Ryning
Den äldre frälsesläkten Ryning introducerades 1625 och fick friherrlig värdighet 1651. Tavlan anknyter till Danmark, Borgholm och flera medeltida personer och miljöer.

Börja läsa här
Den här utgåvan innehåller hela originalsidföljden för den angivna tavlan i Elgenstiernas verk. Öppna en boksida nedan för att läsa namn, familjeförbindelser och händelser direkt i källan.
Hitta i originalet
Band 6, sidor 630–633: 4 sammanhängande originalsidor.
Läs släkttavlan
Alla sidor finns här på IGLABO. Maskintexten är ett läshjälpmedel och är inte korrekturläst.
Originalsida 630

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
630 han med säkerhet ägde redan 16152, Långås i Bjerklanda sn samt Kålsholmen och Vindstorp, båda i Essunga sn, vilka han köpte3 1645 22/12 (alla i Skarab.); han uteblev från riksdagen 1627 och skulle därför böta; bevistade riksdagen 1633 men var frånvarande 1640 på grund av ålderdom4; †5 1652 17/1. Han hade med sin hustru fyra söner och fyra döttrar, av vilka sönerna och en dotter dogo före modern.5 — G. m. sin syssling Margareta Kafle, f. 15835, †5 1658 26/2, dotter av ståthållaren Erland Kafle, nr 70, och Metta Ribbing, nr 15. Barn: | Ingeborg Hansdotter Lindelöf, till Kålsholmen och Långås; levde 1656, men var † 1661. G. m. ryttmästaren Lars Hierta, nr 121, i hans 2:a gifte, † 1642. RYLANDA OCH HÄGGATORPSSLÄKTEN, ELLER LINDELÖF AF KEDOM—RYNING. Göran Hansson, »junker», † 1636 16/7 i Ryd i Seglora sn (Älvsb.), sedan han vid en kvarntvist i Ginkalunda i Kinna sn (Älvsb.) nio dagar förut hava blivit illa slagen av bönder därst. [6] Anna Hansdotter Lindelöf, till Lunnagård i Kedums sn; levde 1676. G. m. sin systers styvson, ryttmästaren Bengt Hierta, nr 121, † 1644. Märta Hansdotter Lindelöf, till Häggatorp; † 1681. G. m. sin ena systers styvson och sin andra systers svåger, generalmajoren Per Hierta, nr 121. f. 1613, † 1693. 1 At (Sch). 2 K. A. Reduktionskollegi akt 167 (0. A.). 3 R. Hjort, Barne härad (1899). 4 Ridd. och Ad. protokoll. 5 Likpredikan över Margareta Kafle [At (Sch)l. 6 M. 7 GH (H. F.). Friherrliga ätten RYNING, nr 15, †. Gammal frälsesläkt; introd. 1625; friherrlig 1651 15/12; utdöd 1654 6/12. Ätten härstammar från Danmark. I urkunder från senare hälften av 1300-talet förekomma bröderna Johannes Petri Ryning (i vapnet en bjälke), vilken 1351—1355 nämnes såsom kanik i Lund och 1392 8/7 säges nyligen avliden som kantor därst., samt väpnaren Absalon Petersson Ryning till Grælunda (Grevlunda i Vitaby sn, Krist.?), vilken nämnes 1355—1371. Kaniken Johan upplät 1351 såsom förmyndare för sin syster Mariana (Margareta) hennes fastighet, huvudgården Steninge i Kvibille sn (Hall.) till Johan Pik[1]. Möjligen voro dessa syskon till den Andreas Ryning, som är ättens med visshet kände äldste stamfader. Tab. 1. Andreas Ryning. Söner: Gerhardus Andreæ Ryning; var fogde på Borgholm i början av 1400-talet och ännu 1412 25/4, men vigdes till munk i Vadstena kloster s. å. 6/11; åtföljde 1416 2/1 generalkonfessorn Ericus Johannis och munken Petrus Johannis till Laalamd för anläggandet av Mariebo kloster; återvände till Vadstena i början av 1420; reste 1434 22/8 till Danzig