Rosenhane

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

ROSENHAND—ROSENHANE. 481

Adliga ätten ROSENHAND, nr 419, †.

Adlad 1648 21/2, introd. 1649; utdöd.

Bartolomeus Mathæi;

rådsförvant i Anklam. — G. m.

Anna Stäwen.

Son:

Gregorius Mathæi;

rådsförvant i Stralsund. — G. m.

Margareta Bolten.

Son:

Nikolaus Mathæi;

rådsförvant i Stralsund; † 1629 i

pesten. — G. m. Catharina Tessin,

† 1632, dotter av rådsförvanten i samma stad

Nikodemus Valentinsson Tessin och Catharina

Töleman samt av samma släkt som adl. och grevliga

ätterna Tessin, nr 859 och 58.

Son:

Simon Mathæi, adlad Rosenhand, till Venzvitz i

Pommern samt genom sitt gifte till Björkholm i

Veddige sn (Hall.); f. 1613 31/5 i Stralsund;

sekreterare i svenska räntekammaren i Pommern 1636;

referendarie i pommerska statskonseljen 1639 1/6;

arkivarie i pommerska arkivet 1641 12/1;

geheimesekreterare hos prins Carl Gustaf, sedermera

konung Carl X Gustaf 1644; geheimeråd hos

densamme 1647; assistansråd i Pommern s. å. 2/10;

adlad 1648 21/2 (introd. 1649 under nr 419);

regeringsråd i Pommern 1655 2/12; avsked 1662; † 1668

1/6 och begr. i S:t Jakobs kyrka i Stettin. ’Han

förordnades 1654 5/8 att i k. m:ts namn taga eventuell

hyllningsed av hinter-pommerska ständerna’. — G.

1647 17/9 m. Catharina Regina Schlegel, f. 1628 9/3

i Stettin, † 1663 16/6 och begr. s. å. 3/7 i Stettin,

dotter av kammar- och ekonomirådet i Pommern

Daniel Schlegel, adlad Schlegel 1643 4/10, men ej

introd., och Barbara Simons.

Barn:

Daniel Niklas, till Venzvitz; f. 1648; student i

Greifswald2 1659 19/7 och i Strassburg2 1670 17/9;

jur. kand. därst.2 1671 10/4; avgången från sistn.

universitet 1672.3

Carl Gustaf, f. 1649 7/7; student i Greifswald2

1660 19/7; † s. å. 12/12. [3]

Mattias, † ung 1660.

Barbara Catharina, f. 1653 1/7, † ogift 1676 1/3.

Regina Elisabet, f. 1655, † änka 1726 8/1 på

Feteboda i Hovmantorps sn (Kron.) och begr. s. å.

20/1. Gift, men med vilken är ej känt.

Simon, † 1657 8/11 i Stettin i späd ålder och begr.

s. å. 26/11. [1]

Christina Magdalena, † 1686 9/7 och begr. 1687

6/2. G. m. häradshövdingen Paul Rudebeck, nr 872,

i hans 1:a gifte, f. 1657, † 1711.

Christina Regina (möjligen densamma som

Regina Elisabet). G. m. lantrådet Gustaf Adolf

Klöfverfelt, nr 404, i hans 2:a gifte, † 1708.

1 SK. 2 At (P). 3 Lange, Vitæ Pomeranorum (1898).

Friherrliga ätten ROSENHANE, nr 29, †.

Adlad 1558 20/8, introd. 1625; friherrlig 1652 3/6 och 1654 13/2, introd. 1654; utdöd 1812 6/11.

Den inom släkten redan i medlet av 1600-talet gängse traditionen, vilken upptagits av alla äldre genealoger,

uppgiver att ättens stamfader Jöran Johansson varit son av riddaren och riksrådet, ståthållaren på Nyköpings

slott Johan Turesson (Tre Rosor) med hans trolovade Karin Knutsdotter (Roos af Hjelmsäter). Nyare un-

dersökningar hava dock visat, att denna härledning, vilken bibehållits i den genealogiska litteraturen till

våra dagar, med skäl kan betvivlas och att Jöran Johansson med all sannolikhet intet haft att skaffa med

den berömda och högättade Johan Turesson, utan endast genom sin egen duglighet och förtjänst förvärvat

sig sitt adelskap.

Tab. 1.

Jöran Johansson, till Torp

i Husby-Oppunda sn och

Gräfseboda (nu Haneberg) i

Näshulta sn (båda i Söd.), vilka

han ärvde med sin hustru; f.

1525 vid Gäddeholm (nu

Tureholm) i Trosa landsförsaml.

(Söd.); adlad2 1558 20/8; fogde

på Nyköpings slott 1562—

15653; häradshövding i Hölebo

härad 1565; deltog i

hertiuppresning mot konungen 1568; fick

garnas

31—301340. Svenska adelns ättartavlor. VI.

