Sparre af Rossvik

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

400 SPARRE., SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE.

† ogift 1812 7/2 på serafimerlasarettet i Stockholm Magdalena; † 1874 24/1 i Sala. G. 1816 27/6 i Ny-

till följd av ett pistolskott, vilket han den 21 jan. köping m. kammarherren greve Lorentz Johan

själv tillfogat sig ej långt från Hagalund utanför Creutz, nr 68, f. 1792, † 1843.

Norrtull samt slöt på svärdssidan denna grevl. ätt. 2. Stanislava Charlotta Augusta, f. 1794 7/8,

2. Ottiliana Catharina Matilda, f. 1793 10/2 i † ogift 1827 22/5 i Nyköping.

Stockholm; hovfröken hos änkedrottningen Sofia 1 Um. 2 Åt (So). 3 SAB.

Adliga ätten SPARRE AF ROSSVIK, nr 7, och friherrliga ätten

FRANC-SPARRE, nr 382, †.

Gammal frälsesläkt; introd. 1625.

Sparren är kanske den allmännast förekommande vapenbilden under medeltiden. Den fördes av flera skilda

släktgrupper, vilka helt säkert icke haft någon inbördes släktskap, och när 1500-talets genealoger med icke

ringa konstfärdighet hopfört dessa släktgrupper under ätten Sparre, har detta skett allenast på lösa

antaganden. Äldst av dessa släktgrupper, som förekomma på riddarhusgenealogien är den s. k. Toftasläkten

(till sätesgården Tofta i Adelsö sn, Sth.). Dess förste genom urkunder kände stamfader var drotset Abjörn

Sixtensson, † 1310. Möjligen var han sonson till en herr Nils, som enligt släktkrönikornas samstämmiga

vittnesbörd var gift med konung Erik Knutssons dotter Märta. Toftasläkten var på 1300-talet Sveriges kanske

mest lysande ätt, vars medlemmar i flera generationer beklädde rikets högsta ämbeten. Den utgick på

manssidan 1407 med Abjörn Sixtenssons sonson, den lärde riksmarsken Karl Ulfsson till Tofta, den heliga Birgittas

frände och konung Magnus Erikssons vedersakare. Man har intet skäl att antaga, att ovannämnde herr Nils

hetat Sixtensson och haft en broder Knut. Denne göres på riddarhusgenealogien till stamfader för en annan

släktgrupp med sparrevapnet, som levde in på 1500-talet och efter sin sätesgård i Ångsö sn (Vm), blivit kallad

Ängsösläkten. Till densamma hörde den myndige biskopen i Strängnäs Sigge Ulfsson, † 1463, och riksrådet

och riddaren Fader Ulfsson, båda söner till riddaren Ulf Bengtsson till Lagmansö i Vadsbro sn (Söd.).

den förste kände ägaren av Ångsö. Bland andra bemärkta personer, som burit sparrevapnet och som

på riddarhusgenealogien förbundits med förestående släktgrupper, märkas konung Birgers råd, riddaren

Arvid Göstafsson, † 1317, den förste av den släkt, som skrev sig till Vik i Balingsta sn (Upps.), drotset och

riksrådet Nils Abjörnsson till Ångsö, † 1359, och konung Magnus Erikssons råd på 1350-talet Lars Karlsson.

Dessutom har på genealogien inblandats den s. k. Hålbonässläkten, som förde ett helt olika vapen: en

bjälke, belagd med tre vippor. Den nu levande Sparresläkten, vilken till åtskillnad från förestående

släktgrupper med sparrevapnet torde, efter den gård släkten längst ägde, kunna kallas Sundbysläkten och vars

adliga ättegren vid introduktionen fick namnet Sparre af Rossvik efter ett annat av släktgodsen, kan icke

med full säkerhet ledas längre tillbaka än till nedanstående Sigge Larsson. Om hans fader är intet känt, men

av Sparreska kopieboken (i riksarkivet) får man veta, att hans moder hette Elin Håkansdotter och att hans

styvfader Abjörn Ulfsson, som av genealogerna göres till hans farfader, var redesven, d. v. s. förvaltare för

Gudhems klosters gods, och att han förskingrat alla Sigge Larssons fädernegods.

Ätten Sparre af Rossvik har utgrenat sig i friherrliga ätten Sparre, nr 11.

TAaB. 1. Lars Siggesson, den äldre; riksråd; † 1473. Se

Tab. 2.

Sigge Larsson; erhöll av

drottning Margareta gården Tab. 2

Götene i likan. sn (Skarab.) 7

13961 och var bosatt därst.; Lars Siggesson den äldre (son av Sigge Larsson

köpte ytterligare jord i Göt- Tab. 1), till Simonstorp i Grolanda sn (Skarab.)

ene sn 1401 24/2 och Bränne- och till Bysta i Askers sn (Ör.), som hans 2:

bol i Götene sn2 1402 1/6; hustru ärvde 14523; väpnare; var häradshövding

nämnes väpnare 1401—1414; i Frökinds härad 14641; riksråd; † 1473 om hösten

var »nästa arvinge» till Nils i Vadstena. — G. på 1430-talet m. Mårta

Mårtens-Petersson (kluven sköld, högra dotter?, dotter av Mårten Svan och Ragnhild

Håfältet schackrutat), som till kansdotter; 2:o 1442 21/1 på Simonstorp. m.

Ingehonom överlät sina gårdar Yllestad och Näs2 i borg Bengtsdotter i hennes 2:a gifte (g. 1:o m.

våp-Vartofta härad, vilka han ärvt efter sina föräldrar naren Bengt Tomasson, som i vapnet förde en sparre,

1403 1/8; tillbytte sig Simonstorp 2 i Grolanda sn i hans 2:a gifte), levde änka 1486, dotter av Bengi

(Skarab.) 1410 2/7; konungsdomhavande vid räfste- Larsson (rödbjälke) och Margit Clausdotter Dowt.

ting i Skara 2 1414 5/7; uppgives hava levat ännu Barn:

1442. — G. m. Margareta Bengtsdotter, dotter av 1. Peder Larsson; väpnare. Se Tab. 3. a l

Bengt Karlsson Färla och Brita Björnsdotter (tre 2. Sigge Larsson, den yngre; riksråd; f 1509.

vingar). Se Tab. 4.

Barn: 2. En dotter. G. m. Bengt N. N. [3] de

Elin Siggesdotter, till Apelnäs i Roasjö sn 2. Bengta, † barnlös. Gift. Riksrådet fä

(Älvsb.). G. före 1442 m. häradshövdingen i Red- 1507 31/9 dom mellan hennes systerson Pe d

vägs härad Lars Jakobsson (två bjälkar med horn), Bengtsson och hennes brorsdotters man Lindorl

som levde 1464. Brunsson. [3]

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE.

401

I Lars Siggesson den yngre,

Tab. 5.

II Göran Larsson Erik Larsson Johan Larsson

Sparre, Sparre, Sparre

Tab. 6. Tab. 30. Tab. 35.

III Bengt Johan Lars Sigismund Peder Ture Carl

Göransson Eriksson EFriksson Eriksson Eriksson Eriksson Eriksson

Sparre Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre,

Tab. 7. Tab. 31. Tab. 32. Tab. 33. friherre friherre Tab. 34.

Sparre, Sparre,

; (Tab. 1). (Tab. 3). |

1V Göran, Johan Johan Erik Svante Gustaf Carl Peder Axel Erik Carl

Tab. 8. Tab. 9. Johansson Larsson Larsson Larsson Larsson Larsson Carlsson Carlsson Carlsson

Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre,

friherre friherre friherre friherre friherre friherre friherre friherre friherre

| Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre, Sparre,

(Tab. (Tab. (Tab. (Tab. (Tab. (Tab. (Tab. (Tab. (Tab.

l 6). 7). 8). 10). 12). 18). 35). 78). 79).

o

V Bengt,

Tab. 10—29.

Se sid. 404.

Tab. 3.

Peder Larsson (son av Lars Siggesson, Tab. 2),

till Stola i Strö sn (Skarab.), som han erhöll med

sin 1:a hustru; kallas Peder Bonde4; väpnare;

levde 1481, men var † 1490.7 — G. 1:o m. Ingegerd

Tordsdotter, † före 1485, dotter av Tord Pyting

till Stola och Hemfred N. N.; 2:o7 m. Ragnhild

Turesdotter, som levde änka 1493, dotter av

riddaren och lagmannen i Västergötland Ture Jönsson

(Svarte Skåning) och Birgitta Henriksdotter

Snakenborg.

Barn:

1. Ingeborg Pedersdotter, † före 1503. G. före

1485 m. väpnaren och häradshövdingen Peder

Bengtsson Gylta, till Påtorp, i hans 1:a gifte (g. 2:o

före 1503 m. Christina Torstensdotter)7, † 1527.

1. Nils Pedersson; väpnare 1485—1493; ogift

slagen i Uppsala. 7

1. Ingegerd Pedersdotter; nunna (sannolikt i

Gudhems kloster).

Tab. 4.

Sigge Larsson den yngre (son av Lars Siggesson,

Tab. 2), till Bysta i Askers sn (Ör.) samt Skofteby

i Härene sn (Skarab.), som han erhöll med sin

första fru, och Ågården i Råda sn (Skarab.), som

han 1492 bebyggde till sätesgård; f. 1442; väpnare;

riksråd 1477—14965; deltog i tronföljarvalet 1499,

men icke som rådsherre 6; bevistade dock sedan ett

rådsmöte 15056; † 1509 mellan den 6 och 10 maj.

Han förde i vapnet en röd sparre i gyllene fält och

på hjälmen en krona av guld med fem röda flaggor

på vardera sidan.’ — G. 1:o 1470 eller nyss förut

m. Brita Bengtsdotter, till Skofteby, † 1485 och

begr. i Skara domkyrka, dotter av häradshövdingen

och väpnaren Bengt Andersson (Öra) och Ragnhild

Göstafsdotter; 2:o 1486 6/9 (morgongåvobrev) på

Göksholm i Stora Mellösa sn (Ör.) m. Kerstin

Månsdotter, som levde änka 1519, dotter av

lagmannen, riddaren och riksrådet Måns Bengtsson

(Natt och Dag, nr 13), och hans 3:e fru Ermegård

Fikkesdotter Bälow,

Barn:

140 Karin Siggesdotter, f. omkr. 1471. G. 1:o

m. frälsemannen Erik Hansson; 2:o före 1506

9 ,

26—312999. Svenska adelns ättartavlor. VII.

13/7 m. riksrådet Lindorm Brunsson (af

Forstenasläkten, nr 2).

1. Barbro Siggesdotter, till Skofteby; † omkr.

1509. G. före 15033 m. riddaren, riksrådet och

lagmannen Nils Olofsson (Vinge) i hans 1:a gifte

(g. 2:o 1510 m. Ingrid Haraldsdotter, som levde

ännu 1535, i hennes 2:a gifte, dotter av

häradshövdingen Harald Lake [nr 53] och Ingrid Nilsdotter

[pil]), halshuggen 1529 för delaktighet i

västgötaherrarnas uppror.

2. Margareta Siggesdotter, till Ågården, som hon

erhöll vid arvskiftet efter föräldrarna 15248; f. på

1490-talet, levde änka 1563. 8 G. 1527 vid

fastlagstiden 3 m. riksrådet och lagmannen i Södermanland

Nils Krumme, till Örboholm, som levde 1560.8

Efter makarna hölls arvskifte 1570 7/11 i

Stockholm. 22

2. Ingeborg Siggesdotter, till Bysta; efter henne

hölls arvskifte 1544. G. 1:o m. hövidsmannen

Göran Hansson (Stiernsköld, nr 24), † 1517; 2:o

omkr. 1518 m. hövidsmannen Krister Klasson

(Horn af Kanckas, nr 12), † 1520; 3:o 1524 24/8 i

Malmö m. riksrådet Åke Klasson Tott (nr 26), †

1531.

2. Hebbla Siggesdotter, levde änka 1570. G. m.

riksrådet och amiralen Erik Fleming (nr 4), f. 1487,

† 1548.

2. Filippa Siggesdotter, † ogift.

2. Lars Siggesson den yngre; riddare, riksråd

och riksmarsk; † 1554. Se Tab. 5.

2. Göran Sigyesson; skickades 1518 såsom

gisslan żill konung Christian II och bortfördes till

Danmark; höll sedan med nämnda konung och var

med bland den danska besättningen på Västerås;

dödligt sårad då besättningen fördes till Stockholm

1521 och därav f† ogift.

2. Nils Siggesson, levde 1510, men † ej långt

därefter.

