Har du frågor? Vill du föreslå en berättelse? Har du uppgifter som kan förbättra berättelserna? Vill du ha hjälp med släktforskning? 

Kontakta mig då genast!

IGLABO · SläktbokenFriherrliga ätten nr 15
Ur det historiska släktarkivet

Ryning

Den äldre frälsesläkten Ryning introducerades 1625 och fick friherrlig värdighet 1651. Tavlan anknyter till Danmark, Borgholm och flera medeltida personer och miljöer.

Originalboksida ur tavlan för Ryning
Originalboksida 631.

Börja läsa här

Den här utgåvan innehåller hela originalsidföljden för den angivna tavlan i Elgenstiernas verk. Öppna en boksida nedan för att läsa namn, familjeförbindelser och händelser direkt i källan.

Hitta i originalet

Band 6, sidor 630–633: 4 sammanhängande originalsidor.

Originaltavlan · 4 boksidor

Läs släkttavlan

Alla sidor finns här på IGLABO. Maskintexten är ett läshjälpmedel och är inte korrekturläst.

Originalsida 630Ryning, originalsida 630

Tryck på bilden för att förstora.

Visa maskinläst text

Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.

630

han med säkerhet ägde redan 16152, Långås i
Bjerklanda sn samt Kålsholmen och Vindstorp,
båda i Essunga sn, vilka han köpte3 1645 22/12 (alla
i Skarab.); han uteblev från riksdagen 1627 och
skulle därför böta; bevistade riksdagen 1633 men
var frånvarande 1640 på grund av ålderdom4;
†5 1652 17/1. Han hade med sin hustru fyra söner
och fyra döttrar, av vilka sönerna och en dotter
dogo före modern.5 — G. m. sin syssling
Margareta Kafle, f. 15835, †5 1658 26/2, dotter av
ståthållaren Erland Kafle, nr 70, och Metta Ribbing, nr 15.
Barn: |

Ingeborg Hansdotter Lindelöf, till Kålsholmen
och Långås; levde 1656, men var † 1661. G. m.
ryttmästaren Lars Hierta, nr 121, i hans 2:a gifte,
† 1642.

RYLANDA OCH HÄGGATORPSSLÄKTEN, ELLER LINDELÖF AF KEDOM—RYNING.

Göran Hansson, »junker», † 1636 16/7 i Ryd i
Seglora sn (Älvsb.), sedan han vid en kvarntvist i
Ginkalunda i Kinna sn (Älvsb.) nio dagar förut
hava blivit illa slagen av bönder därst. [6]

Anna Hansdotter Lindelöf, till Lunnagård i
Kedums sn; levde 1676. G. m. sin systers styvson,
ryttmästaren Bengt Hierta, nr 121, † 1644.

Märta Hansdotter Lindelöf, till Häggatorp;
† 1681. G. m. sin ena systers styvson och sin andra
systers svåger, generalmajoren Per Hierta, nr 121.
f. 1613, † 1693.

1 At (Sch). 2 K. A. Reduktionskollegi akt 167 (0. A.).
3 R. Hjort, Barne härad (1899). 4 Ridd. och Ad.
protokoll. 5 Likpredikan över Margareta Kafle [At (Sch)l.
6 M. 7 GH (H. F.).

Friherrliga ätten RYNING, nr 15, †.

Gammal frälsesläkt; introd. 1625; friherrlig 1651 15/12; utdöd 1654 6/12.

Ätten härstammar från Danmark. I urkunder från senare hälften av 1300-talet förekomma bröderna Johannes
Petri Ryning (i vapnet en bjälke), vilken 1351—1355 nämnes såsom kanik i Lund och 1392 8/7 säges
nyligen avliden som kantor därst., samt väpnaren Absalon Petersson Ryning till Grælunda (Grevlunda
i Vitaby sn, Krist.?), vilken nämnes 1355—1371. Kaniken Johan upplät 1351 såsom förmyndare för sin syster
Mariana (Margareta) hennes fastighet, huvudgården Steninge i Kvibille sn (Hall.) till Johan Pik[1].
Möjligen voro dessa syskon till den Andreas Ryning, som är ättens med visshet kände äldste stamfader.

