Posse
Nordkärr, Såtenäs och andra gårdar löper som en tråd genom Posses äldre historia. Här börjar berättelsen med Jöns Lage Posse, den äldste stamfader som Elgenstierna anger som säkert känd.

Ett urval av släktled
Ett kort urval ur originalets tabeller. Översikten visar inte alla barn eller grenar.
Nedslag i tiden
- 1400-taletJöns Lage Posse är belagd i medeltida urkunder.
- 1625Adliga ätten introduceras.
- 1731Elgenstierna anger detta år för adliga ättens utslocknande.
Ätter och grenar att hålla isär
Denna sida gäller adliga Posse nr 14. De grevliga och friherrliga Posseätterna har egna nummer och tavlor. Originalets uppgift att adliga nr 14 utslocknade 1731 gäller just denna ätt, inte alla släkter med namnet Posse.
Läs släkttavlan
Här finns hela sidintervallet för tavlan, inklusive barnlistor och källanmärkningar: band 6, sidor 1–8. Öppna en sida eller välj ett tabellnummer för att gå till den sida där tabellen börjar.
Originalet återges som boksidor, inte som en ny korrekturläst avskrift. Bokspalter läses från vänster till höger. Första och sista sidan kan innehålla delar av angränsande tavlor.
Välj originalsida
Välj tabell
Originalsida 1 · tabell 1

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
Adliga ätten POSSE, nr 14, †. Introd. 1625; utdöd 1731. Den äldste med säkerhet kände stamfadern för ätterna Posse är riksrådet Jöns Lage (Laga, Lagha) Posse. Visserligen förekomma i bevarade urkunder personer med detta släktnamn före hans tid, men om någon släktskap mellan honom och dessa vet man intet. Ej heller kan det konstateras, att Jöns Lage Posse på fädernet varit befryndad med någon av de personer, som i sitt vapen fört stengavel under en eller annan form. Femtonhundratalets släktböcker leda icke ätten längre tillbaka än till Jöns Lages fader, och de släktled, vilka med stöd av biskop Joh. Rudbeckii personalier över Nils Knutsson Posse 1627 införts på riddarhusstamtavlan, måste, då de icke kunna styrkas av tillgängliga urkunder, anses byggda på konstruktioner och förväxlingar. Sålunda upptages såsom Jöns Lages farfarsfar en Lage Posse (Pusa), g. m. Christina Tykesdotter, av Välingesläkten, vilken Christina dock med säkerhet var Jöns Lages moder, och såsom hans farfader en Peder Lagesson, vilken utan tvivel förblandats med en av de tvenne representanter av den halländska ätten Porse med förnamnet Peder, vilka samtidigt levde i slutet av 1300-talet. Vad man vetat om Jöns Lage Posse har blivit fördelat på flera personer. Så t. ex. är det nästan ovedersägligt, att de titlar och årtal, som på riddarhusstamtavlan tillskrivas Lage Pedersson (Jöns Lages uppgivna fader), Lage Lagesson och Jöns Lagesson (hans uppgivna bröder), allesammans kunna hänföras till en och samma person, åtminstone kan det ej visas, att flera medlemmar av hans ätt vid denna tid varit riksråd. Det är för övrigt 1700-talets genealoger, som givit Lage Pedersson och Lage Lagesson riksrådstitlar, och deras uppgifter kunna ej ha stor betydelse, då man ser, att de utan grund giva flera medeltidspersoner samma värdighet. Den Ingegerd Karlsdotter, vilken uppgives såsom gift med den förstnämnde, var 1442 bevisligen g. m. den danskfödde väpnaren och häradshövdingen i Björkekinds härad Lage Dus, † före 1476. Tydligen är det namnlikheten, som föranlett någon av 1700-talets genealoger till förväxling. Att en dotter till Arvid Birgersson Trolle varit gift med någon Lage Posse antydes varken i urkunder eller äldre släktböcker; här föreligger säkerligen förväxling med Lage Axelsson Posse, som under senare hälften av 1500-talet var gift med Anna Trolle, Arvid Joakimssons dotter. Jöns Lage Posse nämnes med båda dessa förnamn såväl i breven av 1434 och 1444 som även senare, i bytesbrevet 1456 13/5 och i förläningsbrevet 1457 26/5, men i övriga urkunder mellan 1448 och 1471 endast Lage Posse. Att hans fader hetat Lage är möjligt. Så uppgiva de äldsta släktböckerna. Men urkunderna säga intet därom, och otänkbart är ju ej, att namnet endast är konstruerat, så att någon av de äldsta genealogerna i stället för Jöns Lage läst Jöns Lagesson och därav dragit sina slutsatser. Släktens tidigast kända sätesgård Nordhankær (nu Nordkärr) i Holms socken på Dal tillhörde under senare hälften av 1300-talet sannolikt riddaren Knut Algotsson (lejon, av Folkungaätten), en broder till hertig Bengt, och därefter hans dotter, den heliga Birgittas dotterdotter, fru Katarina Knutsdotter (g. m. norske riddaren och riksdrotset Ogmund Finsson), vilken testamenterade gården till Vadstena kloster. Efter hennes död 1407 gav hennes syssling och arvinge Birgitta Brynolfsdotter, som förde i vapnet en delad sköld, i övre fältet tre stengavlar, sitt skriftliga samtycke till gåvan 1409 5/8. Släkten synes dock hava bestritt testamentets rättmätighet, och Jöns Lage Posse, som, av vapnet att döma, varit i släktskap med Birgitta Brynolfsdotter, besatt gården såsom ägare på 1430-talet, men måste avstå densamma till klostret 1443. I Siebmachers vapenbok av år 1657, del ILI, sid. 136, förekommer bland pfalziska adeln en släkt Posse med samma vapen som den svenska släkten.31 Släkten har förgrenat sig i grevliga ätten Posse, nr 51, friherrliga ätten Posse af Hedensund, nr 25, samt friherrliga ätten Posse af Säby, nr 57, och grevliga ätten Posse, nr 141. Kristoffer 1443 8/12 stadfästat en dom, som tillerkände Vadstena kloster densamma2; riddare 14443; ägde Tuns sätesgård i likan. sn (Skarab.) 1446, då han s. å. 24/12 mottog ett pantebrev av väpnaren Nils Bengtsson å åtskilliga gårdar, mest på Dal2; var i början av konung Karls första regeringstid (1448) och ännu 1453 hövidsman på Ekholms slott i Värmland4; riksråd 1450 vid mötet i Arboga och ännu 14662; erhöll genom byte 1456 13/5 Hagagården i Såtenäs i Tuns sn av väpnaren Gustaf Bengtsson mot Bredagården i Tådene sn2 (Skarab.); erhöll Tab. 1. Lage Pusa eller Posse, enligt gamla släktböcker. — G. m. Kristina Tykesdotter1, dotter av lagmannen i Värmland Tyke Eskilsson (sparre över ett blad), till Välinge, och Gunhild Torkelsdotter (Barun). Son: Jöns Lage Posse; väpnare; ki 2 Ri: / Lit ene re 52 1 5 85714.: ägde och bebodde Nordhankær 1434 23/6, då han beseglade ett salubrev2; måste avstå egendomen, sedan konung 1—30 1340. Svenska adelns ättartavlor. VI. 1457 26/5 i förläning Kållands härad och fyra socknar på Dal jämte alla de kronogods som hustruns föräldrar där innehaft i pant; deltog på konung Eriks
