica, f. 1742 26/10 i Ronneby sn. Tab. 12. Magnus (son av Christian Ludvig, Tab. 11), f. 1741 4/10 i Ronneby; volontär vid amiralitetet 1751 4/6; arklimästare 1759 24/4; sjöartilleriexam. 1761 16/3; konstapel vid marinkåren s. å. 3/6; sergeant vid Jönköpings reg. 1769 25/5; kvartermästare vid livreg:t till häst 1771 11/5; korpral vid lätta dragonreg:t 1773; avsked för sjuklighet 1775 20/11; kammarskrivare vid tullverket; sist tullinspektor i Borgå; † där 1785 21/4. Han hade från 1766 tvist med Carl Georg Svenske om huvudmannarätten, vilken avgjordes till hans förmån 1769 13/10. — G. 1763 28/12 i Stockholm m. Johanna Charlotta Ullbom, f. 1762, † 1808 10/8 i sistn. stad. Barn: Christian Ludvig, f. 1784 2/3, † s. å. 7/3. Leonard Magnus, f. 1785; postkamrerare; † 1822. Se Tab. 13. Tab. 13. Leonard Magnus (son av Magnus, Tab. 12), f. 1785 7/4; kammarskrivare vid postverket; revisor i tullverket; tjänstf. postkamrerare; † 1822 29/4 i Stockholm (Klara). — G. m. Margareta Sofia Nymansson, f. 1780, † 1821 9/9 i nämnda stad, dotter av regementsfältskären vid Västmanlands reg. Johan Nymansson och Brita Christina Söderman. Barn: Teresia Ulrika Charlotta, f. 1817 13/12 i Stockholm, † 1825 8/8 på Ulricelund vid Sala. Asmund Leonard Vilhelm, f. 1820 6/4 i Stockholm, † där s. å. 28/12. Tab. 14. Lennart (son av Hans Månsson Svenske, Tab. 9), var först i fransk tjänst; löjtnant vid Närkes och Värmlands tremänningsinfanterireg. 1700 17/10; kaptenlöjtnant därst. 1701 8/8; avsked 1705 24/10; kapten vid den enrollerade allmogen i Värmland 1711; avsked 1725 10/6. — G. m. N. N.
Originalsida 72

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
72 SVENSKE. S o n 23; Lennart; var sergeant 1737. Tab. 15. Harald (son av Bengt, Tab. 3), till Edsviken i Ärtemarks sn, som han ägde 160311, och Åttingsåker i Färgelanda, som han ärvde efter brodern Jakob (båda i Älvsb.); levde 1616 i juni16, men var † 1626.11 — G., då han gav Bäckerböle i Färgelanda sn i morgongåva 24, m. Elseby Pedersdotter, dotter av Peder Jensen (Dahlepil, nr 663) och Elin Esbjörnsdotter. Hon sålde 1634 jämte sina söner och på deras systrars vägnar Bäckerböle och Åttingsåker till välb. fru Elin Jakobsdotter till Östbo och Dingelvik. 24 Barn: Anders; kapten. Se Tab. 16. Bengt, till Storegården (nu Välaberg) i Väla sn (Skarab.), † barnlös 1646 23/5 och begr. i Väla kyrka. där hans gravsten ännu finnes. — G. m. Elsa Olofsdotter i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. löjtnanten Gabriel Rutensköld, nr 328, i hans 1:a gifte, † efter 1668), † 1655 före 14/6 och begr. hos 1:a mannen i Väla kyrka, dotter av Olof Nilsson till Hinseberg, nr 41, och Anna Bonde, nr 11. ?Elsa, levde 1668 30/3. Hon satt 1667 28/3 fången på Jönköpings slott och var då dömd till döden. G. m. majoren Carl Svensson, adlad Sölfvermusköt, nr 409, f. 1588, † 1664. Ännu minst en dotter. 