Har du frågor? Vill du föreslå en berättelse? Har du uppgifter som kan förbättra berättelserna? Vill du ha hjälp med släktforskning? 

Kontakta mig då genast!

IGLABO · SläktbokenGrevliga ätten nr 1
Ur det historiska släktarkivet

Brahe

Visingsborg, Rydboholm och Skokloster hör till de platser som återkommer i Brahes historia. Men bakom de stora namnen finns familjer, äktenskap och förgreningar. Följ den svenska grevliga ätten från de äldre säkert kända leden.

Brahe – vapnet återgivet i Elgenstiernas original
Vapnet ur originaltavlan.

Ett urval av släktled

Magnus Laurensson till TärnaTabell 1 · originalsida 554
Peder Magnusson BraheTabell 1 · originalsida 554

Ett kort urval ur originalets tabeller. Översikten visar inte alla barn eller grenar.

Elgenstierna avvisar den äldre härledningen från den heliga Birgittas far. Han behandlar också kopplingen till Plataätten som en hypotes. Här börjar översikten med Magnus Laurensson, som källan anger som säkert känd stamfader.

Nedslag i tiden

  1. 1400-taletMagnus Laurensson och Peder Magnusson behandlas i den första tabellen.
  2. 1561Ätten upphöjs till grevlig värdighet.
  3. 1625Grevliga Brahe introduceras på Riddarhuset.

Ätter och grenar att hålla isär

Denna tavla gäller den svenska grevliga ätten Brahe nr 1. Peder Magnusson tog mödernenamnet Brahe från den gamla danska släkten. Det innebär inte att den svenska tavlan ersätter en tavla över alla danska Brahe.

Hela tavlan · originalets tryckta sidor

Läs släkttavlan

Här finns hela sidintervallet för tavlan, inklusive barnlistor och källanmärkningar: band 1, sidor 554–561. Öppna en sida eller välj ett tabellnummer för att gå till den sida där tabellen börjar.

Originalet återges som boksidor, inte som en ny korrekturläst avskrift. Bokspalter läses från vänster till höger. Första och sista sidan kan innehålla delar av angränsande tavlor.

Välj originalsida

Välj tabell

Originalsida 554 · tabell 1

På denna boksida börjar tavlan under rubriken med släktens namn och nummer. Eventuell text ovanför rubriken tillhör föregående tavla.

Brahe: originalets tryckta släkttavla, band 1, sida 554
Elgenstierna, band 1, sida 554. Tryck på bilden för att förstora. Original och källuppgifter hos Projekt Runeberg.
Visa maskinläst text för sidan

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

554 VON BRADKE— BRAHE.

i Plock i Polen.2 — G. 1786 16/12 i Arensburg m.

Charlotte Christine von Haack, dotter av majoren

von Haack.

Barn:

Georg Fredrik, f. 1796; geheimeråd. Se Tab. 5.

Alexius Woldemar, f. 1797 28/9 i Reval, † där

s. å. 22/10 [2].

Tab. 5.1

Georg Fredrik (son av Fredrik Vilhelm, Tab. 4),

f. 1796 16/5 i Arensburg; kapten; geheimeråd. —

G. 1825 11/2 i Arensburg m. Emilie Rosette von

Luce, dotter av skolinspektören, med. doktorn

Johan Vilhelm Ludvig von Luce och hans 2:a fru

Augusta Christina von Aderkas.

Dotter:

Auguste Christine, f. 1841 17/6 i Arensburg.

Tab. 6.

Henrik Niklas Bradke, adlad von Bradke (son av

Peter Bradke, Tab. 1), f. i Lübeck;

sekundfyrverkarelöjtnant 1713; kom 1714 i svensk tjänst och blev

löjtnant vid östra skånska infanterireg:t; löjtnant

vid artilleriet 1716 1/7; fyrverkarelöjtnant därst.3

1717 22/8; sekundkapten3 1718 21/7; adlad jämte

brodern och dennes styvbarn s. å. 17/11 (introd.

1720 under nr 1596); premiärkapten vid artilleriet

i Stockholm 1721 19/1 och vid artilleriet i Malmö

1725 3/4; majors avsked 1726 30/7; generalmajor

i rysk tjänst; generallöjtnant därst.; † 1759 2/4 i

Kegels sn i Estland.4 — G. m. Maria Magdalena

Pott von Lubras.3

Son:

Johan Michael, f. 1748 11/4 i Reval.2

Tab. 7.

Weckmanska ättegrenen.

Peter Weckman; handlande i Kristianstad. —

G. m. Anna Margareta Prael; omgift m. översten

Mikael Detlof Bradke, adlad von Bradke, se ovan.

Barnen blevo 1718 17/11 jämte sin styvfader och

dennes broder adlade med namnet von Bradke

(sonen introd. 1720 under nr 1596).

Barn:

Peter Weckman, adlad von Bradke, f. 1712;

auskultant i Göta hovrätt; vice häradshövding;

hovrättsadvokat; † ogift 1758 11/1 i Kristianstad,

och utgick med honom denna ättegren.

Dorotea Catharina Weckman, adlad von Bradke,

† 1746. G. m. justitierådet von der Laen.

Janika Weckman, adlad von Bradke, † ogift 1745.

1 Jahrbuch für Genealogig, k und 517

1909 und 1910 (Mitau 1913). 2 RHH. 3 Lk. 4 H

Grevliga ätten BRAHE, nr 1.

Grevlig 1561 29/6, introd. 1625.

Äldre genealoger hava sökt giva denna ätt, som för två vingar i sitt vapen, en härstamning, som skulle

vara i överensstämmelse med den lysande ställning medlemmarna innehade under en senare tidpunkt.

Sålunda har den såsom genealogisk författarinna kända Vadstenanunnan Birgitta Andersdotter, † 1532,

uppgivit att nedanstående Magnus Laurensson varit sonsons sonson till Upplandslagmannen Birger

Petersson till Finsta, den heliga Birgittas fader, vilken förde vingarna i vapnet och med orätt göres till

son av lagmannen Peter Andersson till Mohammar, son till en Anders till Mohammar (i Östergötland).

Denne Anders till Mohammar, med vilken riddarhusstamtavlan börjar, säges där varit en frände till

konung Sverker II och Sveriges rikes råd omkring år 1238. Denna härledning, som bibehållits i den

genealogiska litteraturen ända fram till 1800-talets senare hälft, är emellertid bevisligen oriktig, då

Birger Peterssons ätt utdog redan i slutet av 1300-talet. Andra, såsom Rasmus Ludvigsson och

Messenius, hava sökt identifiera Magnus Laurensson med väpnaren Magnus Plata, som levde 1416—1422, och

på detta sätt velat göra Brahesläkten till en gren av den gamla Plata-ätten, men denna släktledning

är med all sannolikhet endast en hypotes, stödd på likheten mellan vapnen.? Man måste därför såsom

släktens förste med full säkerhet kände stamfader sätta nedannämnde Magnus Laurensson, vars son

Peder Magnusson upptog det gamla mödernenamnet Bragde eller Brahe.

Litteratur: Stamtaflor utgifna af Riddarhusdirektionen genom A. Lewenhaupt (1908).

Johanna Brahe, av den gamla danska frälsesläkten

Bragde eller Brahe, i hennes 2:a gifte (g. 1:o

1423 9/10 m. riksrådet Knut Karlsson till Tärna,

som i vapnet förde en örnfot, † 1436 eller 14377),

levde ännu” 1460 18/1, dotter av Torkel Pedersson

Tab. 1.