Originalsida 2 · tabell 2, 3

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
2 POSSE. I Axel Nilsson Posse, Tab. 3. II Knut, Tab. 4. Nils, Tab. 10. Lage, Tab. 19 III Göran, Axel, Göran, Axel, Arvid, Tab. 20 Tab. 5. Tab.7. Tab. 11. Tab. 12. - — ——————— — IV Gabriel, Knut, friherre Christer, Nils, Johan, Tab. 6. Posse af Hedensund. Tab. 8. Tab. 138. Tab. 14. — m— r — — — —— V Axel, Mauritz, Göran, Harald, Tab. 9 friherre Posse Tab. 15. Tab. 16. af Säby och grevl. ätten Posse, nr 141. VI Knut, Nils, greve Posse, Tab. 17. nr 51. 7 T VII Johan, Tab. 18. sida i kriget mot Holstein s. å.3 och i riksföreståndaren Jöns Bengtssons (Oxenstierna) avsättning 14664; stod vid konung Kristierns anfall 1471 på det nationella partiets sida4; kallas 1473 31/10 riddare på Tun3; levde ännu 1476.5 Han ärvde Lena (Kungslena) i Kungslena sn (Skarab.) efter sin hustrus mormoder, fru Gesa Nilsdotter.3 G. före 14473 m. Märta Knutsdotter, dotter av lagmannen i Västergötland, väpnaren och riksrådet Knut Jönsson (tre rosor) och hans 1:a fru N. N. Jönsdotter (dotter av riddaren Jöns Magnusson [Leopard] och Gesa Nilsdotter). Barn: Knut; väpnare; nämnes första gången 1467, då han stod på rikshövidsmannen Erik Axelsson Totts sida i kampen mot Erik Karlsson Vasa; Sten Stures banérförare i slaget vid Brunkeberg 1471; riksråd 1473; fogde på Tavastehus slott 1474; erhöll nämnda slott i förläning; var under några år på 1480-talet befälhavare på Viborgs och Nyslotts fästen samt användes av riksföreståndaren i viktiga värv, såsom 1487 i en underhandling med svärdsriddarne; erhöll Kastelholms slott i förläning 1490; slottshövidsman på Viborg sommaren 1495, varest han senare på året belägrades av ryssarna; erhöll för sin tapperhet härvid Ångermanland samt Åse härad i förläning på livstid s. å.; deltog med Svante Sture i stormningen av Ivangorod 1496; var närvarande vid konung Hans’ kröning 1497, men blev icke slagen till riddare; fick Kastelholm jämte Åland i livstidsförläning 1499; † barnlös 1500 25/3 på Kastelholm och begr. i Åbo domkyrka. Han deltog med ära i slaget på Brunkeberg, där han under stridens lopp råkade i handgemäng med konung Kristiern, som farligt sårade honom; intog en inflytelserik ställning såsom befryndad med den mäktige Erik Axelsson Tott; blev efter dennes död 1481 testamentsexekutor jämte hans broder Laurens Axelsson och råkade, emedan bröderna Laurens och Ivar Axelsson enligt Erik Axelssons förordnande, men emot Sten Stures vilja, övertogo hans län i Finland, i tvist med Sten Sture, men deltog sedermera, 1483, i förlikningen mellan denne och Ivar Axelsson på Gotland och var från denna tid en av Sten Stures pålitligaste vänner; tvingade 1487 genom belägring Laurens Axelssons änka att uppgiva Raseborgs slott; var därefter en av de främste, som arbetade på att avvärja de från Ryssland hotande farorna; blev, sedan han efter Nils Eriksson Gyllenstiernas död 1495 kallats till hövding på Viborg, där anfallen av överlägsna ryska stridskrafter, som i mitten av september s. å. bör. jade belägra staden; tillbakaslog med sådan kratt efter sju timmars kamp ryssarnas stormning den 30 november, att det gav anledning till de sedan uppkomna sägnerna om den s. k. »viborgska smäl. len», vilken icke omtalas av samtida hävdateck. nare [N. F.]; gav gods till Åbo domkyrka och dog samma år som hans trogna vän biskopen i Åbo Magnus Stiernkors. — G. 1472 (morgongåvo. brev)3 m. Birgitta Gustafsdotter Sture i hennes 2:a gifte (g. 1:o före 1458 12/7 m. riddaren och riksrådet David Bengtsson [Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1], † 1470), levde ännu 1498, dotter av riddaren och riksrådet Gustaf Algotsson Sture (3 sjöblad) och hans 2:a fru Märta Ulfsdotter (sparre). ’Hon gav 1498 på Ekolsund sitt samtycke till det testamente, som hennes syster fru Elin Gustafsdotter, Erik Axelssons (Tott) efterleverska, hade givit till Uppsala domkyrka på Ekeby gård i Vänge s (Upps.). Nils; väpnare och riksråd. Se Tab. 2. Märta. G.10 m.? Mikel Karlsson (ekeblad). Tab. 2. Nils (son av Jöns Lage Posse, Tab. 1), till Såtenäs och Tun; väpnare; var riksråd 1488 och 1491. — G. 1:o (1472—1482)6 m. Gertrud Mattsdotter, dotter av norske riddaren och riksrådet Matts Jakobsson (av den yngre släkten Römer i Norge) och Gro Alfsdotter (Bolt); 2:o före 1491 5/11 m Margareta Ivarsdotter, dotter av Ivar Jönssor (vingat svärd). Barn: 1. Matts; dödad i Dithmarschen(7). 1. Gertrud. G. m. Göran Hansson (Stiernsköld, nr 24), † 1517. 1. Axel; riksråd; † 1551. Se Tab. 3. Tag. 3. Axel (son av Nils, Tab. 2), till Såtenäs, Gamlegården (nu Gammalstorp) och Tun (alla i Tuns sn) samt genom sitt gifte Hellekis i Medelplana s1 (Skarab.); väpnare; riksråd 1504; förseglade bland riksråden beslutet om flera kyrkors byggande i Finland; deltog i mötet med danskarna i Varberg 1508 och förseglade bekräftelsen av Malmö recess 1512; uppräknas bland det rusttjänstgörande frälset i Västergötland 1526—1537; beseglade Västerås recess 1527; invecklad i Västgötaherrarnas uppror
Originalsida 3 · tabell 4

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