24 Tab. 16. Anders (son av Harald, Tab. 15), till Näs i Ärtemarks sn (Älvsb.), som han erhöll genom sitt gifte; löjtnant vid Södermanlands reg.; kapten vid ett av honom själv värvat kompani av Berendes’ dragonreg. och bevistade med detta kriget mot Danmark på 1640-talet; erhöll 1649 12/10 för sina långa och trogna tjänster fyra hemman i Trankils och Blomskogs snr (Värml.), av vilka ett hemman gick tillbaka till kronan 1685; † före 1665 i kronans tjänst.28 — G. m. Ingeborg Dufva i Västergötland i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. Erik Lennartsson Stålhandske i Västergötland, nr 66), † före 166528, dotter av löjtnanten Lars Håkansson Dufva i Västergötland, nr 183, och hans 1:a fru Elsa Daa. Barn: ?Joen; reformerad fänrik vid Närkes och Värmlands reg. 1662—1664; omnämnes ej vidare. [25] Bengt, till Ekebol; var 1666 furir vid J. de la Chapelles skånska adelns soldater; pantsatte 1667 Näs till fru Agneta Lennartsdotter Svenske; levde 1672, men troligen † kort därefter. — G. m. sin fränka Maria Lilliebielke, † före 1672, dotter av majoren Jöns Lilliebielke, nr 273, och Brita Svenske. Göran; kapten. Se Tab. 17. Elsa, levde 1691. Christina, levde änka 1696. Kafle, nr 70, † 1694. ? Agneta. G. 1667 m. Anders Tab. 17. Göran (son av Anders, Tab. 16), till Näs och Edsviken i Ärtemarks sn samt Lästeviken i Steneby sn och Ivägsholm i Ödskölds sn, vilka han erhöll genom sitt första gifte (alla i Älvsb.); fänrik vid Närkes och Värmlands reg. 1672 17/4; löjtnant därst, 1674 i juli; avsked 1676, då han blev dragonkapten och deltog i kriget i Bremen26; omnämnes 1688 som underjägmästare på Dal 26; kallas kapten ännu 1699. — G. 1:o före 1668 m. Agneta Thomson, † före 1683, dotter av överstelöjtnanten Patrik Thomson, nr 299, och Agneta Svenske; 2:o 1687 18/6 m. Maria Ahlefelt, dotter av underjägmästaren Gregorius Ahl. adlad Ahlefelt, nr 850, och hans 2:a fru Anna Svinhufvud i Västergötland, nr 199. Barn: 1. Patrik; löjtnant; † 1709. Se Tab. 18. 1. Anders; korpral vid Mellins pommerska reg.; kvartermästare vid adelsfanereg:t 1703 8/11; kornett vid södra skånska kavallerireg:t 1704 19/1; fången vid Perevolotjna 1709 1/7; † ogift 1710 30/1 i staden Murum i Sibirien. 1. Agneta. G. m. N. N. Höberg. 1. Jakob, levde 1695. 1. Carl, levde 1693. 1. Anna Margareta. G. omkr. 1690 m. Carl Oxe, nr 103. 1. Margareta, † ogift 1740 6/6 på Grunnevad i Valstads sn (Skarab.). 2. Johan, f. 1687 2/10; volontär vid Närkes och Värmlands reg. 1703; fältväbel därst. 1706; sekundfänrik 1708 10/10; premiärfänrik 1709 i jan.; löjtnants karaktär 1723 8/8 med tur från 1722 26/;; † barnlös 1739 29/12 och begr. 1740 20/1 i Långseruds kyrka (Värml.); ett epitafium över honom finne i vapenhuset i Laxarby kyrka (Värml.). Han bler fången vid Perevolotjna 1709 1/7 och förd til Tobolsk, varifrån han hemkom 1722 efter freds slutet. — G. 1722 19/11 på Dingelvik i Steneby s (Ålvsb.) m. sin halvsysters svägerska Margarel Oxe, † 1739 i febr., dotter av kaptenen Henrik Oxt, nr 103, och Brita Svinhufvud i Västergötland, nr 199. 2. Anna Christina, f. 1689 i nov., † barn. 2. Anna Christina, f. 1691 i febr., levde änka 1760. G. 1741, efter k. tillstånd s. å. 10/10, m. kor netten vid Västgöta tremänningskavallerireg Lorentz Häger, f. 1689, † 1759 22/4. 2. Carl Georg, f. 1693; volontär vid Västgöta tremänningsinfanterireg. 1708; volontär vid Väåst götadals reg. 1709; furir därst. s. å.; sergeant 1710, fältväbel vid Närkes och Värmlands reg. 1711; löjtnant vid Närkes och Värmlands tremänning infanterireg. 1712 6/6; konfirm.fullm. 1717 15/4; kapten därst. 1718 26/6; avsked 1720 830/1; kapten vid garnisonsreg:t i Göteborg 1724 31/10; † ogif 1742 81/10 i nämnda stad. 27 2. Märta Catharina, † 1787 24/6 på Svälgen Hässelskogs sn (Älvsb.). G. 1726 23/2 m. kornettei Hans Mauritz Ridderstorm, nr 1208, f. 16094 † 1764. 