Har du frågor? Vill du föreslå en berättelse? Har du uppgifter som kan förbättra berättelserna? Vill du ha hjälp med släktforskning? 

Kontakta mig då genast!

IGLABO · SläktbokenAdliga ätten nr 248
Ur det historiska släktarkivet

Koskull

Naturaliserad och introducerad 1638. Tavlan följer Koskull nr 248 och anknyter till släktens jordagods och historia i Livland.

Originalboksida ur tavlan för Koskull
Originalboksida 241.

Börja läsa här

Den här utgåvan innehåller hela originalsidföljden för den angivna tavlan i Elgenstiernas verk. Öppna en boksida nedan för att läsa namn, familjeförbindelser och händelser direkt i källan.

Hitta i originalet

Band 4, sidor 240–243: 4 sammanhängande originalsidor.

Originaltavlan · 4 boksidor

Läs släkttavlan

Alla sidor finns här på IGLABO. Maskintexten är ett läshjälpmedel och är inte korrekturläst.

Originalsida 240Koskull, originalsida 240

Tryck på bilden för att förstora.

Visa maskinläst text

Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.

240 VON KOSBOTH— KOSKULL.

Adliga ätten von KOSBOTH, nr 2187, †.

Natural. 1806 1/7, introd. 1808; utdöd 1870 29/11.

Att denna ätt skulle vara av samma stam som den urgamla thüringska grevliga ätten Kospoth, vilken förde

ett helt olika vapen, är icke sannolikt. Däremot kan med mera säkerhet påstås, att ätten von Kosboth är

identisk med en redan på 1330-talet i Mecklenburg känd ätt, som då ägde godset Cosbade vid Lübz. Huru-

vida filiationerna före den till Sverige inflyttade Johan Ernst von Kosseboth äro riktiga, har icke kunnat
undersökas.

Akim eller Joakim Kossebade,
till Torgelov i
Mecklenburg-Schwerin; nämnes 1545 ensam
av namnet i registret över den
bofasta adeln i Mecklenburg;
levde ännu 1586.

Son:

Adam Kossebade, till
Dummertsdorf; levde 1588. — G. m.
Elisabet Preen, † 1620.

Son:

Jurgen Ernst von Kossebade den äldre, till
Torgelov; hyllade 1609 mecklenburgska hertigarna
Adolf Fredrik och Hans Albrekt; var 1630 död.
Av hans arvingar infann sig ingen vid hertig
Albrekts av Friedland (Wallensteins) hyllning.

Son:

Georg Ernst von Kossebade den yngre, till
Torgelov; † 1680. — G. 1:o m. Elisabet Hedvig
Rickmansdotter von der Lancken; 2:o m. Ida Mangelsen,
som levde änka efter honom.

Son:

Paul Johan von Kosseboth, till Torgelov; f. 1664;
överstelöjtnant i holsteinsk tjänst och mistade
därunder högra benet; † 1719. Han försålde 1703
till lantrådet Didrik von Plessen det gamla
stamgodset Torgelov, vilket varit i släktens ägo från
början av 1400-talet. — G. m. friherrinnan Aurore
Durozé, av fransk härkomst, vilken dog 1719, kort
efter mannen.

Son:

Johan Ernst von Kosseboth, till Ivägsholm i
Ödskölds sn (Älvsb.); f. 1703 24/6 på Torgrlov; kom
i yngre åren på ett köpmanskontor i Göteborg;
rustmästare vid Västgötadals reg. 1734 12/1; förare
därst. s. å.; fältväbel 1737 8/1; adjutant 1742 12 3;
fänrik 1745 18/6; löjtnant 1749 22/2; stabskapten
1757 19/9; regementskvartermästare 1760 13 1;
kapten med kompani s. å. 7/10; avsked 1766 123; RSO
1770 28/1; † s. å. 21/3. Han var bland annat med i
pommerska kriget; avstod 1762 den 16 maj i
Stralsund sitt anspråk på Torgelov. — G. 1751 25/1 på
Bryne i Hjärpås sn (Skarab.) m. Catharina Ahlefelt,
f. 1721 17/11 på Bryne, † 1758 4/12, dotter av översten
Johan Ahlefelt, nr 850, och hans 3:e fru Christina
Kafle, nr 70.