och på den grund skild ur rådet 15297; erhöll benådningsbrev8 s. å. 21/8 och avlade trohetsed8 s. å. 4/10; erhöll förläningsbrev på kungl. sakören av egna lantbor8 1532 7/2 och 1542 16/2; i slottsloven på Leckö8 1543 25/7; beseglade Västerås arvförening 1544; fick 1545 konung Gustaf I:s föreskrift till konungen i Danmark angående sitt mödernearv; levde 1551 10/12, men var död8 1553 22/8. Arvskifte efter honom förrättades9 1554 4/2. — G. 1:o m. Elsa Nilsdotter, dotter av hövidsmannen på Älvsborg, riddaren och riksrådet Nils Clausen (två blå sparrar över varandra i vitt fält), till Ellinge och Vik, bördig från Danmark, och Margareta Brock; 2:o m. Anna Axelsdotter, † på Hellekis och begr. 1582 i Medelplana kyrka11, dotter av riddaren och riksrådet Axel Mattsson, av yngre Vinstorpasläkten, till Hellekis och Fornetorp, och Birgitta Eriksdotter (lilliesparrevapen). Barn: 2. Elsa; drottning Catharina Jagellonicas hovmästarinna 1569; † 1579 och begr. i Lofta kyrka (Kalm.). G. 1548 7/10 på Stockholms slott, ’då konung Gustaf I gjorde bröllopet och hon fick i morgongåva 400 marker örtuger och vederlag i jordagods samt 100 ungerska gyllen i förbättring’, m. riksrådet och lagmannen Axel Eriksson (Bielke, nr 8), i hans 2:a gifte, † 1559. 2. Knut; riddare och riksråd; † 1595. Se Tab. 4. 2. Nils; befallningsman och häradshövding; † 1603. Se Tab. 10. 2. Lage; häradshövding. Se Tab. 19. 2. Brita, † 1579 19/11 på Hellekis och begr. i Medelplana kyrka.11 ’Död av glädje, sittande i sin moders säng, då henne tillkännagavs hennes sons, Hans AÅkessons, hemkomst ur främmande land.’ G. före 1554 4/2 m. riddaren och ståthållaren Åke Haraldsson (Soop, nr 10). 2. Märta, levde vid arvskiftet efter fadern 1554. G. m. riddaren och riksrådet Jöns Tordsson Bonde (nr 11), i hans 1:a gifte, † 1566. 2. Anna, † fem veckor efter bröllopet. G. 1569 m. konung Johan III:s kammarjunkare Erik Andersson (Ekeblad, nr 35) i hans 1:a gifte, † 1585. 2. Margareta, f. 1548, † 1575 20/3 på Häradssäter i Värna sn (Ög.) och ligger jämte sin man begr. i Skönberga kyrka (Ög.). G. efter 1554, men före 1562 m. sin äldsta systers styvson, riddaren och riksrådet Johan Axelsson (Bielke, nr 8), † 1576. Deras dotter var drottning Gunilla Bielke. Tab. 4. Knut (son av Axel, Tab. 3), till Såtenäs och Hellekis samt Ro i Mälby sn (Skarab.); låg i borgläger på Brunnsbo gård8 i Åsaka sn (Skarab.) 1547 2/5; häradshövding på Dals 1558 17/2; förseglade bland adeln jämte sina bröder Nils och Lage konung Gustaf I:s testamente 1560 och ständernas bevillning 1561; i slottsloven på Leckö 1567 19/12; avlade trohetsförsäkran till konung Johan7 1568 18/8; underskrev arvföreningen7 1569 26/1; t. f. riksråd s. å. i jan. och medlem av riksrådet s. å. i aug.—15927; ståthållare på Dal 1569; slagen till riddare vid konung Johans kröning 1569 10/7; fick 1570 18/5 befallning att uppbygga Gullbergs fäste; var ståthållare i Västergötland7 1573 29/4; underskrev rådets och adelns försäkran med avseende på stadgan om kunglig och furstlig rättighet7 1582 27/1; deltog i hertig Carls förhandlingar med konung Johan 15877; tillika lagman i Småland 1589; landshövding i Västergötland s. å. 12/8; † 1595 och SE. 3 begr. i Tuns kyrka. Han ägde 1577 den gamla familjeegendomen Nordhankær (Nordkärr) i Holms sn (Älvsb.), å vilken han fick konfirm. av konung Johan 158225; arvskifte efter honom och hans hustru hölls 1597 6/2 mellan deras barn.24 — G. 1552 på Hellekis m. Ebba Göransdotter i hennes 2:a gifte (g. 1:o m. Erik Andersson [tre ekblad], till Hedåker), † 1582 24/3 på Såtenäs och begr. s. å. 8/4 i Tuns kyrka, dotter av Göran Lindormsson (Forstenasläkten, nr 2) och Agneta Nilsdotter (halvmåne). Barn: Brita, f. 1554 21/10 eller 11,000 jungfrurs dag på Såtenäs, † 1602. G. 1589 13/7 på Såtenäs m. sin broders svåger, hertig Carls furstl. råd, friherre Bengt Gabrielsson (Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1), i hans 2:a gifte, † 1591. Göran, f. 1556; rikskammarråd; † 1616. Se Tab. 5. Jöns, till Ro samt Bostorp i Åsaka sn (Skarab.); f. 1557 21/4 på Såtenäs; tjänade först vid främmande hov; blev sedan hovjunkare hos konung Johan III; häradshövding i Närdinghundra härad i Uppland 1594 17/7; † ogift och begr. 1596 i dec. eller början av 1597 i Råda kyrka (Skarab.).24 Nils, till Gäddeholm i Irsta sn (Vm.) och Främmestad i likan. sn (Skarab.); f. 1558 27/11 på Såtenäs; kammarjunkare hos kurfursten Ludvig av Pfalz 1576, sedan hos hertig Carl av Södermanland 1582; introd. å ättens vägnar 1623 under nr 14 i dåvarande riddarklassen; † barnlös 1627 26/2 och begr. s. å. 27/3 i Irsta kyrka, där hans präktiga epitafium med latinsk påskrift och hans sexton anors vapen ses uppsatt år 1666 av översten Nils Christersson Posse. ’Nils Posse, som av hertig Carl brukades i åtskilliga ärender, överlämnade år 1596 jämte flere till hertigen rådets skriftliga anhållan om hans förblivande vid regeringen samt var 1600 i mars en bland de olyckliga riksrådens domare i Linköping; flyktade 1603 av fruktan att bliva liksom sina närmaste anförvanter ansedd för konung Sigismunds anhängare, ur riket till Norge, varifrån han begav sig till Danmark, där han vid jutländska kusten led skeppsbrott, då han förlorade allt vad han hade med sig; kom sedan genom Holstein, Mecklenburg och Pommern till Polen, varest han levde i stillhet till år 1621, då han efter erhållet tillstånd återkom till riket och återfick sina förverkade gods, som 1620 blivit bortgivna till Axel Lillie.’ — G. 1:o 1588 m. sin farbrors svägerska och sin systers svågers änka Elsa Trolle i hennes 3:e gifte (g. 1:o 1572 15/2 på Kalmar slott m. danske skeppshövidsmannen Johan Skovgaard, † 1577 21/8 på Ängsö i likan. sn, Vm., och begr. i Ängsö kyrka; 2:o m. sin syssling, friherre Arvid Gabrielsson Oxenstierna [af Eka och Lindö, nr 1], † 1585), † barnlös 1593, 10/10 och begr. i Ängsö kyrka, dotter av riddaren, riksrådet och amiralen Arvid Joakimsson Trolle (nr 36) och Hillevi Knutsdotter (sparre); 2:o 1595 14/9 m. sin svägerskas systerdotter Carin Ribbing, f. 1576 22/10 på Främmestad, † 1641 och begr. hos mannen i Irsta kyrka, dotter av riksrådet och lagmannen Bengt Svensson Ribbing (nr 15) och friherrinnan Birgitta Gabrielsdotter (Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1). Axel, f. 1560; hovjunkare; † 1612. Se Tab. 7. Erik, f. 1564 4/7 på Såtenäs, † före arvskiftet efter föräldrarna 1597.24 Lindorm, till Såtenäs; f. 1566 7/1 på Hellekis; häradshövding i Åsa härad i Västergötland 1593 25/1; † ogift 1628 6/7 i Langenburg i Tyskland och
Originalsida 4 · tabell 5, 6, 7

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