för att söka bot för ett benbrott; † där s. å. 27/10 och begr. i birgittinklostret därst. [2] Peter Ryning; fogde. Se Tab. 2. Tab. 2.3 Peter Ryning (son av Andreas Ryning, Tab. 1); fogde på Borgholm efter brodern 1412 och kvarstod som sådan till 1436; kallas väpnare 1418 27/9; erhöll vid arvskiftet efter svärmodern 1429 20/58 Lidhult i Sjösås sn (Kron.); levde 1439 men var † före 1458 (1444?) och begr. i Vadstena, varest hans gravsten finnes. — G. före 1419 21/9 m. Sigrid Karlsdotter, begr. 1430 17/9 i Vadstena, dotter av Karl Magnusson Sture (gumsehuvud) och Märta Eriksdotter. Söner: Gert, begr. 1430 17/9 i Vadstena på samma gång som modern. Erik; riddare och riksråd. Se Tab. 3. Tab. 3.3 Erik (son av Peter Ryning, Tab. 2); skrev sig till Högsrum i Fliseryds sn (Kalm.) 1444 3/7, då han bytte gårdar med väpnaren Magnus Andersson; var riddare 1457 3/9 och riksråd 1463 och 1466 2/10. — G. m. Christina Eriksdotter(?). [Erik Ryning kallas 1457 3/9 »magh» av Brita Bengtsdotter (båt), g. m. väpnaren Erik Puke (Bonde, nr 11)]. Barn: Sigrid, var † 1489. G. 1472 12/10 (morgongåva) på Kalmar slott m. riksrådet Påvel Kyle (nr 5), i hans 1:a gifte. Bengt; riddare och riksråd. Se Tab. 4. Nils, till Lidhult i Sjösås sn (Kron.); väpnare 1497; riddare s. å.4; riksråd vid mötena 1501, 1504 och 1505, men icke sedan; utfärdade ett salubrev till domprosten Hans Brask 1510 13/1. ’Han råkade 1495 14/9 i Strängnäs domkyrka i slagsmål med Folke Gregersson (Lillie), varvid tvenne av Rynings tjänare blevo dräpta och han själv nästan halvdöd; och erhöll kyrkan Frögärde i Björkesta sn i böter.’ Tab. 4.3 Bengt (son av Erik, Tab. 3), till Grensholmen i Vånga sn (Ög.), som han erhöll genom sitt gifte, och Edshult i likan. sn (Jönk.), vilket tilldömdes honom och svågern Påvel Kyle genom riksrådets dom5 1482 21/8; väpnare; var riksråd 1493 19/6, då riksrådet stadfästade och ratificerade den mellan svenska kronan och livländska orden slutna förlikningen i Reval 1488 17/11; underskrev stilleståndsfördraget mellan svenska rådet och Sten
Originalsida 631

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
RYNING. 631 Sture 1497 13/3; riddare s. å. 26/11 vid konung Hans’ kröning; underskrev förlikningen mellan Sten Sture och svenska rådet samt den förnyade trohetsförsäkran till konung Hans och hans till efterträdare valde äldste son 1499 16/2; bland dem som uppsade konung Hans tro och lydnad i aug. 1501; belönades därefter med Ällbo härad (Kron.), som han behöll till sin död; jämte biskop Mattias i Strängnäs svenska riksrådets befullmäktigade sändebud till Danmark 1504 11/2; † i slutet av år 1505. — G. före4 1480 29/12 m. Filippa Magnusdotter, f. 1463, överlevde mannen, dotter av riddaren och riksrådet Magnus Stensson Gren (spets från sidan), och hans 2:a fru Gertrud Narfvesdotter. Söner: Erik; riksråd; † 1520. Se Tab. 5. Axel; trädde i Gustaf Vasas tjänst vid tiden för Vadstenamötet i aug. 1521. Olof; i svensk tjänst hos Sten Svantesson (Sture) omkr. 151020; var en av de sex herrar, vilka 1518 lämnades som gisslan åt Christian II; stred under Gustaf Vasas befrielsekrig ännu under sensommaren 1521 på konung Christians sida