Husby-Oppunda sn i förläning s. å.3; härads-

hövding i Rönö härad 1569; kallas av hertig Carl

ryttmästare 1570; fullmakt att mönstra ryttare

och knektar till Finland 1571 9/9 och att förhandla

med allmogen 1572 6/2; ståthållare på Nyköpings

slott 1574; skeppshövidsman s. å.; † 1576 i

Nyköping och begr. s. å. 141/3 i Husby kyrka. [1] — G.

före mars 1559 m. Märta Nilsdotter, † i pesten 1603

20/9 på Torp och begr. i Husby kyrka, dotter av Nils

Tomasson till Lingshammar, Billsta, Hakunge och

Bredsjö, av gamla Böljasläkten, och Carin

Kettilsdotter Hvessing (en halv båt, adlad 14412), till

Torp och Gräfseboda samt moster till ståthållaren

Sten Claesson, adlad Böllja, nr 127.

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

482 ROSENHANE.

I Johan Jöransson Rosenhane, Tab. 2.

II Schering, Tab. 3. Johan, Tab. 11.

III Axel, Tab. 4. Johan, Tab. 7. Fredrik, Tab. 8.

IV Göran Gustaf, Tab. 5. Schering, Tab. 9.

V Axel Gustaf, Tab. 6. Fredrik Bengt, Tab. 10.

Barn: Gustaf Rosenhane, friherre Rosenhane, till

Carin Jöransdotter, † ung på Billsta och begr. i

Frösunda.1

Nils Jöransson, † ung och begr. i Husby kyrka.1

Johan Jöransson Rosenhane, f. 1571; ståthållare;

† 1624. Se Tab. 2.

Tab. 2.

Johan Jöransson Rosenhane (son av Jöran

Johansson, Tab. 1), till Torp och Haneberg; f. 1571

på Torp; utrikes resor 1588—1596 och studerade

därunder vid universiteten i Helmstadt, Rostock,

Leipzig, Wittenberg och Strassburg; anställdes

efter hemkomsten i hertig Carls kansli; »riksens

öfverste secretarius» 1599 17/8 och skulle som sådan

bl. a. hava uppsikten över riksarkivet; kallas råd och

sekreterare 1600 och rikssekreterare och kansler

1602; en av Sveriges kommissarier till

underhandlingarna med Danmark i Ulvsbäck 1602 i mars;

häradshövding i Oppunda och Jönåkers härader s. å.;

ståthållare på Nyköpings slott och län 1612;

änkedrottningens och hertig Carl Filips furstliga råd;

fick 1613 i okt. fullmakt att uppbära den beviljade

hjälpen till Älvsborgs lösen och 1619 att upptaga

landtågsgärden; † 1624 28/1 på Torp och begr. i

Husby-Oppunda kyrka, där hans vapen

uppsattes.15 Han brukades av hertig Carl, sedermera

konung Carl IX i diplomatiska beskickningar och

som underhandlare med allmogen, att granska

kammarens räkenskaper och förrätta mönstringar och

utskrivningar samt åtföljde hertigen på dennes

resor i landet; var en av bärarna av tronhimmeln

vid konungens begravning den 30 okt. 1611; hans

porträtt finnes i riksarkivet [1]. Han har författat

ett »Chronologiskt diarium om det som hänt i

Sverige till den 7 febr. 1597», vilket i handskrift

förvaras i riksarkivet. — G. 1:o före mars 16004 n.

Maria Jöransdotter (Stengafvel?); 2:o 1606 9/3

på Slädhammar (nu Stenhammar) i Flens sn

(Söd.) m. Carin Scheringsdotter, † 1654 13/11 och

begr. 1655 25/2 i Husby-Oppunda kyrka, dotter av

befallningsmannen över Värmland,

rikskammarrådet Schering Eriksson Arp, till Slädhammar och

Vik, och Anna Olofsdotter Stengafvel till

Slätteholmen och Brunnsholm.

Barn:

Schering Rosenhane, friherre Rosenhane, f. 1609;

riksråd och lagman; † 1663. Se Tab. 3.

Catharina Rosenhane, f. 1610 i febr., † 1668 22/1.

G. 1:o 1640 6/10 på Torp m. överstelöjtnanten Jakob

Silfverpatron, nr 239, f. 1607, † 1644; 2:o 1651 i

febr. på Ålghammar i Björnlunda sn (Söd.) m.

ryttmästaren Sivard Kruse af Elghammar, nr 43,

f. 1628, † 1664.

Johan Rosenhane, friherre Rosenhane, f. 1611;

riksråd; † 1661. Se Tab. 11.