Magnus Laurensson,

till Tärna, nu Tärnö, i

Husby-Oppunda sn

(Söd.); förhindrade Brahe till Rännenäs (i Höks härad) och Mygdal (i

1441 27/11 med sin Halmstads härad), med hans 1:a fru Adelheid

hustru jord, som hen- Grubbe.

nes förre man testa- Son:

menterat till Vadstena

kloster; skrev sig 1445

av Tärna; bevittnade

en förlikning i Stock-

Peder Magnusson, till Tärna, upptog

mödernenamnet Brahe; var häradshövding i Oppunda

härad i Södermanlands län 1482—1487 och väpnare

sistn. år; bevistade riksmötet 1499, då rådet och

holm 1446 7/3 och

beseglade ett bytesbrev s. å. 22/3; deltog i konung

Karl Knutssons norska resa hösten 1449 och sattes

s. å. 14/12 till hövidsman över en del av

sunnanfjeldske Norge, men tillfångatogs av norrmännen

1450; levde 1451 22/3, men var † 1456 6/5, då

konung Karl till hans änka återgäldade den

lösesumma, med vilken han friköpt sig ur

fångenskapen.7 — G. 1439 eller (före 27/11) 14407 m.

ständerna korade prins Kristian till konung i

Sverige efter fadern; levde 1505 4/1 men var7 † 1508

28/6. — G. 1:o senast 14817 m. Öllegård Turesdotter,

som levde? 1495 12/5, dotter av riddaren, riksrådet

och lagmannen i Västergötland Ture Jönsson

(Svarte Skåning) till Åkerö, som i vapnet förde

en båt med drakhuvuden, och Birgitta

Henriksdotter (Snakenborg); 2:o kort före 1505 4/1 m.

Cecilia Månsdotter, levde änka 1514 4/10, arvet efter

Till sid- och tabellregistret

Originalsida 555 · tabell 2, 3
Brahe: originalets tryckta släkttavla, band 1, sida 555
Elgenstierna, band 1, sida 555. Tryck på bilden för att förstora. Original och källuppgifter hos Projekt Runeberg.
Visa maskinläst text för sidan

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

BRAHE. 555

I j Peder Brahe, Tab. 3.

II Erik, Tab. 4. Magnus, Tab. 5. Abraham, Tab. 6.

III Per, Tab. 7. Nils, Tab. 8.

IV Nils, Tab. 9.-

v m. Tab. 10.

VI Nils, Tab. 11.

VII Erik, Tab. 12.

VIII Magnus Fredrik, Tab. 13.

IX Nils Fredrik, Tab. 14.

henne skiftades 1528, dotter av riddaren och

riksrådet Magnus Stensson Gren till Tidö och hans

2:a fru Gertrud Narvesdotter.

Barn: ;

1. Joakim Brahe; † 1520. Se Tab. 2.

1. Johanna Pedersdotter. G. m. danske

väpnaren Gregers Jepsen Ulfstand, i hans 2:a gifte (g.

1:o m. Else Torbernsdotter Bille, † före 1507,

dotter av danske.riksrådet Torbern Bille och hans

2:a fru Sidsel Ovesdotter Lunge).

Tab. 2.

Joakim Brahe (son av Peder Magnusson, Tab.

1), till Tärna, samt Rydboholm i Ö. Ryds sn

och Lindholmen i Orkesta sn (båda i Sth.); levde

utan tjänst på sina gods; † 1520 5/11, halshuggen

i Stockholms blodbad. — G. 1516 30/3 på

Stockholms slott, varvid herr Sten Sture gjorde

bröllopet, m. Margareta Eriksdotter (Vasa) i hennes

1:a gifte (g. 2:o 1525 15/1 i Stockholm m. riksrådet

greve Johan af Hoya, † 1535 11/6), † 1536 31/12 i

Reval och begr. i domkyrkan därst., dotter av

riddaren och riksrådet Erik Johansson (Vasa) till

Rydboholm och Lindholmen och Cecilia

Månsdotter af Eka, samt syster till konung Gustaf I.

Barn:

Mauritz, till Tärna, f. 1517(?), † ung.

Brita, f. 1518(?), † 1554 22/6 på Vinäs i Eds sn

(Kalm.) och begr. s. å. 1/7 i Söderköping. G. där

1533 6/7 m. riddaren, riksrådet och krigsöversten

Birger Nilsson (Grip), till Vinäs och Tärna, friherre

till Vinäs, † 1565 15/3 på Tärna.

Öllegård, f. 1519(?), † 1527 (före 30/10) och begr.

i Sko kloster.

Peder, greve Brahe, f. 1520; riksdrots; † 1590.

Se Tab. 3.

Tab. 3.

Peder, greve Brahe (son av Joakim, Tab. 2),

greve till Visingsborg, friherre till Rydboholm och

Lindholmen; f. 1520 i maj på sistn. ställe; medtogs

av modern, då hon lämnade Sverige, och blev 1537

efter hennes död hemkallad av konungen; erhöll

förläning å alla k. sakören av sina egna landbor

1538 26/6; kammarråd 1539; erhöll Gudhems kloster

och härad i förläning 1540 15/7; riksråd 1542 (före

22/8), men avlade ej rådseden förrän 1544 290/1;

mönsterherre för svenska, danska och finska

krigsfolket 1542 12/10; överste för krigsfolket mot Nils

Dacke 1543; riddare 1544; lagman i Uppland och

Nordlanden; erhöll Ryds skeppslag i förläning på

behaglig tid 1545 17/3 och innehade3 från 1549

jämväl Åkers skeppslag; konung Gustaf I:s överste

sekreta råd 1548 19/4 och erhöll samma beställning

hos konung Erik XIV 1561 15/6; fick 1559 4/4 i

förläning Markims och Orkesta snr (Sth.)3;

rikshovmästare 1561 26/6; greve s. å. 29/6 vid konung Eriks

kröning; legat till Skottland 1562 86/3; erhöll donation

på Visingsö som grevskap s. å. 20/3; var 1563

befälhavare över trupperna i Värmland och Dal; legat

till Polen 1564 30/3; krigsöverste för svenska hären

i Västergötland 1565 11/3; avsatt s. å. 9/6; erhöll

förbättring på grevskapet s. å. 14/3; ståthållare på

Reval och över Livland 1566 9/9; jämte Hogenskild

Bielke överbefälhavare för svenska hären i

Östergötland 1568 10/10; erhöll Valle härad i förläning s. å.

22/11; riksdrots 1569 i jan.; ståthållare över Norrland

s. m.; fick konfirmation på grevskapet Visingsborg

med förbättring av åtskilliga snr s. å. 9/7; var 1585

ståthållare på Stockholms slott tillika med sin måg

Erik Sparre; † 1590 1/9 på Stora Sundby, och

begr. i Ö. Ryds kyrka. Han har författat en

historia om Gustaf I samt Oeconomia eller

huusholdz-book för ungt adels-folk, båda sedermera

utgivna av trycket [Bbl]. — G. 1549 10/3 på

Gripsholm, då konungen gjorde bröllopet, m.

friherrinnan Beata Stenbock, † 1583 20/4 på

Rydboholm, och begr. i Ö. Ryds kyrka, dotter av

riksmarsken Gustaf Olofsson Stenbock (nr 12) och

Brita Eriksdotter Leijonhufvud (nr 26).

Barn:

Joakim, f. 1550 13/7 på Torpa i Länghems sn

(Älvsb.), † 1567 i april på Husön, av våda

ihjälskjuten av sin morbroder, friherre Sten Stenbock,

och begr. i Vadstena klosterkyrka.

Erik, f. 1552; riksråd och överståthållare; † 1614.

Se Tab. 4.

Margareta, f. 1553 på Rydboholm, † s. å. där,

14 dagar gammal.

Cecilia, f. 1554 på Lindholmen, † där 8 dagar

gammal.

Ebba, f. 1555 22/4 på Torpa, † 1635 8/5 på

Valstanäs i Norrsunda sn (Sth.) och begr. 1635 18/7 i Öja

kyrka (Söd.). G. 1578 12/10 i Stockholm i

änkedrottningens hus vid Svartmunkekyrkan m.

rikskansleren Erik Sparre (af Rossvik, nr 7), f. 1550,

† 1600. i

Catharina, f. 1556 18/8 i Stockholm, † 1596 12/9 på

Strömsholm i Kolbäcks sn (Vm.). G. 1590 1/3 på

Strömsholm m. hertig Carls furstliga råd Christoffer

Schenck (frih. ätten Schenck, nr 5); † före 1603 27/4.