4 POSSE. begr. därst. ’Han var 1599 i febr. ledamot i räfsterätten i Jönköping samt 1600 i mars en bland de olyckliga riksrådens domare; flyktade 1603 ur riket, då hans gård Såtenäs förlänades till översten Henrik Brand.’ Anna, † ogift. [12] Tab. 5. Göran (son av Knut, Tab. 4), till Hellekis samt Hammarskog i Dalby sn (Upps.); f. 1556 14/1 på Såtenäs; page hos konung Johan III 1573 12/5; ryttmästare för en fana Västgöta hovmän 1580; konung Johan III:s hovjunkare 1583; ryttmästare för en fana Västgöta ryttare 1586 27/6 »ändock», skriver han24, »jag dertill ähr icke möget willigh », samt för Västgöta hovmannafana 1589; kammarråd 1590; riksråd och tillika häradshövding på Dal 1591; rikskammarråd 1593 13/7; flyktade ur riket 1597; † 1661 8/3 i Danzig och begr. s. å. 7/4 i Mariakyrkan därst. ’Han bevistade 1581 den 9 aug. Hapsals intagande från ryssarna, s. å. i sept. Narvas stormande och intagande samt erövringen av Ivangorod och kort därefter intagandet av Koporie och Wittensten; 1590 om vintern deltog han i ett olyckligt tåg från Livland inåt Ryssland; blev efter konung Johan III:s död 1592 jämte riksrådet Claes Bielke och några andra, som vid konungens död varit närvarande, av hertig Carl hårdeligen tilltalad, för det de icke i tid underrättat honom om konungens sjukdom och ej yrkat på någon skriftlig författning, huru med rikets angelägenheter efter konungens avgång skulle bestyras; deltog likväl sedan med hertigen och de övriga riksens råd i regeringen till dess konung Sigismund hann ankomma samt ingick 1593 8/1 jämte rådet överenskommelse med hertigen om trohet mot konungen och ömsesidig samhällighet, varjämte han ock var bland dem, som hertigen utsände till landsorterna för att vederlägga de utspridda vidriga ryktena om hertigen, men i början av följande året reste han på konung Sigismunds befallning till Enköping för att intala prästerskapet och allmogen, det konungen ej vägrat stadfästa evangeliska läran m. m.; råkade därefter allt mer och mer i missämja med hertigen och flyktade därför 1597 ur riket, först till Halmstad och sedan med några andra rådsherrar till konung Sigismund i Polen, över vilket hertigen mycket förivrades och anklagade dem hos ständerna såsom förrädare samt varande orsaken till konungens krig mot sina svenska undersåtar; följde sedan 1598 konung Sigismund och dess polska trupper först till Kalmar och sedan till Stegeborg, där han uti den den 8 sept. för hertigen inträffade olyckliga drabbningen genom sina föreställningar hos konungen hindrade svenskarnas nedgörande; blev efter hertigens seger vid Stångebro jämte de övriga riksens råd, som åtföljde konungen av honom utlevererad till hertigen samt kastad i fängelse och 1600 i Linköping inför ständernas domstol anklagad till livet; fick likväl, sedan han gjort knäfall för hertigen och erkänt sitt brott, på holsteinska gesanternas förbön, förskoning samt fördes, efter att ha måst åskåda sina medbröders avrättning, åter i fängelse, därifrån han först 1603 22/1 på finska adelns förbön slapp lös; underhöll likväl hemlig brevväxling med Polen, oaktat han samma år, 1603, åtföljde hertigen till riksdagen i Kalmar, men då en finsk adelsman, som räddat sig ur polska fångenskapen, hemkommit, fruktade han att bliva röjd och tog därför åter den 22 okt. s. å. flykten på samma gång som sin kusin, ryttmästaren Göran Nilsson Posse, då de lyckades undan de ryttare, hertigen lät utsända, komma över gränsen till Skåne, därifrån han vidare 1604 13/11 begav sig till konung Sigismund i Polen och med mycken ynnest emottogs; kom aldrig sedan åter till riket utan gick konungen tillhanda med åt. skilliga förslag, huru denne skulle återfå sitt arv. rike, och blev han förklarad för riksförrädare samt undantogs i det den 13 nov. 1604 av ständerna för återkommande svenskar utfärdade pardonsplakat, och blevo hans gods indragna till kronan, av vilka gods Hammarskog 1603 14/11 förlänades till ståt. hållaren i Stockholm Hans von Masenbach’. — G. 1584 6/9 på Steninge i Husby-Ärlinghundra sn (Upps.) m. friherrinnan Elisabet Gabrielsdotter, f. på 1550-talet, † 1594 12/7 och begr. i Dalby kyrka, dotter av riksrådet och riksmarsken Gabriel Kristiernsson, friherre till Mörby och Steninge (Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1) och Beata Eriksdotter Trolle (nr 36). Barn: Gabriel, f. 1586 27/6 på Hellekis, † s. å. 5/7 och begr. i Medelplana kyrka. Axel, f. 1588 29/8 på Hellekis, † 1591 på Steninge och begr. i Dalby kyrka. Gabriel, f. 1590; flottkommissarie; † 1631. Se Tab. 6. Knut, friherre Posse af Hedensund, f. 1592, † 1664. Se friherrliga ätten Posse af Hedensund, Tab. 1. Tab. 6. Gabriel (son av Göran, Tab. 5), f. 1590 19/4 på Hellekis; sändes i späd ålder av fadern till Polen, varifrån han omkr. 1625 synes hava flyttat till Danzig; konung Sigismunds flottkommissarie i Danzig 1626— 162932; värvade ett reg. till kejsarens tjänst 162932; † 1631 i Danzig och begr. jämte sin fru i Birgittakyrkan därst. — G. 1622 9/5 i Elbing m. Beata Sparre, som i tre år varit i Kulms kloster, varifrån han, med tillhjälp av hennes kusin, friherre Gustaf Sparre, bortförde henne, f. 1597, † i barnsäng 1627 14/10 i Danzig, dotter av ståthållaren Johan Larsson Sparre (af Rossvik, nr 7) och grevinnan Margareta Brahe, nr 1. Döttrar: Constantia, f. 1623 24/2 i Warschau, † 1625 20/5 i Königsberg och där begr. Brita, f. 1627 13/10 i Danzig, † fem timmar efter födelsen. Tab. 7. Axel (son av Knut, Tab. 4), till Såtenäs i Tuns sn och Ro i Mälby sn (båda i Skarab.) samt Bergshammar i Fogdö sn (Söd.); f. 1560 8/11; fänrik vid sin broder Görans Västgöta hovmän 1582 24/12; konung Johan III:s hovjunkare 1588; † utrikes 1612. ’Han var konung Sigismunds parti tillgiven, rymde därför 1603 ur riket och förverkade därigenom sina gods.’ — G. 1597 4/9 på Björkvik i Ö. Ryds sn (Ög.) m. en sin svägerskas och två sina svågrars brorsdotter, friherrinnan Märta Christiernsdotter, vilken han då gav i morgongåva Ro med hälften av sina fastigheter samt 500 ungerska gyllen i förbättring; † 1613, dotter av riksrådet, friherre Christiern Gabrielsson (Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1) och friherrinnan Beata Carlsdotter Gera.