Märta Rosenhane, f. 1614, † 1701 före 13/8. G.

1652 16/5 m. majoren Tuve Hökeflycht, nr 208,

† 1680, för vilken hon skulle fattat tycke, medan

han ännu var simpel ryttare.

Haneberg samt Bredsjö i Järlåsa sn (Upps.); f.

1619 19/5 på Torp; student i Uppsala 1628 4/12;

hovjunkare 1635; utrikes resor 1636 sept.—1640

juli; assessor i räkningekammaren 1642 12/7;

kammarråd 1647 2/6; vice president i Svea hovrätt

1650 10/12—1658; tillika häradshövding i Oppunda

och Villåttinge härader 1653 29/4; friherre till

Ikalaborg 1654 18/2 jämte sin broder Johan

(med honom och den före dem i

friherrestånd upphöjda brodern Schering introd. s. å.

under nr 29); »president i Preussen» 1658, men

tillträdde ej; erhöll vokation på en kanslirådstjänst

1660 27/12, men tjänsten indrogs; president i

Dorpats hovrätt 1661 6/4—1664 11/3 utan att tillträda

tjänsten; häradshövding i Färentuna, Vallentuna

m. fl. härader i Uppland 1672 2/5, men innehade

troligen ej länge denna befattning; † ogift 1684 26/3

i Stockholm och slöt således själv sin friherrliga

ättegren samt begr. s. å. 10/9 i Husby kyrka. Han

var en av Sveriges äldsta lyriska skalder och den

förste av dem, som skrev sonetter. [1]

Tab. 3.

Schering Rosenhane,

friherre Rosenhane (son

av Johan Jöransson

Rosenhane, Tab. 2),

till Torp i

Husby-Oppunda sn, Rossvik

i Husby-Rekarne sn,

Tistad i Bärbo sn och

Hagen i Gåsinge sn

(alla i Söd.); f. 1609

14/7 på Torp; student i

Uppsala 1624 i sept.;

på ättens vägnar

introd. 1625 under nr 2

i svenneklassen och 1650 uppflyttad i riddarklassen

mellan nr 16 och 17, men utesluten ur matrikeln

1654, då ätten introd. som friherrlig; auskultant i

Svea hovrätt 1628 10/6; utrikes resor 1629—1631;

assessor i nämnda hovrätt 1632 7/3; skickad att

kungöra konungens dödsfall för de ryska sändebud,

som voro på väg till Sverige s. å.; beledsagade

konungens lik från Wolgast till Stockholm samt

officierade vid begravningen i Riddarholmskyrkan

1633 22/6; legat till Danmark 1634; underståthållare

i Stockholm s. å. 20/11; änkedrottningens

geheimehovråd och guvernör över hennes livgeding 1635 ;

landshövding i Östergötland 1637 12/8; svensk

resident i Münster 1643 12/4—1647 under

förhandlingarna till westfaliska freden; envoyé extraordinaire

till Frankrike 1648—1649; riksråd 1650 21/9;

kansliråd 1650—1661; överståthållare i Stockholm

1652 24/3; friherre till Ikalaborg s. å. 3/6 (introd.

1654 under nr 29 jämte sina bröder); fick jämte

Bengt Oxenstierna i uppdrag att organisera det s. k.

wismarska tribunalet 1653; legat till Tyskland för

biläggande av stridigheterna med staden Bremen

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

ROSENHANE. 483

1654; lagman i Södermanland s. å. 9/12; följde

drottning Hedvig Eleonora på resor till Preussen

1656 och till Danmark 1658; förde jämte Sten Bielke

fredsunderhandlingarna med Danmark och

undertecknade jämte honom freden i Roskilde 1660 27/5;

ledamot av den kommission, som 1662 hade till

uppgift att förbereda Skånes, Hallands och Blekinge

verkliga införlivande med Sverige; † 1663 6/8 på

Torp och begr. 1664 31/1 i familjegraven i Husby

kyrka. Han var en av sin tids utmärktaste statsmän

och diplomater. Han författade en mängd skrifter,

bland dem adelns bekanta stridsskrift vid 1650

års riksdag, Samtal om de donerade godsens

reduktion emellan junker Per, mäster Hans, Nils

Andersson och Jon i Berga (tr. 1768) samt hans

självbiografi (tr. i Gjörwells Nya svenska biblioteket).

Minnespenningar har slagits över honom, såväl i

Sverige (bl. a. av Svenska akademien 1825) som

Tyskland och hans porträtt finnes bl. a. i

underhandlingssalen i Münster och i Stockholms rådhus.