1. Albrekt Siggesson, levde 1510, men † ej långt

därefter.

Tab. 5.

Lars Siggesson den yngre (son av Sigge Larsson

den yngre, Tab. 4), till Sundby i Öja sn (Söd.) och

Bergkvara i Bergunda sn (Kron.); var jämte

Gustaf Vasa en av de sex svenska herrar, som av

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

402

Sten Sture d. y. 1518 lämnades som gisslan åt

Christian II och av honom mot tro och loven fördes

bort i fångenskap; var riksråd redan före

kungaralet 1523; hövidsman på Örebro slott s. å. och

nämnes s. å. som riksmarsk; bevistade rådsmötet

i Jönköping 1524 i juni och medföljde konungen

till mötet med danskarna i Malmö s. å.; lagman

i Närke 1525 och erhöll s. å. i förläning Örebro

slott med hela Närke och Västerrekarne samt

Säterbo, Västermo och Mellösa socknar; uppräknas

bland det rusttjänstskyldiga frälset i Uppland med

24 hästar 1526; bevistade riksdagen i Västerås

527; blev vid konung Gustafs kröning 1528 12/1,

då han bar rikssvärdet, slagen till riddare; satt i

rätten över de upproriska västgötaherrarna 1529;

var en av dem som till riket hemförde konung

Gustafs första brud, prinsessan Catharina av

Sachsen-Lauenburg 1531; den främste av legaterna i

en beskickning till Danmark 1536, som bland annat

skulle utverka ratifikation av 1534 års under

grevefejden avslutade fördrag; bevistade mötet i

Brömsebro mellan konungarna Gustaf I och

Christian III av Danmark 1541; en av de främste

hövidsmännen vid undertryckande av

Dackeupproret 1542—1543; beseglade Västerås arvförening

1544 18/1; † 1554 12/1 på Örebro slott och begr. s. å.

16/1 i Örebro kyrka, men därefter sannolikt nedsatt

i Munktorps kyrka (Vm.), där en gravsten med hans

och hans 2:a fru Brita Trolles namn och vapen

finnes (över sparregraven i Örebro kyrkas kor

ligger en sten med friherre Carl Carlsson Sparres

och hans frus, Barbro Cruus af Gudhem, namn och

vapen). Han framstod under större delen av konung

Gustaf I:s regering som en av hans verksammaste

och mest dugande medhjälpare bland den tidens

högadel 9; redan snart efter sin återkomst från

fångenskapen i Danmark ställde han sig på Gustaf

Vasas sida i folkresningen mot Christian II och stod

jämte Bernt von Mehlen i spetsen för den lübska

undsättningsflottan 1522; deltog med Ture

Jönsson (Tre rosor) i en expedition mot södra Norge

1523 och intog största delen av Bohuslän, som

dock sedermera gick förlorat; höll s. å. mönstring

med krigsfolket i Södermanland och Närke; då

konung Christian II 1531 hotade att från Norge

inbryta i Västergötland, var han en av dem, som

förde befäl över den svenska styrkan vid gränsen,

och tvang Christian att upphäva belägringen av

Bohus; deltog 1533 i tåget mot de upproriska

dalkarlarna och skickades 1534 med svenskt krigsfolk

till danskarnas hjälp i Skåne; höll jämte Holger

Karlsson Gera och Johan Turesson (Tre rosor)

konungsräfst i det oroliga Småland 1537 och utförde

detta uppdrag med sådan hårdhet, att den drev

allmogen till förtvivlan och blev en av de största

orsakerna till Dackefejden; byggde åren 1546—

1550 stenhuset på Sundby, vilket gods han genom

sin moder ärvt efter Ida Johansdotter Bülow,

Lars Ulfsson Blås fru. — G. 1:o 1521 24/6 på Bronäs

i Härene sn (Skarab.) m. Anna Lindormsdotter,

† 1548 23/5, dotter av Lindorm Björnsson (Vinge)

och hans 83:e fru(?) Kristina Larsdotter; 2:o

1549 2/3 på Gripsholm m. Brita Trolle, † 1556 25/10

på Sundby, dotter av riksrådet Ture Arvidsson

Trolle (nr 36) och Magdalena Eriksdotter

(Gyllenstierna af Lundholm, nr 3).

Barn;

1. Knut Larsson f. 1522 5/6 på Rossvik i

Husby-Rekarne sn (Söd.); utrikes resor från 1537;

student i Wittenberg 153810; † ogift i nämnda stad.

1. Kerstin Larsdotter, f. 1523 15/5.

G. 1:o 1544.

SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE.

5/2 på Örebro slott m. väpnaren och

häradshövdingen i Åkerbo härad Göran Åkesson Tott, till Tidö

och Stäringe, † omkr. 1551; 2:o m. Måns Pedersson

(Lilliehöök af Fårdala, nr 1).

1. Ermegård Larsdotter, f. 1524 21/6, † 155(7).

G. 1552 10/1 m. Erik Tönnesson o (af Skedebo,

nr 88) i hans 1:a gifte (g. 2:o 1558 20/8 m. Anna

Claesdotter i hennes 3:e 1

1. Sigge Larsson, till Rossvik; f. 1525 1/9;

förseglade bland adeln konung Gustaf I:s

testamente 1560 23/6 och ständernas bevillning 1561 15/4;

slagen till riddare vid konung Erik XIV:s kröning

1561 29/6; bevistade mönstringen med adeln i

Södermanland 1562 och 156312; bevistade riksdagen

i Uppsala 156413 och satt då i rätten över Olof

Gustafsson (Stenbock); av konungens nämnd

frånsagd sitt frälse, emedan han icke fullgjort

rusttjänst 156513; † ogift.

Beata Larsdotter, f. 1526 9/12, † ogift.

r Ingeborg Larsdotter, f. 1527 9/8, † ogift.

1. Malin Larsdotter, f. 1528 29/7 på Örebro slott,

† 1597 27/2 och ligger jämte sin 2:a man begr. i

Kimstads kyrka (Ög.). G. 1:o 1552 4/1 på Örebro

slott m. hövidsmannen Hans Persson (af

Forstenasläkten, nr 2), † 1565; 2:o före 1572 m. ståthållaren

Erik Jönsson (Lillie, af Greger Mattssons ätt, nr 6),

† 1597.

1. Filippa Larsdotter, f.

Nilsson Schack,

och Råttninge i

1574. 23

1. Göran Larsson Sparre, f.

† 1586. Se Tab. 6.

. Linvald Larsson, f. 1532 2

2. Erik Larsson Sparre, f.

kansler; † 1600. Se Tab. 30.

1529 24/8. G. m.

Nykyrka sn (Söd.), som levde

1530; furstligt råd;

5/6, † ung.

1550; riksråd och

Johan Larsson Sparre, f. 1551; ståthållare;

† 1599. Se Tab. 35.

2. Anna Larsdotter, f. 1552 24/10, †15 1566 1

på Sundby och begr. s. å. 12/10 i Öja kyrka.

2. Margareta Larsdotter, f. 1553, † 1560 4/11 på

Julita i likan. sn (Söd.) och begr. s. å. 10/11 i öja

kyrka.

Tab. 6.

Göran Larsson Sparre (son av Lars Siggesson den

yngre, Tab. 5), till Rossvik i Husby-Rekarne sn

(Söd.) och Hammar i Väsehärads sn (Värml)

vartill han skrev sig 1560; f. 1530 5/11 på

örebro slott, där konung Gustaf stod fadder vid hans

dop; student i Rostock 1549 i nov.10; förseglade

bland adeln konung Gustaf I:s testamente 1560

23/6 samt ständernas bevillning 1561 15/4; hertig

Carls furstliga råd; † 1586 14/8 på Nyköpings

slott14 och begr. s. å. 22/8. ’Han blev 1552 i

Brandenburg fängslad av Christoffer von Hardenberg;

bar Närkesfanan vid konung Gustafs begravning.

— G. 1:o m. Brita Jonsdotter Gyllenhorn, dotter av

riksrådet Joen Olofsson (Gyllenhorn, nr 116) och

Carin Bese; 2:o m. ?Kerstin Persdotter, som levde

änka 1596.

Söner: a

2. Bengt Göransson Sparre, f. 1570; ryttmästare

† 1632. Se Tab. 7.

6 s. A » å ssvik.

2. Lars Göransson Sparre, † 1602 på Ro

r p

Tab. 7.

arsson 1

Bengt Göransson Sparre (son av Göran a m i

Sparre, Tab. 6), till Rossvik samt Eknaho

Erik

till Utö i Bondarnö sn (Upps.)

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE. 403

Tjureda sn (Kron.) och Tistad i Bärbo sn (Söd.),

vilka han erhöll genom sitt gifte; f. 1570;

häradshövding i Skärkinds härad i Östergötland 1590;

fick konung Sigismunds konfirm. därå 1594 10/7;

ståthållare på Stegeborg jämte Per Lillie och Erik

Ulfsparre 1598, därtill förordnad av konung

Sigismund; trädde sedan i hertig Carls tjänst;

ryttmästare vid adelns rusttjänst i Uppland,

Västmanland och hertig Carl Filips furstendöme 1611

30/3; introd. 1625 i d. v. riddarklassen under nr 7,

och har ätten sedan av denna grens stamgods fått

namnet Sparre af Rossvik; † 1632 26/3 och begr.

g. å. 24/6 i Husby-Rekarne kyrka (Söd.). ’Han var

1606 bland ärkebiskopen Abraham Angermanni

domare och bar 1607 jämte andra himmeln över

konung Carl IX vid dess kröning.’ — G. 1604 15/4

i Västerås3 m. Kerstin Åkesdotter Bååt, † 1628 28/7

och begr. 1629 20/9 i Husby-Rekarne kyrka, dotter

av häradshövdingen Åke Johansson (Bååt, nr 3)

och Christina Trolle (nr 36).

Barn:

Christina, f. 1605 14/2, † 1656 7/6 och begr. i

Bergshammarsgraven i Fogdö kyrka (Söd.). G.

1626 28/3 på Rossvik m. landshövdingen Christer

Posse, nr 14, f. 1601, † 1643.

Göran, f. 1611; landshövding; † 1657. Se Tab. 8.

Magdalena, till Alebäck och Gåvetorp i

Lekaryds sn (Kron.); f. 1612 3/11, † 1656 6/2 på Lilla

Bjurum i Vättlösa sn (Skarab.) och begr. s. å. 1/6 i

Vättlösa kyrka. G. 1:o 1632 25/5 på Rossvik m.

ryttmästaren Johan Ekeblad, nr 35, † 1636; 2:o 1639 4/2

m. riksrådet och generalguvernören Harald

Eriksson Stake, friherre Stake, nr 47, i hans 1:a gifte,

f. 1598, † 1677.

Maria, till Eknaholm och Åby i Tjureda sn;

f. 1613, † 1657 6/8 på Brunnsholm i Enköpings-Näs

sn (Upps.). G. 1642 17/8 i Stockholm m. sin svågers

kusin, landshövdingen Gabriel Gyllenanckar, nr 47,

f. 1611, † 1657.

Åke, till Eknaholm och Roma; student i Uppsala17

1628 4/12; assessor i Svea hovrätt 1640 22/9; † 1641

10/4 och begr. i Husby-Rekarne kyrka.

Johan, f. 1616; kammarherre; † 1655. Se Tab. 9.

Beata, f. 1618 16/1, † 1672 16/1 och begr. s. å. 28/4.

G. 1636 12/6 i Stockholm (Nik.) m. riksrådet,

överståthållaren och lagmannen Schering

Rosenhane, friherre Rosenhane, nr 29, f. 1609, † 1663.

Anna, f. 1619, † 1651 och begr. s. å. 14/12 i

Norrköping. G. m. justitiepresidenten doktor Daniel

Nicolai Figrelius, adlad Leijonstierna, nr 333,

i hans 1:a gifte, f. 1605, † 1664.

Tab. 8.

Göran (son av Bengt Göransson Sparre, Tab. 7),

till Rossvik samt Sparreholm i Hyltinge sn (Söd.),

vilken egendom han förmodligen anlade och efter

sig uppkallade; f. 1611 12/9 på Örebro slott3; student

i Uppsala 1624 i sept.17; assessor i Svea hovrätt

1640 22/9; landsdomare (lagman) i Halland 1646

185/12; landshövding i Södermanlands län 1653 12/9;

† 1657 5/4 i Nyköping. — G. m. Anna Jönsdotter,

levde 16833, ’som varit ladugårdspiga på

Sparreholm och hans mätress, dotter av en kopparslagare,

andra säga en skinnare (sämskmakare) i nyssn.

stad’. Hon fick behålla gården Långdunker

(Karlslund) i Hyltinge sn efter mannen, men barnen

måste gå ifrån arvet.