och blev, troligen i augusti, sårad i en träffning vid Kolsund; gick sedan över till Gustaf Vasa; i slottsloven på Kalmar 1526— 152721, Måns. Tab. 5. Erik (son av Bengt, Tab. 4), till Grensholmen samt Tyresö i likan. sn (Sth.), som han erhöll genom sitt gifte; var väpnare 1512; riksråd 1517; hövidsman på Stegeborg och häradshövding i Åkerbo härad 1518; kämpade 1520 länge för Christina Gyllenstiernas sak, varvid han ledde folkuppbådet i Östergötland, men gick slutligen över till konung Christian och deltog på dennes sida i underhandlingarne om Stockholms kapitulation sept. 1520; halshuggen s. å. 8/11 i Stockholms blodbad. — G. före 1514 m. Anna Bengtsdotter i hennes 1:a gifte [g. 2:o 1528 på Tyresö m. ståthållaren Gudmund Pedersson (Slatte, nr 97), † 1542, ’som vann henne vid torneringen, då konung Gustaf I kröntes’], dotter av riddaren och riksrådet Bengt Gregersson (Lillie af Greger Mattssons ätt, nr 6), och Märta Arentsdotter (tillbakaseende ulv). Barn: Märta, till Grensholm; f. 1518 24/11 på Tyresö, † 1564 8/1 på Grensholm. G. 1:o m. Abraham Pedersson Rommel (oxhuvud); 2:o 1546 m. riksrådet och ståthållaren i Östergötland Jakob Turesson (adlad Rosengren 1534), till Grensholm, † 1571 13/1 i Söderköping. Hans och denna hans frus vapen med namn och dödsår stå på en sten i Skrukeby kyrka (Ög.), där de äro gravlagda. Olof. Axel. Nils; hertig Carls furstl. råd; † 1578. Se Tab. 6. Christina. Tab. 6. Nils (son av Erik, Tab. 5), till Gimmersta i Julita sn och Lagnö i Aspö sn (båda i Söd.) samt Tyresö i likan. sn (Sth.); ett av konung Gustafs sändebud för avslutande av förbund med Frankrike 15426; beseglade Västerås arvsförening 1544; erhöll konungens bjudningsbrev 1547 3/11 att bevista prinsessan Sofia dop7; i slottsloven på Viborg 1555 27/10; mönstringsherre 1559 i juni7; underskrev konung Gustafs testamente 1560 och ständernas bevillning 1561; kammarjunkare hos konung Erik XIV; legat jämte andra till Ryssland 1561; åter 1563 legat till Samma land; skeppshövidsman 1563 —1564 och 156715; krigskommissarie 1566 4/7; hertig Carls furstl. råd 1570; förordnad till en av konung Eriks fångvaktare 1573 26/2; † 1578 13/3 och begr. s. å. 17/4 i Stockholms storkyrka. — G. 1544 13/1 på Lagnö m. Ingeborg Trolle, † 1590 enligt gravstenen i Aspö kyrka, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen Erik Arvidsson Trolle (nr 36), och hans 2:a fru Carin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm, nr 3). Barn: Olof; hovmarskalk. Se Tab. 7. Peder; riksråd. Se Tab. 8. Axel, till Tuna i Österåkers sn och Penningby i Länna sn (båda i Sth.) samt Nynäs i Ösmo sn (Sth.), som han fick med sin fru; f. 1552; var hertig Carls kammarjunkare 1577 och hans råd 1584; legat till Tyskland 1592 3/5; en av ståthållarna på Stockholms slott 1593 9/2; åter jämte Carl Sture ståthållare på Stockholms slott samt över dess stad, malmar och underliggande län 1594 25/11—1598; legat till Danmark 1599 1/1; anförare för hertig Carls rytteri emot finnarna s. å. 4/10; ståthållare på Viborgs slott s. å. 4/10; legat till Ryssland s. d.; överste befallningshavande över krigsfolket i Finland s. å. 9/11; häradshövding i Sotholms