Originalsida 5 · tabell 8, 9, 10

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
POSSE. 5 Barn: Ebba, levde änka 1666 11/9, begr. i Senäte nu raserade kyrka (Skarab.). G. 1620 m. assessorn Ture Axelsson Natt och Dag, nr 13, † 1626. En son, f. 1600, † 1601. Christer, f. 1601; landshövding; † 1643. Se Tab. 8. En dotter, † innan hon blev årsgammal. Tab. 8. Christer (son av Axel, Tab. 7). till Ro samt Bergshammar i Fogdö sn (Söd.), Gäddeholm i Irsta sn och Kilsta i Kungsåra sn (båda i Vm.); f. 1601 3/8 på Ro; student i Uppsala13 1615 11/11; hovjunkare hos konung Gustaf II Adolf 1619; kornett vid adelskompaniet i Uppland 1625; assessor i Svea hovrätt 1633 14/10; landshövding i Gästrikland, Hälsingland, Ångermanland, Medelpad och Jämtland 1637 29/11; avsked 1641 9/8; landshövding i Västmanland och ståthållare på Västerås slott 1642 18/4; † 1643 20/4 på Bergshammar och begr. s. å. 2/7 i Fogdö kyrka, till vilken kyrka han skänkte tvenne i Polen tagna kalkar samt predikstolen, sirad med hans och hans frus vapen jämte årtalet 1643. ’Han uppfostrades av sin moder hemma i riket och hade efter hennes död sin moders kusin, rikskansleren Axel Oxenstierna till förmyndare; följde 1620 med denne till brandenburgska hovet och 1621 med konung Gustaf II Adolf till Livland, där han bevistade åtskilliga städers och fästningars intagande samt förhöll sig vid alla tillfällen ridderligen; deltog ock efter en i Pernau utstånden häftig sjukdom i Rigas belägring och intagande; förordnades 1622 att, tillika med några andra av adeln, beledsaga hertig Carl Filips lik från Narva, norra vägen till Stockholm, varefter han medföljde riksdrotset, greve Gabr. Oxenstierna på dennes ambassad till Danmark; följde konungen åter till Livland och 1623 till Danzig; var 1625 för andra gången med nämnda riksdrots på dennes ambassad till England och förrättade därunder marskalksämbetet; utreste 1628 till Preussen och lät bruka sig i åtskilliga expeditioner samt var året därpå konung Gustaf II Adolf följaktig till gränsmötet i Ulvsbäck med danska konungen; avsändes 1633, efter konungens död, för att jämte andra hemföra konungens lik från Wolgast.’ — G. 1626 28/2 på Rossvik i Husby-Rekarne sn (Söd.) m. Christina Sparre af Rossvik, f. 1605 14/2, † 1656 7/6 och begr. i Bergshammarsgraven i Fogdö kyrka, dotter av ryttmästaren Bengt Göransson Sparre af Rossvik, nr 7, och Kerstin Bååt, nr 3. Barn: Axel, f. 1627; överste; † 1662. Se Tab. 9. Nils, till Gäddeholm, Hammar och Floby; f. 1628 13/12 på Bergshammar; kapten vid dalreg:t 1649; överstelöjtnant därst. 1651; överstelöjtnant vid livreg:t till fot 1658 29/8; överste för Närkes och Värmlands reg. 1661 11/12; † ogift 1669 3/1 på Gäddeholm och begr. s. å. 8/1 i Irsta kyrka, där hans vapen uppsattes. Han bevistade för ätten riksdagarna 1654 och 1660. Christina, f. 1630 29/6 på Bergshammar; uppfostrades i rikskansleren Axel Oxenstiernas hus; † 1668 26/12 på Västerås slott och begr. 1669 10/6 i Riddarholmskyrkan. G. 1:o 1658 7/3 m. landshövdingen Carl Filip Sack, nr 63, f. 1627, † 1661; 2:o 1668 7/6 på Lindholm i Barva sn (Söd.) m. riksrådet och presidenten Ernst Johan Creutz, friherre Creutz, nr 48, i hans 2:a gifte, f. 1619, † 1684. Bengt, f. 163 (2); student i Uppsala13 1641 30/11; var vid riksdagen 1650 extra caput; löjtnant vid Upplands ryttare 1656; ryttmästare för ett nyuppsatt ökningskompani därst. 1657; † ogift s. å. i dec., några dagar före jul och begr. 1658 i Fogdö kyrka. (En Bengt Posse begr. 1659 24/4 i Riddarholmskyrkan. )16 Christer, † ung före fadern. Göran, till Bergshammar, Ro och Gäddeholm; f. 1635 3/2; student i Uppsala13 1644 4/11; † 1653 22/11 i Uppsala och begr. i Posseska graven i Fogdö kyrka. Märta; arvskifte efter henne hölls 1704 30/7 i Stockholm. G. 1:o 1659 6/2 i Jakobs kyrka därst.18 m. amirallöjtnanten, friherre Gustaf Sperling, nr 43, f. 1630, † 1660; 2:o 1661 12/11 i Stockholm (Nik.) m. guvernören Per Hermansson Fleming, nr 4. Tab. 9. Axel (son av Christer, Tab. 8), till Bergshammar samt Prostökna i Barva sn (Söd.) och Anola i Finland; f. 1627 22/5 på Bergshammar; student i Uppsala13 1641 30/11; major vid Hälsinge reg. 1656 i aug.15; var överstelöjtnant därst.15 1657 3/8; överste för Upplands infanterireg. 1660 i maj15; † 1662 11/2 på Bergshammar, jordfäst 1663 23/3 i Riddarholmskyrkan16 och ligger begr. i kopparkista i Posseska familjegraven i Fogdö kyrka, där hans vapen samt anors sorgefanor uppsattes. — G. 1659 15/5 i Stockholm m. sin syssling, drottning Christinas hovjungfru, friherrinnan Catharina Elisabet Kurck, som fick Bergshammars gods med sex punds ränta i morgongåva, f. 1640 19/5, † 1705 21/1 och begr. s. å. 31/1 i kopparkista i Posseska graven i Fogdö, dotter av riksrådet och presidenten Jöns Knutsson Kurck, friherre Kurck, nr 16, och hans 2:a fru, friherrinnan Sofia De la Gardie, nr 4. ’Friherrinnan Cath. Elisab. Kurck lät bygga Fogdö kyrkas sakristia, som kostade 1,000 rdr, och utanpå vilken hennes mans och hennes eget vapen ses uthugget i sten jämte begynnelsebokstäverna till deras namn: A. C. S. P. och C. E. K. samt årtalet 1664, varjämte hon 1682 1/1 skänkte orgelverket till nämnda kyrka, också prytt med hennes och mannens vapen.’ Dotter: Christina Sofia, † 1661 9/1 och begr. i Fogdö kyrka. TaBb. 10. Nils (son av Axel, Tab. 3), till Gamlegården (Gammalstorp) i Tuns sn och Säby i Berga sn (båda i Skarab.); låg i borgläger på Brunnsbo gård8 i Åsaka sn (Skarab.) 1547 2/5; förseglade bland adeln konung Gustaf I:s testamente 1560 och ständernas bevillning 1561; var häradshövding i Kållands härad i Västergötland20 1564 6/10; i slottsloven på Älvsborg 1571 24/6—1572 24/3 och på Gullbergs fäste 15737; häradshövding i Barne härad och på Kålland 1590 28/1; konfirm.fullm. 1594 18/5; † 160322 under det han, på hertig Carls befallning, skulle föras fängslig till Leckö, och begr. i Tuns kyrka, där hans gravsten ännu finnes.21 — G. m. Anna Kagg, † 1575, dotter av slottsloven på Leckö Mattias Nilsson Kagg (nr 68) och hans 1:a fru Elin Lindormsdotter (av Forstenasläkten, nr 2). Barn: Göran; ryttmästare. Se Tab. 11. Axel; häradshövding; † 1633. Se Tab. 12. Märta, † 1627 11/6 och ligger jämte sin man begr. i Forstenasläktens gravkor invid Tunhems kyrka