Tab. 1.

Andreas Ryning.
Söner:

Gerhardus Andreæ Ryning;
var fogde på Borgholm i
början av 1400-talet och ännu
1412 25/4, men vigdes till munk
i Vadstena kloster s. å. 6/11;
åtföljde 1416 2/1
generalkonfessorn Ericus Johannis och
munken Petrus Johannis till
Laalamd för anläggandet av
Mariebo kloster; återvände till Vadstena i början
av 1420; reste 1434 22/8 till Danzig för att söka
bot för ett benbrott; † där s. å. 27/10 och begr. i
birgittinklostret därst. [2]

Peter Ryning; fogde. Se Tab. 2.

Tab. 2.3

Peter Ryning (son av Andreas Ryning, Tab. 1);
fogde på Borgholm efter brodern 1412 och
kvarstod som sådan till 1436; kallas väpnare 1418 27/9;
erhöll vid arvskiftet efter svärmodern 1429 20/58
Lidhult i Sjösås sn (Kron.); levde 1439 men var
† före 1458 (1444?) och begr. i Vadstena, varest
hans gravsten finnes. — G. före 1419 21/9 m. Sigrid
Karlsdotter, begr. 1430 17/9 i Vadstena, dotter av
Karl Magnusson Sture (gumsehuvud) och Märta
Eriksdotter.

Söner:

Gert, begr. 1430 17/9 i Vadstena på samma gång
som modern.

Erik; riddare och riksråd. Se Tab. 3.

Tab. 3.3

Erik (son av Peter Ryning, Tab. 2); skrev sig
till Högsrum i Fliseryds sn (Kalm.) 1444 3/7, då
han bytte gårdar med väpnaren Magnus Andersson;
var riddare 1457 3/9 och riksråd 1463 och 1466 2/10.
— G. m. Christina Eriksdotter(?). [Erik Ryning
kallas 1457 3/9 »magh» av Brita Bengtsdotter
(båt), g. m. väpnaren Erik Puke (Bonde, nr 11)].

Barn:

Sigrid, var † 1489. G. 1472 12/10 (morgongåva)
på Kalmar slott m. riksrådet Påvel Kyle (nr 5), i
hans 1:a gifte.

Bengt; riddare och riksråd. Se Tab. 4.

Nils, till Lidhult i Sjösås sn (Kron.); väpnare
1497; riddare s. å.4; riksråd vid mötena 1501, 1504
och 1505, men icke sedan; utfärdade ett salubrev
till domprosten Hans Brask 1510 13/1. ’Han råkade
1495 14/9 i Strängnäs domkyrka i slagsmål med
Folke Gregersson (Lillie), varvid tvenne av
Rynings tjänare blevo dräpta och han själv nästan
halvdöd; och erhöll kyrkan Frögärde i Björkesta
sn i böter.’

Tab. 4.3

Bengt (son av Erik, Tab. 3), till Grensholmen i
Vånga sn (Ög.), som han erhöll genom sitt gifte,
och Edshult i likan. sn (Jönk.), vilket tilldömdes
honom och svågern Påvel Kyle genom riksrådets
dom5 1482 21/8; väpnare; var riksråd 1493 19/6, då
riksrådet stadfästade och ratificerade den mellan
svenska kronan och livländska orden slutna
förlikningen i Reval 1488 17/11; underskrev
stilleståndsfördraget mellan svenska rådet och Sten
Originalsida 631Ryning, originalsida 631

Tryck på bilden för att förstora.

Visa maskinläst text

Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.

