Brahe
Visingsborg, Rydboholm och Skokloster hör till de platser som återkommer i Brahes historia. Men bakom de stora namnen finns familjer, äktenskap och förgreningar. Följ den svenska grevliga ätten från de äldre säkert kända leden.

Ett urval av släktled
Ett kort urval ur originalets tabeller. Översikten visar inte alla barn eller grenar.
Nedslag i tiden
- 1400-taletMagnus Laurensson och Peder Magnusson behandlas i den första tabellen.
- 1561Ätten upphöjs till grevlig värdighet.
- 1625Grevliga Brahe introduceras på Riddarhuset.
Ätter och grenar att hålla isär
Denna tavla gäller den svenska grevliga ätten Brahe nr 1. Peder Magnusson tog mödernenamnet Brahe från den gamla danska släkten. Det innebär inte att den svenska tavlan ersätter en tavla över alla danska Brahe.
Läs släkttavlan
Här finns hela sidintervallet för tavlan, inklusive barnlistor och källanmärkningar: band 1, sidor 554–561. Öppna en sida eller välj ett tabellnummer för att gå till den sida där tabellen börjar.
Originalet återges som boksidor, inte som en ny korrekturläst avskrift. Bokspalter läses från vänster till höger. Första och sista sidan kan innehålla delar av angränsande tavlor.
Välj originalsida
Välj tabell
Originalsida 554 · tabell 1
På denna boksida börjar tavlan under rubriken med släktens namn och nummer. Eventuell text ovanför rubriken tillhör föregående tavla.

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
554 VON BRADKE— BRAHE. i Plock i Polen.2 — G. 1786 16/12 i Arensburg m. Charlotte Christine von Haack, dotter av majoren von Haack. Barn: Georg Fredrik, f. 1796; geheimeråd. Se Tab. 5. Alexius Woldemar, f. 1797 28/9 i Reval, † där s. å. 22/10 [2]. Tab. 5.1 Georg Fredrik (son av Fredrik Vilhelm, Tab. 4), f. 1796 16/5 i Arensburg; kapten; geheimeråd. — G. 1825 11/2 i Arensburg m. Emilie Rosette von Luce, dotter av skolinspektören, med. doktorn Johan Vilhelm Ludvig von Luce och hans 2:a fru Augusta Christina von Aderkas. Dotter: Auguste Christine, f. 1841 17/6 i Arensburg. Tab. 6. Henrik Niklas Bradke, adlad von Bradke (son av Peter Bradke, Tab. 1), f. i Lübeck; sekundfyrverkarelöjtnant 1713; kom 1714 i svensk tjänst och blev löjtnant vid östra skånska infanterireg:t; löjtnant vid artilleriet 1716 1/7; fyrverkarelöjtnant därst.3 1717 22/8; sekundkapten3 1718 21/7; adlad jämte brodern och dennes styvbarn s. å. 17/11 (introd. 1720 under nr 1596); premiärkapten vid artilleriet i Stockholm 1721 19/1 och vid artilleriet i Malmö 1725 3/4; majors avsked 1726 30/7; generalmajor i rysk tjänst; generallöjtnant därst.; † 1759 2/4 i Kegels sn i Estland.4 — G. m. Maria Magdalena Pott von Lubras.3 Son: Johan Michael, f. 1748 11/4 i Reval.2 Tab. 7. Weckmanska ättegrenen. Peter Weckman; handlande i Kristianstad. — G. m. Anna Margareta Prael; omgift m. översten Mikael Detlof Bradke, adlad von Bradke, se ovan. Barnen blevo 1718 17/11 jämte sin styvfader och dennes broder adlade med namnet von Bradke (sonen introd. 1720 under nr 1596). Barn: Peter Weckman, adlad von Bradke, f. 1712; auskultant i Göta hovrätt; vice häradshövding; hovrättsadvokat; † ogift 1758 11/1 i Kristianstad, och utgick med honom denna ättegren. Dorotea Catharina Weckman, adlad von Bradke, † 1746. G. m. justitierådet von der Laen. Janika Weckman, adlad von Bradke, † ogift 1745. 1 Jahrbuch für Genealogig, k und 517 1909 und 1910 (Mitau 1913). 2 RHH. 3 Lk. 4 H Grevliga ätten BRAHE, nr 1. Grevlig 1561 29/6, introd. 1625. Äldre genealoger hava sökt giva denna ätt, som för två vingar i sitt vapen, en härstamning, som skulle vara i överensstämmelse med den lysande ställning medlemmarna innehade under en senare tidpunkt. Sålunda har den såsom genealogisk författarinna kända Vadstenanunnan Birgitta Andersdotter, † 1532, uppgivit att nedanstående Magnus Laurensson varit sonsons sonson till Upplandslagmannen Birger Petersson till Finsta, den heliga Birgittas fader, vilken förde vingarna i vapnet och med orätt göres till son av lagmannen Peter Andersson till Mohammar, son till en Anders till Mohammar (i Östergötland). Denne Anders till Mohammar, med vilken riddarhusstamtavlan börjar, säges där varit en frände till konung Sverker II och Sveriges rikes råd omkring år 1238. Denna härledning, som bibehållits i den genealogiska litteraturen ända fram till 1800-talets senare hälft, är emellertid bevisligen oriktig, då Birger Peterssons ätt utdog redan i slutet av 1300-talet. Andra, såsom Rasmus Ludvigsson och Messenius, hava sökt identifiera Magnus Laurensson med väpnaren Magnus Plata, som levde 1416—1422, och på detta sätt velat göra Brahesläkten till en gren av den gamla Plata-ätten, men denna släktledning är med all sannolikhet endast en hypotes, stödd på likheten mellan vapnen.? Man måste därför såsom släktens förste med full säkerhet kände stamfader sätta nedannämnde Magnus Laurensson, vars son Peder Magnusson upptog det gamla mödernenamnet Bragde eller Brahe. Litteratur: Stamtaflor utgifna af Riddarhusdirektionen genom A. Lewenhaupt (1908). Johanna Brahe, av den gamla danska frälsesläkten Bragde eller Brahe, i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1423 9/10 m. riksrådet Knut Karlsson till Tärna, som i vapnet förde en örnfot, † 1436 eller 14377), levde ännu” 1460 18/1, dotter av Torkel Pedersson Tab. 1. Magnus Laurensson, till Tärna, nu Tärnö, i Husby-Oppunda sn (Söd.); förhindrade Brahe till Rännenäs (i Höks härad) och Mygdal (i 1441 27/11 med sin Halmstads härad), med hans 1:a fru Adelheid hustru jord, som hen- Grubbe. nes förre man testa- Son: menterat till Vadstena kloster; skrev sig 1445 av Tärna; bevittnade en förlikning i Stock- Peder Magnusson, till Tärna, upptog mödernenamnet Brahe; var häradshövding i Oppunda härad i Södermanlands län 1482—1487 och väpnare sistn. år; bevistade riksmötet 1499, då rådet och holm 1446 7/3 och beseglade ett bytesbrev s. å. 22/3; deltog i konung Karl Knutssons norska resa hösten 1449 och sattes s. å. 14/12 till hövidsman över en del av sunnanfjeldske Norge, men tillfångatogs av norrmännen 1450; levde 1451 22/3, men var † 1456 6/5, då konung Karl till hans änka återgäldade den lösesumma, med vilken han friköpt sig ur fångenskapen.7 — G. 1439 eller (före 27/11) 14407 m. ständerna korade prins Kristian till konung i Sverige efter fadern; levde 1505 4/1 men var7 † 1508 28/6. — G. 1:o senast 14817 m. Öllegård Turesdotter, som levde? 1495 12/5, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen i Västergötland Ture Jönsson (Svarte Skåning) till Åkerö, som i vapnet förde en båt med drakhuvuden, och Birgitta Henriksdotter (Snakenborg); 2:o kort före 1505 4/1 m. Cecilia Månsdotter, levde änka 1514 4/10, arvet efter
