Lillie
Johan Abraham Lillie af Aspenäs blev friherre 1719 och introducerades 1720. Den korta tavlan följer hans familj med anknytning till Hjärtared och Älvsborgs regemente.

Börja läsa här
Den här utgåvan innehåller hela originalsidföljden för den angivna tavlan i Elgenstiernas verk. Öppna en boksida nedan för att läsa namn, familjeförbindelser och händelser direkt i källan.
Hitta i originalet
Band 4, sidor 656–657: 2 sammanhängande originalsidor.
Läs släkttavlan
Alla sidor finns här på IGLABO. Maskintexten är ett läshjälpmedel och är inte korrekturläst.
Originalsida 656

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
656 LILLIE. Friherrliga ätten LILLIE, nr 168, †. Friherrlig 1719 13/7, introd. 1720; troligen utdöd 1813 13/1. Ätten ägde gemensamt ursprung med adliga ätten Lillie af Aspenäs. Tab. 1. Johan Abraham Liilio af Aspenäs, friherre Lillie (son av Bengt Lillie af Aspenäs, seadl. ätten Lillie af Aspenäs, Tab. 5), friherre och herre till Hjärtared i Tvärreds sn (Älvsb.); f. där 1675 2/12; volontär vid garnisonsreg:t i Malmö 1692; avsked 1693; volontär vid svenska livreg:t till fot 1695; rustmästare därst. 16961; furir s. å.1; förare s. ä.1; sergeant 17001; fältväbel vid Älvsborgs reg. s. å.; fänrik därst. s. å. 14/7; löjtnant 1701 11/5; regementskvartermästare 1703 7/7; kapten 1704 12/4; major 1710 7/3; konfirm.fullm. 1712 2/5; överstelöjtnant s. å. 8/5; interimskommendant på Ny Älvsborg 1716 17/4; kommendant därst. 1719 27/6; friherre s. å. 13/7 (introd. 1720 under nr 168); kommendant i Göteborg 1719 3/10, vilken beställning han dock undanbad sig; överkommendant på Vaxholm 1720 14/4; överstes karaktär 1722 7/8; överste för Älvsborgs reg.1 1728 6/5; † 1738 19/10 på Bjärka i Bjärklunda sn (Skarab.) och ligger jämte sin fru och fyra små barn begr. i Tvärreds kyrka. ’Han var en oförfärad och berömlig man, bevistade slaget vid Hälsingborg 1710, där han, sedan hans major, friherre Fleetwood, blivit skjuten, anförde regementet, samt slaget vid Gadebusch 1712; kommenderades 1713 den 17 febr. till förpostering vid Eidern, då han med 1,500 man måste i tre dygn under bar himmel bliva stående i vatten; uthärdade därpå belägringen av Tönningen och blev då dansk krigsfånge; försvarade slutligen tappert den 21 juli 1719 Ny Älvsborgs fästning mot danska vice amiralen Tordenskjold och blev för denna bravur upphöjd i friherrligt stånd.’ — G. 1706 9/10 m. Ulrika Eleonora Hierta, f. 1681 12/7 på Asstorp i Vånga sn (Skarab.), † 1761 9/10 på Hjärtared, dotter av generalmajoren Lars Hierta, nr 121, och hans 1:a fru Magdalena Uggla, nr 100. Barn: Claes, f. 1708; kammarherre; † 1764. Se Tab. 2. Metta Magdalena, till Bjärka; f. 1709 2/5 på Härna i likan. sn (Älvsb.), † 1788 7/5 på Tunarp i Sandhems sn (Skarab.). G. 1750 21,2 på Hjärtared m. majoren Johan Gustaf Natt och Dag, nr 13, i hans 2:a gifte, f. 1703, † 1760. Catharina Ebba, f. 1710 65/10 på Härna, † 1711 4/4 på Sjögården i S. Vings sn (Älvsb.). Hedvig Margareta, till Hjärtared; f. 1712 12/1 på Sjögården, † 1786 18/9 på Hjärtared. G. 1758 28/8 m. överstelöjtnanten Mattias