Om honom se vidare A. Stille, Schering Rosenhane

som diplomat och ämbetsman (1892) [Ash och

N. F. ]). — G. 1636 12/7 i Stockholm (Nik.) m.

Beata Sparre af Rossvik, f. 1618 16/6, † 1672 16/1

och begr.15 s. å. 28/4, dotter av ryttmästaren Bengt

Göransson Sparre av Rossvik, nr 7, och Kerstin

Åkesdotter Bååt, nr 3.

Barn:

Axel, f. 1637; landshövding; † 1685. Se Tab. 4.

Beata, f. 1638 21/1 i Norrköping, † 1674 1/6 och

begr. på samma gång som mannen. Hon hade en

sällsynt begåvning, vidsträckta kunskaper och stor

beläsenhet i olika länders litteratur samt har själv

försökt sig med diktning, ehuru intet av hennes

arbeten blivit tryckt1; åtföljde sin fader på hans

beskickningar till Münster 1643, till Frankrike 1648,

till Lübeck 1652 och till Danmark 1658. G. 1671 29/8

på Säby i Järfälla sn (Sth.) m. överstelöjtnanten

friherre Erik Ribbing af Zernava, nr 40, f. 1640,

† 1675.

Bengt, friherre till Ikalaborg och herre till

Rossvik; f. 1639 20/6 i Norrköping15; student i Uppsala

1648 i febr.5; hovmarskalk 1669; † barnlös 1700 24/1

i Stockholm, begr. därst. s. å. 15/5 och sedan förd till

familjegraven i Husby kyrka. — G. 1691 18/6 på

Stockholms slott m. sin fränka, friherrinnan Ebba

Maria Sparre i hennes 1:a gifte (g. 2:o m.

generallöjtnanten greve Erik Gustaf Stenbock, nr 12, i

hans 2:a gifte, f. 1662, † före 1724), f. 1663 1/12,

† 1740 9/11, dotter av riksrådet och överståthållaren

Axel Carlsson Sparre af Rossvik, friherre Sparre, nr

11, och hans 2:a fru, grevinnan Beata Stenbock,

nr12.

Christina, f. 1640 i Norrköping, † ogift 1703.

Johan, f. 1642; president; † 1710. Se Tab. 7.

Två döttrar, ff. 1643 och 1645, †† unga.

Anna Catharina, f. 1646 i Münster, † ogift 1685

på Fjällskäfte i Floda sn (Söd.).

Göran, f. 1649 i nov. på Tistad6; student i

Uppsala5 1658 31/10 och i Strassburg7 1669 30/11;

ryttmästare vid livreg:t till häst 1677 i maj; stupade

ogift s. å. 14/7 i slaget vid Landskrona.

Sofia, dp 1651 21/2 på Tistad, † ogift 1693 24/6 i

Stockholm.8

Fredrik, f. 1653; ryttmästare; † 1709. Se Tab. 8.

, Magdalena, f. 1656 14/11 i Stockholms, † 1697

5 På Kungs Norrby i Brunneby sn (Ög.) och begr-.

s: å. 13/8 i Linköping. G. 1685 12/4 m. översten Carl

Gustaf Horn af Rantzien i hans 1:a gifte, f. 1651,

† 1707, vars barn blevo upphöjda i friherrligt stånd

(friherrliga ätten Horn af Rantzien, nr 163).

3)

Tab. 4.

Axel (son av Schering Rosenhane, friherre

Rosenhane, Tab. 3), friherre till Ikalaborg, herre till

Lagmansholm i Fullestads sn och Kilanda i likan.

sn (båda i Älvsb.) samt Svalsta i Vårdinge sn

(Sth.) och Hagen i Gåsinge sn (Söd.); f. 1637 23/6

i Stockholm15; student i Uppsala 1648 i febr.5 ;

utrikes resor; efter hemkomsten assessor i Svea

hovrätt 1663 27/5; vice landshövding i Östergötlands

län 1675 27/1; landshövding i Nylands och

Tavastehus län 1678 3/3; †9 1685 31/1 (1684 13/1 enl. vapnet

i Husby kyrka15) i Helsingfors och begr. i

familjegraven i Husby kyrka. — G. m. friherrinnan Beata

Bonde, f. 1647 12/6, † 1694 26/8 och begr. i

Fullestads kyrka, dotter av riksrådet friherre Christer

Bonde, nr 20, och hans 1:a fru, friherrinnan Ebba

Leijonhufvud, nr 26.

Barn:

Beata, dp 1669 22/11 i Stockholm, † 1711. G. m.

översten Adolf Johan Crusebiörn, nr 136, i hans 2:a

gifte, f. 1660, † 1703.

Schering; dp 1676 5/3 i Linköping; fänrik; † ogift

under belägringen av Namur.

Göran Gustaf, f. 1678; generalmajor; † 1754.

Se Tab. 5.