RYNING. 631

Sture 1497 13/3; riddare s. å. 26/11 vid konung Hans’
kröning; underskrev förlikningen mellan Sten
Sture och svenska rådet samt den förnyade
trohetsförsäkran till konung Hans och hans till
efterträdare valde äldste son 1499 16/2; bland dem som
uppsade konung Hans tro och lydnad i aug. 1501;
belönades därefter med Ällbo härad (Kron.), som
han behöll till sin död; jämte biskop Mattias i
Strängnäs svenska riksrådets befullmäktigade
sändebud till Danmark 1504 11/2; † i slutet av år 1505.
— G. före4 1480 29/12 m. Filippa Magnusdotter, f.
1463, överlevde mannen, dotter av riddaren och
riksrådet Magnus Stensson Gren (spets från sidan),
och hans 2:a fru Gertrud Narfvesdotter.
Söner:

Erik; riksråd; † 1520. Se Tab. 5.

Axel; trädde i Gustaf Vasas tjänst vid tiden
för Vadstenamötet i aug. 1521.

Olof; i svensk tjänst hos Sten Svantesson (Sture)
omkr. 151020; var en av de sex herrar, vilka 1518
lämnades som gisslan åt Christian II; stred under
Gustaf Vasas befrielsekrig ännu under
sensommaren 1521 på konung Christians sida och blev,
troligen i augusti, sårad i en träffning vid
Kolsund; gick sedan över till Gustaf Vasa; i
slottsloven på Kalmar 1526— 152721,

Måns.

Tab. 5.

Erik (son av Bengt, Tab. 4), till Grensholmen
samt Tyresö i likan. sn (Sth.), som han erhöll
genom sitt gifte; var väpnare 1512; riksråd 1517;
hövidsman på Stegeborg och häradshövding i
Åkerbo härad 1518; kämpade 1520 länge för
Christina Gyllenstiernas sak, varvid han ledde
folkuppbådet i Östergötland, men gick slutligen över
till konung Christian och deltog på dennes sida
i underhandlingarne om Stockholms kapitulation
sept. 1520; halshuggen s. å. 8/11 i Stockholms
blodbad. — G. före 1514 m. Anna Bengtsdotter
i hennes 1:a gifte [g. 2:o 1528 på Tyresö m.
ståthållaren Gudmund Pedersson (Slatte, nr 97),
† 1542, ’som vann henne vid torneringen, då konung
Gustaf I kröntes’], dotter av riddaren och riksrådet
Bengt Gregersson (Lillie af Greger Mattssons ätt,
nr 6), och Märta Arentsdotter (tillbakaseende ulv).

Barn:

Märta, till Grensholm; f. 1518 24/11 på Tyresö,
† 1564 8/1 på Grensholm. G. 1:o m. Abraham
Pedersson Rommel (oxhuvud); 2:o 1546 m. riksrådet
och ståthållaren i Östergötland Jakob Turesson
(adlad Rosengren 1534), till Grensholm, † 1571
13/1 i Söderköping. Hans och denna hans frus vapen
med namn och dödsår stå på en sten i Skrukeby
kyrka (Ög.), där de äro gravlagda.

Olof.

Axel.

Nils; hertig Carls furstl. råd; † 1578. Se Tab. 6.

Christina.

Tab. 6.

Nils (son av Erik, Tab. 5), till Gimmersta i
Julita sn och Lagnö i Aspö sn (båda i Söd.) samt
Tyresö i likan. sn (Sth.); ett av konung Gustafs
sändebud för avslutande av förbund med
Frankrike 15426; beseglade Västerås arvsförening 1544;
erhöll konungens bjudningsbrev 1547 3/11 att
bevista prinsessan Sofia dop7; i slottsloven på Viborg
1555 27/10; mönstringsherre 1559 i juni7; underskrev
konung Gustafs testamente 1560 och ständernas
bevillning 1561; kammarjunkare hos konung Erik
XIV; legat jämte andra till Ryssland 1561; åter

1563 legat till Samma land; skeppshövidsman 1563
—1564 och 156715; krigskommissarie 1566 4/7;
hertig Carls furstl. råd 1570; förordnad till en av
konung Eriks fångvaktare 1573 26/2; † 1578 13/3
och begr. s. å. 17/4 i Stockholms storkyrka. — G.
1544 13/1 på Lagnö m. Ingeborg Trolle, † 1590 enligt
gravstenen i Aspö kyrka, dotter av riddaren,
riksrådet och lagmannen Erik Arvidsson Trolle (nr 36),
och hans 2:a fru Carin Eriksdotter (Gyllenstierna
af Lundholm, nr 3).
Barn:

Olof; hovmarskalk. Se Tab. 7.