Originalsida 555 · tabell 2, 3

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
BRAHE. 555 I j Peder Brahe, Tab. 3. II Erik, Tab. 4. Magnus, Tab. 5. Abraham, Tab. 6. III Per, Tab. 7. Nils, Tab. 8. IV Nils, Tab. 9.- v m. Tab. 10. VI Nils, Tab. 11. VII Erik, Tab. 12. VIII Magnus Fredrik, Tab. 13. IX Nils Fredrik, Tab. 14. henne skiftades 1528, dotter av riddaren och riksrådet Magnus Stensson Gren till Tidö och hans 2:a fru Gertrud Narvesdotter. Barn: ; 1. Joakim Brahe; † 1520. Se Tab. 2. 1. Johanna Pedersdotter. G. m. danske väpnaren Gregers Jepsen Ulfstand, i hans 2:a gifte (g. 1:o m. Else Torbernsdotter Bille, † före 1507, dotter av danske.riksrådet Torbern Bille och hans 2:a fru Sidsel Ovesdotter Lunge). Tab. 2. Joakim Brahe (son av Peder Magnusson, Tab. 1), till Tärna, samt Rydboholm i Ö. Ryds sn och Lindholmen i Orkesta sn (båda i Sth.); levde utan tjänst på sina gods; † 1520 5/11, halshuggen i Stockholms blodbad. — G. 1516 30/3 på Stockholms slott, varvid herr Sten Sture gjorde bröllopet, m. Margareta Eriksdotter (Vasa) i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1525 15/1 i Stockholm m. riksrådet greve Johan af Hoya, † 1535 11/6), † 1536 31/12 i Reval och begr. i domkyrkan därst., dotter av riddaren och riksrådet Erik Johansson (Vasa) till Rydboholm och Lindholmen och Cecilia Månsdotter af Eka, samt syster till konung Gustaf I. Barn: Mauritz, till Tärna, f. 1517(?), † ung. Brita, f. 1518(?), † 1554 22/6 på Vinäs i Eds sn (Kalm.) och begr. s. å. 1/7 i Söderköping. G. där 1533 6/7 m. riddaren, riksrådet och krigsöversten Birger Nilsson (Grip), till Vinäs och Tärna, friherre till Vinäs, † 1565 15/3 på Tärna. Öllegård, f. 1519(?), † 1527 (före 30/10) och begr. i Sko kloster. Peder, greve Brahe, f. 1520; riksdrots; † 1590. Se Tab. 3. Tab. 3. Peder, greve Brahe (son av Joakim, Tab. 2), greve till Visingsborg, friherre till Rydboholm och Lindholmen; f. 1520 i maj på sistn. ställe; medtogs av modern, då hon lämnade Sverige, och blev 1537 efter hennes död hemkallad av konungen; erhöll förläning å alla k. sakören av sina egna landbor 1538 26/6; kammarråd 1539; erhöll Gudhems kloster och härad i förläning 1540 15/7; riksråd 1542 (före 22/8), men avlade ej rådseden förrän 1544 290/1; mönsterherre för svenska, danska och finska krigsfolket 1542 12/10; överste för krigsfolket mot Nils Dacke 1543; riddare 1544; lagman i Uppland och Nordlanden; erhöll Ryds skeppslag i förläning på behaglig tid 1545 17/3 och innehade3 från 1549 jämväl Åkers skeppslag; konung Gustaf I:s överste sekreta råd 1548 19/4 och erhöll samma beställning hos konung Erik XIV 1561 15/6; fick 1559 4/4 i förläning Markims och Orkesta snr (Sth.)3; rikshovmästare 1561 26/6; greve s. å. 29/6 vid konung Eriks kröning; legat till Skottland 1562 86/3; erhöll donation på Visingsö som grevskap s. å. 20/3; var 1563 befälhavare över trupperna i Värmland och Dal; legat till Polen 1564 30/3; krigsöverste för svenska hären i Västergötland 1565 11/3; avsatt s. å. 9/6; erhöll förbättring på grevskapet s. å. 14/3; ståthållare på Reval och över Livland 1566 9/9; jämte Hogenskild Bielke överbefälhavare för svenska hären i Östergötland 1568 10/10; erhöll Valle härad i förläning s. å. 22/11; riksdrots 1569 i jan.; ståthållare över Norrland s. m.; fick konfirmation på grevskapet Visingsborg med förbättring av åtskilliga snr s. å. 9/7; var 1585 ståthållare på Stockholms slott tillika med sin måg Erik Sparre; † 1590 1/9 på Stora Sundby, och begr. i Ö. Ryds kyrka. Han har författat en historia om Gustaf I samt Oeconomia eller huusholdz-book för ungt adels-folk, båda sedermera utgivna av trycket [Bbl]. — G. 1549 10/3 på Gripsholm, då konungen gjorde bröllopet, m. friherrinnan Beata Stenbock, † 1583 20/4 på Rydboholm, och begr. i Ö. Ryds kyrka, dotter av riksmarsken Gustaf Olofsson Stenbock (nr 12) och Brita Eriksdotter Leijonhufvud (nr 26). Barn: Joakim, f. 1550 13/7 på Torpa i Länghems sn (Älvsb.), † 1567 i april på Husön, av våda ihjälskjuten av sin morbroder, friherre Sten Stenbock, och begr. i Vadstena klosterkyrka. Erik, f. 1552; riksråd och överståthållare; † 1614. Se Tab. 4. Margareta, f. 1553 på Rydboholm, † s. å. där, 14 dagar gammal. Cecilia, f. 1554 på Lindholmen, † där 8 dagar gammal. Ebba, f. 1555 22/4 på Torpa, † 1635 8/5 på Valstanäs i Norrsunda sn (Sth.) och begr. 1635 18/7 i Öja kyrka (Söd.). G. 1578 12/10 i Stockholm i änkedrottningens hus vid Svartmunkekyrkan m. rikskansleren Erik Sparre (af Rossvik, nr 7), f. 1550, † 1600. i Catharina, f. 1556 18/8 i Stockholm, † 1596 12/9 på Strömsholm i Kolbäcks sn (Vm.). G. 1590 1/3 på Strömsholm m. hertig Carls furstliga råd Christoffer Schenck (frih. ätten Schenck, nr 5); † före 1603 27/4. Gustaf, greve till Visingsborg, friherre till Sundholmen i Äspereds sn (Älvsb.), herre till Borkholm i Estland; f. 1558 8/3 på Rydboholm; var hovjunkare hos konung Sigismund 1587 och kammarherre hos densamme 1593; legat till München 1591; legat till Danmark och Sverige 1593; ståthållare på Stockholms slott 1594 21/7; överste för konung Sigismunds svenska krigsfolk på tåget från Kalmar 1598 10/8; polsk överste; polsk fältmarskalk; † ogift 1615 10/1 i Danzig och begr. därst. [Bbl]. Han hade med fröken Anna Reibnitz en son Johan Gustafsson, adlad Örnevinge, nr 352. Margareta, f. 1559 2/7 på Sundholmen; hovmästarinna hos prinsessan Anna 1591 och följde henne till Polen, men återvände till Sverige och
Originalsida 556 · tabell 4, 5

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