Son:

Johan Adolf von Kosboth, natural. von Kosboth,
f. 1753 25/83 i Tydie sn (Älvsb.); volontär vid Väst.
götadals reg. 1762 27/2; rustmästare därst. 1767 3/11;
student i Lund 1769; e. fänrik vid nämnda reg. 1776
14/7; stabsfänrik 1777 13/5; stabslöjtnant 1779 19/10;
stabskapten 1784 7/12; sekundmajor 1792 10/5;
premiärmajor 1796 29/3; RSO 1797 1/11;
överstelöjtnant i armén 1799 18/12; natural. svensk
adelsman 1806 1/7 (introd. 1808 12/3 under nr 2187);
överstes avsked 1810 29/5; postmästare i Vimmerby
1818 30/12; † där 1832 7/11. Han bevistade 1789 och
1790 års fälttåg i Finland. — G. 1796 26/8 på
Degeberg i Rackeby sn (Skarab.) m. Agneta Catharina
Hummelhielm, f. 1773 19/7 på Södraholm i Adelövs
sn (Jönk.), † 1865 2/11 i Rumskulla prästgård
(Kalm.), dotter av ryttmästaren Hans
Hummelhielm, nr 1884, och Maria Catharina Douglies, nr 821.

Barn:

Ernst (Adolf?), f. 1797 20/5 på Rangtorp i Mellby
sn (Skarab.); förare vid norra skånska infanterireg:t
1814 13/6; fänrik därst. 1815 30/1; löjtnant 1819
15/12; avsked 1825 25/1; † ogift s. å. 16/3 i
Stockholm.

Adolfina, f. 1798 17/5, † 1799 19/1 på
majorsbostället Forstena i V. Tunhems sn (Älvsb.).

August Vilhelm, f. 1799 28/11 på Forstena;
rustmästare vid norra skånska infanterireg:t 1814 26/12;
fänrik därst. 1816 16/1; löjtnant 1820 20/12; kapten
1838 26/10; RSO 1846 23/11; major 1852 6/4;
överstelöjtnant och 1. major s. å. 6/5; avsked 1860 31/1;
† 1870 29/11 i Landskrona och utslocknade med
honom ätten på svärdssidan.

Sofia Maria, f. 1801 17/8, † 1802 16/9.

Regina Sofia, f. 1802 17/11 på Forstena, † 1895
17/6 i Vimmerby. G. 1835 9/8 m. kontraktsprosten,
kyrkoherden i Rumskulla och Hässleby församl:s
pastorat av Linköpings stift, fil. doktorn Johan
Christoffer Haag, f. 1797 3/11 i Linköping, † 1867
21/10 i Rumskulla prästgård.

Anton Reinhold, f. 1803 1/12 på Forstena;
rustmästare vid norra skånska infanterireg:t 1814 26/12;
avsked 1820 20/4; sergeant vid Värmlands reg. s. å.
28/4; fänrik därst. 1821 20/2; löjtnant 1823 18/12;
avsked 1837 11/8; † ogift 1864 5/8 på Årnäs i
Forshems sn (Skarab.).

Alexander, f. 1806 14/5 på Forstena, † 1809 28/6.

Johan Casimir, f. 1808 12/10, † 1809 27/5.

Adliga ätten KOSKULL, nr 248, †.

Natural. och introd. 1638; ättens siste manlige medlem upphöjd i friherrlig värdighet 1719 2/5.

Släkten Koskull hör till de icke få från Tyskland till Livland under 11- och 1200-talen invandrade släkter,
som togo namn efter i det nya fäderneslandet förvärvade län. Språkligt är namnet Koskull troligen liviskt och
det är i den under kolonisationsperioden av liverna bebodda norra delen av ärkestiftet Riga, den nuvarande
socknen Dickeln, som släkten först uppträdde och förvärvade ansenliga jordagods. Egendomarna Lappier,
Originalsida 241Koskull, originalsida 241

Tryck på bilden för att förstora.

Visa maskinläst text

Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.