Gustaf, greve till Visingsborg, friherre till

Sundholmen i Äspereds sn (Älvsb.), herre till Borkholm i

Estland; f. 1558 8/3 på Rydboholm; var hovjunkare

hos konung Sigismund 1587 och kammarherre hos

densamme 1593; legat till München 1591; legat till

Danmark och Sverige 1593; ståthållare på

Stockholms slott 1594 21/7; överste för konung Sigismunds

svenska krigsfolk på tåget från Kalmar 1598 10/8;

polsk överste; polsk fältmarskalk; † ogift 1615 10/1 i

Danzig och begr. därst. [Bbl]. Han hade med fröken

Anna Reibnitz en son Johan Gustafsson, adlad

Örnevinge, nr 352.

Margareta, f. 1559 2/7 på Sundholmen;

hovmästarinna hos prinsessan Anna 1591 och följde

henne till Polen, men återvände till Sverige och

Till sid- och tabellregistret

Originalsida 556 · tabell 4, 5
Brahe: originalets tryckta släkttavla, band 1, sida 556
Elgenstierna, band 1, sida 556. Tryck på bilden för att förstora. Original och källuppgifter hos Projekt Runeberg.
Visa maskinläst text för sidan

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

556 BRAHE.

erhöll 1630 6/3 restitution på alla sina gods; † 1638

26/4 på Lundarp i Säby sn (Jönk.) och begr. 1639

24/2 i Visingsö kyrka. G. 1587 27/7 m. sin systers

svåger, ståthållaren Johan Sparre (af Rossvik, nr

7), f. 1551, † 1599.

Anna, f. 1562 8/8 på Rydboholm, † 1565.

Magnus, f. 1564; riksdrots; † 1633. Se Tab. 5.

Johan, f. 1566 13/8 på Visingsborg, † där s. d.

Sigrid, f. 1568 24/4 på Rydboholm, † 1617 i mars i

Danzig.5 G. 1595 19/3 på Stegeborg i Gryts sn (Ög.)

m. amiralen friherre Johan Gyllenstierna (af

Lundholm, nr 3), f. 1569, † 1617.

Abraham, f. 1569; riksråd; † 1630. Se Tab. 6.

Tab. 4.

Erik (son av Peder, greve Brahe, nr 4), greve till

Visingsborg, friherre till Lindholmen, herre till

Alfhem i Skepplanda sn (Älvsb.); f. 1552 4/9 på

Sundholmen; hovmarskalk hos prins Sigismund

1575; konung Johans kammarjunkare 1582; legat

till England och Skottland 1583 21/6; legat till

Polen 1587; riksråd s. å.6; överstehovmästare

hos konung Sigismund s. å.; övergick 1591 till

katolska läran; fick 1594 26/4 i förläning Markims

och Orkesta snr (Sth.) samt Gudhems härad

(Skarab.) s. å.3; häradshövding i Trögds härad

s. å. 7/5; överståthållare över Stockholm med

Uppland och Norrland s. å. 14/7; avsatt av hertig

Carl från överståthållarämbetet s. å. 3/12; legat

till hertig Carl och svenska rådet från konung

Sigismund 1596 6/8; medföljde konung Sigismund

till Sverige 1598; konungens ombud vid

förhandlingarna efter slaget vid Stångebro; försonades

med hertig Carl s. å.; stannade därefter en tid i

Sverige och bodde på Visingsborg; sänd som

hertigens förtroendeman till Kalmar och Finland

(instruktion 1599 27/7); erhöll s. å. 10/8 i förläning

Ödeshögs sn (Ög.)3; lämnade riket 1600, varefter

han fråndömdes grevskapet, som tillföll brodern

Magnus; † 1614 15/4 i Danzig. Han satt främst i

rätten, som 1600 dömde de olyckliga riksens råd,

däribland hans egen svåger Erik Sparre; hade med

Anna Philipsdotter Kern en son Gustaf Eriksson,

adlad Örnevinge, nr 352 [Bbl]. — G. 1582 24/6

på Harburgs slott i Braunschweig m. hertiginnan

Elisabet af Braunschweig-Lüneburg, f. 1553 18/9,

† 1618 6/8 i Harburg, bisatt i kapellet därst. 1619

3/10 och begr. s. å. i Länghems kyrka, dotter av

hertig Otto av Braunschweig-Lüneburg och

furstinnan Margareta av Schwartzburg.

Dotter:

Beata Margareta, f. 1583 12/3 (22/4)1 (på

Rydboholm2?), † 1645 27/7 (på Torpa ?), och begr. 1646 18/1

i Torpa kyrka, men sedan flyttad till Länghems

kyrka. G. 1607 15/11 på Torpa m. riksrådet friherre

Gustaf Stenbock (nr 12), f. 1575, † 1629.

Tab. 5.

Magnus (son av Peder, greve Brahe, nr 3), greve

till Visingsborg, friherre till Rydboholm, herre till

Lindholmen samt Lyckås i Skärstads sn (Jönk.) och

Axholm i Fläckebo sn (Vm.); f. 1564 25/9 på Tynnelsö

i Överselö sn (Söd.) hos sin moster drottning

Catharina Stenbock; åtföljde brodern Erik på hans

beskickning till England och Skottland 1583;

kammarherre hos konung Sigismund 1590; avsked

1594; fick 1595 25/1 i förläning Fläckebo sn och 1597

22/8 Harakers sn (båda i Vm.)3; häradshövding i

Trögds härad 1597 23/8; erhöll befallningen under

hertigens frånvaro över Arboga stad, Kungsör, Nora

och Lindes bergslager samt Skinnskatteberg s. å.

2/9; hertig Carls legat till konung Sigismund 1598

i sept.; lagman i Uppland och Norrland 1599;

hertig Carls råd 1600; erhöll hertig Carls

donation på grevskapet s. å. 12/12; följde hertigen till

Östersjöprovinserna 1600 och hemförlovades 1601

28/5; riksråd senast 1602; fick s. å. 29/10 utbyta

Ale härad i grevskapet mot dels Ettaks gård och

Acklinga gäll (Skarab.), dels Skärstads sn (Jönk.

och erhöll s. d. i förläning Lommaryds och

Frinnaryds snr (Jönk.)3; ledamot av t. f. regering 1605

18/6; riksmarsk 1607; utskrivningskommissarie i

Uppland s. å. 10/12; ledamot av en beskickning

till polska ständernas ombud 1608 9/8; riksdrots

1611; nödgades avstå från lagmansdömet i

Norrland, som avskildes för Axel Oxenstierna våren

1611; ståthållare och landshövding över allt

Småland 1612 2/6; befullmäktigad att i konungens

frånvaro jämte Axel Oxenstierna och Jesper Mattsson

Krus leda krigsrörelserna och ombesörja

förefallande regeringsärenden s. å. 4/9; bekom 1613 7/9 i pant

för gjorda försträckningar Rångedala gäll (Älvsb.),

bestående av sex hela snr3; president i Svea

hovrätt 1614 16/2; erhöll befallningen över Stockholm

i konungens frånvaro s. å. 29/2; riddare 1617 17/10;

ledamot av t. f. regering vid flera tillfällen under

1620-talet; arrenderade enligt kontrakt 1628 18/7 av

kronan Redvägs härad (Älvsb.)3; † 1633 4/3 (3/3 enl.

likpredikan) i Stockholm och begr. s. å. 12/5 i

Västerås domkyrka, där en präktig gravvård av

marmor över honom uppsattes [Bbl]. ’Han var

1600 bland de olyckliga riksens råds domare, bar

svärdet vid konung Carl IX:s kröning och kronan

vid hans begravning samt kronan vid konung

Gustaf II Adolfs kröning; tillökade byggnaderna

vid Visingsborg samt Visingsö kyrka och byggde

Axholms slott.’ — G. 1:o 1594 10/11 (19/11 enl.

likpredikan) på Grävsnäs i Erska sn (Älvsb.)

m. sin moders kusin, grevinnan Brita Stensdotter

(Lewenhaupt), f. 1567 23/4 på Kägleholm i Ödeby

sn (Ör.), † 1611 20/5 och begr. i Västerås domkyrka,

dotter av riddaren och riksrådet Sten Eriksson

Leijonhufvud, friherre och greve (Lewenhaupt, nr 2)

och Ebba Lilliehöök (af Gälared och Kolbäck, nr

66), grevinna till Raseborg; 2:o 1618 18/10 på

Strömsholm m. friherrinnan Elena Bielke i hennes

1:a gifte (g. 2:o 1638 12/8 m. överståthållaren och

amiralen Claes Larsson Fleming, nr 4, i hans 2:a

gifte, f. 1592, † 1644), f. 1592 28/5, † 1651 18/8 genom

drunkning mellan Norrnäs och Stockholm och begr.