Barn:

Anna Göransdotter, ’skall varit mycket vacker;

kom till grevinnan Wasaborg och följde med henne

till Tyskland; blev efter återkomsten förförd av

studenten Olaus Jonæ, som var informator för

hennes syskon, och som med våld ville taga henne

ur grevinnans hus, för vilket allt han insattes i

Nyköpings torn.’ G. sedan m. vice häradshövdingen

i Närke Johan Wintrosius.

Christina. G. 1678 23/1 i Björklinge sn (Upps.)

m. fogden på Ramsjö Peder Svensson Leckander,

† 1688 och begr. s. å. 26/1.

Carl Göransson, f. 1654; † på Fiskmansbo i

Nysätra sn (Upps.). — G. m. Elisabet Drury, till

vilken han 1690 30/5 överlåtit alla sina

arvsanspråk. [15]

Tab. 9.

Johan (son av Bengt Göransson Sparre, Tab. 7),

till Roma samt Helgerum i Västerrums sn och

Sundsholm i Gladhammars sn (båda i Kalm.);

f. 1616 6/10 på Rossvik; student i Uppsala17 1628

4/12; kammarherre; † 1655 1/5 enl. påskriften å hans

likkista i Sparregraven i Gladhammars kyrka och

begr. 1656 17/2. ’Han gav 1643 altartavla till

Gladhammars kyrka och brudkrona till Västerrums samt

hans fru till förstn. kyrka en tornklocka, därå

hennes namn står.’ — G. 1644 28/7 på Årnäs. m. sin

svågers brorsdotter Emerentia Stake, f. 1626 20/9,

† 1676 18/1 och begr. i Gladhammars kyrka, dotter

av landshövdingen Olof Eriksson Stake, nr 110,

och Anna Ribbing, nr 15.

Barn:

Bengt, f. 1646; assessor; † 1695. Se Tab. 10.

Åke, f. 1648 14/8; student i Uppsala 1659 i april17

och i Strassburg!10 1669 25/9; kornett vid livreg:t till

häst 1674 86/3; löjtnant därst. s. å.; ryttmästare

1675 27/3; † ogift 1676 9/4, i det han blev ihjälslagen,

då skeppet Västervik sprang i luften.

Axel, till Roma och Sundsholm; f. 1654 1/9 på

förstn. ställe; student i Uppsala17 1665 8/3;

ryttmästare; † ogift 1684 20/4 på Sparreholm och begr. i

framiljegraven i Gladhammars kyrka, där hans vapen

jämte sorgefanor uppsattes.

Christina Maria, till Fiskmansbo i Nysätra sn

(Upps.), som hon ärft efter sin moder?23; f. 1655 1/10,

† på 1690-talet. G. 1:o m. amiralen och

amiralitetsrådet Claes Uggla, friherre Uggla, nr 69, f.

1614, † 1676; 2:o m. generalmajoren Carl Gustaf

Roos af Hjelmsäter, friherre Roos, nr 186, i hans

1:a gifte, f. 1655, † 1722.

Tab. 10.

Bengt (son av Johan, Tab. 9), till Rossvik,

Sparreholm och Roma samt Helgerum i

Västerrums sn (Kalm.); f. 1646 16/9 på Roma; student

i Uppsala 1659 i april17 och i Strassburg!10 1669

25/9; äldste e. o. assessor i Svea hovrätt 167619;

† 1695 28/68 på Fågelsta i Salems sn (Sth.) och

begr. i egen grav i koret av Hyltinge kyrka (Söd.).

1I hans tid blev Helgerum berustat, men

egendomen försåldes av hans änka; han gav 1682

predikstol till Gladhammars kyrka och 1689 100 daler

kopparmynt till Västerrums kyrkas byggande.’ —

G. 1681 7/6 på Fjällskäfte i Floda sn (Söd.) m. sin

kusins svägerska, friherrinnan Beata Ribbing af

Zernava, f. 1648 8/3 i Göteborg, † 1720, dotter av

riksrådet och guvernören Peder Ribhbing, friherre

Ribbing af Zernava, nr 40, och Christina Ryning

(nr 15).

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

404

SPARRFE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE.

v Bengt Sparre,

Tab. 10.

VI Per, Bengt,

Tab. 11. Tab. 20.

VII Fredrik Ulrik, Gabriel,

Tab. 12. Tab. 21. 1

VIII Fredrik Adolf Jakob Nils, Gabriel Adolf, Johan Fredrik Sigge, Gustaf

Ulrik, Tab. 19. Tab. 22. Vilhelm, Tab. 25. Mauritz,

Tab. 13. Tab. 23. | Tab. 29.

o — S —

1IX Carl Ulrik, Bengt Erik Bengt, Gabriel Gerhard

Tab. 14. Ludvig, Tab. 24. Sigge,

Tab. 15. Tab. 26.

X Carl Fredrik Alexis, Viktor Ludvig Emanuel, Bengt Edvard Sixten,

Tab. 16. Tab. 17. Tab. 27.

XI Erik Sixten Viktor, Carl Erik Ambjörn

Tab. 18. Sixtensson,

Tab. 28.

Söner: junkare därst.; tillika volontär vid fortifikationen;

Johan, f. 1682 23/4; fältväbel vid Södermanlands

reg. 1701 16/1; fänrik därst. s. å. 15/7; löjtnant vid

Närkes och Värmlands reg. 1703 2/4;

regementskvartermästare därst. 1705 27/6; kapten vid

livdragonreg:t 1706 17/2; † ogift (massakrerad av

kosacker) 1708 8/10 vid byn Nagozin i Ukraina.

Per, f. 1685; generaladjutant; † 1725. Se Tab. 11.

Bengt, f. 1686; major; † 1748. Se Tab. 20.

Tab. 11.

Per (son av Bengt, Tab. 10), till Rossvik och

Sparreholm samt Yxtaholm i Lilla Mellösa sn

(Söd.); f. 1685 6/10; volontär vid fortifikationen;

konduktör vid fortifikationen i Göteborg 1704.

6/12; löjtnant vid fortifikationen i Wismar 1708 2/3;

kapten vid fortifikationen vid värmländska armén

1710 29/12; generaladjutant vid västgötaarmén 1712

9/2; † 1725 16/10. — G. 1:o m. sin syssling Beata

Christina Horn af Rantzien, f. 1686, † barnlös

1714, dotter av översten Carl Gustaf Horn af

Rantzien (vars 1719 levande barn blevo upphöjda

i friherrligt stånd och sönerna introd. under nr 163)

och hans 1:a fru, friherrinnan Magdalena

Rosenhane, nr 29; 2:o 1717 5/5 m. Sigrid Ebba Fleming,

† 1725 i maj, dotter av landshövdingen Jakob

Fleming, nr 4, och hans 2:a fru friherrinnan Sofia

Bonde, nr 20, av Lajhela ättegren.

Barn:

2. Fredrik

Se Tab. 12.

2. Beata Gustava, till Yxtaholm; f. 1720 22/11,

† 1782 26/4 på Yxtaholm och ligger jämte sin man

begr. i Lilla Mellösa kyrka. G. 1738 8/11 m.

överintendenten friherre Gustaf Nils Clodt, nr 126,

f. 1712, † 1770.

2. Sofia Margareta, till Nybyholm; f. 1724

8/9, † 1791 3/10 på Björnö i Frötuna sn (Sth.) samt

ligger jämte sin man begr. i en av honom byggd

grav vid Frötuna kyrka. G. 1747 1/9 i Stockholm

m. sin syssling, hovmarskalken greve Tord Bernhard

Bonde af Björnö, nr 41, f. 1711, † 1785.

Ulrik, f. 1719; riksråd; † 1777.

Tab. 12.

Fredrik Ulrik (son av Per, Tab. 11), till Rossvik

och Sparreholm; f. 1719 13/1; student i Lund10 1735

21/2; volontär vid artilleriet 1736 i april; styck-

kaptenlöjtnant vid överste Hamiltons reg. 1741

22/7; kammarherre 1744 17/4; major vid

Västgötadals reg. 1748 5/1 och vid adelsfanereg:t 1753 10/5;

RSO 1757 23/4; överste för Smålands kavallerireg.

1762 24/8; löjtnant vid livdrabantkåren 1770 18/8

kaptenlöjtnant därst.; riksråd 1772 25/5; därifrån

entledigad s. å. 22/8; † 1777 14/7 på Rossvik och

ligger jämte sin fru begr. i Nyköpings västra kyrka,

i en större sarkofag av kolmårdsmarmor till vänster

om altaret. G. 1742 19/10 m. friherrinnan Juliana

Brita Siöblad, till Arnö i Nikolai sn (Söd.), vilket

hon 1769 fick till fideikommiss av sin moder, f.

1728 20/3, † 1775 23/11 på Berga vid Nyköping,

dotter av översten friherre Carl Siöblad, nr 79,

och Ulrika Juliana von Berchner, nr 1235.

Barn:

Johan Carl Sigge, f. 1743 24/9; student i Uppsala

1760 14/4; e. o. kanslist i kanslikollegium; kopist

vid kanslikollegii expedition;

komnmissionssekreterare i Sachsen 1764 i febr., sedermera vid franska

hovet; † ogift 1770 3/7 (i nov.) i Paris.

Sigrid Ulrika, f. 1745 5/8; stiftsjungfru; † 1826

16/10 i Stockholm. G. 1768 6/4 på Fyllerud i Örs sn

(Kron.) m. auditören Simson Telander, f. 1744

19/9 i Järstorps sn (Jönk.), † 1777 i Växjö.

Fredrik Adolf Ulrik, f. 1746; ryttmästare;

† 1812. Se Tab. 13.

Juliana Beata, f. 1749 5/1 (15/1), † 1821 22/6 på

Knistad i Suntetorps sn (Skarab.) samt ligger jämte

sin man och dotter Brita Christina begr. i

Klingsporska eller Clerckska graven i Vallentuna kyrka

(Sth.). G. 1775 9/5 i Stockholm m. kammarherre

friherre Carl Gustaf Lagerfelt, nr 245, f. 1724,

† 1797.

Per, f. 1752 22/7; kvartermästare vid Smålands

kavallerireg. 1765 17/10; sergeant vid livgardet 1770

20/10; fänrik därst. s. å. 5/11; RSO 1772 12/9; kapten

i armén s. å. 13/9; vice korpral vid livdrabantkåren

1773 19/3; korpral därst. 1778 11/3; majors avskec

1788 30/4; † ogift 1801 12/1 i Marstrand. a

Jakob Nils, f. 1754; stallmästare; † 1827. Se

Tab. 19.

Tab. 13.

Fredrik Adolf Ulrik (son av Fredrik Ulr de

12), till Arnö fideikommiss, som han 1775 bittra

efter sin moder; f. 1746 30/11; inskriven 1 kr

Ulrik, Tab.

l

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE.

tjänst såsom sekundkorpral vid adelsfanereg:t

1756; student i Uppsala17 1760 14/4; korpral vid

Smålands kavallerireg. 1762; kvartermästare därst.

1763 16/5; adjutant s. å. 30/8; livdrabant 1769

29/1; löjtnant i armén s. å. 20/12; avsked 1776 22/5;

ryttmästare; † 1812 17/2 på Arnö. Han var

1778 bland adeln fadder vid kronprinsen Gustaf

Adolfs dop samt bevistade riksdagen i Gävle 1792

och i Norrköping 1800. — G. 1779 31/1 i Stockholm3

m. sin faders sysslings dotter friherrinnan Ebba

Margareta De Geer af Leufsta, f. 1756 25/9 i

Stockholm, † 1814 9/5 i Nyköping, dotter av

hovmarskalken Charles De Geer, friherre De Geer af Leufsta,

nr 253, och friherrinnan Catharina Charlotta

Ribbing af Zernava, nr 40.

Barn:

Carl Ulrik, f. 1779; löjtnant; † 1823. Se Tab. 14.

Fredrik Adolf, f. tvilling 1779 11/10; fänrik vid

livgardet 1784 7/10; † ogift 1800 11/7 i Stockholm.

Sigge Anton, f. 1782 26/1 i Nyköping, f† s. å. 30/6.

Ulrika Charlotta Jacquette, f. 1784 18/4, † 1858

2/12 i Stockholm. G. 1808 23/4 på Arnö m.

kammarherren friherre Seved Ribbing af Zernava, nr 40,

f. 1766, † 1840.

Elsa Ebba Juliana, f. 1786 22/8 på Arnö, † ogift

1874 18/7.