KOSKULL. 241

Stumpen eller Koskullshof, Schujen, Pahlen och Seckendorf utgjorde släktens stambesittning. Den har
säkerligen gemensamt ursprung med ätten von der Pahlen, som förde samma vapen, tre sjöblad, och som uppträder
ungefär samtidigt och i samma trakt. Tidigast nämnd är den ärkebiskopliga vasallen Andreas de Koskele,
som i en urkund av 1302 26/5 kallas riddare. Under 1300-talet förgrenade sig släkten till de närbelägna stiften
(1389 25/4 nämnes Mauritius, Berend och Godeke Koskull i stiftet Dorpat och 1360 9/5 Andreas Koskull på
Ösel), men i ärkestiftet är den talrikast företrädd och hör redan omkr. 1400 till dess mest betydande
vasallsläkter. Den beklädde viktiga ämbeten (Brand Koskull var 1417—1420 fogde på slottet Treiden, Jakob
Koskull 1469 fogde på Kokenhusen) och innehade betydande jordagods, främst i Ubbenorm och kringliggande
socknar. Från Livland utgrenade sig släkten till Kurland och Estland, men vann i det senare landet aldrig
riktigt fotfäste, om än flera medlemmar av den livländska huvudgrenen där ägt jordagods. I Kurland
uppträder släkten första gången omkring år 1500, men denna gren utslocknade redan på 1700-talet. Den
senare mycket rikt blomstrande släkten Koskull i Kurland härstammar från Reinhold Koskull, som 1603
ditflyttade från Dorpattrakten. Hans descendenter förvärvade sig rätt betydande jordagods i trakten av
Grobin, Windau och Talsen och fortleva ännu i flera grenar. — De i Sverige introducerade ätterna leda sitt
ursprung från Brand Koskull d. ä., död före 1419 8/1. Hans söner Detlev och Jürgen Koskull erhöllo nämnda
dag egendomarna Napkull i Lemsals sn, Poikern och Kyrnekull i Ubbenorms sn och 1428 25/7 Saxeme i Roops
sn. Brand Koskull († 1487 ), med vilken den säkra släktkedjan begynner, är med all sannolikhet en son till
en av dessa bröder. — Redan före den naturaliserade Anders Koskull hade en medlem av släkten inflyttat
till Sverige och bosatt sig därstädes, nämligen dennes farbroder Jakob Koskull (Tab. 1). Även en annan
medlem av ätten, översten Casper Koskull, var ståthållare på svenska slott, nämligen Narva 1643 och
Ivangorod 1645. Från Otto Johan d. ä:s (Tab. 2) broder Andreas Koskull till Kulsdorf härstammar den
livländska gren, som nu fortlever i Finland. — Grenar, ehuru ej av den i Sverige introducerade ätten, äro
inskrivna på riddarhusen i Livland, Estland och Kurland under nris 33, 29 och 138, samt föra där barontitel.
En gren av dessa erhöll riksgrevlig värdighet 1803 21/8 och är intagen på livländska riddarhuset under nr
328 och å kurländska under nr 260. Efter denna grens utslocknande ärvde en annan gren av den
kurländska linjen med ryska regeringens bifall år 1898 grevetiteln, vilken dock går i arv blott som primogenitur. De i
Preussen immatrikulerade friherrarna Koschkull tillhöra en av ättens grenar i Kurland, där uttalet
Koschkull är rätt vanligt. Den preussiska grenen utslocknade 1921. [Medd. av baron J. Koskull, Borgå.]

Tab. 1. 4 Casper, † 1590. Se Tab. 2.
Henrik, † 1601 eller 1602. Se Tab. 3.
Brand Koskull, † före 1487
8;
/1. r» O
Son: Tab. 2.

Brand; avstod arvsrätten
till Napkull i Lemsals sn,
Livland, mot halva Saxeme i
Roops sn i nämnda land 1487
25/3; sålde Saxeme 1491 16/6;
levde 1514 men var † 1524.

Son:

Casper (son av Anders, Tab. 1), till Kulsdorf
och Lemsküll; var † 1590, stupade i kriget mot
ryssarna vid Salis.4 — G. m. Anna Aderkas,
som levde änka 1591.