och Svartlösa härader 1600; fullmyndigt sändebud och kommissarie till mötet med danskarna i Knäröd 1602 1/2; riksråd och riksamiral s. å. 27/5; ståthållare på Reval 1605 18/9; riksmarsk 1611; lagman i Södermanland och ståthållare på Nyköpings slott ävensom en av förmyndarna för konung Gustaf II Adolf, allt s. å.; riddare 1617 vid bemälde konungs kröning; † barnlös 1620 8/1 på Penningby och begr. s. å. 16/7 i Länna kyrka. ’Han var 1577 hertig Carl av Södermanland följaktig på dess resa till Pfalz; bidrog mycket till den förlikning, som 1592 slöts mellan nämnda hertig och några riksens råd, vilka till Sverige återkommo; beledsagade vid konung Johan III:s bisättning s. å. 31/12 hertig Carls gemål; fick 1600 8/12 Tuna i Österåkers sn i förläning19; bevistade 1601 Dorpats belägring och intagande; mottog 1604 av konung Carl IX stränga förebråelser för försummelser vid sjöexpeditionen med flottan; bar 1606 vid nämnda konungs kröning spiran för honom och emottog jämte flera riksens råd år 1609 konungen i Södermanland på hans eriksgata; åtföljde 1613 hertig Carl Filip till Viborg, då han var begärd till storfurste i Ryssland.’ — G. 1613 efter 13/5 på Stockholms slott m. friherrinnan Margareta Bielke i hennes 1:a gifte [g. 2:o 1622 18/8 i Stockholm m. riksdrotset friherre Gabriel Gustafsson Oxenstierna (af Eka och Lindö, nr 1), i hans 2:a gifte, f. 1587, † 1640 ], † 1629 12/1 och ligger jämte sin första man begr. i Länna kyrka, dotter av riksrådet och lagmannen Claes Nilsson Bielke (af Åkerö, nr 8), friherre till Vik, och hans 1:a fru, friherrinnan Elin Fleming af Nynäs, (nr 4). Bengt. Erik; ståthållare på Västerås; † 1613. Se Tab. 9. Anna, † 1574 21/10 och begr. i Österhaninge kyrka (Sth.). G. m. en vid namn Axel. Filippa, † ogift. Kerstin, † 1616 och begr. s. å. 10/3 i Österhaninge kyrka. G. 1573 19/10 på Lagnö m. amiralen Claes Hansson (Bielkenstierna, nr 28), † 1598. Tab. 7. Olof (son av Nils, Tab. 6), till Tyresö; student i Rostock 1571 i nov.8; underskrev adelns försäkran
Originalsida 632

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
632 RYNING. med avseende på stadgan om kunglig och furstlig rättighet 1582 27/1; var 1583 konung Johan III:s hovmarskalk och kammarjunkare; † 1589 22/8 och begr. i domkyrkan i Reval, varest hans gravmonument finnes.? — G. 1586 m. Carin Axelsdotter, f. på 1550-talet, † 1612 och begr. i Storkyrkan i Stockholm, dotter av riksrådet och lagmannen Axel Eriksson (Bielke af Åkerö, nr 8), och hans 2:a fru Elsa Posse (nr 14). Barn: Elsa, f. 1587, † 1592 och begr. i Storkyrkan i Stockholm, där hennes gravsten lades. Nils, till Tyresö; f. 1588; student i Rostock 16048; tjänte på svenska skeppsflottan; † ogift 1610 1/10 och begr. s. å. 11/11 i Stockholms stads kyrka (Storkyrkan). ’Han reste efter erhållen kristlig uppfostran utrikes, men blev på sitt adertonde år tagen till fånga av konung Sigismunds general Hans Weijer; återkom efter ett års uthärdat fängelse. Tab. 8. Peder (son av Nils, Tab. 6), till Lagnö och Säby, båda i Aspö sn (Söd.) samt Ryningsholm i Höreda sn (Jönk.); underskrev ständernas förklaring med avseende på de anklagade rådsherrarna och den ryska fejden10 