556 BRAHE. erhöll 1630 6/3 restitution på alla sina gods; † 1638 26/4 på Lundarp i Säby sn (Jönk.) och begr. 1639 24/2 i Visingsö kyrka. G. 1587 27/7 m. sin systers svåger, ståthållaren Johan Sparre (af Rossvik, nr 7), f. 1551, † 1599. Anna, f. 1562 8/8 på Rydboholm, † 1565. Magnus, f. 1564; riksdrots; † 1633. Se Tab. 5. Johan, f. 1566 13/8 på Visingsborg, † där s. d. Sigrid, f. 1568 24/4 på Rydboholm, † 1617 i mars i Danzig.5 G. 1595 19/3 på Stegeborg i Gryts sn (Ög.) m. amiralen friherre Johan Gyllenstierna (af Lundholm, nr 3), f. 1569, † 1617. Abraham, f. 1569; riksråd; † 1630. Se Tab. 6. Tab. 4. Erik (son av Peder, greve Brahe, nr 4), greve till Visingsborg, friherre till Lindholmen, herre till Alfhem i Skepplanda sn (Älvsb.); f. 1552 4/9 på Sundholmen; hovmarskalk hos prins Sigismund 1575; konung Johans kammarjunkare 1582; legat till England och Skottland 1583 21/6; legat till Polen 1587; riksråd s. å.6; överstehovmästare hos konung Sigismund s. å.; övergick 1591 till katolska läran; fick 1594 26/4 i förläning Markims och Orkesta snr (Sth.) samt Gudhems härad (Skarab.) s. å.3; häradshövding i Trögds härad s. å. 7/5; överståthållare över Stockholm med Uppland och Norrland s. å. 14/7; avsatt av hertig Carl från överståthållarämbetet s. å. 3/12; legat till hertig Carl och svenska rådet från konung Sigismund 1596 6/8; medföljde konung Sigismund till Sverige 1598; konungens ombud vid förhandlingarna efter slaget vid Stångebro; försonades med hertig Carl s. å.; stannade därefter en tid i Sverige och bodde på Visingsborg; sänd som hertigens förtroendeman till Kalmar och Finland (instruktion 1599 27/7); erhöll s. å. 10/8 i förläning Ödeshögs sn (Ög.)3; lämnade riket 1600, varefter han fråndömdes grevskapet, som tillföll brodern Magnus; † 1614 15/4 i Danzig. Han satt främst i rätten, som 1600 dömde de olyckliga riksens råd, däribland hans egen svåger Erik Sparre; hade med Anna Philipsdotter Kern en son Gustaf Eriksson, adlad Örnevinge, nr 352 [Bbl]. — G. 1582 24/6 på Harburgs slott i Braunschweig m. hertiginnan Elisabet af Braunschweig-Lüneburg, f. 1553 18/9, † 1618 6/8 i Harburg, bisatt i kapellet därst. 1619 3/10 och begr. s. å. i Länghems kyrka, dotter av hertig Otto av Braunschweig-Lüneburg och furstinnan Margareta av Schwartzburg. Dotter: Beata Margareta, f. 1583 12/3 (22/4)1 (på Rydboholm2?), † 1645 27/7 (på Torpa ?), och begr. 1646 18/1 i Torpa kyrka, men sedan flyttad till Länghems kyrka. G. 1607 15/11 på Torpa m. riksrådet friherre Gustaf Stenbock (nr 12), f. 1575, † 1629. Tab. 5. Magnus (son av Peder, greve Brahe, nr 3), greve till Visingsborg, friherre till Rydboholm, herre till Lindholmen samt Lyckås i Skärstads sn (Jönk.) och Axholm i Fläckebo sn (Vm.); f. 1564 25/9 på Tynnelsö i Överselö sn (Söd.) hos sin moster drottning Catharina Stenbock; åtföljde brodern Erik på hans beskickning till England och Skottland 1583; kammarherre hos konung Sigismund 1590; avsked 1594; fick 1595 25/1 i förläning Fläckebo sn och 1597 22/8 Harakers sn (båda i Vm.)3; häradshövding i Trögds härad 1597 23/8; erhöll befallningen under hertigens frånvaro över Arboga stad, Kungsör, Nora och Lindes bergslager samt Skinnskatteberg s. å. 2/9; hertig Carls legat till konung Sigismund 1598 i sept.; lagman i Uppland och Norrland 1599; hertig Carls råd 1600; erhöll hertig Carls donation på grevskapet s. å. 12/12; följde hertigen till Östersjöprovinserna 1600 och hemförlovades 1601 28/5; riksråd senast 1602; fick s. å. 29/10 utbyta Ale härad i grevskapet mot dels Ettaks gård och Acklinga gäll (Skarab.), dels Skärstads sn (Jönk. och erhöll s. d. i förläning Lommaryds och Frinnaryds snr (Jönk.)3; ledamot av t. f. regering 1605 18/6; riksmarsk 1607; utskrivningskommissarie i Uppland s. å. 10/12; ledamot av en beskickning till polska ständernas ombud 1608 9/8; riksdrots 1611; nödgades avstå från lagmansdömet i Norrland, som avskildes för Axel Oxenstierna våren 1611; ståthållare och landshövding över allt Småland 1612 2/6; befullmäktigad att i konungens frånvaro jämte Axel Oxenstierna och Jesper Mattsson Krus leda krigsrörelserna och ombesörja förefallande regeringsärenden s. å. 4/9; bekom 1613 7/9 i pant för gjorda försträckningar Rångedala gäll (Älvsb.), bestående av sex hela snr3; president i Svea hovrätt 1614 16/2; erhöll befallningen över Stockholm i konungens frånvaro s. å. 29/2; riddare 1617 17/10; ledamot av t. f. regering vid flera tillfällen under 1620-talet; arrenderade enligt kontrakt 1628 18/7 av kronan Redvägs härad (Älvsb.)3; † 1633 4/3 (3/3 enl. likpredikan) i Stockholm och begr. s. å. 12/5 i Västerås domkyrka, där en präktig gravvård av marmor över honom uppsattes [Bbl]. ’Han var 1600 bland de olyckliga riksens råds domare, bar svärdet vid konung Carl IX:s kröning och kronan vid hans begravning samt kronan vid konung Gustaf II Adolfs kröning; tillökade byggnaderna vid Visingsborg samt Visingsö kyrka och byggde Axholms slott.’ — G. 1:o 1594 10/11 (19/11 enl. likpredikan) på Grävsnäs i Erska sn (Älvsb.) m. sin moders kusin, grevinnan Brita Stensdotter (Lewenhaupt), f. 1567 23/4 på Kägleholm i Ödeby sn (Ör.), † 1611 20/5 och begr. i Västerås domkyrka, dotter av riddaren och riksrådet Sten Eriksson Leijonhufvud, friherre och greve (Lewenhaupt, nr 2) och Ebba Lilliehöök (af Gälared och Kolbäck, nr 66), grevinna till Raseborg; 2:o 1618 18/10 på Strömsholm m. friherrinnan Elena Bielke i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1638 12/8 m. överståthållaren och amiralen Claes Larsson Fleming, nr 4, i hans 2:a gifte, f. 1592, † 1644), f. 1592 28/5, † 1651 18/8 genom drunkning mellan Norrnäs och Stockholm och begr. 1652 29/2 i Västerås domkyrka, dotter av riksrådet och ståthållaren Claes Nilsson Bielke (nr 8), friherre till Vik, och hans 2:a fru Elsa Bielke. Dotter: 1. Ebba, till Axholm, Lyckås, Sundholmen och Kägleholm samt Arnö i Övergrans sn (Upps.), Runsa i Eds sn (Sth.), Tullgarn i Hölö sn (Söd.) och Autis i Finland; f. 1596 16/3 på Lerjeholm i Angereds sn (Älvsb.), dp s. å. 23/4 på Lyckås; hovfröken hos drottning Christina den äldre 1611 och hos drottning Catharina Stenbock 1614; † 1674 5/1 i Stockholm i sitt hus på Södermalm, bisatt s. å. 5/4 i Storkyrkan och begr. i Veckholms kyrka i Uppsala län. G. 1618 24/6 på Stockholms slott m. riksmarsken och generalfältherren friherre Jakob De la Gardie, greve De la Gardie, nr 3, f. 1583, † 1652. *Hon är den för sin skönhet och kärlek till konung Gustaf II Adolf bekanta Ebba Brahe. ja. 6. Abraham (son av Peder, greve Brahe, Tab. 3)» greve till Visingsborg, friherre till Rydboholm och Lindholmen, herre till Brahelinna i Kristina sn i Savolaks län i Finland, Dimbo i likan. sn, Ulfstorp
Originalsida 557 · tabell 6, 7

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