1652 29/2 i Västerås domkyrka, dotter av riksrådet

och ståthållaren Claes Nilsson Bielke (nr 8), friherre

till Vik, och hans 2:a fru Elsa Bielke.

Dotter:

1. Ebba, till Axholm, Lyckås, Sundholmen och

Kägleholm samt Arnö i Övergrans sn (Upps.),

Runsa i Eds sn (Sth.), Tullgarn i Hölö sn (Söd.)

och Autis i Finland; f. 1596 16/3 på Lerjeholm i

Angereds sn (Älvsb.), dp s. å. 23/4 på Lyckås;

hovfröken hos drottning Christina den äldre 1611 och

hos drottning Catharina Stenbock 1614; † 1674 5/1

i Stockholm i sitt hus på Södermalm, bisatt s. å. 5/4

i Storkyrkan och begr. i Veckholms kyrka i Uppsala

län. G. 1618 24/6 på Stockholms slott m.

riksmarsken och generalfältherren friherre Jakob De la

Gardie, greve De la Gardie, nr 3, f. 1583, † 1652.

*Hon är den för sin skönhet och kärlek till konung

Gustaf II Adolf bekanta Ebba Brahe.

ja. 6.

Abraham (son av Peder, greve Brahe, Tab. 3)»

greve till Visingsborg, friherre till Rydboholm och

Lindholmen, herre till Brahelinna i Kristina sn

i Savolaks län i Finland, Dimbo i likan. sn, Ulfstorp

Till sid- och tabellregistret

Originalsida 557 · tabell 6, 7
Brahe: originalets tryckta släkttavla, band 1, sida 557
Elgenstierna, band 1, sida 557. Tryck på bilden för att förstora. Original och källuppgifter hos Projekt Runeberg.
Visa maskinläst text för sidan

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

BRAHE. 557

i Sparlösa sn och Skofteby i Härene sn (alla i

Skarab.); f. 1569 25/3 på Rydboholm; fick 1595

8/11 i förläning Ö. Ryds och Riala snr (Sth.)3;

hovråd hos hertig Carl 1596; reste till Polen i

mars 1598; gjorde skriftlig avbön till hertigen

s. å. 29/10; legat till Danmark 1599 10/8; bekom s. å.

17/8 Garns sn (Sth.) i förläning3; ståthållare över

hela Norrland 1600 17/7; krigsöverste över

norrländska fotfolket 1601; sändebud till mötet med

danskarna 1602 1/2; hovråd s. å. (före 17/6); lagman

i Västmanland och Dalarne s. å. 22/11; riksråd 1605

(före 22/4); ledamot av t. f. regering s. å. 18/6;

underhandlingskommissarie med Polen 1611; ombud

vid ratifikationsutväxlingen av freden med

Danmark 1613 i febr.; fick s. å. 26/9 på sin

beställning Göteryds och Pjätteryds snr (Kron.)3;

hovrättsråd i Svea hovrätt 1614 16/2; stadfästad i

lagmansdömet över Västmanland, Bergslagen och

Dalarne s. å. 21/2; utskrivningskommissarie i

Dalarne 1618 22/3 och 1621 i jan. samt i Västmanland

1622 31/10; ledamot av t. f. regering vid flera

tillfällen under 1620-talet; erhöll Dimbo och Skövde

gäll (Skarab.)38 1625 13/5; † 1630 16/3 på

Rydboholm och begr. s. å. 23/3 i Ö. Ryds kyrka [Bbl].

Han höll i början, liksom bröderna, konung

Sigismunds parti och förde i slaget vid Stångebro

konungens huvudbaner; var 1600 bland de

olyckliga riksens råds domare; bar kronan vid konung

Carl IX:s kröning och skickades 1620 till Kalmar

att emottaga konung Gustaf II Adolfs brud,

prinsessan Maria Eleonora, samt ledsagade henne

till Stockholm.’ —. G. 1599 13/3 på Rydboholm

m. sin systers svägerska, friherrinnan Elsa

Gyllenstierna af Lundholm, f. 1577 6/2 på Fogelvik

i Tryserums sn (Kalm.), † 1650 21/11 på

Rydboholm och begr. 1652 4/1 i Brahegraven i Ö. Ryds

kyrka, dotter av riksdrotset Nils Göransson

Gyllenstierna, friherre Gyllenstierna af Lundholm, nr 3,

och Ebba Bielke, nr 8.

Barn:

Beata, f. 1599 28/11 på Rydboholm, † 1617 23/9 i

Stockholm och begr. s. å. 30/11 i Ö. Ryds kyrka.

Ebba, f. 1601 9/1 i Gävle; hovfröken 1623; † 1638

4/6 på Stockholms slott och begr. i Uppsala

domkyrka. G. 1631 22/5 på Stockholms slott m.

riksrådet och riksmarsken Axel Gustafsson Banér, nr

22, i hans 2:a gifte, f. 1594, † 1642.

Per, f. 1602; riksdrots; † 1680. Se Tab. 7.

Margareta, f. 1603 28/6 på Rydboholm;

hovfröken; hovmästarinna hos drottning Christina 1644

26/2; † 1669 15/5 på Weferlingen i Tyskland och begr.

s. å. 5/8 i Homburg. G. 1:o 1633 4/7 i Stralsund m.

riksrådet och riksstallmästaren friherre Bengt

Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1, f. 1591, † 1643; 2:o

1648 20/8 i Wismar med den förres kusins son,

riksrådet och riksmarskalken greve Johan Oxenstierna

af Södermöre, nr 4, i hans 2:a gifte, f. 1611, † 1657;

förlovad 1661 3/4 m. furst Ludvig Henrik af

Nassau-Dillenburg, men g. 3:o 1661 12/5 på Stockholms slott

m. lantgreven Fredrik av Hessen-Homburg, furste

av Hirschfeld, greve av Katzenellenbogen, m. m.

i hans 1:a gifte, f. 1633 30/3, † 1708 24/1. Fursten av

Nassau utgav sedan emot sin trolösa fästmö en

paskill med titel: Die untreüe Margaretha Brahe.

Nils, f. 1604; riksråd och general; † 1632. Se

Tab. 8.

Carl, greve till Visingsborg, herre till Ulfstorp;

f. 1605 23/12, var svagsint, † 1672 3/4, bisatt i

Riddarholmskyrkan och begr. s. å. 22/5 i Ö. Ryds kyrka.

Joakim, greve till Visingsborg, friherre till

Rydboholm, herre till Brahelinna och Ulfstorp; f. 1607

21/5 på Rydboholm, kammarjunkare hos konungen

1625; kammarherre 1626; fänrik vid greve von

Thurns reg. s. å. i okt.; kapten därst. s. å. i maj;

häradshövding i Lyhundra härad s. å. 22/7; kapten

vid konungens livreg. 1629; överste för Norrbottens

fotfolk 1630 10/3; erhöll konfirm. på all den förläning

i Västergötland samt den häradsrätt i Danderyd,

som hans fader haft, s. å. 14/8; † ogift 1630 18/9 i

Stettin, bisatt i Riddarholmskyrkan och begr. 1631

i maj i Ö. Ryds kyrka. Han bevistade med

utmärkt tapperhet slaget vid Thorn i Preussen.