Björnberg, nr 359, i hans 2:a gifte, f. 1698, † 1776. Anna Catharina, f. 1715 på Örby överstelöjtnantsboställe i Örby sn (Älvsb.), † där 1718 12/1. Maria Benedikta, f. 1717 9/8 på Bjärka, † 1796 20/2 på Hällstorp i Barnarps sn (Jönk.). G. 1748 8/2 på Hjärtared m. majoren, friherre Gustaf Erik Fleetwood, nr 49, f. 1707, † 1762. Bengt, f. 1719 2/2 på Bjärka, † s. å. 11/2. Ulrika Eleonora, f. 1721 1/5 på Örby, † 1784 27/1. G. 1764 14/9 på Tunarp m. kaptenen Johan Gustaf Utter, nr 213, f. 1712, † 1787. Lars, f. 1723 1/6 på Hjärtared, † där 1725 30/5 och ligger med tre sina syskon begr. i Tvärreds kyrka. Tab. 2. Claes (son av Johan Abraham Lillie af Aspenäs, friherre Lillie, Tab. 1), till Vänersnäs i Näs sn och Såtenäs i Tuns sn (båda i Älvsb.); f. 1708 2/10 på Ranåker i Skånings-Åsaka sn (Skarab.); student i Uppsala2 1722 31/1—1729, i Halle4 1729 27/14 och sist i Paris, där han 1731 anställdes i svenska mi isterns, friherre von Geddas, kansli; auskultant i Svea hovrätt 1733 24/1; e. o. kanslist i krigskollegieexpeditionen s. å. 1/6 och i kanslikollegieexpeditionen s. å. 6/6; kanslerssekreterare vid Åbo akademi 1735; kanslist i hovkanslersexpeditionen 1738 3/11; tjänstgörande kammarherre 1744 15/4; † 1764 30/12 på Såtenäs. — G. 1743 30/10 på Vänersnäs m. sin kusins frus halvsyster, grevinnan Charlotta Eriana Stenbock, f. 1724 19/1 på Såtenäs, † där 1764 19/6 cch begr. i Tuns kyrka, dotter av kaptenen, greve Carl Stenbock, nr 12, och hans 2:a fru, friherrinnan Anna Elisabet Ulfsparre af Broxvik, nr 37. Barn: Johan Otto, f. Se Tab. 3. Carl Abraham, f. 1746 14/9 på Bjärka, † 1751 11/10 på Vänersnäs och begr. s. å. 9/11 i Tuns kyrka. Bengt Gustaf, f. 1747 10/11 på Såtenäs, † 1751 25/10 på Vänersnäs och begr. s. å. 9/11 i Tuns kyrka. Ulrika, f. 1748 24/11 på Såtenäs, † 1803 6/2 på Högebo i Dalskogs sn (Älvsb.). G. 1780 29/10 på Vänersnäs m. sin syssling, majoren Johan von Mentzer, nr 720, f. 1750, † 1806. Fredrika, f. 1750 30/109 på Vänersnäs, † 1821 6/8 i Borås. G. 1785 19/5 på Ryfors i Nykyrka sn (Skarab.) m. majoren Olof Mauritz von Heijne, nr 1594, i hans 2:a gifte, f. 1746, † 1818. Charlotta Benedikta, f. 1752 3/11 på Vänersnäs, † 1825 4/4 på Falla. G. 1779 9/5 i Stora Bjurums kyrka (Skarab.) m. sin syssling, ryttmästaren Gustaf Ribbing, nr 15, f. 1747, † 1786. Sofia Gustava, f. 1754 1/7 på Vänersnäs, † ogift 1817 3/83 på Nackebo. Lovisa Eleonora, f. 1756 20/2 på Vänersnäs, † 1793 22/7 på Gislaryd i Fågelås sn (Skarab.). G. 1781 28/1 på Näs vid Jönköping m. sin syssling, majoren Carl de Frese, nr 1856 B, i hans 1:a gifte, f. 1750, † 1824. Carl Gustaf, f. 1757 11/8 på Vänersnäs; studerade vid Uppsala universi et; korpral vid Västgöta kavallerireg. 1775 25/9; livdrabant 1776 13/3; kornett vid Östgöta kavallerireg. 1782 25/6; erhöll permission att resa utrikes 1784 7/12; avsked 1785 158/5; fänrik vid Kronobergs reg. 1787 16/1; kommenderad till Finland på örlogsflottan 1788; löjtnant 1789 14/9; avsked s. å. 21/11; Bevistade slaget vid Hogland. Reste utrikes omkring år 1800 och avhördes sedan aldrig. 1745; överstelöjtnant; † 1813.