BRAHE. 557 i Sparlösa sn och Skofteby i Härene sn (alla i Skarab.); f. 1569 25/3 på Rydboholm; fick 1595 8/11 i förläning Ö. Ryds och Riala snr (Sth.)3; hovråd hos hertig Carl 1596; reste till Polen i mars 1598; gjorde skriftlig avbön till hertigen s. å. 29/10; legat till Danmark 1599 10/8; bekom s. å. 17/8 Garns sn (Sth.) i förläning3; ståthållare över hela Norrland 1600 17/7; krigsöverste över norrländska fotfolket 1601; sändebud till mötet med danskarna 1602 1/2; hovråd s. å. (före 17/6); lagman i Västmanland och Dalarne s. å. 22/11; riksråd 1605 (före 22/4); ledamot av t. f. regering s. å. 18/6; underhandlingskommissarie med Polen 1611; ombud vid ratifikationsutväxlingen av freden med Danmark 1613 i febr.; fick s. å. 26/9 på sin beställning Göteryds och Pjätteryds snr (Kron.)3; hovrättsråd i Svea hovrätt 1614 16/2; stadfästad i lagmansdömet över Västmanland, Bergslagen och Dalarne s. å. 21/2; utskrivningskommissarie i Dalarne 1618 22/3 och 1621 i jan. samt i Västmanland 1622 31/10; ledamot av t. f. regering vid flera tillfällen under 1620-talet; erhöll Dimbo och Skövde gäll (Skarab.)38 1625 13/5; † 1630 16/3 på Rydboholm och begr. s. å. 23/3 i Ö. Ryds kyrka [Bbl]. Han höll i början, liksom bröderna, konung Sigismunds parti och förde i slaget vid Stångebro konungens huvudbaner; var 1600 bland de olyckliga riksens råds domare; bar kronan vid konung Carl IX:s kröning och skickades 1620 till Kalmar att emottaga konung Gustaf II Adolfs brud, prinsessan Maria Eleonora, samt ledsagade henne till Stockholm.’ —. G. 1599 13/3 på Rydboholm m. sin systers svägerska, friherrinnan Elsa Gyllenstierna af Lundholm, f. 1577 6/2 på Fogelvik i Tryserums sn (Kalm.), † 1650 21/11 på Rydboholm och begr. 1652 4/1 i Brahegraven i Ö. Ryds kyrka, dotter av riksdrotset Nils Göransson Gyllenstierna, friherre Gyllenstierna af Lundholm, nr 3, och Ebba Bielke, nr 8. Barn: Beata, f. 1599 28/11 på Rydboholm, † 1617 23/9 i Stockholm och begr. s. å. 30/11 i Ö. Ryds kyrka. Ebba, f. 1601 9/1 i Gävle; hovfröken 1623; † 1638 4/6 på Stockholms slott och begr. i Uppsala domkyrka. G. 1631 22/5 på Stockholms slott m. riksrådet och riksmarsken Axel Gustafsson Banér, nr 22, i hans 2:a gifte, f. 1594, † 1642. Per, f. 1602; riksdrots; † 1680. Se Tab. 7. Margareta, f. 1603 28/6 på Rydboholm; hovfröken; hovmästarinna hos drottning Christina 1644 26/2; † 1669 15/5 på Weferlingen i Tyskland och begr. s. å. 5/8 i Homburg. G. 1:o 1633 4/7 i Stralsund m. riksrådet och riksstallmästaren friherre Bengt Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1, f. 1591, † 1643; 2:o 1648 20/8 i Wismar med den förres kusins son, riksrådet och riksmarskalken greve Johan Oxenstierna af Södermöre, nr 4, i hans 2:a gifte, f. 1611, † 1657; förlovad 1661 3/4 m. furst Ludvig Henrik af Nassau-Dillenburg, men g. 3:o 1661 12/5 på Stockholms slott m. lantgreven Fredrik av Hessen-Homburg, furste av Hirschfeld, greve av Katzenellenbogen, m. m. i hans 1:a gifte, f. 1633 30/3, † 1708 24/1. Fursten av Nassau utgav sedan emot sin trolösa fästmö en paskill med titel: Die untreüe Margaretha Brahe. Nils, f. 1604; riksråd och general; † 1632. Se Tab. 8. Carl, greve till Visingsborg, herre till Ulfstorp; f. 1605 23/12, var svagsint, † 1672 3/4, bisatt i Riddarholmskyrkan och begr. s. å. 22/5 i Ö. Ryds kyrka. Joakim, greve till Visingsborg, friherre till Rydboholm, herre till Brahelinna och Ulfstorp; f. 1607 21/5 på Rydboholm, kammarjunkare hos konungen 1625; kammarherre 1626; fänrik vid greve von Thurns reg. s. å. i okt.; kapten därst. s. å. i maj; häradshövding i Lyhundra härad s. å. 22/7; kapten vid konungens livreg. 1629; överste för Norrbottens fotfolk 1630 10/3; erhöll konfirm. på all den förläning i Västergötland samt den häradsrätt i Danderyd, som hans fader haft, s. å. 14/8; † ogift 1630 18/9 i Stettin, bisatt i Riddarholmskyrkan och begr. 1631 i maj i Ö. Ryds kyrka. Han bevistade med utmärkt tapperhet slaget vid Thorn i Preussen. Catharina, f. 1608 30/4 på Strömsholm, † där s. d. efter undfånget dop, och begr. s. å. 8/5 i Kolbäcks kyrka, där hennes gravsten med latinsk påskrift blev lagd. Christina, f. 1609 10/7; hon tilldelades i styvsonens grevebrev 1652 20/3 rättighet att skriva sig grevinna till Karleborg och friherrinna till Sjundby; † 1681 24/3 och begr. s. å. 26/6 i Åbo domkyrka. G. 1638 2/10 i Stockholm (Nik.) m. riksrådet och fältmarskalken Åke Henriksson Tott i hans 2:a gifte, f. 1598, † 1640, fader till Claes Tott, greve Tott, nr 16. Erik, f. 1610, † s. å. före 15/12 (mördad) och begr. i Ö. Ryds kyrka. Tab. 7. Per (son av Abraham, Tab. 6), greve till Visingsborg, friherre till Kajana (i Finland), herre till Rydboholm, Lindholmen, Brahelinna, Dimbo, Lyckås och Ulfstorp samt Bogesund i Ö. Ryds sn (Sth.), Kaflås i Hömbs sn (Skarab.), Östanå, Västanå och Brahehus (alla i Gränna landsförs. Jönk.) m. m.; f. 1602 18/2 på Rydboholm, dp där s. å. 21/2; företog under åren 1618—1621 och 1623—1625 vidsträckta utrikes studieresor och blev därunder student i Giessen 1618, i Strassburg 1623 och i Padua och Bologna 1624; kammarherre hos konungen 1626 21/5; överste för Smålands reg. till häst 1628 27/7 (beställning 1629 17/5); lantmarskalk vid riksdagen i Stockholm 1629 5/6 och utskottsmötet 1630; överste för Smålands rytteri 1630 25/2; riksråd s. å. 19/5; lagman över Västmanland, Bergslagen och Dalarne s. å. 9/6; avsked från överstebeställningen 1631 18/9; bisittare i Svea hovrätt 1632; erhöll 1634 18/2 uppdrag att i Tyskland vara rikskansleren till hjälp och i händelse av behov succedera denne; erhöll donation på gods i Kåkinds härad (Skarab.) s. å. 19/2; befullmäktigat sändebud vid polska fredsverket s. å. 15/9; guvernör över Preussen s. å. 27/12; avslöt stilleståndet i Stumsdorf 1635 2/9; generalguvernör över storfurstendömet Finland med Åland och bägge Karelerna 1637 27/10; grundade universitetet i Åbo 1640; erhöll donation på gods i Savolaks s. å. 19/9 (konfirm. och förbättrat 1645 12/5); riksdrots och president i Svea hovrätt 1641 14/4; erhöll donation i Lysings härad (Ög.) 1642 30/7; befälhavare mot Danmark 1643—1644; erhöll 1645 16/6 och 1646 7/10 förbättring i grevskapet; kansler för Åbo universitet 1646 28/11; erhöll donation i Åbo län 1647 5/4 och i Lysings härad (Ög.) s. å. 6/10; för andra gången generalguvernör över Finland 1648 29/4; erhöll donation i Åbo län s. å. 8/6 och i Nyslotts län 1650 15/9; friherre till Kajana med Kajana slotts län samt Kuopio och Idensalmi snr 1650 18/9, vilket område 1652 15/8 ytterligare förstorades; avsked från generalguvernörsbefattningen 1654 14/1; fick donation på adliga gods i Danzigerdistriktet 1656 10/9; högste befälhavare över militien till lands och sjöss i Sverige (mot Danmark) 1657 4/6; fick donation på amtet Smailen i biskopsstiftet Ermeland 1658 1/6; förlänad med Orust och Tjörn s. å.; direktör
Originalsida 558 · tabell 8, 9

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
