”D. 9 L. Mulet på m. 10 gr. På f. m. småyrde. På e. m. halfmulet, var Kasper Petersson i Ljur Skatteg. här. Jag arbetade med klistring af böcker. På afton var Fr. Gustafsson på Iglabo här och kallade och stämde mig såsom vittne i mål emellan Ture Frantzich på Lommared kärande, och E. Rydberg på Iglabo svarande angående arfsräkenskaperna vid förmyndarskapet efter Mamsell Maria Kristina Kjellborg, hvilket förmynderskap innehades af E. Rydberg, och sköttes utmärkt väl, hvadan T. Frantzich, som nu ett par år processat med den saken, tappat såväl vid Häradsrätten som Hofrätten, och ämnar nu i sin förtviflan gå till kungs, ty han har en orättvis sak att föra, och är dessutom en person som gerna vill krångla vid tingen, och alltid tappa. Han var för något år sedan skyldig handlanden Karl Johansson i Wårgårda 14 kronor, och blef af honom fordrad för desamma men sade sig ej vara skyldig något, hvadan Karl Johansson lagsökte F. Det blef tingssak utaf, och F. fick till slut betala ut 108 kronor i stället för 14. Österberg var äfven uppe hos mig.”
Ornunga Lommared
”Mamsell” Maria Kristina Kjellborg var dotter till pastor Johan M Kjellborg i Nårunga. Hon var ogift, handikappad och hade inga barn när hon dog den 16 januari 1884. Hon hade bott som hyrande på ett flertal gårdar; bland annat på Västergården i Ljur, varifrån hon flyttade till Västergården i Nårunga och därifrån till Klockaregården i samma socken. När hon var 77 år gammal flyttade hon till Iglabo, en gård som hennes systerson och förmyndare Ernst Rydberg ägde. Två månader efter att hon kommit till Iglabo dog hon emellertid.
Hon hade inga direkta arvingar eftersom hon var barnlös, så de som skulle få ärva henne var hennes båda syskons barn. Syskonen var redan döda. Systern Anna Catharina hade varit gift med Carl Jakob Rydberg och de hade fyra barn, nämligen ovan nämnda Ernst Rydberg och hans tre systrar Maria Sofia Rydberg, som var gift med sergeant Thure Frantzich på Lommared i Ornunga, Sara Helena Rydberg, gift i Skog i Ornunga och Amanda Rydberg, som var inackorderad på det lilla torpet Nolhagen, eftersom hon var förståndshandikappad.
Brodern Erik Magnus Kjellborg var död sen nästan 50 år och även hans hustru Aurora Theresia Fredrika Westén. De i sin tur hade tre barn varav åtminstone dottern Augusta Lovisa Katrina fortfarande levde. Hon var alltså arvsberättigad efter Maria Kristina Kjellborg. Tillsammans med den äkta maken Lars Ulrik Öqvist hade hon fått 10 barn, varav 5 var i livet. Även dessa borde varit arvsberättigade.
Systerdottern Maria Sofia Rydbergs äkta make sergeanten Thure Frantzich, som hade innehaft kronohemmanet och sergeantbostället Lommared i Ornunga sedan mitten av 1800-talet och fram till dess att han friköpte stället under slutet av 1880-talet, hade såsom Yllander beskriver i sin dagbok för vana att gå till tings när han något gick emot honom, vilket även framgår av nedanstående berättelse:
På Simonsgårdens mark i Ornunga tog den sextioåriga Anders Magnus Andersson, född 1828, upp ett torp som fick namnet Mellomtorp. Anders var son till soldaten Anders Kröjts.
Anders hade här fått arrendera ett relativt lättodlat område, som låg väl till nära vägen. Han kom från ett ytterst fattigt hem och kunde inte spara något för bosättning. När han skulle bilda eget hem, hade han inte mer att börja med än sina tomma händer. Han gjorde då iordning en ”jordkula” på allmänningen vid Sundet nära Ornunga sjö. För att kunna behålla värmen måste kulan vara nedgrävd i jorden. Man grävde dock inte djupare, än vad som motsvarade hälften av den höjd man ville ha inne i kulan. Över gropens kanter murade man upp väggen med torv. Mot denna lade man den jord, som grävts upp, dels för att stödja muren och dels som isolering. Över torvmuren lade man takresningen, som bestod av kluvna slanor, varefter det hela täcktes med torv. På den tiden klarade man sig med ganska lite ljus, varför fönstret inte behövde vara så stort. Dörren var naturligtvis av trä, och ävenså gångjärnen. Brädgolv och tapeter fick man vara utan.
Frantzichs ägor
Vid skiftet på 1860-talet hamnade jordkulan på sergeantbostället Lommareds mark, som Ture Frantzich disponerade som tjänsteboställe. Sergeanten ville emellertid göra en större åker på denna relativt lättodlade mark. Han ville därför bli av med torparen och försökte med alla medel, bland annat genom att stämma Anders Andersson inför tinget med yrkande på vräkningsorder. Egendomligt nog blev sergeantens yrkande ogillat för vanligtvis var det oftast mycket svårt för fattiga torpare att få rättpå den tiden.