Son:

Jürgen; var omyndig 1590; arvherre till Kuls-

dorf och Lemsküll 1621—1630; sålde Wyffhusen

Anders; köpte 1537 godset
Kulsdorf i Pernigels sn och 1545 Wyffhusen i
Lemsals sn; vice stiftsfogde i Ronneburg 1556;
var ärkebiskopligt råd och stiftsfogde på Treiden
1557—1563; levde ännu 1574. — G. före 1541 m.
Christina Noetken.
Söner:

Johan; ryttmästare i svensk tjänst; nämnes ofta
under krigen i Estland åren 1571—1590; erhöll
Pürgel i Jördens sn (Estland) av konung Erik
XIV i förläning 1568; sändes 1579 av konung
Johan i en beskickning till markgreven Georg
Fredrik av Brandenburg; var 1595 15/3 lantråd
i Estland; ägde Halljal och Undel i S:t
Katharina sn i Estland; levde ännu 1600 och är
troligen identisk med den Johan Koskull, som † i
Reval och begr. 1610 12/11 i Nikolaikyrkan därst.
Sonlös. — G. m. Anna Lode i hennes 2:a gifte (g.
1:o m. Johan von Rosen), dotter av Jörgen
Helmersson Lode.

Jakob; inflyttade till Sverige; jägmästare och
chef för viltskyttarna i hertig Karls hertigdöme
15791 och ännu 1594; hovjunkare hos hertigen
1584 och kammarjunkare 1596; i slottsloven och
befallningsman på Gripsholm, Räfsnäs och
Tynnelsö 1598 22/11; häradshövding på Åland 16061;
ståthållare över Skaraborg samt dess
underlydande län 1607 8/1; ståthållare på Nyköpings slott
1611 10/3; † sonlös före 1619. — G. m. Anna N. N.,
som efterlevde.

16—274262. Svenska adelns ättartavlor. IV.

1638; var † 1648. — G. troligen m.4 Anna Schilling,
som levde 1640.
Son:
Otto Johan, herre till Lemsküll 1649; överste.
— G. m. N. N. von Löwenwolde.
Son:
Otto Johan, friherre Koskull, f. 1680;
generalmajor; † 1728. Se frih. ätten Koskull,
nr 184, Tab. 1.

Tab. 3.

Henrik (son av Anders, Tab. 1), förvaltade
godset Kulsdorf för sin omyndige brorson Georgs
räkning 1590; levde 1599 men dog antagligen i pesten
1601 eller 1602 i Pernau. Med anledning av att han
slutit sig till hertig Carl konfiskerade polackerna
1602 7/6 Kulsdorf, som gavs till jesuitkollegiet; det
återgavs 1621 3/10 till Georg Koskull (Tab. 2) [4].
— G. m. Anna Schmöling, † i Pernau samtidigt med
mannen, dotter av Herman Schmöling och Gertrud
Schwartshoff.

Son:

Anders, natural. Koskull, till Maydellshof i
Kambi sn och Parzimois i Pölve sn, båda i
Livland, Knippelshof i Odenpäh sn, också i
Livland, vilket han erhöll av drottning Christina i
förläning 1653 26/10, samt Odensfors i Vreta
klosters sn (Ög.) och Bocksjöholm i Undenäs sn
(Skarab.), f. 1594; edelknab och kammardräng i hertig
Originalsida 242Koskull, originalsida 242

Tryck på bilden för att förstora.

Visa maskinläst text

Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.