558 BRAHE. över hela justitieväsendet i riket 1661 10/4; erhöll donation på Gränna 1662 18/6; förordnad att föra direktionen vid lagens överseende 1665 9/6; † 1680 12/9 på Bogesund och begr. i Riddarholmskyrkan i konung Carl XI:s och båda drottningarnas närvaro, varefter liket fördes till familjegraven i Ö. Ryds kyrka; en praktfull gravvård uppsattes över honom i Visingsö kyrka. Han är den berömde statsmannen Per Brahe d. y.; var såsom generalguvernör i Finland av befolkningen älskad och vördad såsom en fader och anlade därst., ävensom i Sverige, städer och kyrkor m. m. [Bbl]. — G. 1:o 1628 16/4 på Stockholms slott, då konungen gjorde bröllopet, m. sin syssling, hovfröken, friherrinnan Christina Catharina Stenbock, f. 1608 på Drottningholm, dp s. å. i Stockholm, hovfröken 1628, † 1650 12/6 på Åbo slott och begr. 1651 12/1 i Visingsborgs kyrka; hennes bröstbild av alabaster ses i Gränna kyrka, dotter av riksrådet och ståthållaren friherre Gustaf Stenbock (nr 12) och grevinnan Beata Margareta Brahe; 2:o 1653 25/7 på Bogesund m. friherrinnan Beata De la Gardie i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1633 8/12 i Stockholm m. riksrådet och fältmarskalken Lennart Torstensson, greve Torstensson, nr 7, f. 1603, † 1651), f. 1612 20/8 på Åbo slott, † 1680 28/10 och begr. 1681 16/2 i Torstenssonska gravkoret i Riddarholmskyrkan, dotter av riksrådet friherre Johan De la Gardie, nr 4, och hans 1:a fru friherrinnan Catharina Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1. Barn: 1. Elsa Beata, f. 1629 31/8 på Rydboholm, dp i Stockholm, † 1653 4/4 i Vadstena och där begr. s. å. 28/8. G. 1649 19/6 på Stockholms slott m. hertig Adolf Johan, pfalzgreve av Zweibrücken, hertig av Baiern, till Jülich, Cleve och Berg, greve till Veldenz, Spanheim, Marck och Ravensberg, hertig till Stegeborg, i hans 1:a gifte (g. 2:o m. hennes kusin, grevinnan Elsa Elisabet Brahe, Tab. 8), f. 1629 11/10 på Stegeborg, † där 1689 14/10, bisatt 1690 14/10 i Riddarholmskyrkan och begr. i Strängnäs domkyrka. 1. Magdalena Hedvig, f. 1631 16/5 på Lindholmen, † 1634 16/7 på Myrö i Ringkarleby sn (Ör.) och begr. 1635 i maj i Visingsö kyrka. 1. Abraham Joakim, f. 1634 19/7 på Visingsborg, dp där s. å. 17/8, † s. å. 28/12 på Dimbo och begr. 1635 i maj i Visingsö kyrka. 1. Fredrik, f. 1636 3/1 på Visingsborg, dp där s. å. 26/1, † 1637 14/7 på Dimbo och begr. s. å. i Visingsö kyrka. Tab. 8. Nils (son av Abraham, Tab. 6), greve till Visingsborg, friherre till Rydboholm och Lindholmen, herre till Sesswegen i Livland; f. 1604 14/10 på Rydboholm; page vid hovet 1620 31/8; reste 1623 i sept. till Holland på konungens befallning; student i Leyden s. å. 11/12; återkom till Sverige 1624 24/7; kammarjunkare hos konungen 1625; erhöll s. å. 7/9 Sesswegens slottslän jämte Podkofschi hof[1] i donation; fänrik vid hovreg:t s. å.; kapten 1626 i nov.; överstelöjtnant vid livreg:t 1627; slagen till riddare s. å. 23/12; överste för Upplands fotfolk 1628 17/3 erhöll 1630 11/10 fullmakt att värva ett reg. fotfolk; överste för livreg:t och chef för livgardet (gula brigaden) 1631; erhöll s. å. 1/7 staden och landet Oschersleben i donation; general av infanteriet 1632 och säges fått konungens löfte s. å. att bliva riksråd och erhålla Västerviks grevskap; sårad av ett skott genom knäet i slaget vid Lützen 1632 6/11, varav han † s. å. 21/11 i Naumburg och begr. i Ö. Ryds kyrka, där hans porträtt uppsattes. ’Han var en utmärkt tapper krigare, död i förtid till skada för sitt fosterland.” — G. 1628 16/4 på Stockholms slott, då konungen gjorde bröllopet, m. friherrinnnan Anna Margareta Bielke, f. tvilling 1603 11/11 på Kråkerum i Mönsterås sn (Kalm.), † 1643 26/3 och begr. s. å. 25/6 i Ö. Ryds kyrka, dotter av riksrådet och rikskansleren friherre Svante Bielke, nr 6, och grevinnan Elisabet Leijonhufvud (Lewenhaupt, nr 2). Barn: Elsa Elisabet, till Görväln i Järfälla sn (Sth.); f. 1632 29/1 i Stettin, † 1689 24/2 på Stegeborg av ett slaganfall och begr. 1690 14/10 i Riddarholmskyrkan och därefter nedsatt i Pfalzska graven i Strängnäs domkyrka. G. 1:o 1648 10/9 på Åbo slott m. rikskansleren greve Erik Oxenstierna af Södermöre, nr 4, f. 1624, † 1656; 2:o 1661 19/12 på Tidö i Rytterns sn (Vm.) m. hertig Adolf Johan, pfalzgreve av Zweibrücken, hertig av Baiern m. m. i hans 2:a gifte (g. 1:o m. hennes kusin grevinnan Elsa Beata Brahe, Tab. 7), f. 1629 11/10 på Stegeborg, † där 1689 14/10, bisatt 1690 14/10 i Riddarholmskyrkan och begr. i Strängnäs domkyrka. Nils, f. 1633; riksråd och amiral; † 1699. Se Tab. 9. Tab. 9. Nils (son av Nils, Tab. 8), greve till Visingsborg, friherre till Kajana, herre till Rydboholm, Lindholmen, Bogesund, Brahehus, Lyckås, Östanå, Västanå och Sesswegen samt Skokloster i likan. sn (Upps.) och Spiker på Rügen; f. posthumus 1633 10/4 i Anklam i Pommern; uppfostrades efter moderns död hos farbrodern, greve Per; erhöll donation i Uppland[2] 1637 4/11 (konfirm. 1646 28/7); student vid Uppsala universitet 1647 9/11; erhöll donation i Kalmar län[3] 1649 20/10; disp. 1652 12/5; erhöll donation i Halland[4] 1653 20/5; överkammarherre hos konungen; e. o. ambassadör till Portugal 1655 30/6 och notificerade vid spanska och portugisiska hoven drottning Christinas tronavsägelse och konung Carl X Gustafs tronbestigning; återkom 1656 och begav sig i mars 1657 till Preussen; överste för Upplands reg. till fot 1657 11/7; sändebud till tyska riksdagen och kejsarvalet i Frankfurt 1658 24/5; riksråd 1660 20/2; överste för allt gardet till häst och fot s. å. 29/2; amiral och amiralitetsråd jämte avsked från överstebeställningen vid gardet s. å. 16/12; ambassadör till England 1661 19/6; förordnad att verkställa generalmönstring i Roslagen och Norrland 1664 16/12; häradshövding i Jämtland och Härjedalen 1670 11/12; ambassadör till Danmark 1674 10/11; chef för 2. eskadern i Stenbocks flotta 1675 sept.—okt.; hade befäl över flottan i Dalarö 1676 juli—sept.; avsked från sina beställningar vid amiralitetet 1677 21/11; entledigad från riksrådsämbetet 1682 i april; † 1699 25/1 i Stockholm och begr. i Ö. Ryds kyrka. ’Han var på sin tid Sveriges rikaste man men förlorade genom reduktionen såväl grevskapet Visingsborg och friherreskapet Kajana som största delen av sin övriga förmögenhet.” — G. 1660 27/12 i Stockholm m. grevinnan Margareta Juliana Wrangel d Salmis, f. 1642, † 1701 9/7 och begr. i Ö. Ryds kyrka dotter av riksmarsken och generalfältherren Carl Gustaf Wrangel, greve Wrangel af Salmis, nr 13, och Anna Margareta von Haugwitz. Barn Eleonora Margareta, f. 1661 19/10 i Wolgast, dp