Peder; riksråd. Se Tab. 8.

Axel, till Tuna i Österåkers sn och Penningby i
Länna sn (båda i Sth.) samt Nynäs i Ösmo sn
(Sth.), som han fick med sin fru; f. 1552; var hertig
Carls kammarjunkare 1577 och hans råd 1584; legat
till Tyskland 1592 3/5; en av ståthållarna på
Stockholms slott 1593 9/2; åter jämte Carl Sture
ståthållare på Stockholms slott samt över dess stad,
malmar och underliggande län 1594 25/11—1598; legat
till Danmark 1599 1/1; anförare för hertig Carls
rytteri emot finnarna s. å. 4/10; ståthållare på Viborgs
slott s. å. 4/10; legat till Ryssland s. d.; överste
befallningshavande över krigsfolket i Finland s. å.
9/11; häradshövding i Sotholms och Svartlösa
härader 1600; fullmyndigt sändebud och kommissarie
till mötet med danskarna i Knäröd 1602 1/2; riksråd
och riksamiral s. å. 27/5; ståthållare på Reval 1605
18/9; riksmarsk 1611; lagman i Södermanland och
ståthållare på Nyköpings slott ävensom en av
förmyndarna för konung Gustaf II Adolf, allt s. å.;
riddare 1617 vid bemälde konungs kröning; †
barnlös 1620 8/1 på Penningby och begr. s. å. 16/7 i Länna
kyrka. ’Han var 1577 hertig Carl av Södermanland
följaktig på dess resa till Pfalz; bidrog mycket till
den förlikning, som 1592 slöts mellan nämnda hertig
och några riksens råd, vilka till Sverige återkommo;
beledsagade vid konung Johan III:s bisättning s. å.
31/12 hertig Carls gemål; fick 1600 8/12 Tuna i
Österåkers sn i förläning19; bevistade 1601 Dorpats
belägring och intagande; mottog 1604 av konung Carl
IX stränga förebråelser för försummelser vid
sjöexpeditionen med flottan; bar 1606 vid nämnda
konungs kröning spiran för honom och emottog
jämte flera riksens råd år 1609 konungen i
Södermanland på hans eriksgata; åtföljde 1613 hertig
Carl Filip till Viborg, då han var begärd till
storfurste i Ryssland.’ — G. 1613 efter 13/5 på
Stockholms slott m. friherrinnan Margareta Bielke i
hennes 1:a gifte [g. 2:o 1622 18/8 i Stockholm m.
riksdrotset friherre Gabriel Gustafsson Oxenstierna
(af Eka och Lindö, nr 1), i hans 2:a gifte, f. 1587,
† 1640 ], † 1629 12/1 och ligger jämte sin första man
begr. i Länna kyrka, dotter av riksrådet och
lagmannen Claes Nilsson Bielke (af Åkerö, nr 8),
friherre till Vik, och hans 1:a fru, friherrinnan Elin
Fleming af Nynäs, (nr 4).

Bengt.

Erik; ståthållare på Västerås; † 1613. Se Tab. 9.

Anna, † 1574 21/10 och begr. i Österhaninge kyrka
(Sth.). G. m. en vid namn Axel.

Filippa, † ogift.

Kerstin, † 1616 och begr. s. å. 10/3 i Österhaninge
kyrka. G. 1573 19/10 på Lagnö m. amiralen Claes
Hansson (Bielkenstierna, nr 28), † 1598.