2. Helena Margareta. G. 1730 4/2 på Låästvike m. löjtnanten Frans Carl von Wulffschmidt, ni 1722, i hans 1:a gifte, f. 1700, † 1762. 2. Maria Elisabet, f. 1700, † 1754 7/11 på Gulls i Långseruds sn m. sin systers svåger, fänrike Jakob Pontus von Wulffschmidt, nr 1722, i hans 1: gifte, f. 1702, † 1775. 2. Ulrik Göran, f. 1703; löjtnant; † 1748. 5 Tab. 19. TAaAB. 18. Patrik (son av Göran, Tab. 17); förare vid ån borgs reg. 1691 10/12; sergeant därst.; fänrik 1 24/5; löjtnant vid Västgöta femmänningsinfanteriré
Originalsida 73

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
SVENSKE. 73 1703 2/3; konfirm.fullm. s. å. 30/12; † 1709 8/7 i Malmö. — G. m. Christina Nyberg, f. 1661, † 1746 i Sätila sn (Älvsb.) och begr. s. å. 31/8. Barn: Agneta, dp. 1696 4/11, † 1760 10/5 i Sätila sn. G. 1719 18/6 m. sergeanten Abraham Skough, f. 1695, † 1769 7/5. Christina Maria, dp. 1699 12/2, † 1763 2/5 i Sätila sn. G. m. mönsterskrivaren C. F. Hornberg. Alexander, dp. 1701 8/4 i Sätila klockargård. Tab. 19. Ulrik Göran (son av Göran, Tab. 17), till Näs i Ärtemarks sn (Älvsb.); f. 1703 27/3; löjtnant; † 1748 och begr. jämte sin 1:a fru i Ärtemarks kyrka. — G. 1:o 1734 1/1 i Göteborg m. Mariana Lillie af Aspenäs, † 1741, dotter av generalkvartermästaren Mauritz Lillie af Aspenäs, nr 109, och Sidonia Bildt, brorsdotter till Knut Bildt, natural. Bildt, nr 678; 2:o 1742 24/3 på Eriksholm m. Ulrika Eleonora Belfrage i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1760 12/2 i Steneby prästgård, Älvsb., m. fänriken Carl Gustaf Silfverswärd, nr 184, i hans 2:a gifte, f. 1704, † 1760), f. 1721 25/4, levde 1763, dotter av kaptenen Hans Belfrage, nr 782, och Christina Plenningsköld, nr 608. Barn: 1. Mauritz, † ung. 1. Anna Helena. G. 1:o 1758 m. vice auditören vid drottningens livreg. Johannes Lundgren, f. 1724 15/9, † 1773 30/6; 2:o 1775 m. löjtnanten vid dalreg:t Emanuel Bobeck i hans 2:a gifte (g. 1:o 1752 m. Catharina Elisabet von Christiersson, f. 1728 28/12, † 1773 13/12 i Skillingsmarks sn, Värml., dotter av hovrättsassessorn Carl Christiernin, adlad von Christiersson, nr 1725, och hans 2:a fru Anna Margareta von Hyltéen, nr 1482), f. 1725 22/6 † 1777 31/5 på Svenstorp vid Skövde. 1. Maria Catharina. G. m. dykeriinspektoren N. N. Lindgren. 2. Carl Georg, f. 1744; sergeant; † 1807. Se Tab. 20. 2. Mariana Carolina, f. 1745 i Ärtemarks sn, † 1815 10/6. G. efter k. tillstånd 1763 9/11, s. å. m. vice häradshövdingen i Göta hovrätt Olof Holmqvist på Näs, f. 1723, † 1801 26/3. Tab. 20. Carl Georg (son av Ulrik Göran, Tab. 19), till Näs; f. där 1744 15/6; sergeant vid Västgötadals reg. 1769 15/2; avsked 1781 30/9; † 1807 10/11 på hemmanet Bön i Ärtemarks sn. — G. 1:o 1764 i april m. Charlotta Hoffstedt, † 1791 på Näs, dotter av löjtnanten N. N. Hoffstedt; 2:o 1793 15/3 m. änkefru Maria Helena Grund, f. 1751. Barn: 1. Carl Ulrik, f. 1765; fänrik; † 1806. Se Tab. 21. 1. Anders Johan, f. 1768; volontär vid Västgötadals reg. 1785; rustmästare därst. s. å. 22/11; sergeant 1789 1/5; fänrik 1790 23/8; avsked 1794 530/4; † 1795 2/2. Han bevistade finska kriget 1789 och 1790. — G. 1790 på Surnås i Torps sn (Älvsb.) m. Eva Elisabet von Proschwitz, f. 1770 på Surnås, † där 1844 24/6, dotter av landsfiskalen och vice häradshövdingen Hans Henrik von Proschwitz och Margareta Hoffstedt. 