Anders tröttnade emellertid på alla trakasserierna, varför han lämnade sin jordkula, vilket han antagligen gjorde utan större saknad. Som minne av jordkulan vid Sundet hade Anders fått namnet ”Suntarn”. Detta namn fick han behålla under hela sitt nära hundraåriga liv.
Jakobina Eleonora Frantzich och Carl Fredrik Gustafsson 16/4 1880
Conrad Thure Frantzich brorsdotter Jakobina Eleonora tillsammans med maken Carl Fredrik Gustafsson kom att bli ägare till en av de tre gårdarna i Iglabo. Det var alltså hon som stämde Yllander som vittne angående kvarlåtenskapen efter den år 1886 avlidna Maria Christina Kjellborg. Hon begärde att Ernst Rydberg skulle vittna eftersom han var Maria Christinas förmyndare.
Den 27/2 1884 upprättades bouppteckning efter henne på Iglabo:
”systerdotter Maria Sofia, gift med f.d. sergeanten Ture Frantzich vid Lommared och systerdotteren Sara Helena gift med Henrik Andersson i Skog samt systersonen Ernst Rydberg på Iglabo, hos hvilken den aflidna var boende, och med döden aflidit den 16 sistlidne januari, Frånvarande arftagare, systerdotteren Amanda Rydberg, som i följd af sinnesjuklighet är inackorderad hos Johannes Olofsson i torpstället Nolhagen; ock sterbhus delegarne efter en afliden broder Erik Magnus Kjellborg till som enligt ett handbref ifrån hans Enka Therese Kjellborg til numera aflidna Marie Christina Kjellborg af den 25 augusti 1835, som innehåller, att hennes man E M Kjellborg aflidit i Stockholm, Horntullsgatan i Gevaldiger Engströms hus den 20 mars 1835, och efterlemnat med nämnda enka 3 tre stycken sammanaflade barn vid namn Hilda Maria då 5 år, Augusta Lovisa 2 år, Selma Therese Elisabet 8 månader gamla. Sedan har ingen underrättelse från nämnde slägtingar erhållits. Ernst Rydberg hos hvilken den aflidna dödt, och för hvilken han varit förordnad till förmyndare anser sig skyldig att uppgifva den aflidnas tillgångar och skulder såsom de vid hennes dödstillfället befans, och blef i ofvantecknade arftagares närvaro uppgiften och värderingen som härefter tecknat är.”
Brodern Erik Magnus Kjellborgs barn eller barnbarn hade alltså inte låtit höra av sig i anledning av arvet och därför skulle systern Anna Catharinas barn få ärva allt.
Bland tillgångarna märks framför allt en vävstol, en spinnrock, glasögon, en rullstol, 2 kappor, 8 klänningar och kontanta tillgångar enligt förmyndaren Ernst Rydbergs uppgifter 4588,05 kr per den 2/10 1883. Hennes skulder begränsades till små belopp till handelsbodarna, skatter och förmyndararvode till Ernst Rydberg, totalt 150 kr. Hon hade ett överskott på 4626,94 kronor, vilket motsvarar över 100.000 kronor i dagens penningvärde.
En furir Alfred Puke gjorde gällande att hans barn hade rätt till en del av arvet, genom ett testamente upprättat 20 år tidigare:
”Genom ombud lät furiren A Puke till uppteckningen genom afskrift förevisa ett af aflidna Mamsell M C Kjellborg den 4 januari 1864 upprättat testamente innehållande att hans barn: Hjalmar Herbert och Axel Emil skulle efter Kjellborgs död erhålla 100 kronor hvardera.
1864 bodde Alfred Puke tillsammans med sin hustru Eva Christina Wennersten, som var kusin till Maria Kristina Kjellborg, och de båda pojkarna Hjalmar Herbert, som då var fyra år och Axel Emil som bara var två år gammal på Västergården i Ljur,
Runt 1864 när testamentet skrevs bodde Maria Kristina Kjellborg hos Alfred och Eva Kristina på Västergården i Ljur och det var kanske då som mamsell Kjellborg ville testamentera en del av sina tillgångar till Alfred och Kristinas båda pojkar.
Det skulle emellertid visa sig att detta testamente ogiltigförklarades av ett senare testamente:
Ernst Rydberg på Iglabo föreviste ett af aflidna mamsell Maria Christina Kjellborg den 25 januari 1873 upprättat testamente, som utvisar huru hennes efterlemnade qvarlåtenskap skall användas, och tyckes det förstnämnda testamentet derigenom vara årterkallat. Uppvisandet häraf betyga som ovan
A Bengtsson i Nolhult Petter Olofsson i Frälsegården”
Hur detta testamente ser ut framgår inte av bouppteckningen, men vi kan utgå ifrån att det inte var gynnsamt för Maria Sofia Rydberg och hennes maka Ture Frantzich eftersom de vill överklaga testamentet.