Tab. 7.

Olof (son av Nils, Tab. 6), till Tyresö; student
i Rostock 1571 i nov.8; underskrev adelns försäkran
Originalsida 632Ryning, originalsida 632

Tryck på bilden för att förstora.

Visa maskinläst text

Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.

632 RYNING.

med avseende på stadgan om kunglig och furstlig
rättighet 1582 27/1; var 1583 konung Johan III:s
hovmarskalk och kammarjunkare; † 1589 22/8 och
begr. i domkyrkan i Reval, varest hans
gravmonument finnes.? — G. 1586 m. Carin Axelsdotter,
f. på 1550-talet, † 1612 och begr. i Storkyrkan i
Stockholm, dotter av riksrådet och lagmannen
Axel Eriksson (Bielke af Åkerö, nr 8), och hans 2:a
fru Elsa Posse (nr 14).
Barn:

Elsa, f. 1587, † 1592 och begr. i Storkyrkan i
Stockholm, där hennes gravsten lades.

Nils, till Tyresö; f. 1588; student i Rostock
16048; tjänte på svenska skeppsflottan; † ogift
1610 1/10 och begr. s. å. 11/11 i Stockholms stads
kyrka (Storkyrkan). ’Han reste efter erhållen
kristlig uppfostran utrikes, men blev på sitt
adertonde år tagen till fånga av konung Sigismunds
general Hans Weijer; återkom efter ett års uthärdat
fängelse.

Tab. 8.

Peder (son av Nils, Tab. 6), till Lagnö och Säby,
båda i Aspö sn (Söd.) samt Ryningsholm i Höreda
sn (Jönk.); underskrev ständernas förklaring med
avseende på de anklagade rådsherrarna och den
ryska fejden10 1590 7/3; hertig Carls råd s. å. 6/11; i
slottsloven på Stockholms slott samt befallningsman
över dess län med staden och malmarna jämte Nils
Kijl 1598 5/12; åter ståthållare på nämnda slott
1600 17/6; bemälde hertigs kansler och hovråd 1602;
riksråd 1605; † 1613 25/7 enl. vapnet i Aspö kyrka11
(enl. annan uppgift begr. nämnda dag)12. ’Han var
en bland dem som förestod regeringen under konung
Carl IX:s frånvaro i Finland; bar 1606 vid samma
konungs kröning caracanten (halssmycket).’ —
G. 1591 14/2 m. sin svägerskas systerdotter,
friherrinnan Kerstin Gyllenstierna, f. 1570 21/2 i
Stockholm, † 1619 i mars, dotter av riksdrotset
Nils Göransson Gyllenstierna, friherre Gyllenstierna
af Lundholm (nr 3) och Ebba Axelsdotter (Bielke
af Åkerö, nr 8).

Barn:

Carl, f. 1592, † ung.

Ingeborg, f. 1593 9/11 på Lagnö i Aspö sn (Söd.)
och jordfäst 1672 16/5 i Riddarholmskyrkan i
Stockholm samt ligger jämte sin man begr. i
Cruusgraven i Helgarö kyrka, till vilken kyrka de
skänkte en silverkanna om 100 lods vikt, sirad med
bägges deras vapen.’ G. 1619 29/8 på Edeby i
Helgarö sn (Söd.) m. landshövdingen Jesper
Andersson Cruus af Edeby, nr 69, f. 1576, † 1647.

Ebba, f. 1595 på Lagnö; hovfröken och efter
mannens död drottning Christinas hovmästarinna;
† 1642 20/3. G. 1625 9/10 i Nyköping m. översten
Göran Soop, nr 10, † 1632.

Elsa, † 1656 11/3 på Lagnö och begr. s. å. 13/12
i Riddarholmskyrkan i Stockholm. G. m.
landshövdingen Bengt Bagge af Berga, nr 118, f. 1594,
† 1660.

Bengt, dp 1597 30/10 och † s. å. 31/10 på Lagnö.