242 KOSKULL.

Carls hov 1604; löjinant vid Jönköpings reg.;
kapten vid östgöta fotfolk 1622—16272; kapten vid
överste M. Teuffels utländska värvade
infanterireg. 16282; överste för Åbo läns reg. 1635 2/12—
16433 och för Västra Viborgs reg. 1643—16603;
natural. svensk adelsman (introd. 1638 17/1 under
nr 248); kommendant i Dorpat 1641; landshövding
i Dorpats län 1642 12/10; generalmajor 1654;
landshövding i Viborgs län 1656; avsked därifrån
1657 17/12; åter landshövding och kommendant i
Dorpat 1661 27/7; † där och begr. i stadskyrkan, där
hans 16 anors vapen uppsattes (levde ännu 1673
13/12, då han hade en process med Joh. Mönnings
arvingar ang. Knippelshof). Han skall ha blivit
slagen till riddare av drottning Christina. — G. 1:o
m. Maria Catharina Frankelin, † 1661 6/8 på
Bocksjönolm och begr. 1664 24/1 i Vreta klosters sn,
dotter av konung Carl IX:s kammarjunkare
Henrik Frankelin, natural. Frankelin, nr 48, och
Constantia, naturlig dotter av konung Erik XIV och
Agda Persdotter; 2:o 1663 2/2 i Dorpat13 m.
Magdalena Sofia von Kanne i hennes 3:e gifte (g. 1:o
m. sachsiska kammarjunkaren Casper Henrik
Taube, f. 1623, † 1646; 2:o m. Jost Henrik Taube).4
Barn:
. Henrik f. 1624; major; † 1656. Se Tab. 4.
. Herman, f. 1628 30/9. [13]
. Johan, f. 1629 25/8. [13]
. Carl Henrik, f. 1631 10/2. [13]

1. Anders, f.13 1632 8/7; student i Dorpat12 1643
28/10 och i Uppsala 1648 i maj7; kaptenlöjtnant vid
artilleriet; ogift ihjälstucken i Reval.

1. Anna, f.13 1633 13/10. G. 1647 m.14 lantrådet
Georg Stackelberg, till Kamby och Maydelshof,
f. 1623, † 1697.

1. Axel, f.13 1635 16/3; student i Dorpat12 1643
28/10; fänrik vid Åbo läns reg. 16505; kapten vid
J. C. De la Gardies reg. 16555; † ogift 1656 i Elbing
och begr. 1657 13/9 i Linköping.6

1. Gustaf, f. 1636; överste; † 1707. Se Tab. 5.

1. Constantia, f.13 1639 4/3, † i pesten och begr.
1657 11/8 i Viborgs domkyrka. G. 1657 m.
överjägmästaren Erik Boije af Gennäs, nr 16, i hans 2:a
gifte, † 1668.

1. Margareta, f13. 1641 11/2. G. m. majoren Bengt
Johan von Berg.

1. Maria, f. 1643 14/9. [13]

1. Erik, f. 1645; kapten; † 1705(?) Se Tab. 7.

m H H

Tab. 4.

Henrik (son av Anders den yngre, natural.
Koskull, Tab. 3), till Odensfors, f.13 1624 9/6; fänrik vid
Åbo läns reg. 16425; löjtnant vid livgardet 1645;
kaptenlöjtnant därst. 1646; kapten 1649; major vid
östgöta infanterireg. 16522; † 1656 22/1 i Elbing
och begr. 1657 13/11 i Linköping på samma gång
som en hans son och två hans bröder. Han gav
predikstol till Vreta klosters kyrka. — G. 1654 19/9
på Ryd i S:t Lars sn (Ög.) m. Maria Margareta
(Catharina) Klingspor i hennes 1:a gifte (g. 2:o m.
sin svåger översten Erik Boije af Gennäs, nr 16,
i hans 3:e gifte, † 1668), f. 1634, begr. 1667 3/3
i Åbo domkyrka, dotter av majoren Johan Gustaf
Klingspor, natural. Klingspor, nr 195 och Anna
Stiernfelt, nr 171.

Son:

/4

Carl, † ung och begr. 1657.

r

Tab. 5.