Bengt Erik Ludvig, f. 1788; löjtnant; † 1849.

Se Tab. 15.

Sofia Lovisa, f. 1791 8/11 på Arnö; stiftsjungfru;

† 1880 23/12 i Nyköping. G. 1823 20/4 på Arnö m.

generalmajoren Carl Ulrik Kuylenstierna, nr 1304,

f. 1791, † 1856.

Tab. 14.

Carl Ulrik (son av Fredrik Adolf Ulrik, Tab. 13),

till Arnö fideikommiss; f. tvilling 1779 11/10; fänrik

vid Västmanlands reg. 1786 12/4; fänrik vid Svea

livgarde 1797 19/5; löjtnant därst. 1802 19/12; avsked

1804 28/4; † 1823 8/2 på Arnö. — G. 1813 30/12 på

Lagmansö i Vadsbro sn (Söd.) m. friherrinnan

Ulrika Christina Falkenberg af Trystorp i hennes

1:a gifte (g. 2:o 1824 18/5 på Svärta bruk i Svärta

sn, Söd., m. översten Peter Schönström, nr 1056,

f. 1766, † 1838), f. 1791 25/8, † 1854 27/9 i

Stockholm, dotter av löjtnanten friherre Gabriel

Falkenberg af Trystorp, nr 255, och Margareta Christina

Kuylenstierna, nr 1304.

Söner:

Carl Fredrik Gabriel, till Arnö fideikommiss;

f. 1819 24/2; furir vid Södermanlands reg. 1834 4/11;

avsked 1836 25/4; fanjunkare vid Svea livgarde;

† 1836 2/11.

Adolf Conrad, till Arnö fideikommiss; f. 1821

1101 Nyköping; furir vid Svea livgarde; † 1838 26/8.

Tab. 15.

„Bengt Erik Ludvig (son av Fredrik Adolf Ulrik,

Tab. 13), till Arnö fideikommiss, som han tillträdde

efter yngste brorsonens död 1838; f. 1788 2/2 på

Arnö; förare vid Södermanlands reg. 1795 9/4;

fänrik därst. 1805 18/10; bevistade kriget i Pommern

1805—1807; blev under finska kriget fången på

Åland 1809 men utväxlad s. å. i juni och deltog

l expeditionen till Västerbotten; GMtf 1810 3/5;

sekundlöjtnant 1812 3/53; avsked 1815 27/5; † 1849

18 i Nyköping. — ĠG. 1820 4/4 på Herrhagen i

Nikolai sn (Söd.) m. Fredrika Elisabet Hornung,

1. 1789 06/2 i Stockholm, † 1879 24/3 i Nyköping,

405

dotter av sidenfabrikören Gustaf Hornung och M.

Söderman.

Barn:

Fredrika Lovisa, f. 1816 2/6 på Herrhagen, † 1838

26/9 på Nävekvarns bruk i Tunabergs sn (Söd.).

G. 1836 17/4 på Arnö m. bruksägaren, RNO, RVO,

Johan Sederholm i hans 1:a gifte (g. 2:o 1866 15/9

på Frugård i Mäntsälä sn i Finland m. Hedvig

Sofia Nordenskiöld, f. 1831 23/6 i Helsingfors, † 1908

26/5 på Nävekvarns bruk, dotter av statsrådet Nils

Gustaf Nordenskiöld, nr 1912, B, och Sofia

Margareta von Haartman, finska adliga ätten nr 168),

f. 1813 24/5 i Stockholm, † 1883 26/12 på Nävekvarn.

Carl Fredrik Alexis, f. 1820; kammarherre;

† 1895. Se Tab. 16. :

Erik Adolf Vilhelm, f. 1821 5/10 på Arnö; kadett

vid Karlberg 1836 3/9; utexam. 1843 24/3;

underlöjtnant vid Värmlands fältjägarreg. s. å. 8/4;

lantmäteri och skeppsmäteriexam. 1845; löjtnant

1848 22/8; kapten 1860 7/2; RSO 1865 3/5; bevistade

krigsbefälets sammanträde i Stockholm s. å.;

avsked från reg:t 1878 12/4; major i armén s. å. 29/4;

avsked ur armén 1879 17/10; † ogift 1909 8/6 i

Karlstad.

Viktor Ludvig Emanuel, f. 1823; major; † 1895.

Se Tab. 17.

Knut Conrad Gustaf, f. 1825 22/8; förvaltare

på Tomta (Söd.); † ogift 1885 27/6 på Arnö.

Ebba Augusta Hermanda, f. 1831 27/2 på Arnö;

stiftsjungfru; † 1898 24/2 i Stockholm. G. 1858 6/8

på nämndasegendom m. översten Otto Adolf Edvard

Kuylenstierna, nr 1304, f. 1827, † 1893.

Tab. 16.

Carl Fredrik Alexis (son av Bengt Erik Ludvig,

Tab. 15), f. 1820 27/10 på Herrhagen; kammarherre

i k. m:ts hov 1861; † 1895 29/4 i Stockholm.

Innehade Arnö fideikommiss 1849—1895. — G. 1854 28/13

i Nyköping m. grevinnan Josefina Charlotta

Vilhelmina Frölich, f. 1827 21/1 i förstn. stad, † där 1878

9/5, dotter av hovmarskalken och landshövdingen

greve Gustaf Erik Frölich, nr 49, och grevinnan

Augusta Carolina Lovisa Taube, nr 62.

Döttrar:

Anna Lovisa Charlotta, f. 1855 3/11 i Nyköping.

Innehar Arnö fideikommiss sedan 1897 8/4.

Märta Gustava, f. 1861 26/6, † s. å. 21/9.

Eva Erika Margareta, f. 1867 24/9 i Stockholm,

† 1932 14/11 i Norrköping. G. 1:o 1889 4/2 i

Stockholm m. godsägaren greve Johan Claes Sparre

af Söfdeborg, nr 66, från vilken hon 1903 blev

skild, i hans 1:a gifte, f. 1856; 2:o 1904 29/10 å

Stockholm m. sin kusin kaptenen Alexis Edvard

Ulrik Kuylenstierna, nr 1304, f. 1862.

Tab. 17.

Viktor Ludvi : Emanuel (son av Bengt Erik

Ludvig, Tab. 15), f. 1823 30/5 på Arnö i Nikolai sn

(Söd.); kadett vid Karlberg 1836 3/02; utexam. 1844

26/10; underlöjtnant vid Södermanlands reg. s. å.

26/11; utexam. från gymnastiska centralinstitutet

1847; löjtnant vid reg:t 1851 22/4; kompaniofficer

vid krigsakademien Karlberg 1856—1857; kapten

1864 6/5; RSO 1869 29/7; major i armén 1878 12/4;

avsked från reg:t med tillstånd att kvarstå i armén

s. d.; avsked ur armén s. å. 27/9; † 1895 6/7 i

Nyköping. — G. 1867 26/3 i Stockholm m. Gerda

Sköldberg, f. 1841 7/1 i sistn. stad, † 1871 27/11 i V.

Vingåkers sn (Söd.), dotter av medicinalrådet Sven

Erik Sköldberg och Maria Åstrand.

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

406 SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE.

Barn:

Sigrid Malin Fredrika, f. 1868 9/10 på Hesslö i

Sköldinge sn (Söd.). G. 1894 23/9 i Nyköping m.

t. f. professorn vid konsthögskolan, artisten och

skriftställaren, en av de aderton i svenska

akademien, KNO2kl, LFrKA, fil. hedersdoktorn Albert

Laurentius Johannes Engström, f. 1869 12/5 i

Lönneberga sn (Kalm.).

Erik Sixten Viktor, f. 1871; sjökapten. Se

Tab. 18.

Tab. 18.

Erik Sixten Viktor (son av Viktor Ludvig

Emanuel, Tab. 17), f. 1871 14/10 på Backa i V. Vingåkers

sn (Söd.); anställd i handelsflottan 1890;

styrmansexam. 1895; exam. i ångmaskinslära 1896 26/3;

sjökaptensexam. 1899 24/5; sjöteknisk amanuens hos

kommerskollegium 1920; förste amanuens därst.

1922. — G. 1899 21/6 i Hults sn (Jönk.) m. sin

svågers syster Antigonia Maria Hildegard

Engström, f. 1873 20/12, dotter av stationsinspektoren

Laurentius Erhard Engström och Antigonia

Margareta Lindner.

Döttrar:

Anna Gerda Margareta, f. 1904 6/12 i Eksjö.

Gonny Gerda Marianne, f. 1913 4/3 i Stockholm.

Ulla Gerda Maria, f. 1914. 15/11 i Stockholm.

Tab. 19.

Jakob Nils (son av Fredrik Ulrik, Tab. 12), till

Rossvik; f. 1754 11/3; korpral vid adelsfanereg:t

1768 7/11; korpral vid Smålands kavallerireg. 1770

1/2; livdrabant 1772 18/10; beridare vid k. stallet

177410; understallmästare hos änkedrottningen

Lovisa Ulrika10 1775 2/12; löjtnant i armén 1777 6/6;

avsked 1785 16/2; † 1827 6/6 på Rossvik. — G. 1784.

8/7 m. kammarfrun hos änkedrottningen Charlotta

Lovisa Laurent, f. 1754, † 1817 23/1 på Rossvik,

dotter av hovkamreraren Isak Laurent.

Barn:

Carl, f. 1779 9/11 i Stockholm; e. o. notarie i Svea

hovrätt; † barnlös 1848 6/12 på Olfsta i Kolbäcks sn

(Vm.). G. 1832 30/12 m. Birgitta Helena

Wallerström, f. 1789 9/3, † 1847 30/8.

Eleonora Juliana, f. 1785 15/7; stiftsjungfru;

† 1832 29/10 på Rossvik, vilken gamla

familjeegendom, efter vilken ätten har sitt namn, med henne

övergick till ätten Gyllenberg. G. 1815 16/1 på

Rossvik m. majoren Jonas Gyllenberg, nr 1030, f. 1782

† 1838.

Tab. 20.

Bengt (son av Bengt, Tab. 10), till Långdunker

i Hyltinge sn (Söd.); dp 1686 4/10 i Stockholm;

sekundfänrik vid Närkes och Värmlands reg. 1708

10/10; kaptens karaktär 1722 26/6; konfirm.fullm.

1725 30/6; majors avsked 1732 22/6; † 1748 24/12 på

Långdunker. Han blev fången vid Poltava 1709

28/6 och förd till Tobolsk, varifrån han ej hemkom

förrän efter fredsslutet. — G. 1726 26/8 m. Anna

Charlotta von Weidenhaijn, f. 17033, † 1778 26/10

på Strålsnäs i Åsbo sn (Ög.) och begr. s. å. 3/11 i

Hyltinge kyrka, dotter av översten Gabriel von

Weidenhaijn, nr 413, och Beata Rosenholm, nr 586.

Barn:

Beata, f. 1727 12/7, † 1781 11/1 på Strålsnäs. G.

1751 27/6 m. sin syssling, kammarherren friherre

Gabriel Adolf Ribbing af Zernava, nr 40, f. 1724,

† 1762.

Bengt, f. 1728 15/8; student i Uppsala17 1746 13/3;

kanslijunkare; expeditionssekreterare vid utrikes

expeditionen10 1760 18/1; tjänstg. kammarherre t

1766 26/11; envoyé till sachsiska hovet 1769 11/9;

envoyé till spanska hovet 1770—1778; KNO 1777

28/4; medlem av generaltulldirektionen 1778 21/1;

överstekammarjunkare 1783; † ogift 1810 10/8 i

Stockholm.

Margareta Charlotta, f. 1729 4/10, † 1813 16/12

på Vegersberg i Floda sn (Söd.). G. 1771 17/9 på

Strålsnäs m. sin kusin, majoren Samuel Fredrik

Franc, nr 1013, f. 1726, † 1787. ’De gjorde

Vegersberg till fideikommiss för hennes brorson Bengt

Erland Sparre med villkor att han skulle kalla sig

Franc-Sparre.’

Gabriel, f. 1730; kapten; † 1809. Se Tab. 21.

TAaBb. 21.

Gabriel (son av Bengt, Tab. 20), till Axelsberg i

Lilla Mellösa sn (Söd.); f. 1730 1/11 på Långdunker

i Hyltinge sn (Söd.); student i Uppsala17 1746 18/3;

volontär vid livgardet 1747 7/2; rustmästare därst.