Carl, dp 1602 7/11 på Lagnö; student i Uppsala
1621 i juni13; hovjunkare hos konung Gustaf II
Adolf, vilken han 1630 följde till Pommern17;
† ogift 1631 före 20/6 i Tyskland.17 Hans vapen
uppsattes i Aspö kyrka.14 Han blev 1629 6/1
trolovad med Anna Jönsdotter Jacobsköld.17

Christina, levde 1673 23/12, men synes varit † 14 1674
12/2, och ligger jämte sin man begr. i Sparregraven i
Ängsö kyrka (Vm.). G. m. riksrådet och presiden.

ten Peder Eriksson Sparre, friherre Sparre, nr 11,
i hans 2:a gifte, f. 1592, † 1647.

Tab. 9.

Erik (son av Nils, Tab. 6), till Gimmersta i
Julita sn samt Hålbonäs i Sköldinge sn och
Lagmansö i Vadsbro sn (alla i Söd.); häradshövding i
Vifolka härad i Östergötland 1593 25/1 och i Lysings
härad, också i Östergötland, 1594 8/3; ståthållare
på Västerås slott samt över Västmanland och
Dalarne 1600 17/7; † 1613 20/10 och begr. i Julita kyrka,
varest ett epitafium över honom och hans fru
uppsattes.11 ’Han blev uti sin senare
häradshövdingbeställning av konung Sigismund stadfästad 1594
9/7, men höll sedermera med hertig Carl och
skickades av honom jämte Johan Rosenhane såsom pålit-

liga män år 1599 till Dalarne att befordra hertigens

avsikter.’ — G. m. Anna Månsdotter Lilliehöök,
f. 1559 7/10 på Lagmansö, † 1621 i mars enl.
epitafiet i Julita kyrka14, dotter av Måns Pedersson
Lilliehöök (af Fårdala, nr 1), och Kerstin Larsdotter
(Sparre af Rossvik, nr 7).

Barn:

Nils, till Hålbonäs; f. på 1580-talet; blev 1625
på ättens vägnar introd. i d. v. riddarklassen under
nr 3, men har ätten sedermera blivit i den nya
matrikeln utesluten; levde 1631 24/5, men var † s. å.
17/10 samt begr. i Sköldinge kyrka, där hans vapen
finnes. Han bevistade 1627 bägge riksdagarna
ävensom riksdagen 1629; fick genom regeringens
brev av den 2 april 1631 för systern Christina
Ryning avslag i sitt och sina bröders påstående
att genast få tillträda hennes fasta gods. — G. 1630
m. sin broders svägerska Sigrid Kurtzel i hennes 1:a
gifte (g. 2:o 1633 3/4 i Stockholm, Nik., m. vice
amiralen Henrik Fleming, nr 4, i hans 2:a gifte, f. 1584,
† 1650), f. 160(1), † 1673 21/2 och begr. 1674 22/2
i Riddarholmskyrkan, dotter av ståthållaren i Närke
Jost Georgsson Kurtzel till Sjösa och Riseberga,
som i vapnet förde ett vildsvin med tre pilar i
ryggen, och Ebba Esbjörnsdotter (Lilliehöök af
Fårdala, nr 1).

Olof; kammarherre. Se Tab. 10.

Ingeborg. G. m. översten Sivard Månsson
Kruse (af Elghammar, nr 43), † 1624.

Erik, friherre
Ryning, friherre till Sund
samt herre till
Lagmansö, Sjösa i Svärta
sn (Söd.) och
Riseberga i Edsbergs sn (Ör.);
f. 1592 1/11 på
Gimmersta; först i
nederländsk sedan i svensk
krigstjänst; fänrik vid
livgardet 1619; kapten
vid Östgöta
infanterireg. 1621;
häradshövding i Åse härad s. å.
7/9; överstelöjtnant vid Södermanlands fotfolk
1622; överste för Södermanlands reg. till fot 1627;
guvernör i Elbing s. å.; biträdande kommissarie vid
fredsunderhandlingarna med Polen 1627 och 1628
samt en av de svenska fullmäktige vid avslutandet
av stilleståndet i Stumsdorff 1628; befälhavare för
den i Preussen förlagda delen av svenska flottan
1629 5/6; vice amiral 1630 i juni; guvernör över
stralsundska garnisonen s. å. och i Wismar 1631
30/12; ståthållare på Älvsborg 1632 10/8; riksråd
1633 4/2; underamiral i riksamiralens flotta till
Originalsida 633Ryning, originalsida 633

