DEN 20 APRIL

AMELIA OCH AMELIE

Fotot: Fru Amelie de Bronikowsky (dotter till konstnären Carl Stendahl), lantmätaren Fr. Bronikowsky, redaktör Gustaf R Petersson, direktör C J F Dillberg, fru Amelia Pagels, född Appeltofft, direktör konsul Nore Ambrosius, adjunkt J Odencrantz, häradshövding Odencrantz.

Kvinnonamnet Amalia (liksom varianterna Amalie, Amelie, Amelia och Amilia) är troligen en latiniserad form av gotiska namn som börjar på Amal- som betyder verksam.

Det äldsta belägget för Amalia i Sverige är från år 1646. På 1700-talet blev namnet populärt hos den tyska och skandinaviska adeln och fick sedan stor spridning under 1800-talet och kring förra sekelskiftet. Namnet blev sedan omodernt under större delen av 1900-talet, men har under senare år kommit att öka i popularitet igen.

Kvinnonamnet Amelie eller Amélie är en fransk form av namnet Amalia som betyder verksam. Det äldsta belägget för namnet i Sverige är från år 1786. Namnet var som populärast i Sverige under 1980-talet.

Det finns knappt tre tusen kvinnor som heter Amalia i Sverige och lika många som bär namnet Amelie.

DEN 20 MAJ

KAROLINA OCH CAROLA

Karolina Bock, född Richter, balettdansös (1792–1872)

Karolina, Karoline, Carolina, Caroline, Karolin, Carolin eller Karoliina är ett kvinnonamn, en femininform av latinska mansnamnet Carolus som kommer från det fornnordiska Karl som betyder karl eller fri man.

Namnet har använts i Sverige sedan slutet av 1600-talet. I slutet av 1800-talet var Karolina ett modenamn. Numera är Caroline en vanligare form än Karolina. Det finns knappt 40000 kvinnor som bär namnet Karolina i dess olika former i Sverige.

I södra Sverige har kortformen Karna varit vanlig. Två andra mycket vanliga varianter av namnet är Charlotte, Charlotta och Carola.

Carola eller Karola är ett kvinnonamn, en femininform av Carolus som är en latinisering av det fornnordiska namnet Karl. Namnet har funnits i Sverige sedan mitten av 1700-talet. Det var speciellt populärt på 1960-talet men har sedan dalat i topplistorna. Det finns knappt 10000 kvinnor som heter Carola i Sverige.

Karolinadagen var i södra Sverige en spridd märkesdag för linsådd. Lin var en betydligt mer vanlig gröda i bondesamhället än den är idag, eftersom linet användes till tyg. Bomull började användas mer allmänt först under 1800-talet.

DEN 20 JUNI

LINDA

Stortorps Handelsbod i Norrbyås, Örebro. Th fru Linda Andersson, Karin Lindstedt och en expedi.t Foto Theon Olsson 1930

Kvinnonamnet Linda är en kortform av namn som slutar på -lind, -linda eller -linde, exempelvis Belinda, Rosalinda, Melinda, Herolinda eller Sieglinde, som i de flesta fall har engelskspråkigt och från början tyskt ursprung. Slutdelen anses komma från fornhögtyskans lind som betyder 'mjuk' eller 'mild', en egenskap hos lindträ som gör det lämpligt att göra sköldar av då det bättre än annat trä fjädrar tillbaka stötar utan att gå sönder.

I nordisk folktro fanns lyckobringande lindormar och då lindblommor producerar mycket nektar gynnar förekomsten av lindträd produktionen av honung, en viktig ingrediens i mjöd.

Namnet Linda har också uppstått i romanska språk där linda är femininformen av "vacker" på spanska och portugisiska och femininformen av "ren" på italienska.

Kortformen blev populär i Europa slutet av 1700-talet, och har använts i Sverige sedan början av 1800-talet. Det var här länge ovanligt och fick sin första egentliga popularitetsperiod först på 1950-talet. Det stora genombrottet kom dock på 1970- och 1980-talet då namnet ökade tiofaldigt och tidvis var ett av de 3–4 vanligaste namnen på unga flickor. Det minskade sedan snabbt under 90-talet och finns nu inte längre bland de 100 vanligaste flicknamnen.

Det finns knappt 40 000 kvinnor som bär namnet Linda i Sverige.