Gustaf (son av Anders den yngre, natural,
Koskull, Tab. 3), till Odensfors samt Freberga i
Motala sn och Ryd i S:t Lars sn (båda i Ög.), f.
1636 21/12 på Odensfors; student i Dorpat12 1643
28/10; kom i tjänst 1649; fänrik vid livgarder2
1655 13/3; fänrik vid riksskattmästarens reg. s. å.;
major 1658; e. o. bankokommissarie 1668 21/
överstelöjtnant och kommendant på Vadstena slont
1678; överste för ett reg. fotfolk; avsked efter
1689; † 1707 i slutet av året. ’Bevistade under
konung Carl X Gustafs polska och ryska krig
flera belägringar och drabbningar samt blev
fången. Råkade i en svår rättegång med
landshövdingen, frih. And. Lilliehöök och dömdes till
dryga böter; förärade 1673 en ljuskrona och 1676
predikstolen till Ledbergs annexkyrka (Ög.).’ —
G. 1:o 1661 12/2 på Ryd m. sin broders svägerska
och drottning Christinas hovfröken Anna Christina
Klingspor, f. 1636 17/5 i Dömitz i Mecklenburg,
† 1686 26/1 och begr. i Vreta klosters kyrka, dotter
av majoren Johan Gustaf Klingspor, natural.
Klingspor, nr 195, och Anna Stiernfelt, nr 171; 2:o 1688
5/2 på Säby i Vists sn (Ög.) m. Christina Elisabet
Natt och Dag, † 1717 30/1 på Odensfors, dotter av
kammarherren Carl Persson Natt och Dag, nr 13,
och hans 1:a fru Benedikta Posse, nr 14.

Barn:

1. Anna, f. 1664 10/2 på Ryd, † s. å. 12/2 och
begr. s. å. 17/2 i Vreta kloster.

1. Gustaf, f. 1665 3/3 på Ryd; musketerare och
pikenerare vid livgardet; fänrik vid C. G. Skyttes
dragonreg.; vid reg:ts reducering transp. till
drottning Ulrika Eleonoras livreg. i Malmö8 1682 1/5;
löjtnant därst. 1687 18/6; † 1690 25/6.

1. Maria, f. 1667 8/2 på Odenfors. G. 1686 26/5
m. majoren Erik Lünow, nr 373, i hans 1:a gifte.

1. Anders, f. 1668; löjtnant; † 1731. Se Tab. 6.

1. Christina Beata, f. 1677 10/10 på Odenfors, †
(eller begr.) 1695 14/6 i Vreta klosters sn.

2. Sofia Catharina, f. 1689.

2. Carl Johan, f. 1690, † 1704 och begr. 1705 14/1
i Vreta klosters sn (kallas då Carl Gustaf).

2. Charlotta Benedikta, till Freberga, f. 1691
30/9 i Vreta klosters sn, † 1785 23/6 på Freberga.
G. 1:o 1712 10/6 m. korpralen vid östgöta
kavallerireg. Nils Holm (Lejonholm), av en adlad men ej
introd. ätt9, f. 1691, † 1714; 2:o 1717 4/1 på Freberga
m. arrendatorn av kungsfisket i Motala Cornelius
Wetterström i hans 3:e gifte (g. 1:o 1688 m. Anna
Stenhammar, f. 1665, † 1690, dotter av
saltpetersjuderiinspektoren Nils Persson och Ingeborg
Persdotter; 2:o 1691 m. Catharina Persdotter i hennes 2:a
gifte, † 1708)10, f. 1668, † 1728 8/3 på Freberga;
3:o 1729 26/6 i Motala sn m. kaptenen vid östgöta
infanterireg. Anders Röberg, † 1735 28/8 på Freberga;
4:o 1745 28/4 på Norra Freberga m. löjtnanten Carl
Gustaf Ekerman, f. 1709, † 1769 3/10 på N. Freberga.

Tab. 6.

Anders (son av Gustaf, Tab. 5), till Stjärnevik
och Vada, båda i Oppeby sn (Ög.), f. 1668 5/5 på
Odenfors; förare vid bergsreg:t; fänrik vid
Kronobergs reg.2 1688 7/2; löjtnant vid fältartilleriet i
Jönköping2 1689 12/7; avsked 1694 27/5; † 1731 2/4
på Stjärnevik. ’Han anslog 1729 30/11 räntan av
frälsenemmanet Löt med utjord samt räntan på
1500 daler kopparmynt till stipendier för tvenne
piltar vid Linköpings skola samt testamenterade
Originalsida 243Koskull, originalsida 243

Tryck på bilden för att förstora.

Visa maskinläst text

Inte korrekturläst. Kontrollera namn, datum och släktled mot originalbilden.