Tryck på bilden för att förstora.

Visa maskinläst text

Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.

RYNING—RYTTERSKÖLD. 633

Wolgast s. å. i juni; tillika lagman i Södermanland
1634 4/3; häradshövding inom Västergötland s. å.
19/12; generalguvernör i Livland 1644 30/4, varifrån
han återkallades s. å. 12/8 för att övertaga ledningen
av stora flottan efter Claes Fleming; förste
amiralitetsråd 1645 21/5; lämnade amiralsämbetet 1650 6/12;
friherre 1651 15/12 med friherrskap i Örebro län och
skulle skriva sig friherre till Sund (introd. 1652
under nr 15); † barnlös 1654 6/12 i Stockholm och
slöt således på svärdssidan såväl sin egen friherrliga
ätt som adliga ätten Ryning, nedsatt i Jakobs kyrka
s. å. 13/12 och begr. därst. 1655 25/5 samt därefter
förd till Vadsbro kyrka (Söd.), där hans präktiga
gravvård ses. ’Han utmärkte sig alltid, särdeles
då han, efter taget kommando över flottan i den
skjutne Claes Flemings ställe, utanför Köpenhamn
inneslöt hela danska sjömakten, varigenom han
märkligen befordrade den därpå följande
fördelaktiga Brömsebrofreden; befullmäktigades 1645
att av Danmark emottaga Gotland med Visby
slott och stad samt vad annat därtill hörde.
— G. 1620 20/8 i Nyköping m. Maria Elisabet
Kurtzel, f. 1599 23/7 i Örebro, † 1678 2/12 och begr.
1679 19/2 hos sin man i Vadsbro kyrka, till vilken
kyrka hon 1655 gav Berga hemman till
kapellansbol; dotter av ståthållaren i Närke Jost Georgsson
Kurtzel till Sjösa och Riseberga, som i vapnet förde
ett vildsvin med tre pilar i ryggen, och Ebba
Esbjörnsdotter (Lilliehöök af Fårdala, nr 1). ’Fru
Maria Elisabet Kurtzel gav dessutom 1661
altartavla och altarkläden till Örebro kyrka, 1674
altartavla till Nyköpings Allhelgona kyrka samt
kyrkoskruden och prydnader till Blackstads och Vadsbro
kyrkor i Södermanland, varjämte hon avsatte
3,000 rdr till sin egen begravningskostnad.’

Bengt; student i Rostock 1612 i aug.8; var kapten
vid Södermanlands reg. 1627 5/10 och 1628, men
nämnes ej sedan.

Christina, till Broby i Bettna sn (Söd.); f. på
1590-talet, † 1656 i slutet av juni. G. 1:o m.
borgmästaren i Nyköping Peder Larsson; 2:o 1630 m.
generalmajoren Johan von Vietinghoff, natural.
Fitinghoff, nr 220, i hans 1:a gifte, f. 1580, † 1685.
’Hon blev befunnen att hava före vigseln
sammanlegat med sin första man, vilken därför, då han
ej kunde gå värjemålsed, blev 1627 20/1 av konung
Gustaf II Adolf dömd att böta 2,000 daler
silvermynt; han fick likväl samma år 27/4 eftergift;
hennes arvegods tilldömdes 1628 12/12 bröderna, men
hennes senare man utverkade 1631 2/4, att hon fick
behålla dem.

Tab. 10.