Originalsida 657

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
LILLIE. 657 Tab. 3. Johan Otto (son av Claes, Tab. 2), f. 1745 19/8 (10/51 på Såtenäs; volontär vid Västgötadals reg. 1762 12/1; sergeant därst. 1763 1/7; sekundadjutant 1764 30/7; premiäradjutant3 1769 21/12; löjtnant vid Nylands kavallerireg. (lätta dragonerna) 1770 23/3; löjtnant vid Bohusläns dragonreg. s. å. 22/5; överjägmästare i Närke 1771 24/7; transp. till Skaraborgs län3 s. å. 31/7; ryttmästare i armén 1774 20/7; ryttmästare vid adelsfanan 1775 22/5; korpral vid livdrabanterna 1779 10/2; major vid Bohusläns dragonreg. 1780 24/5; överstelöjtnant därst. 1789 23/5; avsked 1792 11/5; † 1813 13/1 på Morlanda i likan. sn (Göt. o. B.) och var troligen den siste av ätten på svärdssidan. — G. 1776 16/5 i Stockholm m. Fredrika Segercrona, f. 1756 26/4, † efter barnsäng 1777 20/6 på Såtenäs, dotter av statssekreteraren Erik Crispin Wagner, adlad och adopt. Seger- :rona (ej introd.) och Hedvig Nordberg. Son: Claes Erik, f. 1777 6/6 i Tuns sn (Älvsb.), † där s. å. 5/7. 1 Lk. 2 Um. 3 Sj. 4 At (P.). Grevliga ätten LILLIE, nr 17, †. Grevlig 1652 20/8, introd. s. å.; utdöd 1710 16/1. Ätten ägde gemensamt ursprung med adliga ätten Lillie af Greger Mattssons ätt. Tab. 1. Axel Gustafsson Lillie, friherre och greve Lillie (son av Gustaf Axelsson, se adi. ätten Lillie af Greger Mattssons ätt, Tab. 29), greve till Liljenhorg (några gårdar vid Laholm i Halland), friherre till Kides i Kexholms län och Lövsta i Kimstads sn (Ög.), herre till Sjöstorp i Ödeshögs sn och Rävsjö i Fivelstads sn (båda i Ög.), Stora Hinsekind i Värnamo sn (Jönk.) samt Loitz i Pommern och Ottersberg i Bremen; f. 1603 27/7 på Berga i Högsby sn (Kalm.); konung Gustaf II Adolfs kammardräng 1620; student i Leiden 1623 11/12; fänrik vid gula reg:t 1625; löjtnant därst. 1626; kapten 1627; var överstelöjtnant vid Närkes och Värmlands reg. 1629 18/7; chef för detta reg. s. å. före 15/8; kommendant i Spandau 1631 6/5; var s. å. 4/8 chef för Upplands reg.; tillika kommendant på Würzburg (ännu 1634); guvernör i Höfft (Danziger Haupt) i Preussen 1635 18/1; överste för Östgöta reg. till häst s. å. 1/5; generalmajor, vice guvernör i Vorpommern och kommendant i Stralsund 1638 4/5; guvernör i Hinterpommern 1641 24/5; guvernör över hela Pommern och tillika guvernör i Leipzigl 1643— 1645 13/9; lämnade chefskapet över Östgöta kavallerireg. 