Catharina, f. 1608 30/4 på Strömsholm, † där s. d.

efter undfånget dop, och begr. s. å. 8/5 i Kolbäcks

kyrka, där hennes gravsten med latinsk påskrift

blev lagd.

Christina, f. 1609 10/7; hon tilldelades i

styvsonens grevebrev 1652 20/3 rättighet att skriva sig

grevinna till Karleborg och friherrinna till

Sjundby; † 1681 24/3 och begr. s. å. 26/6 i Åbo domkyrka.

G. 1638 2/10 i Stockholm (Nik.) m. riksrådet och

fältmarskalken Åke Henriksson Tott i hans 2:a

gifte, f. 1598, † 1640, fader till Claes Tott, greve

Tott, nr 16.

Erik, f. 1610, † s. å. före 15/12 (mördad) och begr. i

Ö. Ryds kyrka.

Tab. 7.

Per (son av Abraham, Tab. 6), greve till

Visingsborg, friherre till Kajana (i Finland), herre till

Rydboholm, Lindholmen, Brahelinna, Dimbo,

Lyckås och Ulfstorp samt Bogesund i Ö. Ryds sn

(Sth.), Kaflås i Hömbs sn (Skarab.), Östanå,

Västanå och Brahehus (alla i Gränna landsförs.

Jönk.) m. m.; f. 1602 18/2 på Rydboholm, dp där

s. å. 21/2; företog under åren 1618—1621 och

1623—1625 vidsträckta utrikes studieresor och blev

därunder student i Giessen 1618, i Strassburg 1623

och i Padua och Bologna 1624; kammarherre hos

konungen 1626 21/5; överste för Smålands reg. till

häst 1628 27/7 (beställning 1629 17/5); lantmarskalk

vid riksdagen i Stockholm 1629 5/6 och

utskottsmötet 1630; överste för Smålands rytteri 1630 25/2;

riksråd s. å. 19/5; lagman över Västmanland, Bergslagen

och Dalarne s. å. 9/6; avsked från

överstebeställningen 1631 18/9; bisittare i Svea hovrätt 1632; erhöll

1634 18/2 uppdrag att i Tyskland vara rikskansleren

till hjälp och i händelse av behov succedera denne;

erhöll donation på gods i Kåkinds härad (Skarab.)

s. å. 19/2; befullmäktigat sändebud vid polska

fredsverket s. å. 15/9; guvernör över Preussen s. å.

27/12; avslöt stilleståndet i Stumsdorf 1635 2/9;

generalguvernör över storfurstendömet Finland med

Åland och bägge Karelerna 1637 27/10; grundade

universitetet i Åbo 1640; erhöll donation på gods

i Savolaks s. å. 19/9 (konfirm. och förbättrat 1645

12/5); riksdrots och president i Svea hovrätt 1641

14/4; erhöll donation i Lysings härad (Ög.) 1642

30/7; befälhavare mot Danmark 1643—1644;

erhöll 1645 16/6 och 1646 7/10 förbättring i

grevskapet; kansler för Åbo universitet 1646 28/11;

erhöll donation i Åbo län 1647 5/4 och i Lysings

härad (Ög.) s. å. 6/10; för andra gången

generalguvernör över Finland 1648 29/4; erhöll donation

i Åbo län s. å. 8/6 och i Nyslotts län 1650 15/9;

friherre till Kajana med Kajana slotts län samt

Kuopio och Idensalmi snr 1650 18/9, vilket

område 1652 15/8 ytterligare förstorades; avsked från

generalguvernörsbefattningen 1654 14/1; fick

donation på adliga gods i Danzigerdistriktet 1656 10/9;

högste befälhavare över militien till lands och sjöss

i Sverige (mot Danmark) 1657 4/6; fick donation

på amtet Smailen i biskopsstiftet Ermeland 1658

1/6; förlänad med Orust och Tjörn s. å.; direktör

Till sid- och tabellregistret

Originalsida 558 · tabell 8, 9
Brahe: originalets tryckta släkttavla, band 1, sida 558
Elgenstierna, band 1, sida 558. Tryck på bilden för att förstora. Original och källuppgifter hos Projekt Runeberg.
Visa maskinläst text för sidan

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

558 BRAHE.

över hela justitieväsendet i riket 1661 10/4; erhöll

donation på Gränna 1662 18/6; förordnad att föra

direktionen vid lagens överseende 1665 9/6; † 1680

12/9 på Bogesund och begr. i Riddarholmskyrkan i

konung Carl XI:s och båda drottningarnas närvaro,

varefter liket fördes till familjegraven i Ö. Ryds

kyrka; en praktfull gravvård uppsattes över honom

i Visingsö kyrka. Han är den berömde statsmannen

Per Brahe d. y.; var såsom generalguvernör i

Finland av befolkningen älskad och vördad såsom

en fader och anlade därst., ävensom i Sverige, städer

och kyrkor m. m. [Bbl]. — G. 1:o 1628 16/4 på

Stockholms slott, då konungen gjorde bröllopet, m.

sin syssling, hovfröken, friherrinnan Christina

Catharina Stenbock, f. 1608 på Drottningholm, dp

s. å. i Stockholm, hovfröken 1628, † 1650 12/6 på

Åbo slott och begr. 1651 12/1 i Visingsborgs kyrka;

hennes bröstbild av alabaster ses i Gränna kyrka,

dotter av riksrådet och ståthållaren friherre Gustaf

Stenbock (nr 12) och grevinnan Beata Margareta

Brahe; 2:o 1653 25/7 på Bogesund m. friherrinnan

Beata De la Gardie i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1633

8/12 i Stockholm m. riksrådet och fältmarskalken

Lennart Torstensson, greve Torstensson, nr 7, f.

1603, † 1651), f. 1612 20/8 på Åbo slott, † 1680

28/10 och begr. 1681 16/2 i Torstenssonska gravkoret

i Riddarholmskyrkan, dotter av riksrådet friherre

Johan De la Gardie, nr 4, och hans 1:a fru

friherrinnan Catharina Oxenstierna af Eka och

Lindö, nr 1.

Barn:

1. Elsa Beata, f. 1629 31/8 på Rydboholm, dp i

Stockholm, † 1653 4/4 i Vadstena och där begr.

s. å. 28/8. G. 1649 19/6 på Stockholms slott m. hertig

Adolf Johan, pfalzgreve av Zweibrücken, hertig

av Baiern, till Jülich, Cleve och Berg, greve till

Veldenz, Spanheim, Marck och Ravensberg, hertig

till Stegeborg, i hans 1:a gifte (g. 2:o m. hennes

kusin, grevinnan Elsa Elisabet Brahe, Tab. 8),

f. 1629 11/10 på Stegeborg, † där 1689 14/10, bisatt

1690 14/10 i Riddarholmskyrkan och begr. i

Strängnäs domkyrka.

1. Magdalena Hedvig, f. 1631 16/5 på Lindholmen,

† 1634 16/7 på Myrö i Ringkarleby sn (Ör.) och

begr. 1635 i maj i Visingsö kyrka.

1. Abraham Joakim, f. 1634 19/7 på Visingsborg,

dp där s. å. 17/8, † s. å. 28/12 på Dimbo och begr. 1635

i maj i Visingsö kyrka.

1. Fredrik, f. 1636 3/1 på Visingsborg, dp där s. å.

26/1, † 1637 14/7 på Dimbo och begr. s. å. i Visingsö

kyrka.

Tab. 8.

Nils (son av Abraham, Tab. 6), greve till

Visingsborg, friherre till Rydboholm och Lindholmen, herre

till Sesswegen i Livland; f. 1604 14/10 på

Rydboholm; page vid hovet 1620 31/8; reste 1623 i sept.

till Holland på konungens befallning; student i

Leyden s. å. 11/12; återkom till Sverige 1624 24/7;

kammarjunkare hos konungen 1625; erhöll s. å.