Christina, † ogift 1702.

Tab. 5.

Göran Gustaf (son av Axel, Tab. 4), till

Marieberg i Björkviks sn (Söd.), Ymsjöholm i Bäcks sn

(Skarab.) samt Lagmansholm i Fullestads sn,

Östad i likan. sn och Kilanda i likan. sn (alla i

Älvsb.); f. 1678 21/4 i Linköping; page hos konung

Carl XI; fänrik vid Bielkes svenska infanterireg. i

Holland 1695; löjtnant vid guvernörsreg:t i Wismar

1699 28/2; livdrabant 1703 14/9—1708; major vid

finska ståndsdragonreg:t10 1709 1/10;

generaladjutant av kavalleriet vid finska armén 1710 10/8;

befälhavare för allmogen i Södermanland10 1719 3/8;

generalmajors avsked 1735 28/4; RSO 1748 26/9;

† 1754. G. 1:o 1712 18/3 m. friherrinnan Edla

Brita Banér, f. 1685, † 1727 17/3 på Marieberg

och begr. s. å. 28/3, dotter av överstelöjtnanten

friherre Gustaf Carl Banér, nr 22, och grevinnan Ebba

Charlotta Lewenhaupt, nr 2; 2:o 1732 24/8 m.

friherrinnan Charlotta Maria Taube af Odenkat,

f. 1691, † 1764 21/2 på Marieberg, dotter av amiralen

Fredrik Evert Taube, friherre Taube af Odenkat,

nr 110, och grevinnan Beata Elisabet Wrangel

af Adinal, nr 37.

Barn:

1. Elsa Ebba, f. 1713 2/6, † 1736 24/11 på

Marieberg och begr. 1737 2/2 i Björkviks kyrka. G. 1735

20/7 m. löjtnanten, friherre Gideon Fredrik

Palbitzki, nr 67, f. 1701, † 1743.

1. Beata Eleonora, dp 1714 28/11, † ung.

1. Charlotta Gustava, f. 1716 9/3, † 1753 27/9 på

Mölltorp i Säters sn (Skarab.). G. 1746 13/2 m.

överstelöjtnanten Carl Gustaf Hammarhjelm, nr

1033, i hans 2:a gifte, f. 1694, † 1771.

1. Elisabet Christina, f. 1717, † späd.

1. Beata Christina, f. 1718 11/5 på Marieberg,

† 1799 5/5 på Trollebo i Lemnhults sn (Jönk.) och

begr. s. å. 31/5. G. 1745 25/7 m. ryttmästaren Melker

Georg Falkenberg af Trystorp, friherre Falkenberg

af Trystorp, nr 255, f. 1714, † 1774.

1. Ulrika Eleonora, f. 1719 2/8, † i barnsäng

1762 14/12 på Fituna i Sorunda sn (Sth.). G. 1756

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

484 ROSENHANE.

20/7 m. kaptenen Jöns Alexander Bonde, nr 11,

f. 1721, † 1799.

1. Catharina Sofia, f. 1721 2/4, † 1777 1/5 på

Ymsjönolm. G. 1745 25/7 m. generalmajoren Lars

Hierta, friherre Hierta, nr 250, f. 1718, † 1778.

1. Axel Gustaf, f. 1723; överjägmästare; † 1758.

Se Tab. 6.

1. Fredrika Johanna, f. 1725 10/10, † 1753 12/6.

G. 1746 20/12 m. sin systers svåger, generallöjtnanten

Carl Hierta, friherre Hierta, nr 250, i hans 1:a gifte,

f. 1719, † 1793.

Tab. 6.

Axel Gustaf (son av Göran Gustaf, Tab. 5), till

Trollebo i Lemnhults sn (Jönk.); f. 1723 23/4; student

i Lund7 1741 17/7; hovjunkare s. å. 8/10; volontär

vid livreg:t 1745 30/10; kornett vid södra skånske

kavallerireg:t 1747 22/7; fänrik vid livgardet s. å.

8/12; överjägmästare i Västmanland 1750 30/3;

avsked 175211; † 1758 5/2 på Trollebo och begr. s. å.

24/2 i Rosenhaneska graven i Björkviks sn. — G.

1748 21/4 i Stockholm m. Hedvig Sofia Adlercreutz,

f. 1731 15/3 i nämnda stad, † där 1781 23/11, dotter

av hovrättsrådet Erik Adlercreutz, nr 1386, B, och

Brita Maria von Westerling, nr 1811.

Döttrar:

Edla Brita, f. 1749 29/12 i Stockholm, liksom

systern.

Charlotta Maria, f. 1750 12/12.

Tab. 7.