Originalsida 559 · tabell 10, 11, 12

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
BRAHE. 559 där s. å. 8/12, † 1690 1/11 (i Stockholm?) och begr. i Spånga kyrka (Sth.). G. 1680 31/3 i Stockholm m. kungl. rådet och presidenten friherre Carl Bonde, greve Bonde af Björnö, nr 41, i hans 1:a gifte, f. 1648, † 1699. Per Carl, f. 1664 4/6 i Stockholm; student i Uppsala 1679 6/3; drunknade s. å. 17/12 vid Flottsunds färja i Uppland och begr. i Ö. Ryds kyrka. Magnus, f. 1666 7/2 i Stockholm, † där s. å. 14/2 och begr. i Ö. Ryds kyrka. Abraham, f. 1669; generalmajor; † 1728. Se Tab. 10. Tab. 10. Abraham (son av Nils, Tab. 9), till Skokloster, Rydboholm, Spiker, Bogesund, Östanå, Västanå, Brahehus och Lyckås samt Brahelund och Frösunda i Solna sn (Sth.); f. 1669 24/8 i Stockholm; student i Uppsala 1679 6/3; volontär vid hertigens av Savojen armé 1690 i maj; gjorde under åren 1691—1693 resor i Italien, Frankrike och Nederländerna; överste för f. d. Putbuska reg:t i Nederländerna 1694 24/9; kommendant i Huy 1695; erhöll permission att återvända till Sverige s. å.; överstelöjtnant vid generalguvernörsreg:t i Stettin 1696 2/3 med tillstånd att göra åretssommarkampanj i Nederländerna; avsked från nederländsk tjänst 1696 i sept.; avsked från generalguvernörsreg:t i Stettin 1701 30/11; av konung Stanislaus utnämnd till generalmajor; fången vid Tönningen 1713 6/5; generalmajors karaktär 1719 2/1; † 1728 6/3 i Stockholm och begr. i Ö. Ryds kyrka. — G. 1:o 1695 6/1 i Stettin m. grevinnan Eva Bielke, f. 1677 13/12 i Stockholm, † 1715 20/9 och begr. i Ö. Ryds kyrka, dotter av kungl. rådet och fältmarskalken friherre Nils Bielke, greve Bielke, nr 29, och grevinnan Eva Horn af Björneborg, nr 9; 2:o 1716 7/10 m. Margareta Fredrika Bonde, f. 1680 24/8, † 1727 31/3 och begr. i Ö. Ryds kyrka, dotter av riksrådet Tord Bonde, nr 11, och hans3:e fru, friherrinnan Christina Fleming af Liebelitz, nr 17. Barn: 1. Nils, f. 1697; kapten; † 1722. Se Tab. 11. 1. Carl Gustaf, f. 1698 12/8 i Stettin4, † s. d. och begr. i Ö. Ryds kyrka. 1. Abraham, f. 1699 14/7 i Stettin4, † s. å. 17/7 och begr i Ö. Ryds kyrka» 1. Per, f. 1701 18/9 i Stockholm4; hovjunkare2 1720 1/6; † 1721 13/4 i Paris av kopporna och begr. i Ö. Ryds kyrka. 1. Magnus, f. 1703 18/2 i Stockholm, † 1718 4/2 av kopporna och begr. i Ö. Ryds kyrka. 1. Ulrika Juliana, f. 1704 25/8 i Stockholm4; överhovmästarinna2 1761 19/8; † 1765 10/4 på Björksund i Tystberga sn (Söd.) och begr. i Bälinge kyrka (Söd.). G. 1:o 1721 31/5 m. kammarherren friherre Carl Gustaf von Liewen, nr 45, f. 1695, † 1722; 2:o 1723 28/3 m. riksrådet och generallöjtnanten greve Nils Gyllenstierna af Björksund och Helgö, nr 45, f. 1670, † 1731. 1. Eva Christina, f. 1706 2/2 i Stockholm, † 1719 5/12 och begr. s. å. 13/12 i Ö. Ryds kyrka. 1. Gustaf, f. 1708 6/5 i Stockholm, † 1710 21/4. 1. Sigrid, f. 1709 6/10 i Stockholm, † 1712 21/0. 2. Christina Anna, f. 1717 27/7 i Stockholm, † 1739 14/3 av kopporna och efter barnsäng, begr. i Vadstena kyrka. G. 1732 18/4 m. hovmarskalken friherre Carl Fredrik Hamilton af Hageby, nr 99, i hans 1:a gifte, f. 1705, † 1753. Tab. 14. Nils (son av Abraham, Tab. 10), till Skokloster, Rydboholn, Spiker, Brahehus och Lyckås samt Skarhult i likan. sn (Malm.); f. 1697 26/8 på slottet i Stettin; korpral vid Smålands kavallerireg. 1714; adjutant därst. 1715; kornett s. å. 10/10; löjtnant 1716 12/7; löjtnant vid livdragonreg:t s. å. 6/10; kapten därst. 1719 24/3; kapten vid livgardet 1720 2/1; † 1722 5/9 i Stockholm och begr. i Ö. Ryds kyrka. — G. 1720 26/5 i Stockholm m. hovfröken, grevinnan Fredrika Vilhelmina Stenbock, f. 1701, † 1723 6/2 i Stockholm och begr. i Ö. Ryds kyrka, dotter av överkammarherren och generallöjtnanten greve Erik Gustaf Stenbock, nr 12, och hans 1:a fru grevinnan Johanna Eleonora De la Gardie, nr 3. Söner: Abraham, dp 1721 20/4 i Stockholm, † 1723 21/5 och begr. i Ö. Ryds kyrka. Erik, f. 1722; överste; † 1756. Se Tab. 12. Tab. 12. Erik (son av Nils, Tab. 11), till Skokloster, Rydboholm, Spiker, Brahehus, Lyckås och Skarhult, samt Salsta i Tensta sn (Upps.) och Gerstorp i Kaga sn (Ög.); f. 1722 23/6 i Stockholm; student i Uppsala 1732 5/10; ryttare vid norra skånska kavallerireg:t 1741 i mars; korpral därst. s. å. i juli; kornett därst. s. å. 8/10; löjtnant 1743 2/2; ambassadkavaljer till Berlin 1744; ryttmästare vid nämnda reg. 1745 23/4; major därst. 1747 23/12; major vid livreg:t till häst 1749 29/11; överstelöjtnant därst. 1750 13/2; överste 1752 11/6; enligt riksens ständers dom halshuggen 1756 23/7 på Riddarholmen i Stockholm såsom delaktig i en sammansvärjning till konungens förmån emot det bestående regeringssättet, samt begr. i Ö. Ryds kyrka. ’Han förestod vid 1752 års riksdag, såsom förste greven, lantmarskalksplatsen under lantmarskalken greve H. A. Gyllenborgs nästan ständiga opasslighet, men blev vid 1755 års riksdag icke vald till lantmarskalk.’ — G. 1:o 1745 12/12 m. friherrinnan Eva Catharina Sack, f. 1727 31/8, † 1753 9/1 i Stockholm och begr. i Ö. Ryds kyrka, dotter av kanslirådet Johan Gabriel Sack, friherre Sack, nr 170, och grevinnan Eva Bielke, nr 29; 2:o 1754 28/4 på Krageholm i Sövestads sn (Malm.) m. grevinnan Christina Charlotta Piper i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1773 30/83 i Stockholm m. riksrådet och kanslipresidenten friherre Ulrik Scheffer [greve Scheffer], nr 144, f. 1716, † 1799), f. 1734. 27/1 i Stockholm, † där 1800 7/1, dotter av presidenten greve Carl Fredrik Piper, nr 46, och grevinnan Ulrika Christina Mörner af Morlanda, nr 60. Barn: 1. Per, till Skokloster, Rydboholm, Wrangelsburg och Krebzau; f. 1746 19/11 i Stockholm; student i Uppsala 1762 26/3; volontär vid livgardet 1763; kvartermästare vid livreg:t till häst s. å.; livdrabant s. å. 3/10; löjtnant i armén 1767 24/3; stabskapten vid lätta dragonerna 1770 23/3; † ogift 1772 27/6 i Stralsund och begr. i Ö. Ryds kyrka. 1. Nils Gabriel, f. 1747 14/12 i Stockholm, † där 1756 7/6 av kikhosta och begr. s. å. 8/6 i Ö. Ryds kyrka. 1. Abraham, f. 1749 8/8, † 1751 23/3 i Stockholm. 1. Eva Fredrika, f. 1750 27/10, † 1756 17/2 och begr. i Ö. Ryds kyrka. 1. Christina, f. 1752 1/3 i Stockholm, † 1756 6/6 och begr. s. å. 30/6 i Ö. Ryds kyrka. 2. Ulrika Juliana, f. 1755 3/6, † 1756 11/2 och begr. s. å. 17/2 i Ö. Ryds kyrka. 2. Magnus Fredrik, f. 1756; en av rikets herrar; † 1826. Se Tab. 13.