KOSKULL. 243

Vada till sin kusin generallöjtnanten och
landshövdingen, friherre And. Koskull’. — G. 1697 efter
1/5 m. Catharina von Scheiding, f. 1662, † 1727 på
Stjärnevik och begr. s. å. 28/7, dotter av
överstelöjtnanten Otto von Scheiding, nr 71, och
Catharina Stake, nr 110.
Barn:

Anna Catharina, † ung 1705 31/3 på Stjärnevik
och begr. i Horns kyrka.

otto Gustaf, † barn 1705 23/9 på Stjärnevik och
begr. i Horns kyrka.

Tab. 7.

Erik (son av Anders den yngre, natural. Koskull,
Tab. 3), till Bocksjöholm i Undenäs sn (Skarab.);
f.13 1645 31/2; tjänade först som musketerare och
pikenerare vid överste Dellvigs reg., sedan som
pikenerare vid riksfältherrens livreg.; anhöll 1673 att
bliva löjtnant vid Älvsborgs reg.; kapten; † 1705(?)
— G. m. sin sysslings dotter Anna Maria
Gyllensvärd, f. 1642 29/10, begr. 1697 7/3, dotter av rytt-

mästaren Johan Gyllensvärd, nr 240, och Märta
Stierna, nr 77.
Barn:

Anders, friherre Koskull, f. 1677, † 1746. Se
friherrl. ätten Koskull, nr 160.

Johan; underofficer vid Nylands infanterireg.;
förare vid Västmanlands reg. 1703 i juni;
sekundfänrik därst. s. å.; premiärfänrik s. å. 1/7; löjtnant
1704 18/12; säges blivit kapten; † ogift [Lk].

Maria Catharina, † 1748 och begr. i Hömbs
kyrka (Skarab.). G. 1703 13/1 i Undenäs sn m.
ryttmästaren Erik Ulfsköld, nr 674, i hans 3:e
gifte, † 1712.

Märta.

Erik; sergeant vid Nylands infanterireg.;
sekundfänrik vid Västmanlands reg. 1701 30/1; löjtnant

därst.; stupade 1706 3/2 vid Fraustadt [Lk].

1 Sj. 2 KrAB. 3 J. Mankell, Finska arméns och
Finlands krigshistoria. 4 Medd. av baron J. Koskull, Borgå.
5 At(KrA). 6 At (RA). 7 Um. 8 Bar. 9 SK. 10 Öä. 11
Siebmacher, Waffenbuch, Der Adel des russ. Ostseepro
vinzen. 12 At (P.). 13 At (greve F. U. Wrangel). 14
Medd. av baron M. Stackelberg, Reval.

Friherrliga ätten KOSKULL, nr 160, †.

Friherrlig 1719 2/5, introd. 1720; utdöd 1746 19/12.

Anders Koskull,
friherre Koskull (son av
Erik Koskull, se adl.
ätten Koskull, Tab.
7), friherre och herre
till Ängaholm och
Spåningslanda, båda
i Aringsås sn (Kron.),
Fylleskog i
Rydaholms sn och
Gripenberg i Säby sn (båda
i Jönk.) samt
Stjärnevik och Vada i
Oppeby sn (Ög.), f. 1677 25/7 på Bocksjöholm
i Undenäs sn (Skarab.); musketerare vid
livgardet 1693; pikenerare därst. 1695 9/1; furir
vid Närkes och Värmlands reg. s. å.; fänrik vid
Västmanlands reg. 1700 23/3; premiärlöjtnant
därst. 1701 30/1; kapten s. å. 2/10; ryttmästare
vid södra skånska kavallerireg:t 1704 30/1; major
därst. 1708 10/5; överstelöjtnant vid norra skånska
kavallerireg:t 1711 31/1; överste för Benderska
dragonerna 1712 16/4; överste för konung
Stanislai av Polen drabanter 1713; överste för livreg:t
till häst 1717 4/4; generalmajor av kavalleriet
1719 28/4; friherre s. å. 2/5 (introd. 1720 under nr
160); överste för södra skånska kavallerireg:t 1723
21/5, landshövding i Kronobergs län 1729 27/2;
generallöjtnants titel 1743; † 1746 19/12 på Kronoberg vid
Växjö utan att efterlämna söner och slöt således
själv sin friherrl. ätt samt ligger jämte sin 1:a och sin
3:e fru begr. i Aringsås kyrka, som han på egen
kostnad lät ansenligen förlänga och där han lät göra
grav för sig och de sina uti tillökningen under koret
och altaret. Till samma kyrka har han även givit
klockor och predikstolen, på vilken ses Koskullska,
Strombergska och Taubeska vapnen. ’Han blev flera
gånger illa blesserad, nämligen vid Narva i ett
ben och en hand, vid Starasjanzara i bröstet av
tvenne kulor, av vilka den ena blev kvarsittande,