Johan (son av Schering Rosenhane, friherre

Rosenhane, Tab. 3), friherre till Ikalaborg, herre till

Tistad i Bärbo sn (Söd.); f. 1642 16/3 i Stockholm4;

student i Uppsala5 1651 13/10; utrikes resor 1660—

1663; assessor i kommerskollegium12 1665 15/3;

ledamot av en kommission till Göteborg och Wismar

1667 och förordnades 1671 att reglera

nederlagsverket i Göteborg12; hovmarskalk hos drottningen

1673; ordförande i granskningskommissionen över

regeringens förvaltning 1675; ledamot av

kommissionen över kammarkollegii förvaltning12 1680 10/11;

president i wismarska tribunalet12 1686 16/12;

ambassadör till Berlin 1704 27/12—1707; † 1710 3/9 i

Wismar och ligger jämte sina fyra fruar och sin

dotter begr. i Björkviks kyrka (Söd.). Han

avhandlade 1704 en förlikning mellan hertigarna av

Schwerin och Strelitz. — G. 1:o 1677 27/9 på

Strömsholm m. hovfröken hos änkedrottningen, som

bekostade bröllopet15, friherrinnan Christina Wrangel

af Lindeberg, dp 1644 10/9, † 1682 28/10, i Stockholm

i barnsäng15, dotter av riksrådet Johan Mauritz

Wrangel, friherre Wrangel af Lindeberg, nr 41,

och hans 1:a fru Anna Bååt, nr 3; 2:o 1687 6/1 i

Stockholm15, m. sin 1:a frus kusin, friherrinnan

Märta Sparre, f. tvilling 1651, † 1700 5/7 på

Marieberg i Björkviks sn (Söd.) och begr. 1701 6/1,

dotter av generalen Carl Larsson Sparre, friherre

Sparre, nr 11, och hans 1:a fru Maria Bååt, nr 3; 3:o

1701 1/10 i Stockholm15 m. grevinnan Catharina

Eleonora Lillie, † 1704 29/8 i Wismar15, dotter av

landshövdingen greve Axel Lillie, nr 17, och

grevinnan Maria Elisabet Stenbock, nr 12; 4:o 1706

m. den förra fruns syssling, grevinnan Eleonora

Christina Oxenstierna af Korsholm och Wasa, f.

1674 8/4 i Stockholm, † där 1715 13/6, dotter av k.

rådet och presidenten greve Bengt Oxenstierna af

Korsholm och Wasa, nr 8, och hans 2:a fru

grevinnan Magdalena Stenbock, nr 12.

Dotter:

1. Christina, f. 1682, 28/10 i Stockholmi15, † ogift

1704 3/12 i Wismar av kopporna och begr. i faderns

grav i Björkvik.

Tab. 8.

Fredrik (son av Schering Rosenhane, friherre

Rosenhane, Tab. 3), till Torp i Husby-Oppunda sn

och Grinda i Lilla Malma sn (båda i Söd.) samt

Vändelsö i Österhaninge sn (Sth.); f. 1653 11/6 i

Hamburg3; student i Uppsala5 1662 5/12; var 1676

kornett vid livreg:t till häst; ryttmästare därst,

1679; var 1680 från reg:t avgången; ryttmästare

vid Cleviska adelsfanereg:t; † 1709 7/3 på Torp och

begr. i Husby kyrka, där hans vapen uppsattest15, —

G. 1683 23/9 m. friherrinnan Catharina Juliana Kruse

af Kajbala, f. 1663 20/2 på Ekhov i Björnlunda sn

(Söd.), † 1738 7/4 på Tistad i Bärbo sn (Söd.) och

begr. i Husby-Oppunda kyrka, dotter av

generallöjtnanten Erik Sivardsson Kruse af Elghammar,

friherre Kruse af Kajbala, nr 42, och Catharina

Horn af Kanckas, nr 12.

Söner:

Schering, f. 1685; generalmajor; † 1738. Se

Tab. 9.

Fredrik, f. 1687 1/5 på Torp; kammarherre hos

änkedrottningen Hedvig Eleonora; † ogift 1709 7/4

på Torp.

Tab. 9.

