Kruse af Kajbala
Erik Sigvardsson Kruse af Elghammar blev friherre Kruse af Kajbala 1653 och introducerades 1654. Tavlan följer denna särskilda gren med anknytning till Viborg, Kajbala och Ekhov.

Börja läsa här
Den här utgåvan innehåller hela originalsidföljden för den angivna tavlan i Elgenstiernas verk. Öppna en boksida nedan för att läsa namn, familjeförbindelser och händelser direkt i källan.
Hitta i originalet
Band 4, sidor 284–285: 2 sammanhängande originalsidor.
Läs släkttavlan
Alla sidor finns här på IGLABO. Maskintexten är ett läshjälpmedel och är inte korrekturläst.
Originalsida 284

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
284 KRUSE AF ELGHAMMAR— KRUSE AF KAJBALA. 1749 13/10; furir därst. 1751; sergeant 1754 5/11; transp. till drottningens livreg. 1758; konstit. fänrik därst. s. å. 20/6; stabsfänrik 1760 7/ 3; transp. till Västmanlands reg. 1763 25/1; stabslöjtnant därst. 1770 26/1; stabskapten 1775 360/6; kapten och kompanichef3 1777 17/12; RSO 1779 24/1; transp. till Bohusläns dragonreg. 1782 17/6; avsked med majors karaktär 1783 17/7; † 1808 20,10 på Kusta i Irsta sn (Vm.). — G. 17€5 22/9 m. Elisabet Christina Fredriksson, f. 1749 11/5 på Bjurfors i Norbergs sn (Vm.), † 1819 22/6 i, Stockholm, dotter av inspektoren vid Bjurfors mässingsbruk Alexander Fredriksson och Christina Ramzelius.12 Döttrar: Anna Sofia, f. 1767 26/1, † ogift 1813 23/7 på Hedenlunda i Vadsbro sn (Söd.). Charlotta Ulrika, f. 1768 4/7, † ogift 1844 15/12 i Stockholm. Tab. 12. Magnus Ludvig (son av Sigvard Axel, Tab. S), f 1736 18/7 på Älghkammar; volontär vid artilleriet Friherrliga ätten KRUSE AF KAJBALA, Friherrlig 1653 8/1, introd. Tab. 1. Erik Sigvardsson Kruse af Elghammar, friherre Kruse af Kajbala (son av Sigvard Kruse, se adl. ätten Kruse af Elghammar, Tab. 2), friherre till Kaibala i Toldotsji sn i Koporje (Jama) län, herre till Ekhov i Björnlunda sn och Lundby i Husby-Rekarne sn (båda i Söd.), Hagestad samt Haapaniemi i Kisko sn i Åbo län; f. 1616 20/3 på sin fädernegård Lundby; student i Uppsala1 1630 29/10; kom i tjänst 1638; överste för Viborgs läns kavallerireg. 1648; friherre 1653 8/1 (introd. 1654 under nr 42); generalmajor av kavalleriet 1655; ståthållare på Viborgs slott och landshövding över dess län 1657 19/12; generallöjtnant 1659 7/5; guvernör över Bohus län 1664 24/2; avsked s. å. 30/8; † 1665 10/5 på Ekhov och begr. i Vadsbro kyrka (Söd.), där hans eget och hans anors vapen uppsattes. — G. 1647 3/10 m. Catharina Horn af Kanckas, f. 162(5), 4 1664, dotter av överstelöjtnanten Erik Horn av Kanckas, nr 12, och Christina Kurtzell. Barn: Christina Maria, † 1727 24/4 och begr. i Falkenbergska graven vid Vadsbro kyrka (Söd.), vilken grav hon låtit bygga och till vilken kyrka hon skänkt altartavlan m. m. G. 1668 m. landshövdingen Henrik Falkenberg af Trystorp, nr 18, i hans 2:a gifte, f. 1634, † 1691. Maria Elisabet, † 1697 på Nyvystölä i Padasjoki sn och begr. s. å. 21/3 i Åbo domkyrka. G. 1:o m. överstelöjtnanten Bernt Johan von Gertten, nr 749, † 1677; 2:o 1680, enl. k. tillstånd av s. å. 10/3, m. 1 fal 55 à ; 7 5 3 . 