Hand

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

480 HAMMARSTIERNA, HAMMARSTRÖM, HAND.

utkommenderad till Tyskland; deltog 1671 bland

adeln i landskapsmötet i Helsingfors; † 1680 2/3

och begr. i Esbo kyrka, där hans vapen uppsattes.

— Hans gifte är okänt [Rf].

Döttrar:

Margareta, † 1697 före 8/53 på Gräsa och begr. i

Esbo kyrka. G. 1670 i okt. m. kaptenlöjtnanten

Erik Hüttner, begr. 1687 16/10 i Esbo kyrka.

Sofia, levde 1709. G. m. löjtnanten Hans Lund.

Beata, † 1691 på Kärras i Kyrkslätts sn och

begr. i koret i Kyrkslätts kyrka. G. m. fältväbeln

Gustaf Bogg, nr 521, i hans 1:a gifte (g. 2:o 1695 27/14

i Vichtis sn m. Margareta Hästesko-Fortuna,

† 1704, dotter av löjtnanten Gustaf Hästesko-

Fortuna, nr 286, och Agneta Margareta Ljuster,

nr 111).

Adliga ätten HAMMARSTRÖM, nr 1068, †.

Adlad 1684 25/11, introd. 1686; utdöd 1699 21/6.

Anders Stensson; bergsman

i Linde.

Son:

Sten Andersson; var tionde-

skrivare i Lindes bergslag 1618;

befallningsman eller härads-

fogde i Nora och Lindes fög-

deri 1633 i nov.; tillika berg-

mästare i Nora, Lindes och

Värmlands järnbergslager med

Lerbäcks sn i Närke 1637 14/2;

avsked från häradsfogdetjänsten 1641; Lindes

stads första borgmästare 1645 10/11, vilken be-

fattning han dock avträdde 1652 till förmån för

sin son Anders Stensson; † 1665 25/5 och begr. i

Lindesbergs. kyrka, till vilken han skänkte en natt-

vardskalk av silver 1659 och hans arvingar en

större ljuskrona av mässing med 30 armar 1678 [1].

— G. 2:o m. Elisabet Svensdotter, f. 16041, begr.

1678 9/6 i Lindesbergs kyrka.1

Son:

2. Johan Stensson, adlad Hammarström, bruks-

herre till Forsmark och Berkinge, båda i Forsmarks

sn (Sth.), samt Ölsboda i Nysunds sn och Kortfors

i Karlskoga sn (båda i Ör.); f. 1632 28/12 i Linde;

först bokhållare på holländska handelskontor; sedan

1656 förvaltare av Forsmarks bruk i Roslagen; adlad

1684 25/11 (introd. 1686 under nr 1068); † barnlös

1699 21/6 och slöt således själv sin adl. ätt, jord-

fästes 1700 16/1 i Forsmarks kyrka samt ligger

jämte sin fru begr. i Valö kyrka, varest deras grav-

sten och hans vapen synes och till vilken kyrka han

för sin gravs underhåll lät giva en summa pennin-

gar. Efter honom gavs i testamente till Forsmarks

kyrka en silverkanna, tecknad med hans och hans

frus vapen och namn samt årtalet 1700. ’Han

vinnlade sig mycket om handeln och bergsverket

samt byggde bland annat Ölsboda hammare.’ —

G. 1663 10/3 m. Anna de Besche i hennes 1:a gifte

(g. 2:o 1703 m. hovkansleren Johan Berg, adlad och

friherre Bergenhielm, nr 103, i hans 3:e gifte,

f. 1629, † 1704), f. 1642, † 1709, dotter av bruks-

patronen Gerard Gillisson de Besche, till Forsmark

(fader till Georg och Daniel de Besche, natural.

de Besche, nr 944) och hans 2:a hustru Margareta

von Emerssen.

1 J. Johansson, Noraskogs arkiv I (1889—1891).

Adliga ätten HAND, nr 59, †.

Gammal frälsesläkt; introd. 1625; utdöd före 1656.