Schering (son av Fredrik, Tab. 8), till Torp,

Tistad, Vändelsö och Grinda samt Snesta i Spelviks

sn och Lövsund i Runtuna sn (båda i Söd.); f. 1685

5/10 i Stockholm; ryttare vid Upplands

tremänningskavallerireg. 1703; korpral därst. 1704 13/9; kornett

1705 6/3; transp. till livreg:t till häst 1706 30/5;

löjtnant därst. 1708 5/12; ryttmästare vid Upplands

tremänningskavallerireg. 1709 17/4; generaladjutant

hos hertigen av Hessen-Kassel 1718 11/2;

överstelöjtnants karaktär 1719 1/6; överstelöjtnant vid

livdragonreg:t s. å. 21/12; överstelöjtnant vid

Östgöta kavallerireg. 1720 19/3; generalmajor av

kavalleriet 1731 26/7; † 1738 7/5 på Torp. Han blev

fången 1709 1/7 vid Perevolotjna och förd till

Moskva, varifrån han hemkom 1714. — G. 1:0

1715 27/3 i Stockholm m. sin farbroders svägerska,

hovfröken hos prinsessan Hedvig Sofia, grevinnan

Hedvig Sofia Oxenstierna af Korsholm och Wasa,

f. 1686 10/10 i Stockholm, † 1735 14/2, dotter av k.

rådet och presidenten, greve Bengt Oxenstierna af

Korsholm och Wasa, nr 8, och hans 2:a fru,

grevinnan Magdalena Stenbock, nr 12; 2:o 1737 i aug.

m. friherrinnan Maria Banér i hennes 1:a gifte

(g. 2:o 1743 3/3 m. översten Verner Detlof von

Schwerin, natural. von Schwerin af Spantekow;,

nr 1775, f. 1694, † 1762), f. 1708 20/2 i Filadelfia i

Amerika, † 1746 11/10 på Stegeborg i Gryts sn

(Ög.), dotter av översten friherre Isak Banér, nr 22,

och Maria Losquette.

Barn:

1. Hedvig Catharina, † 1716 på Torp och begr

s. å. 29/10.

1. Ulrika Magdalena, dp 1716 11/7 i Stockholm,

† ung.

1. Fredrik Bengt, f. 1720; kammarherre; † 1800.

Se Tab. 10.

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

ROSENHANE—VON ROSENHEIM. 485

Tab. 10.

Fredrik Bengt (son av Schering, Tab. 9), till

Torp, Tistad, Snesta, Lövsund, Vändelsö och

Grinda; f. 1720 2/1; student i Lund7 1736 9/9 och i

Uppsala5 1737 27/10; kammarherre13 1744 9/11; † 1800 6/4

på Tistad. — G. 1752 16/7 m. sin moders sysslings

dotter, grevinnan Eva Sofia Stenbock, f. 1728, † 1807

19/9 i Stockholm, dotter av lantrådet greve Bengt

Ludvig Stenbock, nr 12, och hans 1:a fru,

friherrinnan Beata Sofia Creutz, nr 48.

Barn:

Schering, f. 1754 6/1 på Torp; student i Uppsala5

1762 6/6; e. o. kanslist i kanslikollegii expedition

1772 8/11; kopist därst. 1773 30/11; kanslist 1775

10/5; ledamot av uppfostringssällskapet 1778; andre

sekreterare i presidentskontoret (konungens

kabinett för utrikesbrevväxlingen) 1779 23/3; förste

sekreterare därst. 1786 7/11; ledamot av patriotiska

sällskapet 1788; LVHA 1789; kabinettssekreterare

1792 29/8; tillika kansliråd s. å. 18/12 och åtföljde

alltid konungen under resor i landet och förde den

utrikes brevväxlingen; RNO 1794 24/11; LVA 1799

8/5; ledamot av kanslersgillet 1801; revisor i riksens

ständers bank och riksgäldskontoret 1803;

statssekreterare 1809; riddarhusdirektör 1810; KNO s.

å. 26/11; RCXIII:sO 1811 27/5; förordnad att förestå

kabinettet och ministerkonferenserna under

riksdagen i Örebro 1812; överpostdirektör s. å.; † ogift

s. å. 6/11 på Torp och slöt ätten på svärdssidan samt

begr. 1813 14/1 i familjegraven i Husby-Oppunda

kyrka. Historisk författare; har bl. a. utgivit

Utkast till konung Adolph Fredrics och dess gemåls

lefvernesbeskrifning (1789), Svea rikes

konungalängd (1789), Afhandling om Svea rikes råd (1791),

Afhandling om de fem höga riksembeten i Sverige

(1799), Historiens öden inom fäderneslandet

(1789) och Anteckningar hörande till Kungl.

Vetenskaps Akademiens historia (1811) [14].

Bengt, f. 1755 16/12, † s. d. och begr. s. å. 19/12 i

familjegraven i Husby kyrka.

Sofia Eleonora, f. 1757 29/8, † 1837 21/8 på

Täckhammar i Bärbo sn (Söd.), den sista av namnet

och begr. i familjegraven i Husby-Oppunda kyrka.

’Hon stod i mycken nåd hos änkedrottningen Sofia

Magdalena.’ G. 1802 17/6 i Stockholm m.

hovmarskalken Johan Jakob Frans Jennings, nr 1874, i

hans 2:a gifte, f. 1762, † 1828.