Originalsida 560 · tabell 13, 14

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
560 BRAHE. Tab. 13. Magnus Fredrik (son av Erik, Tab. 12), till Skokloster, Rydboholm, Spiker, Skarhult och Salsta; f. posthumus 1756 15/10; livdrabant 1767; förare vid livgardet 1769 28/2; kornett vid södra skånska kavallerireg:t 1771 14/8; student i Uppsala 1773 19/4; löjtnant vid sistn. reg. s. å. 11/7; löjtnant i armén och premiärlöjtnant vid reg:t 1775 16/2; kapten i armén s. å. 10/5; kapten och regementskvartermästare vid lätta livdragonerna s. å. 22/5; en av rikets herrar 1778 27/12; kaptenlöjtnant vid livdrabantkåren 1780 13/11; avsked därifrån 1787 16/1; ledamot av riddarhusdirektionen 1789; R o KavKMO 1794 24/11 (dubbad därtill 1795 28/4); ordförande i direktionen över Vadstena adliga jungfrustift 1795 23/4; ledamot av serafimerordensgillet s. å. 18/5; lantmarskalk vid riksdagen i Norrköping 1800 10/3; ledamot av tillfällig regering under konungens resor 1800 24/11 och 18017; t. f. kansler vid Uppsala akademi 1801 1/10; LLA 18067 (HLLA 1812); HedLFrKA 18067; RCXIII:sO 1811 27/5; ambassadör en mission spéciale till franska hovet 1811 i maj; åter t. f. kansler vid Uppsala akademi 1813 21/4—1818; ordförande i brukssocieteten 18147; LSkS 18157 (ordf. 1820); † 1826 12/12 i Stockholm, jordfäst i Klara kyrka därst. s. å. 19/12 i närvaro av konungen och kronprinsen, och sedan gravsatt i Ö. Ryds kyrka. — G. 1:o 1779 20/4 på Stockholms slott m. hovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull, f. 1759 19/5, † 1805 25/1 i Stockholm och begr. s. å. 29/1 i Ö. Ryds kyrka, dotter av ryttmästaren friherre Anders Gustaf Koskull, nr 184, och friherrinnan Catharina Charlotta Koskull; 2:o 1806 23/9 på Claestorp i Ö. Vingåkers sn (Söd.) m. förra fruns brorsdotter, hovfröken friherrinnan Aurore Vilhelmina Koskull, f. 1778 22/11 på Ängaholm i Aringsås sn (Kron.), † 1852 19/2 på Salsta, jordfäst s. å. 1/3 i Lena kyrka (Upps.) och gravsatt i Ö. Ryds kyrka, dotter av hovjunkaren friherre Otto Anders Koskull, nr 184, och Amalia Beata Silfversparre, nr 99. Barn: 1. Christina Charlotta, f. 1780 13/2 i Stockholm, dp på Stockholms slott, † 1792 4/5 i Stockholm och begr. s. å. 17/5 i Ö. Ryds kyrka. 1. Ebba Ulrika, f. 1781 23/1, † 1782 8/8 och begr. s. å. 12/98 i Ö. Ryds kyrka. 1. Ulrika Catharina, f. 1783 7/5 i Stockholm, † där 1784 18/3 och begr. s. å. 21/3 i Ö. Ryds kyrka. 1. Eva Juliana, f. 1785 19/2, † ogift 1803 25/7 på Skarhult och begr. i Ö. Ryds kyrka. 1. Nils, f. 1787 29/4 i Stockholm, † s. d. och begr. s. å. 1/5 i Ö. Ryds kyrka. 1. Per, f. 1789 6/9 på Rydbobolm, † 1792 29/5 i Stockholm och begr. s. å. 831/5 i Ö. Ryds kyrka. 1. Magnus, till Skokloster och Rydboholm; f. 1790 2/9 på Rydboholm; student vid Uppsala universitet 1805 11/10; kornett vid livregementsbrigadens husarkår 1809 13/4; kavaljer vid e. o. ambassaden till Paris s. å.; kabinettskammarherre s. å. 6/8; kornett vid livgardet till häst 1810 20/2; löjtnant därst. s. å. 10/4; kavaljer vid e. o. ambassaden till Paris 1811; RRS:tAO2kl 1812; ryttmästare i armén s. å. 17/11; ryttmästare i reg:t 1813 22/6; erhöll guldmedalj för tapperhet i fält s. å. 19/10; RPrOPlemér s. å.; RSO s. å. 27/12; stabsryttmästare 1814 22/5; major i armén s. å. 4/8; 1. hovstallmästare i survivance 1817 14/2; överstelöjtnant i armén s. å. 4/7; major vid nämnda garde 1820 19/1; överste i armén s. å. 24/6; generaladjutant 1821 9/10; överste och sekundchef för livgardet till häst 1822 19/2; KSO s. å. 29/4; LKrVA 1823; generalmajor 1824 14/3; 1. adjutant hos konungen och chef för dess adjutants- och ordonnansofficerskårer s. å. 17/9; överhovstallmästare 1826 28/2; KmstkSO s. å. 6/35 envoyé en mission spéciale till S:t Petersburg s. å. i mars; RRS:tAO1kl s. å. i maj; RoKavKMo 1827 4/7; t. f. riksmarskalk s. å. 28/7; generaladjutant för armén och chef för generalstaben 1828 10/4; ledamot av direktionen över militära hospitalsfonden s. å. 10/9; HedLKrVA s. å.; RCXIII:so 1829 15/2; generallöjtnant 1830 19/6; RPolskaHvöo s. å. 28/7; LSkS s. å. (ordf. 1833—1844); en av rikets herrar 1831 26/1; HedLLA 1833 26/11; ordförande för arméns fullmäktige 1833—1839 14/9; HedLHA 1834 25/2; riksmarskalk s. å. 2/12; LFrKA 1835; HedLVS 1836 18/10; LVA 1837 8/2; StkGrFro s. å. 26/3; t. f. kansler för krigsakademien s. å. 12/5; ledamot av Serafimerordensgillet s. å. 8/6; ledamot av Serafimerlasarettsdirektionen s. å. 11/5; e. o. ambassadör till S:t Petersburg s. å.; RRS:t AndO s. å. 12/6; ordförande vid krigsbefälets sammankomst 1839; kansler för krigsakademien s. å. 12/10; StkSEO s. å.; e. o. ambassadör till Berlin 1840; RPrSvÖO och RÖO s. å. i juli; översteombudsman vid KMO 1841 22/11; avsked från generaladjutantsbefattningen vid armén 1841 och erhöll då av arméns befäl en hedersvärja; översteskattmästare vid KMO 1842 11/5; ordförande i riddarhusdirektionen s. å. 2/5; ordförande i frimurarbarnhusdirektionen 1843 10/3; t. f. generalbefälhavare i IV. militärdistriktet 1844 19/3; erhöll Carl XIV Johans porträtt i briljanter att i guldkedja bäras om halsen s. å. i maj; † ogift s. å. 16/9 i Stockholm, jordfäst s. å. 25/9 i Riddarholmskyrkan och gravsatt i familjegraven i Ö. Ryds kyrka. Han var konung Carl XIV Johans bekante gunstling [Bbl]. 2. Ulrika Vilhelmina, f. 1808 1/6 i Stockholm, † där 1836 4/1 och jordfäst s. å. 13/1 i Stockholms storkyrka. G. 1825 26/6 på Salsta m. generallöjtnanten och överståthållaren friherre Jakob Vilhelm Sprengtporten, nr 275, f. 1794, † 1875. 2. Nils Fredrik, f. 1812; 1. hovstallmästare; † 1850. Se Tab. 14. 2. Aurora Amalia Margareta, f. 1816 19/6 i Stockholm, † 1876 11/6 på Krageholm i Sövestads sn (Malm.). G. 1835 23/6 i Stockholm m. sin syssling, hovstallmästaren greve Claes Gustaf Fritz Piper nr 46, f. 1807, † 1897. 2. Ebba Eleonora, f. 1818 11/9 i Stockholm, † 1842 22/4 i Stockholm, jordfäst s. å. 2/5 i Klara kyrka och gravsatt å nya kyrkogården vid Stockholm. G. 1838 26/4 m. riksmarskalken m. m., greve Adolf Fredrik Nils Gyldenstolpe, nr 35, i hans 2:a gifte, f. 1799, † 1864. Tab. 14. Nils Fredrik (son av Magnus Fredrik, Tab. 13), till Skokloster och Rydboholm; f. 1812 22/7 i Stockholm; student i Uppsala 1815 13/12; kornett vid livgardet till häst 1826 29/11; studerade vid Uppsala universitet 1827—1831; kornett vid nämnda garde 1830 21/10; ordonnansofficer hos konungen 1832 28/1; 2. löjtnant 1834 13/12; hovstallmästare 1836 19/8; 1. löjtnant 1837 17/11; ryttmästare 1840 21/125 underceremonimästare i survivance vid KMO och RNO 1841 4/7; adjutant hos konungen 1842 2811 1. hovstallmästare i survivance 1843; regementskvartermästare 1845 30/4; avsked med tillstånd
Originalsida 561 · fortsättning
Här slutar tavlan. Boksidan kan också innehålla början av nästa ätt. Läs även fortsättningen i höger spalt innan du lämnar denna tavla.