Första gången handen som sköldemärke veterligen förekommer i en bevarad medeltidshandling är i ett

pergamentsbrev av den 1 maj 1400, vari en Atte Pedarson i egenskap av vittne med sitt namn och vapen,

en hand, bekräftar en pantförskrivning av en gård i Köping. Hans släktskap med den introducerade ätten

är visserligen icke bevislig, ehuru hans förnamn, sammanställt med namnet på ätten Hands äldsta stamgods

Attorp, eller enligt den ursprungliga namnformen Attetorp, möjligen skulle kunna giva anledning till miss-

tanke om ett samband. Ej heller finnes någon bevislig släktskap mellan denna ätt och den »min och riksens

älskelige troman » Nils Pedersson, vilken den 17 mars 1508 i Vadstena av riksföreståndaren Svante Nilsson

Sture erhöll frihet och frälse på sina gods och gårdar och till vapen en vit hand i rött fält. Denne Nils Peders-

son upptages på riddarhusstamtavlan såsom broder till nedanstående Håkan Pedersson (Tab. 1), ehuru en

dylik släktskap är fullständigt okänd för äldre genealoger. Vapnen äro för övrigt väsentligt olika, i det Nils

Pederssons visar en vänsterhand — med tummen åt höger — medan handen i Håkan Pederssons vapen är

en högerhand i blått fält. (Båda vapnen hava handens flatsida vänd framåt, vadan avbildningen i vapen-

böckerna av Hand-ättens vapen med en bakvänd hand är oriktig.) Ätten har haft sitt ursprungliga hem-

vist i Kinds härad, där den åtnjutit gammalt frälse och varit nära lierad med dess förnämsta

frälsesläkter [13].

och hans 1:a fru Ingrid Bengtsdotter (Vinstorps-

ätt).

Son:

Håkan Pedersson, till Attorp i Säms sn, Årem i

Dalstorps sn, Trantorp i Örby sn, m. m. (alla i

Älvsb.); beseglade13 jämte sin svåger, häradshöv-

dingen i Kind Knut Håkansson (Tun) tvenne av

denne utfärdade pergamentsbrev, dat. Götåkra

Tab. 1.1

Peder Håkansson; väpnare; nämnes bl. a. i en

handling, dat. Länghem (i Kinds härad) 1488 11/8

jämte sin svåger riksrådet Arvid Knutsson till

Torpa m. fl. — G. m. Karin Gustafsdotter, dotter

av riddaren och riksrådet Gustaf Olofsson till

Tofta och Erikstad, av den äldre Stenbocksätten,

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

HAND. 481

1514 26/2 och s. å. 26/3; erhöll

1521 20/3 fastebrev på gården

Bulem i Kinds härad, som

han köpt av konungens fogde

Staffan Bagge13; uppräknas

regelbundet under 1520-talet

bland den rusttjänstgörande

Västgötaadeln; erhöll2 1525

13/5 i förläning av konung

Gustaf Limmared i Tranemo

sn (Älvsb.) och andra gårdar,

som väpnaren Lasse Nilsson

Skume haft som län av kronan; bevistade riks-

dagen i Västerås 1527; levde ännu 1529, men var

sannolikt † 1531 14/8, då annan person erhöll ovan-

nämnda förläning. — G. 1:o före 1514 m. Christina

Håkansdotter, dotter av väpnaren Håkan Karlsson

(Tun) till Attorp och Erikstad, som i vapnet förde

en upprättstående halvmåne emot tvenne stjärnor,

och Ingrid Knutsdotter (Drake af Intorp, nr 82);

2:o m. N. N.

Barn:

1. Gertrud Håkansdotter, † 15853, 14 dagar före

jul, på Villnäs i Villnäs kapellförsaml. i Finland

och där begr.3 1586 19/1. G. 1544 29/12 på Stockholms

slott, då konung Gustaf höll bröllopet, m. riddaren

och riksrådet Herman Fleming (nr 4), † 1583.

1. Knut Håkansson; fältöverste; † 1565. Se

Tab. 2.

1. Brita Håkansdotter. G. omkr. 1540 m. slotts-

loven Jöns Bosson (Oxehufvud, nr 102).

2. Barbro Håkansdotter, till Röll i Bredareds sn

(Älvsb.), varest hon levde änka 1574. G. 1:o m.

häradshövdingen Olof Mattsson Kafle (nr 70); 2:o

m. K. M:ts köpman för Västergötland, Dal och

Värmland Harald Larsson i Lödöse, en ofrälse

ämbetsman, som, antagligen på grund av sitt

frälse gifte, hade konung Gustafs brev att besitta

frälsejord.13

Tab. 2.

Knut Håkansson (son av Håkan Pedersson, Tab.

