"D. 6 Fr. Mulet. Bakade frun och Hulda."
Julbak i Hudene 1903. Foto Gustaf Ewald
Julens största raritet i brödväg var vörtbrödet, som bakades av vört från julbrygden och siktat rågmjöl. Bilden visar hur man i åren omkring sekelskiftet gräddade jullimpor i gården Grimstorp, Hudene 1903.
Om jul skulle barnen ha en kaka av varje sorts bröd, som bakats. På julaftonen lades dessa kakor upp i högar, en hög för varje barn. Var barnen endast ett par tre stycken, kunde deras ”julahöja” (julhögar) få plats på innersidan av det stora bordet, mera vanligt var dock att de lades upp på ett särskilt bord. Hade barnen sina far- och morföräldrar i livet, brukade de få ”julakaker” (julkakor) även från dessa.
Julhögarna kunde på så sätt bli ganska stora. Den största kakan lades underst, sedan lades de andra kakorna ovanpå den, allt eftersom de var stora till. Julhögen fick på så sätt formen av en kon. överst på högen lades en kaka, som speciellt hörde julen till, nämligen den så kallade ”borosa” (borosen). Den bakades av två utrullade fingertjocka degämnen, vilka lades i kors, varefter degsträngarna rullades samman till fyra rundlar. Ett annat namn på detta julbröd var ”firajulingen” (fyrhjulingen) eller ”vangen” (vagnen). Någon gång hörde även en pepparkaksgubbe till julhögen; den ställdes då som prydnad överst på högen.