1590 7/3; hertig Carls råd s. å. 6/11; i slottsloven på Stockholms slott samt befallningsman över dess län med staden och malmarna jämte Nils Kijl 1598 5/12; åter ståthållare på nämnda slott 1600 17/6; bemälde hertigs kansler och hovråd 1602; riksråd 1605; † 1613 25/7 enl. vapnet i Aspö kyrka11 (enl. annan uppgift begr. nämnda dag)12. ’Han var en bland dem som förestod regeringen under konung Carl IX:s frånvaro i Finland; bar 1606 vid samma konungs kröning caracanten (halssmycket).’ — G. 1591 14/2 m. sin svägerskas systerdotter, friherrinnan Kerstin Gyllenstierna, f. 1570 21/2 i Stockholm, † 1619 i mars, dotter av riksdrotset Nils Göransson Gyllenstierna, friherre Gyllenstierna af Lundholm (nr 3) och Ebba Axelsdotter (Bielke af Åkerö, nr 8). Barn: Carl, f. 1592, † ung. Ingeborg, f. 1593 9/11 på Lagnö i Aspö sn (Söd.) och jordfäst 1672 16/5 i Riddarholmskyrkan i Stockholm samt ligger jämte sin man begr. i Cruusgraven i Helgarö kyrka, till vilken kyrka de skänkte en silverkanna om 100 lods vikt, sirad med bägges deras vapen.’ G. 1619 29/8 på Edeby i Helgarö sn (Söd.) m. landshövdingen Jesper Andersson Cruus af Edeby, nr 69, f. 1576, † 1647. Ebba, f. 1595 på Lagnö; hovfröken och efter mannens död drottning Christinas hovmästarinna; † 1642 20/3. G. 1625 9/10 i Nyköping m. översten Göran Soop, nr 10, † 1632. Elsa, † 1656 11/3 på Lagnö och begr. s. å. 13/12 i Riddarholmskyrkan i Stockholm. G. m. landshövdingen Bengt Bagge af Berga, nr 118, f. 1594, † 1660. Bengt, dp 1597 30/10 och † s. å. 31/10 på Lagnö. Carl, dp 1602 7/11 på Lagnö; student i Uppsala 1621 i juni13; hovjunkare hos konung Gustaf II Adolf, vilken han 1630 följde till Pommern17; † ogift 1631 före 20/6 i Tyskland.17 Hans vapen uppsattes i Aspö kyrka.14 Han blev 1629 6/1 trolovad med Anna Jönsdotter Jacobsköld.17 Christina, levde 1673 23/12, men synes varit † 14 1674 12/2, och ligger jämte sin man begr. i Sparregraven i Ängsö kyrka (Vm.). G. m. riksrådet och presiden. ten Peder Eriksson Sparre, friherre Sparre, nr 11, i hans 2:a gifte, f. 1592, † 1647. Tab. 9. Erik (son av Nils, Tab. 6), till Gimmersta i Julita sn samt Hålbonäs i Sköldinge sn och Lagmansö i Vadsbro sn (alla i Söd.); häradshövding i Vifolka härad i Östergötland 1593 25/1 och i Lysings härad, också i Östergötland, 1594 8/3; ståthållare på Västerås slott samt över Västmanland och Dalarne 1600 17/7; † 1613 20/10 och begr. i Julita kyrka, varest ett epitafium över honom och hans fru uppsattes.11 ’Han blev uti sin senare häradshövdingbeställning av konung Sigismund stadfästad 1594 9/7, men höll sedermera med hertig Carl och skickades av honom jämte Johan Rosenhane såsom pålit- liga män år 1599 till Dalarne att befordra hertigens avsikter.’ — G. m. Anna Månsdotter Lilliehöök, f. 1559 7/10 på Lagmansö, † 1621 i mars enl. epitafiet i Julita kyrka14, dotter av Måns Pedersson Lilliehöök (af Fårdala, nr 1), och Kerstin Larsdotter (Sparre af Rossvik, nr 7). Barn: Nils, till Hålbonäs; f. på 1580-talet; blev 1625 på ättens vägnar introd. i d. v. riddarklassen under nr 3, men har ätten sedermera blivit i den nya matrikeln utesluten; levde 1631 24/5, men var † s. å. 17/10 samt begr. i Sköldinge kyrka, där hans vapen finnes. Han bevistade 1627 bägge riksdagarna ävensom riksdagen 1629; fick genom regeringens brev av den 2 april 1631 för systern Christina Ryning avslag i sitt och sina bröders påstående att genast få tillträda hennes fasta gods. — G. 1630 m. sin broders svägerska Sigrid Kurtzel i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1633 3/4 i Stockholm, Nik., m. vice amiralen Henrik Fleming, nr 4, i hans 2:a gifte, f. 1584, † 1650), f. 160(1), † 1673 21/2 och begr. 1674 22/2 i Riddarholmskyrkan, dotter av ståthållaren i Närke Jost Georgsson Kurtzel till Sjösa och Riseberga, som i vapnet förde ett vildsvin med tre pilar i ryggen, och Ebba Esbjörnsdotter (Lilliehöök af Fårdala, nr 1). Olof; kammarherre. Se Tab. 10. Ingeborg. G. m. översten Sivard Månsson Kruse (af Elghammar, nr 43), † 1624. Erik, friherre Ryning, friherre till Sund samt herre till Lagmansö, Sjösa i Svärta sn (Söd.) och Riseberga i Edsbergs sn (Ör.); f. 1592 1/11 på Gimmersta; först i nederländsk sedan i svensk krigstjänst; fänrik vid livgardet 1619; kapten vid Östgöta infanterireg. 1621; häradshövding i Åse härad s. å. 7/9; överstelöjtnant vid Södermanlands fotfolk 1622; överste för Södermanlands reg. till fot 1627; guvernör i Elbing s. å.; biträdande kommissarie vid fredsunderhandlingarna med Polen 1627 och 1628 samt en av de svenska fullmäktige vid avslutandet av stilleståndet i Stumsdorff 1628; befälhavare för den i Preussen förlagda delen av svenska flottan 1629 5/6; vice amiral 1630 i juni; guvernör över stralsundska garnisonen s. å. och i Wismar 1631 30/12; ståthållare på Älvsborg 1632 10/8; riksråd 1633 4/2; underamiral i riksamiralens flotta till
Originalsida 633

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
RYNING—RYTTERSKÖLD. 633 Wolgast s. å. i juni; tillika lagman i Södermanland 1634 4/3; häradshövding inom Västergötland s. å. 19/12; generalguvernör i Livland 1644 30/4, varifrån han återkallades s. å. 12/8 för att övertaga ledningen av stora flottan efter Claes Fleming; förste amiralitetsråd 1645 21/5; lämnade amiralsämbetet 1650 6/12; friherre 1651 15/12 med friherrskap i Örebro län och skulle skriva sig friherre till Sund (introd. 1652 under nr 15); † barnlös 1654 6/12 i Stockholm och slöt således på svärdssidan såväl sin egen friherrliga ätt som adliga ätten Ryning, nedsatt i Jakobs kyrka s. å. 13/12 och begr. därst. 1655 25/5 samt därefter förd till Vadsbro kyrka (Söd.), där hans präktiga gravvård ses. ’Han utmärkte sig alltid, särdeles då han, efter taget kommando över flottan i den skjutne Claes Flemings ställe, utanför Köpenhamn inneslöt hela danska sjömakten, varigenom han märkligen befordrade den därpå följande fördelaktiga Brömsebrofreden; befullmäktigades 1645 att av Danmark emottaga Gotland med Visby slott och stad samt vad annat därtill hörde. — G. 1620 20/8 i Nyköping m. Maria Elisabet Kurtzel, f. 1599 23/7 i Örebro, † 1678 2/12 och begr. 1679 19/2 hos sin man i Vadsbro kyrka, till vilken kyrka hon 1655 gav Berga hemman till kapellansbol; dotter av ståthållaren i Närke Jost Georgsson Kurtzel till Sjösa och Riseberga, som i vapnet förde ett vildsvin med tre pilar i ryggen, och Ebba Esbjörnsdotter (Lilliehöök af Fårdala, nr 1). ’Fru Maria Elisabet Kurtzel gav dessutom 1661 altartavla och altarkläden till Örebro kyrka, 1674 altartavla till Nyköpings Allhelgona kyrka samt kyrkoskruden och prydnader till Blackstads och Vadsbro kyrkor i Södermanland, varjämte hon avsatte 3,000 rdr till sin egen begravningskostnad.’ Bengt; student i Rostock 1612 i aug.8; var kapten vid Södermanlands reg. 1627 5/10 och 1628, men nämnes ej sedan. Christina, till Broby i Bettna sn (Söd.); f. på 1590-talet, † 1656 i slutet av juni. G. 1:o m. borgmästaren i Nyköping Peder Larsson; 2:o 1630 m. generalmajoren Johan von Vietinghoff, natural. Fitinghoff, nr 220, i hans 1:a gifte, f. 1580, † 1685. ’Hon blev befunnen att hava före vigseln sammanlegat med sin första man, vilken därför, då han ej kunde gå värjemålsed, blev 1627 20/1 av konung Gustaf II Adolf dömd att böta 2,000 daler silvermynt; han fick likväl samma år 27/4 eftergift; hennes arvegods tilldömdes 1628 12/12 bröderna, men hennes senare man utverkade 1631 2/4, att hon fick behålla dem. Tab. 10. Olof (son av Erik, Tab. 9), till Gimmersta, Hålbonäs och Lagmansö; f. på 1580-talet; kammarherre hos Carl IX; † 1618 i början av året. — G. 1615 i sept. (morgongåvobrev)14 m. Elsa Soop i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. ståthållaren Axel Drake af Intorp, nr 82, i hans 2:a gifte, † 1632), f. tvilling 1594 15/5, levde 1650, dotter av riksrådet Hans Åkesson (Soop, nr 10), och Elin Kagg (nr 68). Dotter: Christina, till Gimmersta; f. 1617 12/8 i Stockholmi16, † 1664 27/12 och begr. 1665 27/8 i Storkyrkan i Stockholm. G. 1634 12/10 på Gimmersta m. riksrådet och guvernören Peder Lindormsson Ribbing, friherre Ribbing af Zernava, nr 40, f. 1606, † 1664. 1 Krp. 2 Svk. 3 RHKn. 4 Sb. 5 Ss. 6 Hh. d. 20, sid. 60. 7 GIr. 8 At (P). 9 At. 10 Hra. 11 Peringsköld, Mon. Suderm. 12 At (So) Laurentius Paulinus dagbok. 13 Um. 14 At (Sch). 15 Zf. 16 At (L). 17 SH, liber caus. 67 (O. A.). 18 Oppunda härads dombok 1631 (O. A.). 19 J. A. Almquist, Frälsegodsen under storhetstiden (1631). 20 Brev i Sturearkivet (RA). 21 G. V. Sylvander, Kalmar slotts och stads historia I. RYTTARECRANTZ, se REUTERCRANTZ. RYTTER, se REUTER. RYTTERFELT, se REUTERFELT. Adliga ätten RYTTERSKÖLD, nr 537, †. Carl Andersson, adlad Ryttersköld, till Akernäs och Anghult i Nottebäcks sn (Kron.); kornett vid Smålands kavallerireg. 1644; löjtnant därst. 1648 och hade tjänat en rund tid manligen, troget och tappert; adlad 1651 9/6 (introd. 1652 under nr 537); erhöll donation hemmanen Änghult och 1651 10/6 i Adlad 1651 9/6, introd. 1652; utdöd 1681. Galtebäck i Nottebäcks sn (Kron.) samt Långaryd i Näshults sn, Komstad i Ljunga sn, Skrikebo i Hults sn och Kuseberg i Ingatorps sn (alla i Jönk.), allt under Norrköpings besluts villkor; ryttmästare vid nämnda kavallerireg. 1656; reformerad ryttmästare vid reg:t 1660; —1663; sist major; † 1681 och begr. i Nottebäcks kyrka först tre år efter dödsfallet eller den 14 dec. 1684, emedan hans arvingar ej mäktade utgiva kostnaden därtill. Han kallas Reutersköld och var
Ta med släktboken
Formulären skyddas av reCAPTCHA.