Originalsida 6 · tabell 11, 12, 13, 14

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
6 POSSE. (Skarab.). G. 1600 m. sin moders syssling, slottsloven på Älvsborg Torsten Lennartsson av Forstenasläkten, nr 2, f. 1561, † 1631. ’Hon blev 1605 efter mannens flykt på hertig Carls befallning nästan blott och bar fördriven ur riket.’ Mauritz; drunknade i yngre åren. 37 †† ogifta. Elin, f. 1559, † 1609. G. 1588 på Gammalstorp m. häradshövdingen Erik Larsson Hård (af Segerstad, nr 17), i hans 1:a gifte, f. 1560, † 1645. Maria, † ogift. ? Christina, † 1673(1) och begr. i Tuns kyrka, till vilken hon givit en altartavla med bildhuggeri. Tab. 11. Göran (son av Nils, Tab. 10), till Gammalstorp samt Sjögerås i Vilske-Kleva sn (Skarab.); ryttmästare för adelsfanan i Sverige 1590 27/3; i slottsloven på Narva s. å. 27/12; häradshövding i Kinne härad i Västergötland 1593 25/1; ryttmästare för en fana Västgöta hovmän s. å. 13/2; † i landsflykt i Polen. ’Han fick 1594 18/5 av konung Sigismund stadfästelse på sin senare ryttmästarebeställning, ehuru han annars av konungen för sin ståndaktighet i lutherska läran föraktades; var en myndig riksdagsman och för sin tapperhet mycket avhållen; anförde i Stångebro slag den 25 sept. 1598 konung Sigismunds högra flygel mot hertig Carl, i början med mycken framgång; fängslades sedan s. å. av greve Axel Lewenhaupt och blev med handklovar under betäckning uppsänd till bertigen, vilken likväl gav honom nåd; uppretades dock gruvligen emot hertigen av detta grevens hårda förfarande, och då han sedermera år 1603 åter blev misstänkt av hertigen, rymde han den 22 okt. s. å. ur riket till Polen, på samma gång som sin kusin, riksrådet Göran Knutsson Posse och blev därefter biltog förklarad.’ Hans författareskap till den bekanta nidskriften Hertigh Carls slaktarebenck är omstridd och föga sannolik. — G. m. Ingeborg Johansdotter (Natt och Dag), som levde ännu 1600, dotter av Johan Åkesson (Natt och Dag, nr 13), och Margareta Axelsdotter (Bielke, nr 8). En gravsten finnes i Tuns kyrka med inskriften: Giöran Posse till Gammelstorp Anno 1601, fru Ingeborg Johans dotter.23 Möjligen angiver årtalet fru Ingeborgs dödsår. Dotter: Anna, till Stora Bjurum och Sjögerås samt Sävstaholm i V. Vingåkers sn (Söd.); levde 1639 13/7 men begr. (enl. bjudningsbrev) 1641 9/2 i Skara domkyrka24, varest hon 1637 lät uppsätta en i Amsterdam av Peter Kejser förfärdigad vacker gravvård, och i vilken domkyrka hennes och mannens anors vapen ses. G. 1622 6/4 på Rinkesta i Ärila sn (Söd.) m. sin syssling både på fädernet och mödernet, översten Erik Soop, nr 10, f. 1592, † 1632. Tag. 12. Axel (son av Nils, Tab. 10), till Näs, Gammalstorp och Säby; häradshövding i Norunda härad i Uppland 1594 9/7; var 1600 en av riksrådens domare i Linköping; † 1633 och begr. i Tuns kyrka, där hans vapen uppsattes. — G. 1589 15/6 på Svanseryd i Torestorps sn (Älvsb.) m. Anna Larsdotter Hård, f. 1562 7/1 på Limmared, † 1601, dotter av översten Lars Pedersson Hård (af Segerstad, nr 17), och Brita Ribbing (nr 15). Barn: Nils den yngre; kapten. Se Tab. 13. Märta, † ogift. Johan; fänrik. Se Tab. 14. Tab. 13. Nils den yngre (son av Axel, Tab. 12), till Gammalstorp och Säby, Årstad, Säbyholm samt Lövås i Gestads sn (1637—1664), Berg och Nordkärr i Holms sn (alla i Älvsb.) och Bolmstad i Angelstads sn (Kron.); f. på 1590-talet; kapten vid Älvsborgs reg.; † omkr. 1664; arvskifte hölls efter honom och hans fru 1669 i mars på Säby.30 Han ligger jämte sin fru begr. i Mariestads kyrka, ’Han lät åter uppbygga Berga annexkyrka vid Säby, på vars stora klocka stå hans och hans frus namn jämte äldste sonen Mauritz och dennes första frus samt följande deras övriga barns namn, nämligen Anna, Brita, Catharina, Bene. dikta, Mauritz (återigen), Christina och Axel.’ G. 1620 24/9 på Lövås30 m. Anna Stake, levde änka 1668, dotter av häradshövdingen Nils Mauritzson Stake (nr 110) och friherrinnan Kerstin Oxenstierna (af Eka och Lindö, nr 1). Barn: Anna, f. 1622 på Säby, † 1672 2/11 på Tordsberg och ligger jämte sin man och dennes 1:a fru begr. i Fägre kyrka i Västergötland. G. 1669 i okt. m. riksrådet Tord Bonde, nr 11, i hans 2:a gifte, f. 1619, † 1683. Brita, var död 1704 20/7, då arvskifte efter henne förrättades. G. 1660 1/7 på Säby m. översten Göran Ulfsparre af Broxvik, nr 9, † 1700. Märta, † ung. Catharina, † i barnsäng 1657 5/3 på Hjälmarsberg i Almby sn (Ör.) och begr. s. å. 16/8 i Leijonhufvudska graven i Almby kyrka. G. 1656 15/5 på Säby m. landshövdingen Gustaf Eriksson, friherre Leijonhufvud, nr 26, i hans 2:a gifte, f. 1597, † 1658 (1661). Benedikta, † 1678 3/5 på Säby och begr. 1680 18/, i Vists kyrka (Ög.) på samma gång som tre sina barn. G. 1652 3/8 på Säby m. överstelöjtnanten och kammarherren Carl Persson Natt och Dag, nr 13, i hans 1:a gifte, f. 1628, † 1694. Mauritz, friherre Posse af Säby, f. 1632, † 1702. Se friherrliga ätten Posse af Säby nr 57, och grevliga ätten Posse, nr 141, Tab. 1. Christina, till Nordkärr, som hon sålde 1675; levde 1685, † ogift. Axel, till Gammalstorp; student i Uppsala! 1652 26/11; kammarherre; drunknade ogift 1666 28/, i Lidköpingsån och begr. i Mariestads kyrka. Maria Eleonora, † ogift 1694 i dec. i Stockholm (ringn. s. å. 31/12 i Jakobs kyrka). Nils, †14 1634 5/9 och begr. i Mariestads kyrka. Tab. 14. Johan (son av Axel, Tab. 12), till Tisslegård i Forshems sn (Skarab.); f. på 1590-talet; fänrik vid Västgöta reg. 162226; levde 1640. — G. 1619 m. Anna Sting, dotter av Erik Nilsson Sting, nr 124. Barn: Göran, f. 1620; överstelöjtnant; † 1686. Se Tab. 15. Anna Maria f. 162(1). G. omkr. 1637 m. rege-