1748 12/6; fänrik vid Hamiltonska reg:t 1749 12/4;

löjtnant vid prins Fredrik Adolfs reg. 1750 30/3;

kapten därst. 1761 10/11; kapten vid Södermanlands

reg. 1765 28/2; RSO 1767 23/11; transp. till

fortifikationen 1773 22/14; avsked s. å. 21/6; † 1809 15/1 på

Axelsberg. — G. 1:o 1770 14/6 m. Maria Vensdla

Ulfsparre af Broxvik, f. 1746 3/6 på Årsta i Sköldinge

sn (Söd.), † 1784 30/1 på Långdunker, dotter av

kammarherren Erland Ulfsparre af Broxvik, nr 9,

och grevinnan Beata Oxenstierna af Croneborg, nr

10; 2:o 1786 5/6 på Axelsberg m. änkefru Maria

Moberg. 20

Barn:

1. Beata Charlotta, f. 1771 5/4, † 1834 25/4 på

Gotthardsberg i Lerbo sn (Söd.). G. 1799 15/10 på

Axelsberg m. kaptenen Carl Gustaf Gyllenhammuar,

nr 776, i hans 2:a gifte, f. 1755, † 1816.

1. Vendla Gustava, f. 1772 14/12; ledamot av

målarakademien 1797; † 1855 7/5 i Stockholm och

ligger jämte sin man begr. i friherrliga

Oxenstiernska graven i Uppsala domkyrka, i vilken grav

hon var den sista som fick nedsättas. G. 1801

15/10 i Stockholm m. en av rikets herrar,

överhovjägmästaren friherre Axel Oxenstierna af Eka och

Lindö, nr 1, f. 1743, † 1816.

1. Bengt Erland (Franc-Sparre), friherre (och

greve) Franc-Sparre, till

Vegersberg, som han fick

till fideikommiss av sin

faster Margareta

Charlotta Sparre och hennes

man majoren Sam.

Fredr. Franc, samt

tillträdde 1814, då han den

24 maj erhöll k. m:ts

tillstånd att kalla sig

Franc-Sparre; f. 1774.

14/3 på Ekhamn i

Vassunda sn (Sth.); student

i Uppsala; fänrik vid .

Södermanlands reg. 1785 14/12; konduktör

fortifikationen 1793 26/4; löjtnant i armen

7

F.

I f f /

æn.

E—

1

d

5

Ni

vid

1796

c . a en f

26/2; stabsadjutant hos konungen och kapten

e 2 å ge .

armén s. å. 7/4; kapten vid Björneborgs 156

11

1799 83/6; överadjutant hos konungen oc

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE. 407

i armén 1801 9/9; major vid nyländska brigaden och

brigadadjutant s. å. 18/12; adjutant hos

generallöjtnanten friherre G. M. Armfelt i Pommern 1804

och hos ambassadören friherre Curt von Stedingk

till ryska arméns högkvarter i Mähren 1805;

generaladjutant av flygeln och överstelöjtnant i

armén s. å. 1/3; överstelöjtnant vid pommerska

fortifikationen 1806 9/6; överadjutant för

expeditionen vid västra armén 1808; överste i armén s. å.

25/12; RSO 1810 4/5; sekundchef för ingenjörkåren

1811 28/9; chef för ingenjörkåren 1812 30/6;

generalmajor 1813 10/9; RRS:tAO1kl 1814 i mars; friherre

1815 16/1 enl. 37 § R.F., men uttog ej sköldebrevet

förrän den 6 okt. 1832 (introd. 1833 4/11 under nr

382); KSO 1815 20/6; KmstkSO 1820 23/6;

generallöjtnant 1826 11/5; ordförande i Göta kanalbolag

1830 23/1—1833 23/3; t. f. president i krigskollegium

1832 17/11; greve 1833 16/11 enl. samma

regeringsfrormsparagraf (ej introd.); LVA 1836 14/12; †

barnlös 1837 20/8 på Vegersberg och slöt således

själv sin friherrliga (och grevliga) ättegren. ’Han

gjorde i yngre åren tjänst såsom

fortifikationsofficer, först vid fortifikationskontoret i

Stockholm och sedan vid fästningsbyggnaden å

Hangöudd i Finland till 1796; företog 1803 på publik

bekostnad en utrikes resa för att inhämta

kunskaper i fortifikationsvetenskapen samt besökte

därunder de förnämsta fästen i preussiska och

österrikiska länderna och gjorde även en tur till

Schweiz, där han studerade de nyss förut förefallna

franska och ryska krigsoperationerna; gjorde 1806

tjänst såsom fortifikationsbefälhavare, dels vid

svenska armén i Pommern, dels i Stralsund, till

dess fästningen av konung Gustaf IV Adolf

utrymdes; bevistade 1808 såsom överadjutant vid

västra armén träffningen vid Lier i Norge;

kommenderades 1813 i april till svenska armén i

Tyskland och förde under tyska fälttågen 1813 och

1814 befälet över den av fortifikations- och

fältmätningsbrigaderna sammansatta ingenjörkåren

samt tjänstgjorde dels som generaladjutant vid

svenska högkvarteret, dels som souschef vid

förenade norra tyska armén under kronprinsen Carl

Johans eget befäl; återställde därjämte de av

fransmännen förstörda fästningsverken omkring

Stralsund, förskansade positionen vid Roslau, slog

bryggorna över Elbe vid Roslau och Boitzenburg samt

anlade under bataljen vid Leipzig bryggor över

strömmarna i arméns rygg; under hans överbefäl

blev Karlsborgs fästning anlagd, ävensom

befästningarna på Kungsholmen vid Karlskrona; väckte

vid 1823 års riksdag hos ridderskapet och adeln en

motion, som jämte liknande förslag i de andra

stånden gav närmaste anledning till det 1826

upprättade teknologiska institutet (nuv. tekniska

högskolan). — G. 1812 19/1 m. Johanna Hedvig

Vilhelmina Bernhard i hennes 2:a gifte (g. 1:o m.

generalmajoren friherre Gustaf Boije af Gennäs, nr

294, från vilken hon 1811 28/5 blev skild, i hans

1:a gifte, f. 1771, † 1834), f. 1775 10/5 i Berlin,

† 1839 4/ »Ã dotter av bankiren Bernhard i nyssn.

stad och hans hustru, född Flies.

1. Gabriel Adolf, f. 1775; ryttmästare; † 1844.

Se Tab. 22.

1. Johan Vilhelm, f. 1777; kammarherre; † 1847.

Se Tab. 23.

1. Fredrik Sigge, f. 1778; krigsråd; † 1827. Se

Tab. 25.

1. Gustaf Mauritz, f. 1781; överste; † 1835.

Se Tab. 29.

Tab. 22.

Gabriel Adolf (son av Gabriel, Tab. 21), f. 1775

4/9; student i Uppsala; volontär 1792 7/6;

kammarpage hos änkedrottningen Sofia Magdalena s. d.;

fänrik vid Upplands reg. 1794 3/3; premiäradjutant

vid livreg:tsbrigadens dragonkår s. å. 23/6; löjtnant

därst., sedermera husarkåren kallad, 1795 22/11;

ryttmästare därst. 1801 16/9; avsked från nämnda

kår 1802 30/7 och ur krigstjänsten 1805 16/4; RSO

1826 11/5; † 1844 9/4 på sin egendom Axelsberg i

Lilla Mellösa sn (Söd.). — G. 1:o 1804 20/9 på

Haneberg i Näshulta sn (Söd.) m. Brita Sofia Florentina

von Engelhardt, f. 1779 23/6 på Haneberg, † 1809

16/2 på Axelsberg i barnsäng, dotter av majoren

Ernst Ludvig von Engelhardt, nr 1858, och

Fredrika Eleonora von Nerès, nr 1844; 2:o 1810 16/9 på

Skiringe i Lilla Mellösa sn m. Anna Charlotta

Drakenhielm, f. 1783 24/7, † 1841 18/11 på Axelsberg,

dotter av majoren Johan Jakob Drakenhielm, nr

510, och friherrinnan Charlotta von Höpken, nr 161.

Barn:

1. Gabriel Ludvig, f. 1805 23/9 i Vårdinge sn

(Söd.); student i Uppsala 18193; kvartermästare

vid livreg:ts husarkår 1824 23/1; kornett därst. s. å.

1/6; † ogift 1825 9/7 på Axelsberg.

1. Maria Charlotta, f. tvilling 1809 23/1 på

Axelsberg, † s. å. 10/8 på Haneberg.

1. Fredrika Gustava, f. tvilling 1809 23/1 på

Axelsberg, † s. å. 31/3 på Haneberg.

2. Johan Adolf, f. 1811 24/8; studerande; † 1826

26/11 i Uppsala.

2. Vendla Charlotta Sofia, f. 1812 13/12 på

Axelsberg; stiftsjungfru; † 1893 7/5 på Östragård i

Växjö landsförsaml. G. 1835 8/3 på Axelsberg m.

överstelöjtnanten Johan Ulrik Ihre, nr 2043, f. 1792,

† 1846.

2. Constance Eleonora, f. 1814 19/11 på Axelsberg;

stiftsjungfru; † 1879 9/9 i Eskilstuna. G. 1839 17/9

på Axelsberg m. överjägmästaren Carl Harald

Constantin von Hamm, f. 1806 16/11 i Solna sn,

† 1867 27/58.

2. Ernst Fredrik, f. 1816 9/6 på Axelsberg; ägde

nämnda fäderneegendom från 1845; † där 1899

15/1. — G. 1845 9/9 på Fållökna i Lilla Malma sn

(Söd.) m. Hilda Lovisa Margareta Christina

Widegren, f. 1826 4/9 i Eskilstuna, † 1905 5/7 på Bro

i Flens sn (Söd.), dotter av kamreraren, assessorn

Gustaf Widegren och Lovisa Ulrika Ljungqvist.

2. Gustava Jakobina Ulrika Fredrika, f. 1822

10/2 på Axelsberg; stiftsjungfru; † 1869 16/7 i

Halmstad. G. 1847 16/10 på Axelsberg m. kaptenen vid

Hälsinge reg. Christian Teodor Georgii, f. 1803 16/3

i Delsbo sn (Gävleb.), † 1889 12/7 i Halmstad.

2. Ebba Vilhelmina Augusta, f. 1828 24/6 på

Axelsberg; stiftsjungfru; † ogift 1903 3/9 i Stockholm.

Tab. 23.

o-

Johan Vilhelm (son av Gabriel, Tab. 21), f. 1777

21/4; sergeant vid Sprengtportenska reg:t 1784 33/8;

fänrik vid konungens eget värvade reg. 1785 14/12;

kammarpage hos änkedrottning Sofia Magdalena

1794 3/11; sekundlöjtnant vid Adlercreutzska reg:t

1804 29/6; premiärlöjtnant därst. s. d.; avsked från

reg:t 1807 5/5 och ur armén s. å. 13/11;

kammarherre; † 1847 13/1 på Mälby i Helgesta sn (Söd.).

— G. 1807 22/9 i Stockholm m. kammarfrun

Charlotta Dævel, f. 1776 1/7, † 1857 18/4 i nämnda stad,

dotter av hovsekreteraren Vilhelm Christoffer

Dævel och Maria Ulrika Wertmüller.

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

408 SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE.

Söner: k. m:ts hov 1858; † 1897 27/7 i Stockholm. Ägde

Gabriel Vilhelm, f. 1808 29/7; sergeant vid Söder- Säby i Vists sn (Ög.). — G. 1852 7/4 i Malmö m.

manlands reg. 1825 1/2; avsked 1831 3/5; † ogift Adelaide Virginia Peijron, f. 1831 13/6 i Stock-

1834 6/3 på sjukhuset i Marseille. holm, † där 1909 29/11, dotter av generalmajoren

Bengt, f. 1810; kapten; † 1889. Se Tab. 24. Edvard August Peijron, adlad Peijron, nr 2312,

och hans 1:a fru Adelaide Elisabet Schön.

1 Barn:

Tab. 24. Sigrid Adelaide Amalia Maria, f. 1853 23/1 i

Bengt (son av Johan Vilhelm, Tab. 23), f. 1810 Malmö, † 1928 25/2 i Stockholm. G. 1875 5/8 i

17/6 på Mälby i Helgesta sn (Söd.); furir vid Söder- Kristianstad m. överståthållaren, RoKavKMO,

manlands reg. 1826 8/9; fänrik vid Skaraborgs reg. RCXIII:sO, m. m. Robert Dickson, f. 1843 27/11 i

1827 10/10; löjtnant därst. 1833 28/9; kaptens avsked Göteborg, † 1924 14/4 i Stockholm.