samt vid Stresov på Rügen, då han blev skjuten i
ett ben och stucken i sidan;” gjorde Ängaholm
till fideikommiss för sin måg, frih. And. Gust.
Koskull. — G. 1:o m. grevinnan Anna Catharina
Stromberg, f. 1697 18/2, † 1731 7/2 på Kronoberg och
jordfäst s. å. 4/5 i Växjö domkyrka, dotter av
k. rådet och presidenten Nils Stromberg, adlad
Strömberg samt friherre och greve Stromberg, nr
50, och friherrinnan Anna Catharina Fleming af
Liebelitz, nr 17; 2:o m. (friherrinnan) Eleonora
Sofia Palmfelt, som genast blev från honom skild
i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. överstelöjtnanten
Christer Mörner, nr 91, f. 1701, † 1768), f. 1709,
† 1745 i nov. på Mjöshult i Hjorteds sn (Kalm.)
och begr. s. å. 5/11 i Hjorteds kyrka, dotter av
landshövdingen (frih.) Johan Palmfelt, nr 1114,
och grevinnan Anna Catharina Lillie, nr 17; 3:o m.
friherrinnan Mariana Taube af Odenkat, f. 1705,
† 1749 i Växjö och begr. s. å. 28/10, dotter av amiralen
Fredrik Evert Taube, friherre Taube af Odenkat,
nr 110, och grevinnan Beata Elisabet Wrangel af
Adinal, nr 37.
Barn:

1. Nils Gabriel, f. 1720 25/7; antagen i
krigstjänst 1732 28/12; student i Uppsala2 1734 11/11
och i Lund3 1735 11/10; adjutant vid Smålands
kavallerireg. 1735 23/4; löjtnant därst. 1742;
störtade med sin häst i en pöl strax utanför Växjö
och † där ogift 1745 15/4 samt begr. s. å. 23/4 i
Växjö domkyrka och därefter nedsatt i Aringsås
kyrka.

1. En dotter, f. 1724 26/10 på Bäckaskog i Kiaby
sn (Krist.).

1. Anders Adam, dp 1725 27/11 på Bäckaskog,
† 1726 och begr. s. å. 13/3.

1. Anna Maria, f. tvilling 1728 21/3 på Bäckaskog.

1. Catharina Charlotta, f. tvilling 1728 21/3 på
Bäckaskog, † 1784 3/2. G. 1747 2/10 på Ängaholm
m. sin farfars sysslings sonson, ryttmästaren,
friherre Anders Gustaf Koskull, nr 184, f. 1727, † 1766.

Till alla släkter i Släktboken

Ta med släktboken

Ladda ner EPUB

Formulären skyddas av reCAPTCHA.

FLER BERÄTTELSER

KONTAKTA MIG

Har du frågor? Vill du föreslå en berättelse? Har du uppgifter som kan förbättra berättelserna? Vill du ha hjälp med släktforskning? 

Kontakta mig då genast!

ITALIENS GODASTE ESPRESSO

finns nu även i Sverige och går att köpa till ett mycket lågt lanseringspris, endast 2,50 kr per kapsel. Dessa kapslar är gjorda för Nespresso-maskiner. Du köper 50 kapslar och får 50 på köpet.

BESTÄLL NU

(Tidsbegränsat erbjudande, begränsat till 3 köp per person.)

 

INSTALLERA APPEN

NU FINNS HEMSIDAN SOM APP!

Ladda ner appen så läser du berättelserna enklare och har dem alltid tillhands.

Klicka på symbolen nedan för att ladda ner och installera appen.