Originalsida 7 · tabell 15, 16, 17, 18

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
POSSE. 7 mentskvartermästaren Johan Botvidsson, adlad Gyllensting, nr 393, i hans 1:a gifte, † 1689. Harald; ryttmästare; † 1674. Se Tab. 16. Sven, † ung. Märta. G. m. Olof Pilefelt, nr 230. Carin, levde ogift 1643 22/6. [27 ] Tab. 15. Göran (son av Johan, Tab. 14), till Tisslegård samt Hov och Backa; f. 1620 10/7 på Häggesled (nu Stinggården) i Haggesleds sn (Skarab.); page hos fältmarskalken Lennart Torstenson 1633; fänrik vid Erik Hansson Ulfsparres tyska reg. 1640; var fänrik vid Nils Kaggs reg. 1642; löjtnant därst. 1644; kapten vid samma eller Västgötadals reg. 1657 i juli; major därst. 1673 28/2; överstelöjtnant och kommendant på Laholm 1675 30/3; kommendant i Kristianstad s. å. i dec.; avsked 1676; † 1686 7/10 på Tisslegård och begr. 1688 4/3 i Forshems kyrka i Västergötland, varest hans vapen uppsattes. ’Han bevistade 1656 belägringen av Marienburg och 1658 av Thorn; blev slutligen 1657 i Polen svårt blesserad, men kom sig.’ — G. 1:o på Segerstad i Reftele sn (Jönk.) m. Brita Hård af Segerstad, från vilken han blev skild, dotter av överstelöjtnanten och kammarherren Peder Hård af Segerstad, nr 17, och hans 2:a fru Kerstin Lillie af Aspenäs, nr 109; 2:o med Anna Magdalena Hård af Torestorp, f. 1634. 6/1, † 1674 enl. inskriptionen å hennes kista2l i Forshems kyrka, dotter av majoren Nils Hård af Torestorp, nr 60, och hans 1:a fru Ingeborg Lake, nr 53. Barn: 1. Knut, friherre och greve Fosse, f. på 1640-talet, † 1714. Se grevliga ätten Posse, nr 51, Ta b. 1. 1. Johan, till Tisslegård, Backa och Olstorp, f. 1647, enl. inskriptionen å hans kista i Forshems kyrka21; förare vid Västgötadals reg. 1663; fältväbel därst. 1670; fänrik 1672; reform. löjtnant s. å.; † 1673 7/10 och begr. i Forshems kyrka, varest hans vapen uppsattes. 1. Anna, † 1707. G. m. landshövdingen Henrik von Vicken, natural. von Vicken, nr 830, i hans 2:a gifte, f. 1624, † 1690. 1. Märta, levde 1682. G. m. Erik Lake, nr 53, i hans 1:a gifte, † 1717. 1. Helena Catharina, † 1719 i okt. på Rudet i Forshems sn och begr. i Forshems kyrka. G. 1:o 1681 m. kornetten Leonard Lake, nr 53, i hans 2:a gifte, f. 1639, † 1689; 2:o 1692 9/1 på Karstorp i V. Gerums sn (Skarab.) m. ryttmästaren Henrik Dreffenfelt, nr 451, i hans 3:e gifte, † 1704. 2. Nils, f. 1669; kapten i holländsk tjänst; † ogift 1706. 2. Margareta Helena. G. m. kommissarien Johan Ekenbom, adlad Ekenstierna, nr 1701, f. 1671, † 1742. Ännu tre döttrar, †† späda. Tab. 16. Harald (son av Johan, Tab. 14), till Ribbingsfors i Amnehärads sn, Melltorp i Hova sn (båda i Skarab.) och Forshaga i Grava sn (Värml.); var 1653 kornett och 1664 ryttmästare; † 1674 31/10 på Forshaga och begr. i Amnehärads kyrka, där hans vapen finnes. — G. 1651 13/10 m. Maria Ribbing, f. 1618, dotter av konung Carl IX:s kammarjunkare Erik Pedersson Ribbing (nr 15) och Anna Persdotter (av Forstenasläkten, nr 2). Barn: Nils, f. 1653; kapten; † 1683. Se Tab. 17. Anna Christina. G. m. assessorn Anders Stake, nr 110, i hans 2:a gifte. Ingeborg, † änka 1714 29/12 på Forshaga och begr. 1715 20/2 i Grava kyrka. G. 1681 25/5 på Esperöd m. kaptenen Georg Belfrage, nr 782, f. 1651, † 1700. Maria Eleonora, † 1718 på Bolstad i Bolmsö sn (Jönk.) och begr. s. å. 14/5. G. 1694 8/6 i Bolmsö sn m. löjtnanten Gustaf Adolf Gyllensvärd, nr 240, f. 1652, † 1732. Tab. 17. Nils (son av Harald, Tab. 16), till Ribbingsfors och Melltorp; f.14 1653 7/8; student i Uppsala13 1664 18/2; fänrik vid Östgöta infanterireg. 1676 19/4; löjtnant därst. 1677 2/1; kapten vid Upplands reg. 1678 7/1; † 1683 7/8 på Ribbingsfors14 och ligger jämte sin fru begr. i Amnehärads kyrka, varest hans vapen uppsattes. — G. 1676 m. Helena Lillie af Aspenäs, f. 1653 i mars, † 1727 på Ribbingsfors och begr. s. å. 11/93, dotter av kammarherren Johan Lillie af Aspenäs, nr 109, och Carin Stake, nr 110. Barn: Harald, f. 1677; musketerare vid livgardet 1697 2/9; pikenerare därst. 1698 1/4; korpral 1700 25/1; sergeant s. å. 3/4; fänrik s. å. 11/9; löjtnant 1702 17/7; sekundryttmästare vid adelsfanereg:t 1705 11/1; stupade ogift 1706 3/2 vid Fraustadt. Johan, f. 1678; överstelöjtnant; † 1728. Se Tab. 18. Nils, f. 1680; förare vid Närkes och Värmlands reg. 1701 12/6; fänrik 1703 31/10; sekundlöjtnant 1705 25/5; livdrabant 1708 14/8; stupade ogift 1709 11/2 i träffningen mot ryssarna vid staden Horodna i Ukraina. Christina Dorotea. G. m. överstelöjtnanten vid Västgöta kavallerireg. Carl Fredrik von Köhler, f. 1678, † 1713 5/3 i Tönningen. Gustaf Axel, dp 1683 23/8 i Amnehärads sn; förare vid Skaraborgs reg.; sergeant därst. 1703 16/6; fältväbel s. å. 22/12; sekundfänrik 1704 25/4; premiärfänrik s.å. 5/8; sekundlöjtnant 1706 27/2; livdrabant 1708 4/8; följde till Bender; † ogift 1712 3/6 i byn Varniza vid Bender. Tab. 18. Johan (son av Nils, Tab. 17), till Ribbingsfors; f. 1678; förare vid Skaraborgs reg. 1699; sekundfänrik därst. 1700 17/12; premiärfänrik 1702 20/10; sekundlöjtnant 1703 1/6; premiärlöjtnant s. å. 31/10; kapten 1706 9/8; avsked 1722 19/6 med överstelöjtnants karaktär; † 1728 16/7 på Ribbingsfors och begr. s. å. 22/12 i familjegraven i Amnehärads kyrka. Han bevistade stormningen av Veprik och striden vid Meskowitz samt blev fången vid Perevolotjna 1709 1/9 och förd till Klinov, varifrån han ej hemkom förrän efter fredsslutet 1722. — G. 1711 8/2 i staden Sabbazar m. Maria Elisabet Spandkow, som blev mördad i Klinov 1721 20/11 jämte två deras barn; 2:o m. Maria Regina Wennergren, som blev förklarad för hans fru, i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1734 31/8 m. kornetten Anders Johan Bäckström, f. 1692, † 1742 12/10), f. 1709 i Skara, † 1787, dotter av kyrkoherden i Amnehärad, teol. lektorn Jakob Wennergren och Anna Gustafsdotter Edman.