Catharina Magdalena, f. 1759 16/10, † 1799 2/12 i

Stockholm. G. 1797 10/10 på Tistad m.

landshövdingen Fabian Ulfsparre af Broxvik, nr 9, i hans 1:a

gifte, f. 1767, † 1842.

Johan Gustaf, f. 1762 23/10 på Torp; volontär vid

Sprengtportens reg. 1769 5/12; korpral vid Östgöta

kavallerireg. s. å. 29/12; sergeant vid Södermanlands

reg. 1775 28/8; fältväbel därst. 1776 12/11; fänrik s. å.

18/12; drunknade ogift 1782 14/8 vid Torp.

Tab. 11.

Johan Rosenhane, friherre Rosenhane (son av

Johan Jöransson Rosenhane, Tab. 2), till

Slädhammar (nu Stenhammar) i Flens sn (Söd.) och

Mossebo i Rinna sn (Ög.), som han erhöll genom

sitt gifte; f. 1611 16/2 på Torp; student i Uppsala5

1625 12/2; utrikes resor 1631—1636; hovmästare

hos pfalzgreven Carl Gustaf, vilken han åtföljde

på hans utrikes resor 1638—1640; vice

landshövding i Östergötland 1643 21/6; underståthållare

i Stockholm 1645 30/9; landshövding i Viborgs län

och Karelen s. å. 25/11; friherre till Ikalaborg 1654

18/2 jämte sin yngre broder Gustaf (med honom

och den före dem i friherrestånd upphöjde äldre

brodern Schering introd. s. å. under nr 29);

landshövding i Östergötlands län 1655 2/7; riksråd 1658

22/4 (28/5); hovrättsråd s. å. 6/6; lämnade

landshövdingeämbetet och avlade sin domared i hovrätten

s. å. 7/10; † 1661 3/7 på Ryd i S:t Lars sn (Ög.)

under resa från Stenhammar till Mossebo och begr.8

1662 19/1 i Linköping samt därefter förd till Flens

kyrka, där hans vapen finnes15. Hans i riksarkivet

förvarade »Diarier» (1652—1661) äro av värde för

historieforskningen. — G. 1644 i Vadstena m. Brita

Ribbing, f. 1616 19/8 på Boxholm i Ekeby sn (Ög.),

† 1681 28/1, dotter av riksrådet Lindorm

Pedersson Ribbing, nr 15, och Märta Bonde, nr 11.

Barn:

Roderik, † före 1652.6

Vilmer, † före 1652 och begr. liksom systern

Brita och brodern Carl i Abraham Erikssons

(Leijonhufvud) grav i Viborgs domkyrka.6

Brita, † före 1652.6

Carl, † 1652 30/9 i Viborg6 och där begr.6 s. å. 27/10.

Adam, f. 1653 20/8 i Viborg, † där s. å. 14/10 och

begr. 1654 17/3 i Viborgs domkyrka [5].

Linnert, f. 1656 20/5 i Linköping6; student i

Uppsala5 1664 21/10; † 1674 5/4 i Paris under sina

utrikes resor och begr. 1675 14/56 i

Riddarholmskyrkan och därefter förd till Flens kyrka, där

hans vapen finnes15. Han slöt denna gren av ätten.

1 E. Meyer, Gustaf Rosenhane (1888). 2 GIr. 8 Al.

4 At 2, s. 151. 5 Um. 6 Johan Rosenhanes diarier i

riksarkivet [Ab (So)]). 7 At (P). 8 At (L). 9 At (RA).

10 Lk. 11 Sj. 12 Ak. 13 SAB. 14 Anjou, Riddare av

konung Carl XIII:s orden (1900). 15 At (Sch.).

Adliga ätten von ROSENHEIM, nr 2045, †.

Tab. 1.

Jakob Tomasson, f. i

Norrland på 1500-talet; handlande

i Stockholm.

Son:

Tomas Jakobsson Rozelius,

f. sannolikt i Rosviks by i

. Piteå sn, där fadern bodde,

Innan han flyttade till Stockholm5; student i Upp-

Adlad 1758 4/8, introd. 1776; utdöd i Sverige.

sala 1627 i juli5; den första rektor vid Piteå

trivialskola 16305; disp. 1636; fil. mag. 1642; kyrkoherde i

Njurunda pastorat av Härnösands stift5 s. å. 19/10 5

prost därst. s. d.; prost och kyrkoherde i Piteå

1650; † 1655. — G. 1644 m. Anna Sundel, †

16575, dotter av borgmästaren i Piteå Olof Sundel

och Ingrid Östensdotter.

Son:

Olaus Tomæ Rozelius, f. 1650; student i Uppsala1

1669 2/11; huspredikant hos riksrådet Tord Bonde

’,