Olof (son av Erik, Tab. 9), till Gimmersta,
Hålbonäs och Lagmansö; f. på 1580-talet;
kammarherre hos Carl IX; † 1618 i början av året. — G.
1615 i sept. (morgongåvobrev)14 m. Elsa Soop i
hennes 1:a gifte (g. 2:o m. ståthållaren Axel Drake
af Intorp, nr 82, i hans 2:a gifte, † 1632), f. tvilling
1594 15/5, levde 1650, dotter av riksrådet Hans
Åkesson (Soop, nr 10), och Elin Kagg (nr 68).

Dotter:

Christina, till Gimmersta; f. 1617 12/8 i
Stockholmi16, † 1664 27/12 och begr. 1665 27/8 i Storkyrkan
i Stockholm. G. 1634 12/10 på Gimmersta m.
riksrådet och guvernören Peder Lindormsson Ribbing,
friherre Ribbing af Zernava, nr 40, f. 1606, † 1664.

1 Krp. 2 Svk. 3 RHKn. 4 Sb. 5 Ss. 6 Hh. d. 20,
sid. 60. 7 GIr. 8 At (P). 9 At. 10 Hra. 11
Peringsköld, Mon. Suderm. 12 At (So) Laurentius Paulinus
dagbok. 13 Um. 14 At (Sch). 15 Zf. 16 At (L). 17 SH,
liber caus. 67 (O. A.). 18 Oppunda härads dombok 1631
(O. A.). 19 J. A. Almquist, Frälsegodsen under
storhetstiden (1631). 20 Brev i Sturearkivet (RA). 21 G. V.
Sylvander, Kalmar slotts och stads historia I.

RYTTARECRANTZ, se REUTERCRANTZ.

RYTTER, se REUTER.

RYTTERFELT, se REUTERFELT.

Adliga ätten RYTTERSKÖLD, nr 537, †.

Carl Andersson, adlad
Ryttersköld, till Akernäs och
Anghult i Nottebäcks sn (Kron.);
kornett vid Smålands
kavallerireg. 1644; löjtnant därst.
1648 och hade tjänat en rund
tid manligen, troget och
tappert; adlad 1651 9/6 (introd.
1652 under nr 537); erhöll
donation hemmanen Änghult och

1651 10/6 i

Adlad 1651 9/6, introd. 1652; utdöd 1681.

Galtebäck i Nottebäcks sn (Kron.) samt
Långaryd i Näshults sn, Komstad i Ljunga sn,
Skrikebo i Hults sn och Kuseberg i Ingatorps sn
(alla i Jönk.), allt under Norrköpings besluts
villkor; ryttmästare vid nämnda kavallerireg.
1656; reformerad ryttmästare vid reg:t 1660;
—1663; sist major; † 1681 och begr. i Nottebäcks
kyrka först tre år efter dödsfallet eller den 14 dec.
1684, emedan hans arvingar ej mäktade utgiva
kostnaden därtill. Han kallas Reutersköld och var

Till alla släkter i Släktboken

Ta med släktboken

Ladda ner EPUB

Formulären skyddas av reCAPTCHA.

FLER BERÄTTELSER

KONTAKTA MIG

Har du frågor? Vill du föreslå en berättelse? Har du uppgifter som kan förbättra berättelserna? Vill du ha hjälp med släktforskning? 

Kontakta mig då genast!

ITALIENS GODASTE ESPRESSO

finns nu även i Sverige och går att köpa till ett mycket lågt lanseringspris, endast 2,50 kr per kapsel. Dessa kapslar är gjorda för Nespresso-maskiner. Du köper 50 kapslar och får 50 på köpet.

BESTÄLL NU

(Tidsbegränsat erbjudande, begränsat till 3 köp per person.)

 

INSTALLERA APPEN

NU FINNS HEMSIDAN SOM APP!

Ladda ner appen så läser du berättelserna enklare och har dem alltid tillhands.

Klicka på symbolen nedan för att ladda ner och installera appen.