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
BRAHE—BRAKEL. 561 att såsom ryttmästare i armén kvarstå 1846 21/4; † 1850 14/12 i Stockholm, jordfäst s. å. 28/12 i Klara kyrka och gravsatt i Ö. Ryds kyrka. — G. 1836 10/8 i Stockholm m. sin syssling, grevinnan Hedvig Elisabet Maria Amalia Piper, f. 1808 19/11 på Krageholm i Sövestads sn (Malm.), † 1886 18/5 i Stockholm, jordfäst s. å. i Jakobs kyrka och gravsatt i Ö. Ryds kyrka, dotter av en av rikets herrar, greve Carl Claes Piper, nr 46, och friherrinnan Ebba Maria Ruuth, nr 296. Ägde huset nr 11 A Västra Trädgårdsgatan i Stockholm. Barn: Aurora Ebba Ulrika Amalia, f. 1836 24/11, † s. å. 13/ /12- Ebba Aurora, f. 1838 18/1 i Stockholm, † 1924 7/1 på Salsta i Tensta sn (Upps.). G. 1859 14/7 i Sko kyrka (Upps.) m. riksmarskalken friherre Fredrik von Essen, nr 158, f. 1831, † 1921. Nils Magnus, f. 1839 5/12, † 1841 9/9 i Stockholm. Nils Claes, f. 1841 6/8 på Sirishof å Djurgården; student i Uppsala 1862 15/12; fanjunkare vid livgardet till häst s. d.; officersexam. 1865 27/6; underlöjtnant vid livgardet till häst s. å. 15/8; löjtnant 1867 3/9; kammarherre i K. M:ts hov 1869 28/1; RDDO s. å. 3/8; tjänstg. kammarherre hos drottning Lovisa s. å. 25/8; RPrRÖO4kl 1873; ryttmästare 1882 5/5; regementskvartermästare 1883; avsked 1885 19/5; RSO s. å. 1/12; överstekammarjunkare 1889 21/1; underkansler i survivance vid KMO och KNO1kl 1890 24/11; underkansler vid KMO 1895 28/4; OII:s Jmt 1897 18/9; KmstkNO 1901 30/11; avsked från underkanslersbefattningen 1906 26/11; överflyttad till tjänstfria hovstaten s. å. 1/12; † ogift 1907 10/6 i Stockholm, jordfäst s. å. 14/6 i Jakobs kyrka och gravsatt i Ö Ryds kyrka. Innehade såsom fideikommiss Skoklosters slott och samlingar, ägde Sövestads sn (Malm.) samt jämte brodern huset nr 11 A Västra Trädgårdsgatan i Stockholm. Ebba Ulrika Amalia, f. 1842 11/10 i Stockholm, † där 1872 20/11. G. 1863 26/11 i nämnda stad m. sin kusin, överstekammarherren greve Conrad August von Rosen, nr 85, i hans 1:a gifte, f. 1835, † 1913. Magnus Per, f. 1849 1/10 i Stockholm; kadett vid Karlberg 1869 15/1; utexam. 1873 16/4; underlöjtnant vid livgardet till häst s. å. 25/4; löjtnant 1875 6/93 RDDO 1881 31/3; tjänstg. kammarherre hos kronprinsen 1888 4/4; KBadZLO2kl s. å.; RPrKrO2kl s. å.; KSAO2kl s. å.; ryttmästare 1889 5/4; regementskvartermästare 1891; RSO 1893 1/12; avsked 1894 20/7; KDDO2gr 1897 27/8; OII:sJmt s. å. 18/9; RNO 1900 1/12; GVSbm 1906 20/9; överstekammarjunkare 1907 9/7; OIISGbmt s. d.; StkSp ICO s. å. 18/12; KNO1kl 1908 16/6; StoroffFrHL s. å. 17/12; överstekammarherre 1911 12/12; underkansler vid KMO 1912 27/11; StkDDO s. å. 18/115 StkItS:tMLO 1913 20/12; KmstkNO 1915 28/4; avsked från underkanslersbefattningen vid KMO 1923 24/4. Innehar såsom fideikommiss Skoklosters slott och samlingar samt äger Skoklosters gods, Rydboholm i Ö. Ryds sn (Sth.) sedan 1876 och Krageholm sedan 1907. — G. 1897 12/1 i slottskyrkan i Stockholm m. f. d. hovfröken Anna Augusta Nordenfalk, f. 1863 11/12 i Stockholm, OII:sJmt 1897 18/9; GVSbm 1906 20/9, ÖS:tElisabO1kl; t. f. överhovmästarinna hos drottningen 1908 135/1 —s. å. 14/125 MLetA 1924 26/5; dotter av preses i akademien för de fria konsterna, friherre Johan Nordenfalk, nr 390, och hans 2:a fru Emelie Augusta Reuterskiöld, nr 1636. 1 Pt I (1920). 2 SAB. 3 Al. 6 Pt 1918—1919 s. 47. 7 Bbl. 5 g 4 Ptb 1900 s. 228. 5 At(L). Skoklosters gods i Sko sn (Upps.), Krageholm i Adliga ätten BRAKEL, nr 1979. Natural. 1756 28/9, introd. s. å. Denna ursprungligen westfaliska ätt från slottet Brackel vid Dortmund kom med Tyska orden till Östersjöprovinserna och därifrån till Sverige, där Georg Antoni von Brakel, ehuru ej introducerad svensk adelsman, deltog i flera riksdagar. På finska riddarhuset immatrikulerades ätten 1818 28/1 under nr 129 bland adelsmän. Under namnet von Brackel är ätten intagen på livländska och kurländska riddarhusen under nr 12 och 147. I Bayern har ätten immatrikulerats såsom friherrlig 1839 29/12. Det torde vara ovisst om Georg Antoni Brakels härstamning är sådan som den svenska riddarhusstamtavlan angiver. På den livländska stamtavlan saknas han alldeles. Där har hans uppgivna fader Henrik endast en son Berend, överstelöjtnant i svensk tjänst, g. m. Margareta Elisabet von Cornet. Sannolikare torde vara, att Georg Antoni var broder eller kusin till Henrik, vilket bättre överensstämmer med tiden för hans framträdande. — Ovannämnde Berend hade sönerna Henrik Johan, major vid Västgötadals reg. med överstelöjtnants avsked, † barnlös 1792, och Evert Volmar, löjtnant, † 1746, vilken 1742 inskrevs på livländska riddarhuset. Han hade i sitt gifte med Dorotea Johanna von Reutz tolv barn, vilkas ättlingar ännu kvarleva i Östersjöprovinserna. Tab. 1. Didrik Brakel, till Madris, Decknagel och Fyhn i Keels sn i Livland; ryttmästare; levde ännu 1547 men var † 1559. — G. m. Gertruda Wrangel, dotter av fältöversten Herman Wrangel (en av stamfäderna för frih. ätterna Wrangel af Lindeberg, nr 41, och Wrangel af Ludenhoff, nr 55). Son: Berthold, till Madris, Decknagel, Fyhn och Somel; överste för estländska adelsfanan; levde 1552. G. m. Margareta von Tiesenhausen, till Kotz. 36—185120. Svenska adelns ättartavlor. Son: Johan, till Fyhn, Kochtel och Oddris. — G. m. Anna Schwarzhoff. Son: Johan, till Kochtel; fogde på Wesenbergs slott 1593—1598 och på Lais slott 1600—1601; erhöll 1606 12/8 i förläning Pohjois fjärding i Tuulois sn samt 1616 21/8 några byar i Toldotschi och Kargals pogoster i Ingermanland; rysk translator 1619 [Al]. — G. m. Gertruda von Bremen. Son: Johan, arvherre till Kochtel och Oddris; rytt- mästare vid Ingermanländska adelsfanan 1646—