1), till Attorp och Årem, Måssaberg i Åsle sn,

Hannarp i Örby sn, Mårhult och Flohult i Holts-

ljunga sn (alla i Älvsb.), Vret i Odensjö sn och Dör-

arp i likan. sn (båda i Kron.) samt Hagelsrum och

Ekenäs i Målilla sn (Kalm.), m. m.; knekthövids-

man för 400 västgötaknektar2 1555 20/9, med vilka

han deltog i ryska kriget s. å. och 1556; fogde

över Sunnerbo härad2 och tillika över kyrkoland-

borna i Västbo härad 1556 15/9; befallningsman

över Sunnerbo 1558 5/3—s. å. i dec.2; underskrev

bland adeln konung Gustaf I:s testamente1 1560

30/7 och ständernas bevillning 15614; innehade 1563

—1565 flera viktiga befäl i kriget mot Danmark;

överbefälhavare (fältmarskalk) för samtliga ryt-

tarefanor i Småland 1564 i juni13 och fältöverste

för ockupationsarmén i Blekinge s. å. 12/9; åter

fältmarskalk i Småland 1565 i april; fältöverste

för den häravdelning, som i aug. s. å. inryckte

i Halland med uppdrag att intaga Varberg, vil-

ket uppdrag fullbordades s. å. 15/5; stupade s. å.

20/10 i slaget vid Axtorna, där han anförde en divi-

sion av fotfolket, samt begr. i Handska släktens

gravkor i Gällstads gamla kyrka (Älvsb.).5 Hans

konstnärligt utförda gravsten med hans bild i

pansarrustning finnes bevarad i Gällstads (nya)

kyrka. Han var en av de mest framstående fält-

overstarna under nordiska sjuårskriget; utkäm-

pade en ärofull strid mot den danska huvudarmén

2

31—262220. Svenska adelns ättartavlor. III.

under Daniel Rantzau vid Tofta bro 1564 26/7,

ehuru han slutligen måste vika för den flerdubbla

övermakten; besegrade i grund en dansk styrka

vid Falkenberg 1565 13/10 och ödelade staden; er-

höll till belöning för sina bedrifter det gamla

folkungagodset Hagelsrum till evärdlig ägo för sig

och sin ätt. — G. omkr. 15501 m. Märta Arvids-

dotter, † omkr. 1595, dotter av väpnaren Arvid

Olofsson Drake, af de s. k. Västbo-Drakarne, som

i vapnet förde en flygande drake, och Brita Pe-

dersdotter (Hård af Segerstad, nr 17).

Barn:

Carin. G. före 1580 m. ryttmästaren Peder

Månsson Stierna (nr 77), † 1615.

Håkan; ståthållare; † 1633. Se Tab. 3.

Arvid Knutsson Drake, landshövding; upptog

sitt mödernenamn, men behöll sitt fädernevapen.

Seadl. ätten Drake af Ha gels r u m,

Ta b. 1.

Brita, till Måssaberg; † 1608 i okt. och ligger

jämte sin man begr. i Åsleds kyrka (Skarab.).

G. 1590 13/9 på Stockholms slott, då konung Johan

III höll bröllopet, m. riksrådet Nils Andersson

Lilliehöök (af Fårdala, nr 1) i hans 1:a gifte, f. 1561,

† 1618.

Bengt; ståthållare. Se Tab. 5.

Lars; † 1590; skall hava blivit avlivad på Stor-

torget i Stockholm för dråp å hövidsmannen Joen

Gisleson1; hans gravsten med hans bild i pansar-

rustning fanns ännu på 1860-talet på Klara kyrko-

gård.

Beata (f. 1563 1/47), † ogift och hölls arvskifte

efter henne 1642 29/1 i Stockholm.1

Anna. Hon och systern Beata fingo 1607 19/7 och

1614 8/2 förnyelse på deras moders förläning Ekenäs

och Mörhult i Målilla sn (Kalm.), att besitta så

länge de levde ogifta; arvskifte efter henne hölls

på samma gång som efter systern Beata 1642 29/1

i Stockholm.1

Christina, † 1591 16/2 och ligger jämte sin man

begr. i Jäders kyrka (Söd.), under en gravhäll med

deras uthuggna vapen. G. 1584 27/9 på Hagels-

rum12 (morgongåvobrev) m. slottsloven på Stock-

holm Erik Mattsson Körning (nr 67), i hans 1:a

gifte, † 1599.

? Knut Knutsson, var 1602 ryttmästare för en

fana smålandsryttare [13].

Tab. 3.

Håkan Knutsson Hand (son av Knut Håkansson,

Tab. 2), till Bjerkenäs och Vret i Odensjö sn,

Rangelsbo och Själsarp i Unnaryds sn (alla i

Jönk.), Ekenäs i Målilla sn (Kalm.), m. m.; var

den förste av ätten som efter vapnet kallade

sig Hand; ståthållare på Kronobergs slott med

Allbo m. fl. härad i Småland 1588; underskrev

1589 5/9 i Reval det rådslag med böneskrift,

som då överlämnades till konung Sigismund i rå-

dets, adelns och krigsbefälets namn13; var 1591

häradshövding i Södra Vedbo härad13; underskrev

Uppsala mötes beslut 159313; † 1633 på Vret10

och begr. i eget gravkor i Odensjö gamla kyrka, där

ett epitafium över honom och hans fru fanns ännu

i mitten av 1760-talet.13 Arvskifte hölls efter honom

1634 10/1 mellan de då levande barnen Carin, Sofia,

Johan och Elisabet.13 — G. 1585 eller 1586 m.