7/9 Sesswegens slottslän jämte Podkofschi hof[1]

i donation; fänrik vid hovreg:t s. å.; kapten

1626 i nov.; överstelöjtnant vid livreg:t 1627;

slagen till riddare s. å. 23/12; överste för Upplands

fotfolk 1628 17/3 erhöll 1630 11/10 fullmakt att värva

ett reg. fotfolk; överste för livreg:t och chef för

livgardet (gula brigaden) 1631; erhöll s. å. 1/7

staden och landet Oschersleben i donation; general

av infanteriet 1632 och säges fått konungens löfte

s. å. att bliva riksråd och erhålla Västerviks

grevskap; sårad av ett skott genom knäet i slaget vid

Lützen 1632 6/11, varav han † s. å. 21/11 i

Naumburg och begr. i Ö. Ryds kyrka, där hans porträtt

uppsattes. ’Han var en utmärkt tapper krigare,

död i förtid till skada för sitt fosterland.” — G. 1628

16/4 på Stockholms slott, då konungen gjorde

bröllopet, m. friherrinnnan Anna Margareta Bielke,

f. tvilling 1603 11/11 på Kråkerum i Mönsterås sn

(Kalm.), † 1643 26/3 och begr. s. å. 25/6 i Ö. Ryds

kyrka, dotter av riksrådet och rikskansleren friherre

Svante Bielke, nr 6, och grevinnan Elisabet

Leijonhufvud (Lewenhaupt, nr 2).

Barn:

Elsa Elisabet, till Görväln i Järfälla sn (Sth.);

f. 1632 29/1 i Stettin, † 1689 24/2 på Stegeborg av

ett slaganfall och begr. 1690 14/10 i

Riddarholmskyrkan och därefter nedsatt i Pfalzska graven

i Strängnäs domkyrka. G. 1:o 1648 10/9 på Åbo

slott m. rikskansleren greve Erik Oxenstierna af

Södermöre, nr 4, f. 1624, † 1656; 2:o 1661 19/12 på

Tidö i Rytterns sn (Vm.) m. hertig Adolf Johan,

pfalzgreve av Zweibrücken, hertig av Baiern m. m.

i hans 2:a gifte (g. 1:o m. hennes kusin grevinnan

Elsa Beata Brahe, Tab. 7), f. 1629 11/10 på

Stegeborg, † där 1689 14/10, bisatt 1690 14/10 i

Riddarholmskyrkan och begr. i Strängnäs domkyrka.

Nils, f. 1633; riksråd och amiral; † 1699. Se

Tab. 9.

Tab. 9.

Nils (son av Nils, Tab. 8), greve till Visingsborg,

friherre till Kajana, herre till Rydboholm,

Lindholmen, Bogesund, Brahehus, Lyckås, Östanå,

Västanå och Sesswegen samt Skokloster i likan.

sn (Upps.) och Spiker på Rügen; f. posthumus 1633

10/4 i Anklam i Pommern; uppfostrades efter

moderns död hos farbrodern, greve Per; erhöll

donation i Uppland[2] 1637 4/11 (konfirm. 1646

28/7); student vid Uppsala universitet 1647 9/11;

erhöll donation i Kalmar län[3] 1649 20/10; disp.

1652 12/5; erhöll donation i Halland[4] 1653 20/5;

överkammarherre hos konungen; e. o. ambassadör

till Portugal 1655 30/6 och notificerade vid spanska

och portugisiska hoven drottning Christinas

tronavsägelse och konung Carl X Gustafs

tronbestigning; återkom 1656 och begav sig i mars 1657 till

Preussen; överste för Upplands reg. till fot 1657

11/7; sändebud till tyska riksdagen och kejsarvalet

i Frankfurt 1658 24/5; riksråd 1660 20/2; överste för

allt gardet till häst och fot s. å. 29/2; amiral och

amiralitetsråd jämte avsked från överstebeställningen

vid gardet s. å. 16/12; ambassadör till England 1661

19/6; förordnad att verkställa generalmönstring

i Roslagen och Norrland 1664 16/12; häradshövding

i Jämtland och Härjedalen 1670 11/12; ambassadör

till Danmark 1674 10/11; chef för 2. eskadern i

Stenbocks flotta 1675 sept.—okt.; hade befäl över

flottan i Dalarö 1676 juli—sept.; avsked från sina

beställningar vid amiralitetet 1677 21/11; entledigad

från riksrådsämbetet 1682 i april; † 1699 25/1 i

Stockholm och begr. i Ö. Ryds kyrka. ’Han var

på sin tid Sveriges rikaste man men förlorade

genom reduktionen såväl grevskapet Visingsborg

och friherreskapet Kajana som största delen av

sin övriga förmögenhet.” — G. 1660 27/12 i Stockholm

m. grevinnan Margareta Juliana Wrangel d

Salmis, f. 1642, † 1701 9/7 och begr. i Ö. Ryds kyrka

dotter av riksmarsken och generalfältherren Carl

Gustaf Wrangel, greve Wrangel af Salmis, nr 13,

och Anna Margareta von Haugwitz.

Barn

Eleonora Margareta, f. 1661 19/10 i Wolgast, dp

Till sid- och tabellregistret

Originalsida 559 · tabell 10, 11, 12
Brahe: originalets tryckta släkttavla, band 1, sida 559
Elgenstierna, band 1, sida 559. Tryck på bilden för att förstora. Original och källuppgifter hos Projekt Runeberg.
Visa maskinläst text för sidan

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

BRAHE. 559

där s. å. 8/12, † 1690 1/11 (i Stockholm?) och begr.

i Spånga kyrka (Sth.). G. 1680 31/3 i Stockholm

m. kungl. rådet och presidenten friherre Carl

Bonde, greve Bonde af Björnö, nr 41, i hans 1:a

gifte, f. 1648, † 1699.

Per Carl, f. 1664 4/6 i Stockholm; student i

Uppsala 1679 6/3; drunknade s. å. 17/12 vid Flottsunds

färja i Uppland och begr. i Ö. Ryds kyrka.

Magnus, f. 1666 7/2 i Stockholm, † där s. å. 14/2

och begr. i Ö. Ryds kyrka.

Abraham, f. 1669; generalmajor; † 1728. Se

Tab. 10.

Tab. 10.

Abraham (son av Nils, Tab. 9), till Skokloster,

Rydboholm, Spiker, Bogesund, Östanå, Västanå,

Brahehus och Lyckås samt Brahelund och

Frösunda i Solna sn (Sth.); f. 1669 24/8 i Stockholm;

student i Uppsala 1679 6/3; volontär vid hertigens

av Savojen armé 1690 i maj; gjorde under åren

1691—1693 resor i Italien, Frankrike och

Nederländerna; överste för f. d. Putbuska reg:t i

Nederländerna 1694 24/9; kommendant i Huy 1695;

erhöll permission att återvända till Sverige s. å.;

överstelöjtnant vid generalguvernörsreg:t i Stettin

1696 2/3 med tillstånd att göra åretssommarkampanj

i Nederländerna; avsked från nederländsk tjänst

1696 i sept.; avsked från generalguvernörsreg:t

i Stettin 1701 30/11; av konung Stanislaus utnämnd

till generalmajor; fången vid Tönningen 1713 6/5;

generalmajors karaktär 1719 2/1; † 1728 6/3 i

Stockholm och begr. i Ö. Ryds kyrka. — G. 1:o 1695

6/1 i Stettin m. grevinnan Eva Bielke, f. 1677 13/12

i Stockholm, † 1715 20/9 och begr. i Ö. Ryds kyrka,

dotter av kungl. rådet och fältmarskalken friherre

Nils Bielke, greve Bielke, nr 29, och grevinnan

Eva Horn af Björneborg, nr 9; 2:o 1716 7/10 m.

Margareta Fredrika Bonde, f. 1680 24/8, † 1727 31/3

och begr. i Ö. Ryds kyrka, dotter av riksrådet Tord

Bonde, nr 11, och hans3:e fru, friherrinnan Christina

Fleming af Liebelitz, nr 17.