1838 4/5; † 1889 11/2 i Nyköping. Ägde en tid Ki- Bengt Edvard Sixten, f. 1854; löjtnant; f† 1889.

holm i Västertälje sn (Sth.). — G. 1839 22/9 i Stock- Se Tab. 27.

holm m. sin kusin stiftsjungfrun Elisabet Gustava Gustaf Mauritz Edvard, f. 1855 27/11 i Malmö;

Sparre af Rossvik, f. 1820 5/8 i sistn. stad, † 1902 mogenhetsexam. 1874; student i Lund s. å. 7/6

28/16 i Nyköping, dotter av krigsrådet Fredrik Sigge och i Uppsala 1878 19/2; jur. preliminärexam. s. å.

Sparre af Rossvik och Maria Catharina Lindgren. 29/5 och exam. till rättegångsverken 1884 39/5;

Barn: e. o. notarie i Svea hovrätt s. å. 13/6; vice härads-

Maria Charlotta Gustava Magdalena, f. 1840 hövding 1887 31/5; praktiserande advokat i Stock-

10/8 på Gäversnäs i Helgesta sn (Söd.), † ogift 1926 holm sedan 1888 i nov.; † ogift 1910 14/4 i Stock-

1/7 i Nyköping. holm.

Bengt Vilhelm Sigge, f. 1845 17/6 på Gäversnäs; Adelaide Elisabet Sigrid Cecilia, f. 1859 22/11 i

student i Uppsala 1863 17/9; exam. till rättegångs- Malmö. G. 1889 16/10 i Stockholm m. kaptenen

verken 1870 31/1; e. o. notarie i Svea hovrätt s. å. vid Vendes artillerireg. Albin Vilhelm Holmberg,

8/4; e. o. notarie i Stockholms rådstuvurätt s. d.; f. 1858 380/1 i Växjö, † 1900 31/7 i Valje vid Söl-

vice häradshövding 1874 14/1; † ogift 1910 28/8 på vesborg.

Åsby i Stigtomta sn (Söd.). Arrenderade

kronoegendomen Rällinge i Lunda sn (Söd.) från 1881.

TaBb. 27.

Tab. 25. Bengt Edvard Sixten (son av Gabriel Gerhard

Sigge, Tab. 26), f. 1854 27/9 i Malmö; volontär

A y . i a 9- ’ »

Fredrik Sigge (son av Gabriel, Tab. 21), f. 1778 vid skånska dragonreg:t 1873 19/3; mogenhetsexam.

4/11 på Långdunker i Hyltinge sn (Söd.); student i 1875 26/5; elev vid krigsskolan s. å. 14/7; utexam.

Uppsala; e. o. kanslist i kanslikollegium 1799 20/7; 1876 7/11; underlöjtnant s. å. 24/11; löjtnant 1887 5/95

ord. kanslist vid Stockholms eskaderchefskansli † 1889 36/ i Taasinge i Danmåkk G. 1880 29/,

20 e o a e- n . 11 e 7 4 C o— o

1802 : /45 Vice auditör vid eskadern s- å. 11/65 ord. i Kristianstad m. Luitgard Engel Agda Dorotea

notarie vid krigskollegii artilleridepartement s. å. Adlercreutz, f. 1859 3/, på Stockebo vid Simris-

19/12; hovjunkare 1805 1/3; notarie i krigskollegii hamn, † 1912 2/ i Stockholm dotter av kammar-

2 2 , 2 5 e L c 5 5 , c c

instruktionsde partement s- a; 3/ 5 dopartements- herren greve Carlos Natividad Adlercreutz, nr 125,

se reterare 1 rgs kollegium s. å. 24/9; få se creter are och hans 1:a fru Luitgard Alfrida Emilia Colliander.

vid västra armén 1808 17/8; avsked från notarie- Barn: o

befattningen 1809 4/9; krigsråds karaktär 1815 17/1; 1 7 . ,

; ; . / x S . 1; kapten.

† 1827 5/1 i Stockholm. — G. 1814 18/7 m. Maria seg Erik 4mbjörn Sixtensson, f. 188 1

Catharina Lindgren, f. 1777 24/5, † 1858 25/12 i Stock- Mårta Sofia Margareta Luitgard, f. 1882 81/12

holm, dotter av en bruksinspektor Lindgren på i Kristianstad. G. 1909 30/0 i Vetlanda m. jäg-

o o 10 c c o

Lessebo i Småland. . - p f ;

c mästaren i Hallens revir, ryttmästaren i f. v. Små-

Barn: ;

reg:s reserv Car , f. 1878

Maria Catharina, f. 1815 21/11 i Uddevalla; stifts- lands hysarrogis reserv Carl Albert Lindhe

jungfru; † 1883 22/9 i Norrköping. G. 1838 28/10 o Dë y . Klagstorp a

i Stockholm (Ad. Fr.) m. justitierådet Axel Fredrik

Gyllenhammar, nr 776, f. 1802, † 1864. Tab. 28

Gabriel Gerhard Sigge, f. 1817 11/8, † 1818 11/3 e 20-

och begr. på Adolf Fredriks kyrkogård i Stock- Carl Erik Ambjörn Sixtensson (son av Bengt

holm. Edvard Sixten, Tab. 27), f. 1881 16/7 i Kristianstad;

Gabriel Gerhard Sigge, f. 1819; kammarherre; mogenhetsexam. i Jönköping 1902 13/6; volontär

† 1897. Se Tab. 26. vid Norrlands artillerireg. s. å. 18/6; elev vid

krigs-Elisabet Gustava, f. 1820 5/8 i Stockholm; stifts- skolan 1903 i sept.; officersexam. 1904 28/11;

unjungfru; † 1902 23/10 i Nyköping. G. 1839 22/9 i derlöjtnant vid nämnda reg. s. å. 8/12; löjtnant

nämnda stad m. sin kusin kaptenen Bengt Sparre därst. 1907 31/8; 2. adjutant vid VI.

arméfördelaf Rossvik, f. 1810, † 1889. ningens stab 1912 1/10; kapten 1915 17/12; RSO

1925 6/6; avsked 1932 18/6. — G. 1:o 1909 11/3 f

Stockholm m. Signe Alida Sundberg, från vilken

han 1930 27/1 blev skild, f. 1889 17/10 i Söderhamn,

Gabriel Gerhard Sigge (son av Fredrik Sigge, Tab. dotter av byggmästaren Johan Sundberg; 2:o 1930

25), f. 1819 8/1 i Stockholm; student i Uppsala 2/7 i Åre sn (Jämtl.) m. Gerda Elisabet Eidem i

Tab. 26.

1838; e. o. kanslist i ecklesiastikexpeditionen 1840; hennes 2:a gifte, f. 1899 12/10 i Östersund, dotter

hovrättsexam. 1842 29/11; e. o. notarie i Svea hov- av handlanden Carl Peter Eidem och Anna Maria

rätt 1843 1/2; vice notarie 1844 20/12; vice härads- Nilsson.

hövding 1846 29/5; ombud vid riksbankens låne- Son:

kontor i Malmö 1850 15/8—1858; kammarherre i 1. Ulf Eriksson, f. 1921 17/1 i Boden.

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE. 409

Tab. 29.

Gustaf Måuritz (son av Gabriel, Tab. 21), f. 1781

4/5; kadett vid Karlberg 1795 24/9; utexam. 1797

20/3; fänrik vid Södermanlands reg. s. å. 4/12; kornett

vid livreg:tsbrigadens kyrassiärkår 1802 6/5;

premiärlöjtnant vid samma brigads grenadjärkår

1805 9/2; kapten i armén 1809 15/2; kapten vid sistn.

kår 1810 27/2; brigadadjutant s. å. 24/3; major 1812

24/4; RSO 1814 7/10; avsked från

brigadadjutantsbeställningen samt överstelöjtnant i armén s. å.

13/12; överstelöjtnant i arméns generalstab 1816

13/8; överste i armén och överstelöjtnant vid

Jämtlands fältjägarreg. 1820 24/4; avsked från nämnda

reg. 1821 19/8; överste i generalstaben s. å. 5/11;

† 1835 20/6 i Stockholm. ’Han bevistade 1808 och

1809 kriget mot Norge såsom adjutant hos generalen

en chef för svenska armén på västra gränsen under

den tid, som densamma successivt kommenderades

av generalerna friherrarna Armfelt, Cederström

och Silfverschiöld, men var icke den delen av armén

följaktig, som sistn. år marscherade mot

Stockholm; deltog likaledes i fälttågen 1813 och 1814

såsom adjutant hos kommenderande generalen,

fältmarskalken von Essen.’ — G. 1829 17/5 i Stockholm

m. Magdalena Peijron, f. där 1788 2/11, † 1858 22/5

i nämnda stad, dotter av ministerresidenten Claes

Bartolomeus Peyron och Magdalena van Brienen

samt syster till generallöjtnanten Gustaf Abraham

Peijron, adlad och friherre Peyron, nr 392, och

generalmajoren Edvard August Peijron, adlad

Peijron, nr 2312.

Son:

Mauritz, f. 1832 10/86, † s. å. 18/6.

TAaBb. 30.

Erik Larsson Sparre (son av Lars Siggesson den

yngre, Tab. 5), till Sundby i Öja sn (Söd.) och

Hökerum i Vings sn(Älvsb.); f. 1550 13/7 på Sundby;

gjord varaktig (vapengill) 1569; riddare s. å.;

hovjunkare (ännu 1573); riksråd 157(5); vice

kansler s. å. och tjänstg. tidtals såsom sådan under

de följande åren; kommissarie vid

underhandlingarna med danskarna på gränsen 1575 16/3; legat till

romerska kejsaren och greven av Ost-Friesland s. å.

21/8; lagman i Västmanland och Dalarna 1578;

kommissarie till mötet med danskarna i Knäröd

1580 29/8; legat jämte Hogenskild Bielke till

Mecklenburg 1581; ståthållare i Västmanland,

Bergslagen och Dalarna 1582; skotsk friherre 1583 1/3,

vartill han upphöjdes av konung Jakob VI i

Skottland (James I i England), bibehållande oförändrat

det gamla vapnet, en gyllene sparre i blått fält;

legat till England s. å.; legat jämte greve Erik

Brahe till konungavalet i Polen 1587; avsatt från

ståthållarämbetet 1589 och dömd från

riksrådsämbetet 1590 19/2; insattes åter i sina ämbeten

1593; rikskansler s. å.; ånyo ståthållare över allt

Västmanland och Dalarna samt lagman därst.

1594 14/7; lämnade Sverige 1597; följde jämte de

ôvriga landsflyktiga rådsherrarna Sigismund till

Sverige 1598, men utlämnades av honom till hertig

Carl och insattes i fängelse samt dömdes till döden;

halshuggen jämte riksråden Gustaf Banér, Sten

Banér och Ture Bielke samt krigshövidsmannen

Bengt Falk 1600 20/3 på Linköpings torg; ’hans lik

blev strax upptaget och infört i Peder Mattssons

(Stiernfelt) hus, därstädes svept och i Linköpings

domkyrkas grav jordfästat samt sedermera

nedsatt i Öja kyrka, där hans fru även ligger, varest

deras barn låtit över dem uppsätta ett kostbart

marmorepitafium med en vidlyftig latinsk inskrift.