1. Ap pag ) 1511 1754 16/4; kadett vid konung Adolf Fredriks kadeitkår s. å. 1/11; placerad vid artilleriet? 1756 1/1, underlöjtnant därst. 1758 20/3; löjtnant 1764 2/ stabskapten vid finska artillerireg:t 1773 6 kapten 1776 24/4; avsked 1782 235/8; † s. a. a Helsingfors.5 Bevistade pommerska kriget 75 1767. — G. 1778 31/3 i Stockholm m. Johanna Catharina Buckman i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1784 20/7 i Helsingfors m. överstelöjtnanten Carl Paco Hård af Segerstad, nr 17, i hans 2:a gifte, f. 1747, † 1815), f. 1754 8/10, † 1827 25/10 i Stockholm, dotter av arklimästaren Per Magnus Buckman. Barn: Anna Maria, † 1779 8/9 10 mån. gammal. [5] Gustaf Magnus, f. 1782 24/8, † 1783 19/1 i Helsingfors.5 1 Da. 2 GIr. (KrA). 6 Um. 1 Lsr. 8 KrAB. 4 BHh. XX s. 187. 5 At 8 Ridd. o. Adelns prot. 9 Uf. 10 Blr. 11 Lh. 12 Avesta kyrkoarkiv. 13 SH liber cans. vol. 103, p. 3 (O. A.). 14 SAB. 15 SH liber caus. vol. 102. p. 3 (O. A.). 16 SH liber caus. vol. 103, p. 5 (0. A.). 11 ka Svea hovrätts dombok 1628 (O.A.). 18 ån liber cans. vol. 83 (O. A.). 19 At (Sch). nr 42, 1654; utdöd 1732 1/2. sin moders kusin, landshövdingen, friherre Arvid Horn af Åminne, nr 2, i hans 2:a gifte, f. 1631, † 1692. Carl Gustaf; general; † 1732. Se Tab. 2 Erik, till Lundby; student i Uppsala1 1 2. n; kornett vid livreg:t till häst 1675 och 16762; ryttmästare vid adelsfanan; † 1685 (kort före 12/11). Arvid Magnus, till Ekhov, Lundby och Haapaniemi; f. 1658 14/7 på Viborgs slott; student i Åbo 16683 och i Uppsala1 1669 16/10; kornett vid adelsfanan 1676; † 1677 19/1 på Ekhov och begr. s. å. 30/11 i Åbo domkyrka. Catharina Juliana, f. 1663 20/2 på Ekhov5, † 1738 7/4 på Tiståad i Bärbo sn (Söd.) och begr. i Husby-Rekarne kyrka.6 G. 1683 23/9 m. ryttmästaren, friherre Fredrik Rosenhane, nr 29, f. 1653, † 1709. Tab. 2. Carl Gustaf (son av Erik Sigvardsson Kruse af Elghammar, friherre Kruse af Kajbala, Tab. 1), till Skagersholm i Finnerödja sn (Skarab.); student i Uppsala1 1662 4/11; kammarpage4; kornett vid livreg:t 1676 18/7; gick i utländsk tjänst och blev överstelöjtnant i ungersk tjänst; överste för Upplands tremänningskavallerireg. 1700 16/7; generalmajor av kavalleriet 1706 12/6; generallöjtnant 1720 14/3; överste för Västgöta kavallerireg. 1721 10/11; general av kavalleriet 1722 9/4; avsked 1731 3/4; † 1732 1/9 på Torp i Husby-Oppunda sn (Söd.) och slöt ätten på svärdssidan samt ligger begr. i Rosenhaneska graven i Husby-Oppunda kyrka, varest ett präktigt epitafium omtalar hans bragder. ’Han var en av konung Carl XII:s tappraste generaler samt skicklig partigängare och stor plundrare; blev vid Poltava fången och måste deltaga i tsarens segerintåg i Moskva; återkom ej ur fångenskapen förrän efter fredsslutet.’ — G. m. sin systers styvdotter Charlotta Catharina Falkenberg af Trystorp, dp 1667 7/3 i Stockholm, † 1745 (efter 29/10 men före
Originalsida 285

Tryck på bilden för att förstora.
Visa maskinläst text
Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.