1645 6/1; riksråd 1648 24/4; friherre 1651 26/8 med Kides pogost till friherrskap (ej introd.); krigsråd s. å. 14/6; rikskammarråd 1652 2C/3; lagman över Karelen s. å. 14/5; greve s. å. 20/8 med några gårdar i Halland till grevskap under namn av Liljenborg (introd. s. å. under nr 17); åter generalguvernör i Pommern s. å. 29/11; general av kavalleriet 1654; generalguvernör i Halland1 1655 20/7—1656 15/7; fältmarskalk samt president i krigskollegium 1657 28/2; generalguvernör i Livland 1661 14/9; † 1662 10/12 på Lövsta och begr. 1663 18/1, i Riddarholmskyrkan i Stockholm samt sedan nedsatt i egen beredd srav i Kimstads kyrka, där hans vapen ses. ’Han åtföljde såsom kammardräng konung Gustaf II Adolf på dess krigståg i Livland, Polen och Preussen; intog 1631 den 8 okt. med storm Würzburg; förlorade s. å. den 12 dec. vid stormningen av Mainz ena benet genom en styckekula; gjorde 1640 ett 42—274262. Svenska adelns ättartavlor. IV. lyckligt infall i Mark-Brandenburg; bestred skriftligen och muntligen herrar Lillie af Aspenäs att begagna Lillienamnet, yrkande att de skulle bevisa sin rättighet därtill; hade dels ärft, dels förvärvat mycken rikedom’ — G. 1630 16/5 (13/5)6 m. Christina Mörner f. 1610 16/12 på Tuna i Rystads sn (Ög.), † 1663 14/4, dotter av landshövdingen Otto Helmer von Mörner, till Tuna, och Maria von der Grünau samt syster till riksrådet och presidenten Carl Mörner, friherre Mörner af Tuna, nr 36. Barn: Catharina, f. 1633, † 1667 18/1 ’av en långsam, tärande sjukdom till följd av sin mans otrohet’ och begr. i Kimstads kyrka, då efter henne av mag. Magnus Pontinus hölls likpredikan som handlade om övergivna kvinnor.7 G. 1654 29/8 i Stockholm m. riksstallmästaren och generalguvernören, friherre Gustaf Adam Banér, greve Banér, nr 11, i hans 1:a gifte, f. 1624, † 1681. Erik, f. 1634 4/12 i Norrköping, † 1648 1/7 i Leipzig och begr. s. å. 19/7 i S:t Nikolai kyrka därst. Axel, f. 1637; landshövding; † 1692. Se Tab. 2. Gustaf Helmer, f. 1639; överste; † 1684. Se Tab. 4. Leonard, f. Tab. 5. Carl, f. 1645, † 1654 12/11 (enligt vapnet i Kimstads kyrka).7 1612; ryttmästare; † 1667. Se Tab. 2. Axel (son av Axel Gustafsson Lillie, friherre och greve Lillie, Tab. 1), greve till Liljenborg, friherre till Kides och herre till Lövsta, Loitz och Blumenhof i Livland samt Harviala i Vånå sn och Hindraböle i Pojo sn, båda i Finland, men efter reduktionen till Lövsta, Lindholm och Mariedal samt Slagåla i Skultuna sn (Vm.); f. 1637 27/8 på Lövsta; student i Leipzig 16468 och i Greifswald5 1650 2/11; kammarherre hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1661; kammarråd 1665 28/1; hovmarskalk 1666; landshövding i Stockholms och Uppsala län samt ståthållare på Uppsala slott 1666; avsked 1679 för sjuklighet; † 1692 16/5 i Stockholm5 (ringn. s. å. 17/5 i Jak.) och begr. s. å. 25/9 i Riddarholmskyrkan samt sedan nedsatt i grevl. Lillieska familjegraven i Kimstads kyrka, till vilken hans fru testamenterade 12,000 daler kopparmynt, vadan deras avkomlingar 1699
Ta med släktboken
Formulären skyddas av reCAPTCHA.