Han sändes 1576 jämte andra till hertig Carl af

Södermanland med konung Johan III:s

propositioner om liturgiens antagande och om högre

ämbetsmäns tillsättande i hertigens furstendöme, dock utan

verkan, ävensom sedermera att därom samtala med

hertigen; finnes hava 1582 den 27 jan.

undertecknat riksens råds och adelns stadfästelse på stadgan

om konungens rättigheter i furstendömena;

upphöjdes till skotsk friherre på föremäle av den i

Sverige boende skottländaren Anders Keith och för

den frikostighet denne av konungen i Sverige

åtnjutit samt fick ett latinskt sköldebrev, daterat e

regia nostra Sancrusiana (Holy Road House eller

k. slottet i Edinburg) den 1 mars 1583; bidrog

mycket såsom legat till konungavalet i Polen, att

svenska prinsen Sigismund blev vald till polska

tronen, men protesterade i början emot den valartikeln,

att Estland skulle avträdas till Polen, vilket han

dock sedermera, emot sin instruktion, villkorligen

beviljade; följde sedermera efter återkomsten jämte

andra riksens råd med bemälde prins på svenska

flottan till Danzig och vidare till Warschau, där

då konung Sigismund alldeles vägrade att avstå

Estland till Polen, polska rikskansleren påstod, att

svenska legaterna, som sådant beviljat, borde

utlevereras och straffas, vilket dock ej gillades;

avrådde jämte övriga riksens råd, som voro närvarande

vid konung Johans möte med sin son i Reval, den

senares avresa till Sverige; anklagades härför av

konungen och avsattes från sina ämbeten och

inmanades 1590 i fängelse samt den 19 febr. s. å. av

riksens ständer för brott mot konungen dömdå

jämte fem andra riksens råd från sitt ämbete,

varefter konung Johan III lät den 6 jan. 1591

avfordra honom hans skotska friherrebrev och

det sedan såsom ogillt i sin närvaro av Peder

Mårtensson sönderskäras, men av vilket friherrebrev

dock en avskrift finnes bland Palmsköldska

samlingarna; ställdes genom konung Sigismunds

bemedling kort därefter på fri fot, men lagfördes ånyo

s. å., för det han överträtt sin instruktion såsom

legat till Polen; försvarade sig så oförskräckt och

med sådan styrka emot alla beskyllningar, att,

oaktat konung Johan III, som själv presiderade i

rätten, blev vred och drog sin värja och hertig Carl

jämväl gjorde svåra tillmälen emot den anklagade,

någon dom ej över honom och övriga tilltalade

fälldes, emedan saken befanns sådan, att de

allesammans varken kunde frias eller fällas; fick av konung

Johan 1592 i nov. på dess sotsäng nåd samt

tillstånd att komma till sina förra ämbeten igen, med

förmaning att vara sonen, konung Sigismund, trogen,

vilket han också till sin slutliga olycka redligen höll;

råkade i onåd hos hertig Carl för en skrift, som

påstods vara skriven 1582, då hertigarnas rättigheter

inskränktes, men som först 1593 kom i ljuset och

icke trycktes förrän 1854 (ånyo 1924) under titel:

Pro lege, rege et grege, vilken hertigen

förmenade syfta på förminskning i dess utövade

myndighet; kom väl sent till Uppsala möte 1593,

varigenom han ådrog sig misstankar, men underskrev

likväl det där fattade beslutet; författade kort

därpå Förslag till prästerskapets privilegier,

alldeles efter lutherska läran, vilket mycket

misshagade konung Sigismund, samt ingav till honom

en skrift om Sveriges frihet; officierade vid konung

Johan III:s begravning den 1 febr. 1594 i Uppsala

domkyrka och den 19 i samma månad vid konung

Sigismunds kröning, vid vilka tillfällen han bar

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

410

riksäpplet och förestavade vid det senare eden för

konungen på borggården; var den förste av de

med hertigens regering missnöjda riksens råd, som

år 1597 reste ur riket, då han tog sitt hemvist först

i Danmark och sedan i Polen; återkom med konung

Sigismund och hans krigshär till Sverige, men blev

efter slaget vid Stångebro utlämnad till hertigen

och insatt i fängelse på Nyköpings slott, då han

författade sin försvarsskrift, daterad den 14 juli 1599,

vilken sedan trycktes i Polen; anklagades vid

riksdagen i Linköping 1600 av rättegångshärolden Erik

Göransson (Tegel) för förräderi och dömdes s. å.

den 17 mars att mista livet; påstod i sista stunden

sin oskuld och uppläste på avrättsplatsen den 20 i

samma månad sin protest emot dem, som över

honom suttit i rätten, och den han sedan själv

sönderrev samt tröstade både sig själv och sina

medolyckliga; hade så ådragit sig hertigens ovilja, att

denne ännu 1607 vid sin kröning till konung anförde

åtskilliga klagomål på honom hos riksens råd

angående konung Sigismunds tryckta ed; var jämte

sin broder den förste av ätten som skrev sig

Sparre; hans 1647 levande descendenter av

Sparrenamnet blevo då upphöjda i friherrligt stånd.’

Han var utan all gensägelse ättens mest överlägsna

personlighet; hans litterära intressen voro

betydande och han var såsom statsrättslig auktoritet

tvivelsutan den främste i Sverige på sin tid. 9

En del av hans papper bildar en särskild samling i

riksarkivet. Svenska akademien lät 1870 prägla

en minnespenning över honom. — G. 1578 12/10 i

Stockholm i änkedrottningens hus vid

Svartmansgatan14 m. grevinnan Ebba Brahe, f. 1555 22/4 på

Torpa i Länghems sn (Älvsb.), † 1634 8/5 på

Valstanäs i Norrsunda sn (Sth.) hos sin sonhustru Ebba

Oxenstierna samt begr. s. å. 18/7 bredvid sin man i

Sparreska graven i Öja kyrka, dotter av riksdrotset

Per Brahe, greve Brahe, nr 1, och friherrinnan

Beata Stenbock (nr 12).

Barn:

Brita Sparre, f. 1580 6/6 på Visingsborg å

Visingsö, † änka 1639 i mars på Lindö i Kärrbo sn

(Vm.) och begr. s. å. 19/5. G. 1618 12/7 m.

kammarherren Bengt Åkesson Soop, nr 10, † 1627.

Gustaf Eriksson Sparre, f. 1582 19/6 på

Strömsholm i Kolbäcks sn (Vm.); reste ut med konung

Sigismund till Polen; levde 1627. — G. 1:o m. en

dotter till astronomen Tyko Brahe; 2:o m. Ragundiy

von Prössingen från Österrike. [16]

Påvel Eriksson Sparre, f. 1583, † s. å. och dag.

Beata Sparre, f. 1584 9/8 på Sundby, † 1655 7/11

i Stockholm och ligger jämte sin 2:a man och hans

1:a fru begr. i friherrliga Bondeska graven i

Ringkarleby kyrka (Ör.). G. 1:o 1612 3/4 på Stockholms

slott, då konung Gustaf II Adolf höll bröllopet,

m. riksrådet Abraham Eriksson Leijonhufvud,

iriherre Leijonhufvud (nr 26), f. 1583, † 1618;

2:o 1624 m. riksrådet och guvernören Carl Filipsson

Bonde, friherre Bonde, nr 20, i hans 2:a gifte, f. 1581,

† 1652.

Magdalena Sparre, f. 1585 29/9 på Stockholms

slott, † 1589 i jan. på Sundby. 3

Johan Eriksson Sparre, f. 1587; riksråd; † 1632.

Se Tab. 31.

Catharina Sparre, f. 1588 25/12 på Sundby, † 1652

28/6 på Hjälmarsberg i Almby sn (Ör.) och ligger

jämte sin man och hans 2:a fru begr. i friherrliga

Leijonhufvudska graven i Almby kyrka. G. 1618

12/7 på Sundby m. sin svågers halvbroder,

landshövdingen Gustaf Eriksson Leijonhufvud, friherre

Leijonhufvud, nr 26, f. 1597, † 1658.

SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE.

Lars Eriksson Sparre, f. 1590; riksråd; † 1644.

Se Tab. 32.

Sigismund Eriksson Sparre, f. 1591; utan känd

tjänst. Se Tab. 33.

Peder Eriksson Sparre, friherre Sparre, f. 1592;

riksråd och president; † 1647. Se

friherrliga ätten Sparre, Tab. 1.

Ture Eriksson Sparre, friherre Sparre, f. 1593;

riksråd; † 1664. Se friherrliga ätten

Sparre, Tab. 3.

Carl Eriksson Sparre, f. 1595; ståthållare; † 1632.

Se Tab. 34.

Tab. 31.

Johan Eriksson Sparre (son av Erik Larsson

Sparre, Tab. 30), till Bolmaryd i Annerstads sn

(Kron.) och Vallstanäs i Norrsunda sn (Sth.), som

han fick genom sitt andra gifte, samt Knapstrup

på Seland, som han fick av sin farmors syster

Elisabet Trolle, änka efter Gabriel Sparre; f. 1587

25/6 på Vadstena slott; guvernör över

kopparhandelskompaniet 1625; var lantmarskalk vid

riksdagen i Stockholm 1627, eller första gången sådan

befattning var tillsatt; riksråd och kammarråd

s. å. 24/12; legat till Danmark 1628 19/2; fullmäktigt

sändebud, jämte Carl Banér och sekreteraren av

staten Joh. Adler Salvius, till traktaten i Lübeck

mellan romerska kejsaren och konungen av

Danmark 1629 26/1, då de dock ej blevo erkända och

därför genast återkallade; uppvaktade därefter

jämte riksrådet Matt. Soop och under konung

Gustaf II Adolfs frånvaro hans drottning Maria

Eleonora; lagman i Tio häraders lagsaga 1630 3/58;

överståthållare i ärkestiftet Mainz 1632; f† s. å. 12/4

i Mainz och begr. 1633 i Norrsunda kyrka, där ett

vackert marmorepitafium är över honom uppsatt.

Han stod i mycken ynnest hos konung Gustaf II

Adolf.’ — G. 1:o 1612 12/7 m. Anna Urne, f. 1590,

† 1620 5/1 på Knapstrup och begr. på Roskildes

domkyrkas kyrkogård14, dotter av Johan Clausen

Urne, till Valsöe och Gyllebo, och Thale von

Mehlen; 2:o 1624 11/1 på Rinkesta i Ärila sn (Söd.)

m. friherrinnan Ebba Oxenstierna, † 1663 13/1 och

begr. s. å. 238/11 i Stockholm, dotter av riksrådet

friherre Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (af Eka

och Lindö, nr 1) och Barbro Axelsdotter (Bielke,

nr 8).

Barn:

1. Elisabet Sparre, friherrinna Sparre, f. 1614, f

1652. Se friherrliga ätten Sparre,

Tab. 4. ,

1. Ebba Sparre, f. 1615 17/2 på Knapstrup å

Seland, † i barnsäng 1644 29/7 i Stockholm och begr.

i Riddarholmskyrkan därst. G. 1642 29/6 på

Vallstanäs m. landshövdingen Bengt Ribbing, nr 15, i hans

1:a gifte, f. 1609, † 1653.

1. Catharina Sparre, friherrinna Sparre, f.

1618, † 1688. Se friherrliga ätten

Sparre, Tab. 5. 201

2. Gustaf, f. 1625 22/6 i Stockholm, † 1626 2/1

på Sundby och begr. i Öja kyrka. [14] 1

2. Margareta, f. 1629 2/1 i Stockholm, † 1630 1/5

på Ålsten i Bromma sn (Sth.). [14]

2. Johan Johansson Sparre, friherre Sparre

f. 1630; assessor; † 1659. Se friherrliga

ätten Sparre, Tab. 6.

Tab. 32.

Lars Eriksson Sparre (son av Erik Larsson Sparr

Tab. 30), till Kavellecht i Dorpats distrikt oc

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE. 411

land, Dåderö i Ytterjärna sn (Sth.), som han

fick med sin första fru, Bergkvara i Bergunda

sn (Kron.), Ulvåsa i Ekebyborna sn (Ög.) och

Hökerum i Vings sn (Älvsb.); f. 1590 1/1 på

Sundby; småsven hos konung Carl IN 1601;

kammarjunkare 1606; konung Gustaf II Adolfs

kammarjunkare 1617; drottning Maria Eleonoras

hovmästare 1622; assessor i Svea hovrätt 1627 26/2;

hovrättsråd 1628; ståthållare på Jönköping och

över dess län s. å.; lantmarskalk vid 1633 års

riksdag; landshövding i Uppsala län 1634 14/10; åter

lantmarskalk vid riksdagarna 1634, 1635, 1636 och

1638 i Stockholm samt 1640 i Nyköping; vice

president i Svea hovrätt sistn. år; riksråd samt tillika

assessor i nämnda hovrätt 1641 14/4; tillika

häradshövding i Övre Satakunta härad i Finland 1644 30/5;

† s. å. 18/12 i Stockholm och begr. i Ytterjärna

kyrka, där hans grav finnes samt hans epitafium,

hans vapen och anors vapen ses. ’Han bar vid

konung Carl IXN:s likfärd 1612

västmanlandsfanan; skickades 1615 den 7 sept. i riksens råds

namn i angelägna ärenden till Nederländerna; var

en lantmarskalk med allmänt beröm.’ — G. 1:o

1617 11/10 på Uppsala slott m. Märta Banér, f. 1593

i mars på Djursholm i Danderyds sn (Sth.), † 1638

19/6 i Stockholm, dotter av riddaren och riksrådet

Gustaf Axelsson Banér (nr 22) och grevinnan

Christina Sture (Natt och Dag, nr 13); 2:o 1641 2/2 i

Stockholm m. Catharina Bååt, som levde ännu

1698 och skrev sig då friherrinna till Kronoberg,

fru till Stäflö, Hall och Sörby, † i slutet av år

1698 eller början av 1699 och tyckes varit den

Catharina Bååt, som gjort en kommentar över

Messenii Theatr. Nobil. Svec. med förträffligen

ditmålade vapen, dotter av vice presidenten Jakob

Jakobsson Snakenborg (Bååt, nr 3), och hans 2:a

fru Kerstin Tott.