KRUSE AF KAJBALA—VON KRUSENSTJERNA. 285 13/12)4, dotter av landshövdingen Henrik Falkenberg Vadsbro sn (Söd.), † 1732 13/19 och ligger jämte sin af Trystorp, nr 18, och hans 1:a fru Maria Spanheim. 19 gger j l man och hans 2:a fru begr. i Bielkenstiernska graven Barn: i Österhaninge kyrka (Sth.). — G. 1723 22/9 m. Erik, f. 1687; korpral vid Östgöta kavallerireg.; generalmajoren, friherre Göran Fleming af Liebe- sekundkornett därst. 1707 22/11; premiärkornett litz, nr 17, i hans 1:a gifte, f. 1687, † 1754. 1708 5/12; stupade ogift 1709 29/6 i slaget vid Pol- — tava [Lk]. ; Si , 2 1 Um. 2 . 3 Lå. Catharina Christina, f. 1689 16/7 på Lagmansö i m Blr Lå 4 At (RA). Sveriges Adel I s. 529. 5 C. a. Klingspor, 6 At (Sch. KRUSE aF VERCHOU, se KRUUSE AF VERCHOU. KRUSEBJÖRN, se CRUSEBJÖRN. Adliga ätten von KRUSENSTJERNA, nr 460. Adlad 1649 9/3, introd. 1650; grenar adopt. 1801 och 1805. Ätten adlades med namnet von Kruus, vilket dock vid introduktionen, då översten Lars Jespersson Cruus (sedermera friherre Cruus af Gudhem) protesterade häremot, ändrades till Krusenstiern. Den adlade Philip Crusius skrev sig senare von Krusenstiern, hans barn och barnbarn dels von Kruusenstiern och von Krusenstiern, dels Krusenstierna. Av de nuvarande formerna av ättens namn i Sverige, von Krusenstierna och von Krusenstjerna, antogs den förstnämnda av den adlades sonsons son Mauritz Adolf (Tab. 45), och den sistnämnda av dennes trenne sonsöner Carl Mauritz (Tab. 47), Gustaf Philip (Tab. 56) och Edvard Vilhelm (Tab. 59), medan de grenar, som bosatte sig i Estland (på vars riddarhus ätten inskrevs 1746 under nr 97) och Ryssland skriva namnet von Krusenstjern, von Krusenstiern och von Krusenstern. På den svenska grenen adopterades 1801 och 1805 två dottersöner till den ovan nämnda Mauritz Adolf von Krusenstierna, Mauritz Peter och Fredrik Vilhelm Grameen. — Ätten har bearbetats av majoren Philip von Krusenstierna, som härför anlitat sitt eget stora familjearkiv. Litteratur: [J. E. von Krusenstjerna ] Slägten von Krusenstjerna (1893). Baron Georges Wrangell: Genealogie der zur Estländischen Adelsmatrikel gehörenden Linien der Familie von Krusenstiern (1911). Tab. 1. Johannes Krause eller Crusius; pastor först i Gross-Örner i grevskapet Mansfeld, sedan i Rothenburg a. d. Saale; † 1558 22/2 i Rothenburg. — G. m. Anna von Reifferstein. Son: Johannes Crusius; fil. mag. ; pastor i Oberrissdorf 1575 22/12; diakonus vid S:t Nikolaikyrkan i Eisleben och pastor vid Katharinenstiftet i nämnda stad 1587; † 1616 23/3 och begr. 29/3 i Eisleben. — G. m. Barbara Kreijer. Son: Philip Crusius, adlad von Kruus, sedan von Krusenstiern, till Haggud i Rappels sn och Ahagfer i Jewe sn, båda i Estland; skrev sig 1654—1659 till Wiems i Jeglecht sn i Estland; f. 1597 1/5 i Eisleben; studerade i Leipzig; jur. utr. lic.; hovråd hos greven av Mansfeld; legat till Wallenstein i Prag 1621; gick i hertig Fredriks av Holstein-Gottorp tjänst 1622 och blev hertigligt råd »von Haus aus»; hertiglig kommissarie i Nord-Dithmarschen och såsom sådan flera gånger 1627 legat till de kejserliga generalerna, som då stodo i Holstein; gick i kejsar Ferdinand II:s tjänst och blev 1628 i maj kejserlig krigskommissarie i Wilster, Krempe och angrän- sande marskländer intill freden i Lübeck 1629; deltog på kejserlig sida i fredsslutet i Lübeck 1629; kejsar Ferdinand II:s legat till Italien 1630; Wal: lensteins legat till hertig Fredrik av Holstein-Gottorp 1632 i okt.; gick i hertigens av Holstein-Gottorp tjänst och blev 1633 i jan. dennes legat till Axel Oxenstierna i Halle; hertigens av Holstein-Gottorp legat till drottning Christina i Sverige 1633 i maj; samma hertigs legat till Ryssland 1633 i nov.—1635 i april och till Ryssland och Persien 1635 i okt.—1639 i aug.; holsteinsk resident i Reval 1640 4/6; lämnade hertigens av Holstein-Gottorp tjänst 1644 vid svensk-danska krigets utbrott; gick i svensk tjänst och tjänstgjorde utan lön vid estniska guvernementet och borgrätten i Reval; ingick i Schwarzenhäuptergillet i Reval 1644 1/11; assessor vid borgrätten i Reval 1648 18/12; adlad 1649 9/3 (introd. 1650 11/2 under nr 440, som sedermera ändrades till nr 460); stats- och assistensråd vid estniska guvernementet och förste assessor vid borgrätten i Reval 1651 5/2; erhöll 1651 31/5 och 1652 20/11 donation å tillsammans 25 hemman i Jääskis härad i Viborgs län i Finland; svensk kommissarie vid gränsregleringen mellan Ingermanland och Ryssland 1652—1653; kommerciedirektör i Estland och Ingermanland från 1653 1/1; tillika borggreve i Narva 1653 20/5; erhöll 1653 23/8 såsom allodial egendom godset Wiems i Jeglecht sn i Estland, men fick aldrig godset i besittning, utan återtogs det genom k. br. 1659 21/12; svenskt hovråd 1655 i juni; ega-
Ta med släktboken
Formulären skyddas av reCAPTCHA.