Barn:

1. Nils, f. 1697; kapten; † 1722. Se Tab. 11.

1. Carl Gustaf, f. 1698 12/8 i Stettin4, † s. d. och

begr. i Ö. Ryds kyrka.

1. Abraham, f. 1699 14/7 i Stettin4, † s. å. 17/7 och

begr i Ö. Ryds kyrka»

1. Per, f. 1701 18/9 i Stockholm4; hovjunkare2

1720 1/6; † 1721 13/4 i Paris av kopporna och begr. i

Ö. Ryds kyrka.

1. Magnus, f. 1703 18/2 i Stockholm, † 1718 4/2

av kopporna och begr. i Ö. Ryds kyrka.

1. Ulrika Juliana, f. 1704 25/8 i Stockholm4;

överhovmästarinna2 1761 19/8; † 1765 10/4 på

Björksund i Tystberga sn (Söd.) och begr. i Bälinge

kyrka (Söd.). G. 1:o 1721 31/5 m. kammarherren

friherre Carl Gustaf von Liewen, nr 45, f. 1695,

† 1722; 2:o 1723 28/3 m. riksrådet och

generallöjtnanten greve Nils Gyllenstierna af Björksund

och Helgö, nr 45, f. 1670, † 1731.

1. Eva Christina, f. 1706 2/2 i Stockholm, † 1719

5/12 och begr. s. å. 13/12 i Ö. Ryds kyrka.

1. Gustaf, f. 1708 6/5 i Stockholm, † 1710 21/4.

1. Sigrid, f. 1709 6/10 i Stockholm, † 1712 21/0.

2. Christina Anna, f. 1717 27/7 i Stockholm,

† 1739 14/3 av kopporna och efter barnsäng, begr. i

Vadstena kyrka. G. 1732 18/4 m. hovmarskalken

friherre Carl Fredrik Hamilton af Hageby, nr 99,

i hans 1:a gifte, f. 1705, † 1753.

Tab. 14.

Nils (son av Abraham, Tab. 10), till Skokloster,

Rydboholn, Spiker, Brahehus och Lyckås samt

Skarhult i likan. sn (Malm.); f. 1697 26/8 på slottet

i Stettin; korpral vid Smålands kavallerireg. 1714;

adjutant därst. 1715; kornett s. å. 10/10; löjtnant

1716 12/7; löjtnant vid livdragonreg:t s. å. 6/10;

kapten därst. 1719 24/3; kapten vid livgardet 1720

2/1; † 1722 5/9 i Stockholm och begr. i Ö. Ryds

kyrka. — G. 1720 26/5 i Stockholm m. hovfröken,

grevinnan Fredrika Vilhelmina Stenbock, f. 1701,

† 1723 6/2 i Stockholm och begr. i Ö. Ryds kyrka,

dotter av överkammarherren och generallöjtnanten

greve Erik Gustaf Stenbock, nr 12, och hans 1:a fru

grevinnan Johanna Eleonora De la Gardie, nr 3.

Söner:

Abraham, dp 1721 20/4 i Stockholm, † 1723 21/5

och begr. i Ö. Ryds kyrka.

Erik, f. 1722; överste; † 1756. Se Tab. 12.

Tab. 12.

Erik (son av Nils, Tab. 11), till Skokloster,

Rydboholm, Spiker, Brahehus, Lyckås och Skarhult,

samt Salsta i Tensta sn (Upps.) och Gerstorp i

Kaga sn (Ög.); f. 1722 23/6 i Stockholm; student

i Uppsala 1732 5/10; ryttare vid norra skånska

kavallerireg:t 1741 i mars; korpral därst. s. å. i

juli; kornett därst. s. å. 8/10; löjtnant 1743 2/2;

ambassadkavaljer till Berlin 1744; ryttmästare

vid nämnda reg. 1745 23/4; major därst. 1747

23/12; major vid livreg:t till häst 1749 29/11;

överstelöjtnant därst. 1750 13/2; överste 1752 11/6;

enligt riksens ständers dom halshuggen 1756

23/7 på Riddarholmen i Stockholm såsom

delaktig i en sammansvärjning till konungens

förmån emot det bestående regeringssättet, samt begr.

i Ö. Ryds kyrka. ’Han förestod vid 1752 års

riksdag, såsom förste greven, lantmarskalksplatsen

under lantmarskalken greve H. A. Gyllenborgs

nästan ständiga opasslighet, men blev vid 1755 års

riksdag icke vald till lantmarskalk.’ — G. 1:o 1745

12/12 m. friherrinnan Eva Catharina Sack, f. 1727 31/8,

† 1753 9/1 i Stockholm och begr. i Ö. Ryds kyrka,

dotter av kanslirådet Johan Gabriel Sack, friherre

Sack, nr 170, och grevinnan Eva Bielke, nr 29;

2:o 1754 28/4 på Krageholm i Sövestads sn (Malm.)

m. grevinnan Christina Charlotta Piper i hennes

1:a gifte (g. 2:o 1773 30/83 i Stockholm m. riksrådet

och kanslipresidenten friherre Ulrik Scheffer

[greve Scheffer], nr 144, f. 1716, † 1799), f. 1734.

27/1 i Stockholm, † där 1800 7/1, dotter av

presidenten greve Carl Fredrik Piper, nr 46, och

grevinnan Ulrika Christina Mörner af Morlanda, nr 60.

Barn:

1. Per, till Skokloster, Rydboholm,

Wrangelsburg och Krebzau; f. 1746 19/11 i Stockholm; student

i Uppsala 1762 26/3; volontär vid livgardet 1763;

kvartermästare vid livreg:t till häst s. å.;

livdrabant s. å. 3/10; löjtnant i armén 1767 24/3;

stabskapten vid lätta dragonerna 1770 23/3; † ogift 1772

27/6 i Stralsund och begr. i Ö. Ryds kyrka.

1. Nils Gabriel, f. 1747 14/12 i Stockholm, † där

1756 7/6 av kikhosta och begr. s. å. 8/6 i Ö. Ryds

kyrka.

1. Abraham, f. 1749 8/8, † 1751 23/3 i Stockholm.

1. Eva Fredrika, f. 1750 27/10, † 1756 17/2 och

begr. i Ö. Ryds kyrka.

1. Christina, f. 1752 1/3 i Stockholm, † 1756 6/6

och begr. s. å. 30/6 i Ö. Ryds kyrka.

2. Ulrika Juliana, f. 1755 3/6, † 1756 11/2 och

begr. s. å. 17/2 i Ö. Ryds kyrka.

2. Magnus Fredrik, f. 1756; en av rikets herrar;

† 1826. Se Tab. 13.

Till sid- och tabellregistret

Originalsida 560 · tabell 13, 14
Brahe: originalets tryckta släkttavla, band 1, sida 560
Elgenstierna, band 1, sida 560. Tryck på bilden för att förstora. Original och källuppgifter hos Projekt Runeberg.
Visa maskinläst text för sidan

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

560 BRAHE.

Tab. 13.

