”D. 17 T. Klart, nattfrost, samma gradtal som i går. Rydberg skjutsade Herr A. J. Petersson till Wårgårda hvarifrån han fortsatte resan på jernväg till Göteborg. Stenhuggaren J. Petersson Slättgren från Stockabo kom hit för att lägga förstugutrapporna samt stenfot till verandan vid nya byggningen. Jag var hos smeden Emil Svensson i Halla med bergborr för att få dem vässade. Potatisen togs upp.

(Titelbilden föreställer Ljurhalla tröskverksfabrik runt 1940)

Inte långt innan Ulrik von Schwartzenhoff dog 1821 anlade han ett tröskverk på Iglabo. Detta var det första tröskverket i trakten. Petter Ekmans, ägare till Gundlered Västergården, son Alexander gifte sig till Ryagärde. Förutom att vara bonde ägnade han sig åt tröskverkstillverkning.

Tröskverk från Ljurhalla Tröskverksfabrik. Foto Robert Svensson

Alexanders son Ivar lät bygga en regelrätt fabrik för att tillverka tröskverk på Ryagärde, bara några hundra meter från Iglabo där von Schwartzenhoff först byggt sitt.

Tröskverksfabriken i Ryagärde Ornunga, byggd av Ivar Ekman 1938. Byggnaden finns fortfarande kvar.

Anders Johan Pettersson föddes den 28 april 1825 i Äspered, som ligger mellan Borås och Ulricehamn. Föräldrarna hette Pehr Andersson och Annicka Johansdotter.

Han hade varit handlare och bodde på Iglabo i slutet av 1880-talet som hyresgäst. Han flyttade in från Ids församling i Norge den 18e november 1887 och flyttade ut till Bro församling i Bohuslän den 9e maj 1890. Medan han bodde på Iglabo gjorde han en resa till Bohuslän för att prova på att vara gårdfarihandlare där. Han lämnade Iglabo den 12e april 1889 och kom tillbaka den 4e september samma år.

Läs vår uppdaterade berättelse om handelsbodarna i våra bygder här.

Johannes Pettersson Slättgren föddes 1840 på Slätten under Nolgården i Kvinnestad. Han gifte sig 1878 men hustrun dog redan tre år efter bröllopet. De hann dock att få tre barn, Hilma Elisabet, Arvid Juliens och Emma. Emma dog endast tre månader gammal. 1889 när Johannes hjälpte till med stenfoten på verandan till undantaget på Iglabo levde Johannes ensam på gården i Stockabo.

Gården Halla delades 1720 och sen ytterligare en gång i slutet på 1800-talet. Emil Svensson hade köpt loss en hagmark från Kasper Andersson 1888. Den kallades Söderlund. Där bodde Emil med hustrun Ida Mathilda, som var från gården.

Emil uppodlade hela området, nybyggde allt, såväl boningshus som övriga byggnader. Han uppförde smedja och var sockensmeden i flera årtionden. Under tiden gjorde han dock avbrott då han ett par perioder vistades i Amerika.

Från första april 1909 tog Emil Svensson över jobbet som föreståndare för Ljurhallas poststation. Till sina övriga färdigheter hade han också förmågan att kunna skriva med båda händerna samtidigt.

Hans dotter Hilda övertog postsysslan från första januari 1915.

Anders Johan Pettersson föddes den 28 april 1825 i Äspered, som ligger mellan Borås och Ulricehamn. Föräldrarna hette Pehr Andersson och Annicka Johansdotter.

Han hade varit handlare och bodde på Iglabo i slutet av 1880-talet som hyresgäst. Han flyttade in från Ids församling i Norge den 18e november 1887 och flyttade ut till Bro församling i Bohuslän den 9e maj 1890. 1889, medan han bodde på Iglabo och Yllander skrev sin dagbok, reste Anders Johan till Bohuslän för att prova på att vara gårdfarihandlare där. Han lämnade Iglabo den 12e april och kom tillbaka den 4e september 1889.

Läs vår uppdaterade berättelse om handelsbodarna i våra bygder här.

◊◊◊—————◊◊◊

 

Denna text är copyright skyddad. ©Rolf Lundqvist 2024

Återgivning av texten helt eller delvis får endast ske efter avtal med Rolf Lundqvist

Betygsätt sidan!

Kommentera

Berätta vad vi kunde göra bättre. Lämna gärna din email adress

Missa ingen intressant berättelse från förr. Gå med i vår grupp på

HAR DU LÄST DEN HÄR?