Virginia Eriksdotter, f. 1559 1/1 på Kalmar slott,

† 1633 efter mannen; hon blev 1566 av sin fader,

konung Erik XIV, tillbuden till gemål åt ryska

storfursten Ivan Ivanovitj, var naturlig dotter av

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

482 HAND.

konung Erik XIV och Agda Persdotter. Virginia

Eriksdotter erhöll 1585 7/5 av konung Johan sex

gårdar i Västergötland och 1589 14/4 av hertig Carl

fem hemman i Vadsbo härad (Skarab.).

Barn:

Catharina, f. på Bjerkenäs; levde änka 1646;

begr. i Levene kyrka (Skarab.). G. 1615 m. lands-

hövdingen Johan Henriksson, adlad Rytter (Reuter

af Skälboö, nr 158), f. 1585, † 1644.

Knut, till Bjerkenäs; deltog som ryttmästare i

slaget vid Kirkholm 160513; ryttmästare för en fana

livländska besoldningsryttare, med vilka han 1611

—1613 deltog i Kalmarkrigeté, där han särskilt

utmärkte sig vid Högsby och Säby bro juni—juli

161213; ryttmästare för Kalmarfanan av Smålands

ryttare 1613 20/72 och erhöll i Sammanhang härmed

i förläning tolv gårdar i Bolmsö och Unnaryds

snr; övergick med sina ryttare sommaren 1613

till Estland och deltog i Pontus de la Gardies ryska

fälttåg; ogift mördad i början av år 1614 vid Rugils

i Ryssland, dit han avsänts som svensk legat;

begr. i Revals domkyrka [13]. ’Medan han 1611 låg

på Öland mot danskarna, sammanskrev han en

liten bok, kallad: »Sverdz-Bref, thet är en Christe-

lig Skjöld, med hvilken hvar och en gudfruchtig

Krijgzman dageligen sig skall beväpna», och vilken

han dedicerade till kronprinsen Gustaf Adolf.

Boken blev 1643 och 1671 omtryckt 1 Stockholm.’

Sofia, levde 1634. G. m. överstelöjtnanten Balt-

zar von Neüman, natural. von Neüman, nr 259.

Arvid, till Olshammar i Hammars sn (Ör.) med

underlydande över 50 hemman, vilket gods han och

brodern Erik 1621 fingo dels i jordabyte, dels i

donation av Gustaf II Adolf, samt Burkhof i Liv-

land13; page hos prins Frans Albrekt av Mecklen-

burg; underofficer vid prins Mauritz’ av Nassau

livgarde i Nederland; återvände till Sverige 1615;

löjtnant vid livgardet 1616; var 1619 ryttmästare

vid svenska adelsfanan13; överstevaktmästare och

kapten vid Östgöta infanterireg. 16208; överste

1621 för det då nybildade andra östgötareg:t om

åtta kompanier och övergick på sommaren s. å.

med sitt reg. till Livland och deltog där i Rigas

eröfring; † ogift s. å. på senhösten i Riga av

pesten.[13] Han erhöll 1615 14/11 i avräkning på

sin lön räntan av åtskilliga hemman i Småland,

som hans avlidne broder Knut förut haft.

Erik, till Olshammar; page hos hertig Frans

Albrekt af Mecklenburg; underofficer vid prins

Mauritz? av Nassau livgarde i Nederland; löjt-

nant vid Smålands fotfolk 1615; löjtnant vid liv-

gardet efter brodern Arvid 1617 14/9; kapten därst.

1618; häradshövding i Uppvidinge härad s. å.;

major 1621; överstevaktmästare 16228; överste-

löjtnant vid Östgöta infanterireg. 16258; introd.