1. Lennart Magnus, f. 1770 25/12. 1. Sofia Magdalena, f. 1776. G. m. sergeanten P. J. Busck. 1. Johan Henrik, f. 1779 8/6, † ogift 1808 12/8 i Gåttarsbyn i Töcksmarks sn (Värml.). 1. Ingeborg Eleonora, f. 1784, † ogift 1812 2/6. Tab. 21. Carl Ulrik (son av Carl Georg, Tab. 20), f. 1765 27/12 i Björkviks sn (Söd.); sergeant vid änkedrottningens livreg. 1781 31/12; fältväbel därst. 1784 8/4; avsked 1788 22/5; rustmästare vid Södermanlands reg. s. å. 18/6; fältväbel därst. 1789 28/4; fänrik 1791 24/4; avsked 1800 3/11; † 1806 31/3 i Mörrums sn (Blek.). Bevistade kriget i Finland 1788—1790. — G. m. Anna Catharina Krum, f. 1769, † 1849 13/3 i Stavnäs sn (Värml.). Son: Carl Gustaf, f. 1800; sergeant; † 1875. Se Tab. 22. Tab. 22. Carl Gustaf (son av Carl Ulrik, Tab. 21), f. 1800 5/7 på Hacksta i Björkviks sn (Söd.); trumpetare vid Göta artillerireg. 1818 1/7; konstapel därst. s. å. 4/10; rustmästare vid Värmlands reg. 1824 30/12; förare därst. 1827 7/12; sergeant 1831 31/3; avsked 1850 5/7; † 1875 6/3 i Stordalen i Stavnäs sn (Värml.). — G. 1:o 1831 m. Brita Larsdotter, † 1842 4/6; 2:o 1846 21/5 m. Stina Cajsa Jonsdotter Dahlman, f. 1824 4/6, † omkr. 1894. Barn: 2. Ulrik Georg, f. 1848 10/4, † 1850 23/12. 2. Ulrika Georgina, f. 1849 7/12. G. 1893 4/1 i Stockholm (Ad. Fr.) m. målaren Jonas Martin Ahlstedt, f. 1855 24/4. 2. Maria Charlotta, f. 1853 380/4, †. G. 1881 19/11 i Chicago m. målarmästaren i Uppsala Carl Johan Moary, f. 1851 2/11 i Tysslinge sn (Ör.). 2. Johan Ulrik, f. 1857 22/6 på N. Fjöle i Stavnäs’ sn; järnvägsarbetare i Chicago. 2. Anna Catharina, f. 1861 13/3 i Stordalen. Har överflyttat till Chicago. 2. Carolina Gustava, f. 1865 13/10. G. 1895 11/2 i Stockholm m. flaggunderofficeren och ångslupsbefälhavaren Carl August Österberg i hans 2:a gifte, f. 1834 23/4, † 1904 1/11 i Stockholm. Utan känd härledning. 1) Peter Svenske; fältväbel vid dalreg:t 1631; fänrik därst. 1633 och ännu 1648. 2) N. N. Svenske; ryttmästare. G. m. Dorotea Anrep i hennes 1:a gifte. Se Anrep, Tab. 1. 3) Anna Catharina Lovisa Svenske; adlig jungfru, levde 1698 jämte tio faderlösa syskon. 4) Gossen Magnus Svenske, begr. 1751 2/12 på Jakobs kyrkogård i Stockholm. 5) Leonard Svenske, f. 1736; kadett vid konung Adolf Fredriks kadettkår 1749; fänrik vid livgardet 1758 25/4; † s. å. 3/10 under kriget i Pommern. 1 Al. 2 RHKn. 38 GIr. 4 Hh, del 20 I, sid. 25. 5 SH, liber caus, vol. 63, pars 1 (OA). 6 Eksjöortens kyrkor, sid. 22 (1825). 7 Hk. 8 Hh, del 4, sid. 389. 9 Hh, del 3. 10 Hh, del 3. 11 Lignell, Beskrifning öfver grefskapet Dal I, sid. 143. 12 Hh, del 3, II, sid. 4 och 35. 13 Hh, del 13. 14 Vff,, I, h, 10, sid. 189. 15 Hra. 16 SH, liber caus, vol. 6 (OA). 17 Ågorättshandlingar för Elfsborgs län (HF). 18 Ridd. o. adelns protokoll 1650. 19 KA, fjärdeparts akt 24 (OA). 20 Fernow, Beskrifning öfver Wärmland (1777) sid. 773, not. 21 Blr. 22 Lk. 23 At (L). 24 Valbo härads dombok 3 okt. 1634 (M). 25 Nv. 26 Sj. 27 Abt (RA). 28 KA, redukb. kollegii akt nr 5. (OA) 29 KA, fjärdepartsakten 24, exekutionskommiss. ransakning med Näs härad, Värml., den 18 dec. 1694 (OA).
Ta med släktboken
Formulären skyddas av reCAPTCHA.