Barn:

1. Erik Larsson Sparre, friherre Sparre, f. 1618;

riksråd och president; † 1673. Se frih er

rliga ätten Sparre, Tab. 7.

1. Christina Sparre, friherrinna Sparre, f.

1620, † 1662. Se friherrliga ätten

Sparre, Tab. 32. -

1. Ebba, f. 1621 20/11 på Sundby, f† strax efter

dopet. [14]

1. Axel, f. 162(2); student i Uppsala 1636 3/4,

† ung. [17]

1. Svante Larsson Sparre, friherre Sparre,

f. 1623; landshövding; † 1652. Se friher

rliga ätten Sparre, Tab. 8.

1. Gustaf Larsson Sparre, friherre Sparre,

f. 1625; riksråd och president; † 1690. Se

friherrliga ätten Sparr e, Tab. 10.

1. Ebba Sparre, friherrinna Sparre, f. 1626, †

1662. Se friherrliga ätten Sparre,

Tab. 11.

1. Carl Larsson Sparre, friherre Sparre, f. 1627;

general; † 170(1). Se friherrliga ätten

Sparr e, Tab. 12.

1. Peder Larsson Sparre, friherre Sparre, fransk

greve Sparre, f. 1628; rikstygmästare; † 1692.

se friherrliga ätten Sparre, Tab.

1. Margareta Sparre, friherrinna Sparre, f.

1631, † 1660. Se friherrliga ätten

Sparre, Tab. 33.

Tab. 33.

Sigismund Eriksson Sparre (son av Erik Larsson

Sparre, Tab. 30), f. 1591 10/4 på Sundby; utan känd

tjänst; † i Polen. — G. där m. N. N.

Barn:

En dotter. G. i Polen.

Tab. 34.

Carl Eriksson Sparre (son av Erik Larsson Sparre,

Tab. 30), till Sundby samt Stäringe i Årdala sn

(Söd.) och Almnäs i Fågelås sn (Skarab.); f. 1595,

27/1 på fädernegården Sundby, där hertig Carl, vars

namn han fick, stod fadder; kammarjunkare hos

konung Gustaf II Adolf 1620; kammarråd 1632;

ståthållare i Östergötland s. å. 22/3; † s. å. 24/4 i

Stockholm och begr. i Sparregraven i Öja kyrka. —

G. 1:o 1619 10/17 på Göksholm i Stora Mellösa sn

(Ör.) m. Margareta Axelsdotter, f. 1597 1/5 på

Göksholm, † 1623 7/8 på Sundby och begr. s. å. 27/10

i Öja kyrka, dotter av häradshövdingen Axel

Johansson (Natt och Dag, nr 13) och Ingel Bonde

(nr 11); 2:o14 1626 19/10 m. sin broders svägerska

Görvel Posse i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1635 13/12 i

Stockholm m. riksrådet och guvernören friherre

Johan De la Gardie, nr 4, i hans 2:a gifte, f. 1582,

† 1640; 3:o m. rikspostmästaren Vilhelm Berntsson

Taube, friherre Taube af Karlö, nr 34, † 1663),

f. 1600; hovmästarinna hos drottning Maria

Eleonora 1649; överhovmästarinna 1664 4/7; † 1671 14/2

på Stockholms slott och begr. i Riddarholmskyrkan,

dotter av hovjunkaren Arvid Posse, nr 14, och Brita

Gustafsdotter (Bååt, nr 3).

Barn:

1. Christina Sparre, friherrinna Sparre, f. 1619,

† 1669. Se friherrliga ätten Sparre,

Tab. 34.

1. Axel Carlsson Sparre, friherre Sparre, f. 1620,

riksråd och överståthållare; † 1679. Se

friherrliga ätten Sparre, Tab. 35.

1. Ebba Sparre, f. 1621, † s. å. och begr. i Öja

kyrka.

1. Maria Elisabet Sparre, friherrinna Sparre,

f. 1623, † 1662. Se friherrliga ätten

Sparre, Tab. 77.

2. Erik Carlsson Sparre, friherre Sparre, f. 1628;

landshövding; † 1678. Se friherrliga

ätten Sparre, Tab. 78.

2. Fredrik Sparre, f. 1630 1/1 på Sundby14;

student i Uppsala17 1640 4/6; † ung.

2. Johan Sparre, f. 1631 18/5 på Sundby14;

student i Uppsala17 1640 4/6; † ung.

2. Carl Carlsson Sparre, friherre Sparre, f. 1632;

hovstallmästare; † 1672. Se friherrliga

ätten Sparre, Tab. 79.

Tab. 35.

Johan Larsson Sparre (son av Lars Siggesson den

yngre, Tab. 5), till Bergkvara i Bergunda sn (Kron.)

samt Kasti i Merjama sn i Estland; f. 1551 20/10 i

Örebro; tjänade 1582 under Pontus De la Gardie i

ryska kriget; ryttmästare för hovfanan 1583;

konung Johan III:s hovjunkare 1586; marskalk

hos fröken (prinsessan) Anna 1591, då hon reste till

Polen; legat till Danmark 1594 12/6; var 1595

hovmästare hos nämnda prinsessa; ståthållare på

Kalmar slott 1598 11/8; däruti stadfästad s. å. 21/10;

halshuggen 1599 16/5 i Kalmar och hans huvud

uppsatt på en järnstång över stadsporten därst.

Han hade i yngre åren äventyr med en adlig jungfru

i Mecklenburg (Poletta von Zijlen, sedan g. m. Erik

Bagge [af Berga, nr 118 D), vilkens släkt och vänner

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

412 SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE, SPARRE AF SUNDBY.

ej ville ingå någon förlikning med honom, utan

hotade att stå honom efter livet, varför han den

14 mars 1586 fick konung Johan III:s

skyddsbrev emot dem; blev 1591 av bemälde konung

inmanad i fängelse i anseende till falska beskyllningar

emot honom, men slapp sedan lös; skickades 1592

av konung Sigismund till Finland och Livland för

att emottaga invånarnas trohetsed och uppmana

dem till ståndaktighet emot konungen; blev 1598

den 30 nov., såsom konung Sigismunds ståthållare

på Kalmar, belägrad av hertig Carl samt efter

stadens intagande, som skedde den 12 maj 1599, på

hertigens befallning avlivad; hans gods Bergkvara

indrogs efter hans död till kronan, men återgavs

sedermera till hans änka, som därå 1637 erhöll

stadfästelse och efter vars död det tillföll hennes

mans brorson Lars Eriksson Sparre.’ — G. 1587 26/7

(morgongåvobrev s. å. 27/7, dat. Vadstena) 3 m. sin

broders svägerska grevinnan Margareta Brahe, f.

1559 2/7 på Sundholmen i Åspereds sn (Älvsb.);

hovmästarinna hos prinsessan Anna 1591, då hon följde

med henne till Polen; återvände dit efter mannens

och svågerns avrättande, där hon högeligen

anklagade sina bröder Erik och Magnus Brahe för

det de deltagit i Erik Sparres dödsdom, samt

begåvades rikligen av konung Sigismund med guld,

silver och kläder och fick 600 gyllens pension;

bosatte sig med sina barn i Danmark, varifrån hon

1628 fick tillstånd att återkomma; † 1638 26/4

på Lönnarp i Böne sn (Älvsb.) och begr. 1639 24/4

i Visingsö kyrka, ’där hennes bild av trä med

latinsk påskrift ses, och varest på hennes likkista

av fyra ekbräder en liten fyrkantig låda står, däri

hennes olyckliga mans huvudskalle förvaras’,

dotter av riksdrotset Peder Brahe, greve Brahe,

nr 1, och friherrinnan Beata Stenbock (nr 12).

Barn:

Sigismund Johansson Sparre, skrev sig till

Bergkvara och Kastihof; f. 1592 i Danzig; kvarlämnades

i Polen, där han levde 1604; överflyttade till

Danmark och bodde 1616 på Knapstrup på Seland;

hade då varit i spansk tjänst i 2 år’; † före 1631. 14

Han fick av konung Sigismund förbättring på sitt

sköldemärke18 1600 26/9.

Beata Sparre, f. 1597; hade varit tre år i Kulms

kloster, då hennes sedermera blivande man med

tillhjälp av hennes kusin, friherre Gustaf Sparre, tog

henne därifrån; † i barnsäng 1627 14/10 i Danzig

och begr. jämte sin man i Birgittakyrkan därst.

G. 1622 9/5 i Elbing m. landshövdingen Gabriel

Posse, nr 14, f. 1590, † 1631.

1 S8. 2 Sd. 3 At (Sch). 4 Vff. I, h. 3, sid. 13. 5 Ab

I, sid. 119. 6 8b IV. 7 Pt, årg. 9, sid. 69. 8 Vff I. h. 3,

sid. 8. 9 NF. 10 At (P). 11 Da 1900. 12 Hh, del 3.

13 Hh, del 13. 14 At (L). 15 At (So). 186 At II, 8. 192,

17 Um. 18 RReg. 19 Ash. 20 Inr. Tidn. 1786, nr 46.

21 SAB. 22 KA, förbrutna gods, akt 9 (OA). 283 Af.

Grevliga ätten SPARRE AF SUNDBY, nr 63, †.

Grevlig 1719 17/4, introd. s. å.; utdöd 1772 19/1.

Tab. 1 o

Erik Sparre, greve

Sparre af Sundby (son

av Axel Carlsson

Sparre, friherre Sparre,

se friherrliga ätten

Sparre, Tab. 35), till

Sundby i Öja sn (Söd.)

och Fånö i Löts sn

(Upps.), som han fick

genom sitt första gifte;

f. 1665 15/7; kornett

vid karelska

kavallerireg:t 1682 12/1; fänrik

vid O. W. Königsmarcks (sedan Surbecks och

Fürstenbergs) reg. i fransk tjänst 1683; löjtnant

vid förutn. kavallerireg. 1685 21/12; sekundkapten

vid nyssn. franska reg. 1688; kapten därst. 1690;

major; överste för ett eget reg., sedan kallat

Royal Suédois 1694 24/10; brigadier av franska

infanteriet 1701; överste för pommerska

infanterireg:t 1703 8/4; fransk maréchal de camp 1704;

generallöjtnant i franska armén 1707;

generallöjtnant i svensk tjänst samt överste för Närkes

och Värmlands tremänningsinfanterireg. 1712 4/12;

ministre plénipotentiaire till fredsverket mellan

kejsaren och konungen av Frankrike i Baden 1714

20/1; avsked ur fransk tjänst s. å.; e. o. ambassadör

till franska hovet s. å. 19/12; rappellerad 1716 28/10;

general av svenska infanteriet 1717 7/12; riksråd och

kansliråd 1718 30/123; greve 1719 17/4 (introd. s. å.

under nr 63); ambassadör till kejserliga hovet

1719; fältmarskalk s. å. 14/12; e. o. ambassadör till

franska och storbritanniska hoven 1720 12/10; † 1726

4/8 i Stockholm och ligger jämte sina båda fruar

begr. i Sparregraven i Öja kyrka. Han bevistade

under franska tjänsten med mycken tapperhet

flera fälttåg, däribland mot hertigen av Savojen

m. fl. andra; likaledes under den svenska

tjänstgöringen Thorns belägring samt bar på sin kropp

många ärr efter blessyrer; skickades 1712 av

svenska regeringen till Frankrike för att skaffa

subsidier, vilket efter önskan så utföll, att franska

kronan strax till Hamburg översände 200,000 rdr;

gjorde sig känd för sin kvickhet och sina lyckliga

infall, men stod utan anledning å sin sida i mycken

ogunst hos sin första svärmoder, den stolta

grevinnan Wrede, som han sökte blidka genom att helt

och hållet ägna henne sin son, som blev kallad

Wrede-Sparre.’ — G. 1:o 1707 3/3 i Stockholm m.

grevinnan Sofia Wrede, f. 1676 12/3 på Wiborgs

slott, † 1708 14/12 efter barnsäng, dotter av k. rådet

och presidenten Fabian Wrede af Elimä, greve

Wrede, nr 27, och friherrinnan Brita Cruus af

Gudhem, nr 14; 2:o 1710 28/4 m. sin svågers syster»

grevinnan Christina Beata Lillie i hennes 2:a gifte

(g. 1:o 1696 11/2 i Stockholm m. överstelöjtnanten

Carl Filip Sack, nr 63, f. 1660, † 1708), f. 1677 18/1

† 1727 5/6, dotter av landshövdingen greve Axel

Lillie, nr 17, och grevinnan Maria Elisabet Sten

bock, nr 12.