1625 å ättens vägnar under nr 59; överste för

allt fotfolk i Östergötland 1628 14/6; övergick

i juni 1631 med sitt reg. till Tyskland; chef

för den s. k. svenska brigaden, bestående av Öst-

göta, Jönköpings och Skaraborgs reg:ten, s. å.;

† ogift 1632 30/8 i Ingolstadt på grund av sår, er-

hållna vid angreppet mot Wallensteins läger å Alte

Veste vid Nürnberg, och begr. s. å. 17/10 i S:t Annas

lutherska kyrka i Augsburg. Han var en av Gustaf

II Adolfs mest utmärkta fältöverstar; tog som bri-

gadchef en ärofull del i slaget vid Breitenfeld 1631

7/9 och övergången av Lech 1632 5/14; vid angreppet

på Alte Veste blev han dödligt sårad och till-

fångatagen. Hans och några hans krigskamraters

vapensköldar, målade på glas i Riga på 1620-talet,

finnas i Olshammars kapell. I Gustaf Adolfs min-

neskapell vid Lützen, vilket prydes av konungens

förnämsta krigares på glas målade vapen, finnes

även Erik Hands sköldemärke. [13]

Johan; häradshövding. Se Tab. 4.

Elisabet, till Hössna och Gavlö; f. 1598, † 1651

10/4 och begr. s. å. 30/11 i Hössna kyrka (Älvsb.). G.

m. överstelöjtnanten Per Joensson, adlad Gyllen-

svärd, nr 240, † 1664.

Tab. 4.

Johan (son av Håkan, Tab. 3), till Olshammar

och Vret; var såsom ung anställd vid hovet10;

fänrik vid livgardet 1617—161913; kapten och

kompanichef vid Östgöta fotfolk 162113; härads-

hövding i Stranda härad10 (Kalm.) 1621 4/9—1625;

synes varit död vid arvskiftet efter fastrarna Beata

och Anna 164213; med säkerhet † före 1656 på Vret

och slöt ätten på svärdssidan. Han åtföljde som

page konung Gustaf II Adolf på hans friarefärd

till Tyskland 1620, varöver han skrivit intressanta

dagboksanteckningar (tryckta i Historiska handl.,

ny följd, del 8). — G. m. Agneta Gyllenmärs, till

Samsö och Vret, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. asses-

sorn Arvid Lilliesparre af Fylleskog, nr 44, † 1656),

dotter av amiralen Olof Andersson (Gyllenmärs,

nr 131) och Kerstin Bröms (nr 161).

Döttrar:

Virginia, till Olshammar, som hon ärvde efter

fadern, † 1681, sedan hon året förut givit en sil-

veroblatask till Hillareds kyrka (Älvsb.). Hon

var troligen den sista av ätten. G. m. översten

Nils Lilliehöök af Fårdala, nr 1, † 1662.

Eufrosyne; ägde 1651 gods på Dal.

Tab. 5.

Bengt Knutsson (son av Knut Håkansson, Tab.

2), till Attorp i Säms sn (Älvsb.); förordnades

1585 31/1 att hålla skattläggning i Viborgs och

Kymmenegårds län i Finland13; ståthållare på Kro-

noberg med Allbo och Kinnevalds härad 158713;

ståthållare på Vadstena och över dess län 1588—

159413; tillika häradshövding i Dals härad i Öster-

götland; underskrev Uppsala mötes beslut 1593

samt Söderköpings (1595) och Arboga (1597)

riksdagars beslut13; ledamot av riksrätten i Jön-

köping13 1599 15/2; var 1600 en ibland de olyckliga

riksens råds domare i Linköping; blev vid riks-

dagen 1602 av adeln föreslagen och 1604 utsedd

till ledamot av den kommission, som erhöll i upp-

drag att revidera Sveriges rikes lag och vars

arbete resulterade i det s. k. Rosengrenska lag-

förslaget13; var †11 1605 4/12. — G. 1577 på Brox-

vik i Ölmestads sn (Jönk.) m. Carin Eriksdotter,

†11 1627, dotter av riksrådet Erik Månsson, den

äldre (Ulfsparre af Broxvik, nr 9), och Estrid

(Stiernbielke).

Döttrar:

Elin, † späd 1585 3/4 och begr. i Gällstads kyrka

(Älvsb.)., där hennes gravsten, prydd med hennes

bild samt Hand- och Ulfsparrevapnen, finnes [1].

Christina, f. omkr. 1580, † före 1627. G. m. hov-

junkaren Jesper Nilsson Cruus af Edeby, nr 69,

i hans 1:a gifte, begr. 1651.

1 F. Drake, Stamtavlor öfver adl. ätterna Hand g

Drake af Hagelsrum (1898). 2 GIr. 3 Rf. 4 Hra. 5151

II h. 23, s. 70. 6 Al. 7 I. Hult, Karlskrona grenadier

reg:tes historia I, Smålands ryttare (1913). 8 KrAB. A

(So). 10 At(Sch). 11 M. 12 Svea hofr. lib. caus- yol 54

(medd. av assessor O. Adelborg). 183 Medd. av hovratts

notarien F. Drake af Hagelsrum.