”D. 1 Th. Klart, lugnt, 25 gr. varmt. Var jag i Långaredsboden och hemtade tidningen Idun, samt köpte snus. Gustaf Petersson håller på att inreda nya ladugården. August lade taket i stora rummet i nya byggningen. Rydberg arbetade äfven med inredningen i nya ladugården. Fru Rydberg bakade.”
Okänd familj någonstans i Foss vid Munkedal. Foto Oscar Färdig Bohusläns museum.
Fantastiskt vackert foto på ett välskött torp och en stolt familj
Vid Hästhagen på lglabo mark var på 1820-talet tre torp med respektive innehavare Anders Andersson och hans hustru Gunilla Andersdotter, Anders Glader och hustrun Johanna Jonasdotter och Andreas Andersson, med hustrun Karin Andersdotter. Två av torpen återgick till stamhemmanet redan under mitten av 1800-talet.
Det tredje torpet övertogs på 1860-talet av Gustaf Pettersson och hans hustru. Gustaf var en rask byggnadssnickare, varför två dagsverken per vecka var ganska dyrt arrende för det lilla torpet.
Iglabo gård delades första gången 1850 under den tid då Andreas Larsson ägde den. Andreas var ägare nummer 18 till gården och den siste som ägde hela innan den delades.
Han sålde ena delen till Gustaf Larsson från Ryagärde. 1857 sålde Andreas sin del till Ernst Johan Rydberg och byggde en undantagsstuga åt sig själv på kullen väster om sjön. Det var på denna kulle som Alexander Archibald Igelström (använde namnet Harald Bengtsson när han presenterade sig) bodde några månader sommaren 1872. Läs denna fantastiska historia här.
Gustaf Larsson i sin tur lät dela sin del av gården 1876 och överlät den ena delen till sonen och hans hustru.
Abraham Winka berättar i sin bok ”Iglabo en gårds historia” att ”Ägaren till Iglabo gård vid den här tiden var utnyttjade torparens yrkesskicklighet genom att dela gården och bygga helt nya hus på den ena halvan. Då torparen inte fick någon betalning blev byggnadskostnaden låg.”
Det är dock oklart vilka hus han byggde eftersom han bodde på Hästhagen mellan 1861 och 1867. Den första delningen skedde 1850 och den andra 1872, så det är troligtvis inte någon av dessa. Däremot lät Ernst Rydberg kapa Iglabos mangårdsbyggnad 6 meter i mitten på 1860-talet för att sälja det fantastiskt fina ekvirket till möbelsnickerier.
På grund av sin skicklighet tjänade Gustaf inte så litet, varför det rådde relativt välstånd i hemmet.
Gustafs hustru dog medan deras enda dotter, Selma, var liten. Dottern fick därför tidigt sköta hemmet medan fadern var borta. De fick även dra försorg om Gustafs gamla mor, som var sängliggande i många år.
Då Gustaf lagt undan så mycket att han kunde köpa något eget, köpte han en mindre hemmansdel Ödegärdet i Nårunga, omkring år 1886, varefter husen i Hästhagen revs ner.
Gustaf fortsatte dock att arbeta med att snickra på Iglabo och det var han som byggde Rydbergs undantagshus året 1889.
◊◊◊—————◊◊◊