Originalsida 8 · tabell 19, 20

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
8 POSSE. Son: 2. Nils, f. 1727 10/4, † 1731 i sept. och begr. s. å. 10/10 Í Amnehärads kyrka. Med honom utgick adliga ätten Posse på svärdssidan. Tab. 19. Lage (son av Axel, Tab. 3), till Skörtorp i Näs sn (Skarab.) samt flera gårdar i Tuns sn, som han erhöll vid arvskiftet efter fadern? 1553 18/9, Aspenäs i Östervåla sn och Näs (nu Harbonäs) i Harbo sn (båda i Vm.), Frötuna i Rasbo sn (Upps.) samt Maltorp och Ed i Våxtorps sn (Jönk.); väpnare; häradshövding i Laske härad i Västergötland8 1559 18/11; förseglade bland adeln konung Gustaf I:s testamente 1560 30/6 och ständernas bevillning 1561 15/4; deltog i beslutet om ständernas annullering av den över de anklagade herrarna i Uppsala 1567 fällda domen7 1569 25/1; förordnades 1571 6/7 att överlämna Jämtland och Härjedalen till de danska sändebuden; satt 1574 i rätten över Carl de Mornay; häradshövding i Rasbo härad i Uppland 1594 18/5; † före 1617. Hans vapen uppsattes i Rasbo kyrka. — G. 1:o m. Ingeborg Krumme, † på 1560-talet, dotter av riksrådet och lagmannen i Södermanland, väpnaren Nils Nilsson Krumme, till Örboholm, Ågården och Gästerby, och Margareta Siggesdotter (Sparre, nr 7); 2:o 1569 19/9 på Aspenäs m. Anna Arvidsdotter Trolle i hennes 2:a gifte (g. 1:o omkr. 1561 m. riddaren och ståthållaren Knut Haraldsson [Soop, nr 10], i hans 2:a gifte, † 1566), som 1551 fått vid arvskiftet efter sina föräldrar Aspenäs tillika med 127 hemman, 3 mjölkvarnar samt riddaretomten i Uppsala, och efter vilken arvskifte hölls den 29 aug. 1608, dotter av riddaren, riksrådet och amiralen Arvid Joakimsson Trolle (nr 36), och Hillevi Knutsdotter (Sparre, nr 7); 3:o m. sin brorsons svägerska och den 2:a fruns syssling, friherrinnan Anna Gabrielsdotter (Oxenstierna), också i hennes 2:a gifte (g. 1:o m. riddaren, riksrådet och ståthållaren Hans Claesson Kyle [nr 5], † 1583), dotter av riddaren, riksrådet och riksmarsken Gabriel Kristiernsson, friherre till Mörby (Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1) och Beata Eriksdotter Trolle (nr 36). Barn: 1. Anna, till Noreberg, Tylstorp och Asa, † 1600. Hon, som var bekant för sin skönhet, är hjältinnan i Mellins novell Blomman på Kinnekulle.’ G. 1594 20/2 på Uppsala slott, ’efter drottning Gunilla Bielkes den 8 april 1591 gjorda skriftliga föremäle,’ m. konung Sigismunds stallmästare Per Jönsson (Lilliesparre af Fylleskog, nr 44), † 1598. 1. Ingeborg, † 1651 14/9 och begr. 1652 8/2 i Österplana kyrka (Skarab.). G. 1588 m. hertig Carls furstl. råd, ståthållaren Erik Olofsson Stake (nr 110), † 1598. 2. Hillevi, till Frötuna, vilket hon jämte en myckenhet hemman i Småland och även några i Danmark ärvde efter sin moder; † 1632 före 12/3 och begr. i Rasbo kyrka. G. m. sin styvbroder Claes Hansson Kyle (nr 5), † 1610. 2. Arvid; konung Johan III:s † 1630. Se Tab. 20. 2. Margareta, levde ännu28 1633 3/4; begr. i Vittinge kyrka (Vm.). G. 1603 9/1 m. sin svägerskas farbror, riksrådet Erland Björnsson Bååt, nr 3, i hans 2:a gifte, † 1628. 2. Märta, levde 1643. G. 1603 9/1 m. hovjunkaren Olof Bosson (Oxehufvud, nr 102). hovjunkare; 2. Axel, f. efter 1589; levde 1608 vid arvskiftet efter modern, men lärer dött ogift före 1615. Tab. 20. Arvid (son av Lage, Tab. 19), till Ängsö i li. kan. sn (Vm.) samt Stäringe i Årdala sn (Söd.) och Vänersnäs i Näs sn (Skarab.); konung Johan III:s hovjunkare; en bland riksrådens domare i Linköping 1600 i mars; † 1630 . — G, 1598 29/1 (morgongåvobrev 30/1)1 4på Fållnäs i Sorunda sn (Sth.) m. Brita Gustafsdotter, dotter av riksrådet Gustaf Björnsson (Bååt, nr 3) och Görvel Jonsdotter Gyllenhorn (nr 116). Barn: Elsa, till Ängsö; f. 1599, † i barnsäng 1633 10/1, och begr. 1634 i mars i Ångsö kyrka.28 Genom henne kom Ängsö från Possarna åter till Sparrarna. G. 1626 21/2 på Ångsö14 m. riksrådet och presidenten Peder Eriksson Sparre, friherre Sparre, nr 11, i hans 1:a gifte, f. 1592, † 1647. Görvel, f. 1600; hovmästarinna hos drottning Maria Eleonora 1649; överhovmästarinna 1664 4/7; † 1671 14/2 på Stockholms slott och begr. i Riddarholmskyrkan. 14 G. 1:o 1627 m. sin systers svåger, ståthållaren och rikskammarrådet Carl Eriksson Sparre (nr 7) i hans 2:a gifte, f. 1595, † 1632; 2:o 1635 13/12 i Stockholm m. riksrådet och guvernören, friherre Johan De la Gardie, nr 4, i hans 2:a gifte, f. 1582, † 1640; 3:o på 1640-talet m. rikspostmästaren Vilhelm Berntsson Taube, friherre Taube af Karlö, nr 34, † 1663. Gustaf, f. 1601; disputerade 1620 i Helmstedt; † där före24 1624 20/7. Christina, f. 1602 2/3 på Ängsö; hovmästarinna hos drottning Maria Eleonora 1639; † 1666 30/; på Strömsta i Teda sn (Upps.) och begr. 1667 15/3 i Jakobs kyrka i Stockholm. G. 1:o 1626 21/2 på Ängsö m. översten Fritz Petrovitj, adlad Rostladin, nr 45, † 1628; 2:o 1631 2/10 på Strömsta m. landshövdingen Ivar Nilsson Natt och Dag, nr 13, f. 1590, † 1651. Anna, till Grimsta i Skrukeby sn (Ög.); ligger jämte sin man begr. i Storkyrkan i Stockholm nere i hörnet vid stora sakristian, där ock bilder av dem ses uthuggna i sten. G. 1623 6/10 på Ångsö, då hon fick till morgongåva Huseby gård i Svinnegarns sn (Upps.) m. ståthållaren Lars Bengtsson, adlad Skytte af Sätra, nr 154, i hans 2:a gifte, † 1634. Lage; disputerade 1620 i Helmstedt; † där före 24 1624 20/7. Catharina, levde 1666, jordfäst 1673 19/6 i Riddarholmskyrkan. G. 1645 27/4 på Aspenäs i Östervåla sn (Vm.) m. kammarherren, friherre Johan Gyllenstierna af Lundholm, nr 3, i hans 2:a gifte, f. 1597, † 1658. Hillevi, † i pesten 1629 i Preussen.29 G. på 1620-talet m. översten för ett kavallerireg. Hans Hansson Wrangel, till Elstfehr, Wrangelshof och Tolsborg, †29 1629 7/8 av erhållna sår. 1 At II, s. 772. 2 Ss. 8 RHKn. 4 Sb. 5 SK. 6 V I, h. 4—5, s. 69 och II, h. 8—9, s. 178—179. 7 Hra. 8 GIr. 9 Vff LI, h. 1, s. 35. 10 Pt 1923, s. 75. 11 Göran Knutsson Posses släktanteckningar. 12 At I, s. 117. 13 Um. 14 At (Sch.). 15 Bu. 16 Storkyrkans i Sth. arkiv. 17 Wn. 18 Jakobs kyrkas i Sth. arkiv. 19 Al. 20 Vff I, h. 3, s. 34. 21 Medd. av greve Lage Posse. 22 Vff II, h. 1, s. 67—68. 28 Vff II, h. 1, s. 67. 24 At (So). 25 A. Lig nell, Beskrifning öfver grefskapet Dal. 26 At (KrA) 27 At (RA). 28 C. A. Klingspor och B. Schlegel, Engsö (1877). 29 At (S.). 80 SH liber caus., vol. 125, p. 6 (04). 81 Kv. 82 Ahnlund, Kring Gustaf Adolf (1930).