Magnus Fredrik (son av Erik, Tab. 12), till

Skokloster, Rydboholm, Spiker, Skarhult och Salsta;

f. posthumus 1756 15/10; livdrabant 1767; förare

vid livgardet 1769 28/2; kornett vid södra skånska

kavallerireg:t 1771 14/8; student i Uppsala 1773

19/4; löjtnant vid sistn. reg. s. å. 11/7; löjtnant i

armén och premiärlöjtnant vid reg:t 1775 16/2;

kapten i armén s. å. 10/5; kapten och

regementskvartermästare vid lätta livdragonerna s. å. 22/5;

en av rikets herrar 1778 27/12; kaptenlöjtnant vid

livdrabantkåren 1780 13/11; avsked därifrån 1787

16/1; ledamot av riddarhusdirektionen 1789; R o

KavKMO 1794 24/11 (dubbad därtill 1795 28/4);

ordförande i direktionen över Vadstena adliga

jungfrustift 1795 23/4; ledamot av

serafimerordensgillet s. å. 18/5; lantmarskalk vid riksdagen i

Norrköping 1800 10/3; ledamot av tillfällig regering

under konungens resor 1800 24/11 och 18017; t. f.

kansler vid Uppsala akademi 1801 1/10; LLA 18067

(HLLA 1812); HedLFrKA 18067; RCXIII:sO 1811

27/5; ambassadör en mission spéciale till franska

hovet 1811 i maj; åter t. f. kansler vid Uppsala

akademi 1813 21/4—1818; ordförande i

brukssocieteten 18147; LSkS 18157 (ordf. 1820); † 1826 12/12 i

Stockholm, jordfäst i Klara kyrka därst. s. å. 19/12

i närvaro av konungen och kronprinsen, och sedan

gravsatt i Ö. Ryds kyrka. — G. 1:o 1779 20/4 på

Stockholms slott m. hovfröken friherrinnan Ulrika

Catharina Koskull, f. 1759 19/5, † 1805 25/1 i

Stockholm och begr. s. å. 29/1 i Ö. Ryds kyrka, dotter

av ryttmästaren friherre Anders Gustaf Koskull,

nr 184, och friherrinnan Catharina Charlotta

Koskull; 2:o 1806 23/9 på Claestorp i Ö. Vingåkers sn

(Söd.) m. förra fruns brorsdotter, hovfröken

friherrinnan Aurore Vilhelmina Koskull, f. 1778 22/11

på Ängaholm i Aringsås sn (Kron.), † 1852 19/2

på Salsta, jordfäst s. å. 1/3 i Lena kyrka (Upps.)

och gravsatt i Ö. Ryds kyrka, dotter av

hovjunkaren friherre Otto Anders Koskull, nr 184, och

Amalia Beata Silfversparre, nr 99.

Barn:

1. Christina Charlotta, f. 1780 13/2 i Stockholm,

dp på Stockholms slott, † 1792 4/5 i Stockholm och

begr. s. å. 17/5 i Ö. Ryds kyrka.

1. Ebba Ulrika, f. 1781 23/1, † 1782 8/8 och begr.

s. å. 12/98 i Ö. Ryds kyrka.

1. Ulrika Catharina, f. 1783 7/5 i Stockholm, † där

1784 18/3 och begr. s. å. 21/3 i Ö. Ryds kyrka.

1. Eva Juliana, f. 1785 19/2, † ogift 1803 25/7 på

Skarhult och begr. i Ö. Ryds kyrka.

1. Nils, f. 1787 29/4 i Stockholm, † s. d. och begr.

s. å. 1/5 i Ö. Ryds kyrka.

1. Per, f. 1789 6/9 på Rydbobolm, † 1792 29/5

i Stockholm och begr. s. å. 831/5 i Ö. Ryds kyrka.

1. Magnus, till Skokloster och Rydboholm;

f. 1790 2/9 på Rydboholm; student vid Uppsala

universitet 1805 11/10; kornett vid

livregementsbrigadens husarkår 1809 13/4; kavaljer vid e. o.

ambassaden till Paris s. å.; kabinettskammarherre

s. å. 6/8; kornett vid livgardet till häst 1810 20/2;

löjtnant därst. s. å. 10/4; kavaljer vid e. o.

ambassaden till Paris 1811; RRS:tAO2kl 1812;

ryttmästare i armén s. å. 17/11; ryttmästare i reg:t 1813

22/6; erhöll guldmedalj för tapperhet i fält s. å.

19/10; RPrOPlemér s. å.; RSO s. å. 27/12;

stabsryttmästare 1814 22/5; major i armén s. å. 4/8; 1.

hovstallmästare i survivance 1817 14/2; överstelöjtnant i

armén s. å. 4/7; major vid nämnda garde 1820 19/1;

överste i armén s. å. 24/6; generaladjutant 1821 9/10;

överste och sekundchef för livgardet till häst 1822

19/2; KSO s. å. 29/4; LKrVA 1823; generalmajor 1824

14/3; 1. adjutant hos konungen och chef för dess

adjutants- och ordonnansofficerskårer s. å. 17/9;

överhovstallmästare 1826 28/2; KmstkSO s. å. 6/35

envoyé en mission spéciale till S:t Petersburg s. å. i

mars; RRS:tAO1kl s. å. i maj; RoKavKMo

1827 4/7; t. f. riksmarskalk s. å. 28/7; generaladjutant

för armén och chef för generalstaben 1828 10/4;

ledamot av direktionen över militära

hospitalsfonden s. å. 10/9; HedLKrVA s. å.; RCXIII:so

1829 15/2; generallöjtnant 1830 19/6; RPolskaHvöo

s. å. 28/7; LSkS s. å. (ordf. 1833—1844); en av

rikets herrar 1831 26/1; HedLLA 1833 26/11;

ordförande för arméns fullmäktige 1833—1839 14/9;

HedLHA 1834 25/2; riksmarskalk s. å. 2/12; LFrKA

1835; HedLVS 1836 18/10; LVA 1837 8/2; StkGrFro

s. å. 26/3; t. f. kansler för krigsakademien s. å.

12/5; ledamot av Serafimerordensgillet s. å. 8/6;

ledamot av Serafimerlasarettsdirektionen s. å. 11/5;

e. o. ambassadör till S:t Petersburg s. å.; RRS:t

AndO s. å. 12/6; ordförande vid krigsbefälets

sammankomst 1839; kansler för krigsakademien s. å.

12/10; StkSEO s. å.; e. o. ambassadör till Berlin

1840; RPrSvÖO och RÖO s. å. i juli;

översteombudsman vid KMO 1841 22/11; avsked från

generaladjutantsbefattningen vid armén 1841 och

erhöll då av arméns befäl en hedersvärja;

översteskattmästare vid KMO 1842 11/5; ordförande i

riddarhusdirektionen s. å. 2/5; ordförande i

frimurarbarnhusdirektionen 1843 10/3; t. f.

generalbefälhavare i IV. militärdistriktet 1844 19/3; erhöll

Carl XIV Johans porträtt i briljanter att i

guldkedja bäras om halsen s. å. i maj; † ogift s. å.

16/9 i Stockholm, jordfäst s. å. 25/9 i

Riddarholmskyrkan och gravsatt i familjegraven i Ö. Ryds

kyrka. Han var konung Carl XIV Johans

bekante gunstling [Bbl].

2. Ulrika Vilhelmina, f. 1808 1/6 i Stockholm,

† där 1836 4/1 och jordfäst s. å. 13/1 i Stockholms

storkyrka. G. 1825 26/6 på Salsta m.

generallöjtnanten och överståthållaren friherre Jakob Vilhelm

Sprengtporten, nr 275, f. 1794, † 1875.

2. Nils Fredrik, f. 1812; 1. hovstallmästare;

† 1850. Se Tab. 14.

2. Aurora Amalia Margareta, f. 1816 19/6 i

Stockholm, † 1876 11/6 på Krageholm i Sövestads sn

(Malm.). G. 1835 23/6 i Stockholm m. sin syssling,

hovstallmästaren greve Claes Gustaf Fritz Piper

nr 46, f. 1807, † 1897.

2. Ebba Eleonora, f. 1818 11/9 i Stockholm, † 1842

22/4 i Stockholm, jordfäst s. å. 2/5 i Klara kyrka

och gravsatt å nya kyrkogården vid Stockholm.

G. 1838 26/4 m. riksmarskalken m. m., greve Adolf

Fredrik Nils Gyldenstolpe, nr 35, i hans 2:a gifte,

f. 1799, † 1864.

Tab. 14.

Nils Fredrik (son av Magnus Fredrik, Tab. 13),

till Skokloster och Rydboholm; f. 1812 22/7 i

Stockholm; student i Uppsala 1815 13/12; kornett vid

livgardet till häst 1826 29/11; studerade vid Uppsala

universitet 1827—1831; kornett vid nämnda garde

1830 21/10; ordonnansofficer hos konungen 1832 28/1;

2. löjtnant 1834 13/12; hovstallmästare 1836 19/8;

1. löjtnant 1837 17/11; ryttmästare 1840 21/125

underceremonimästare i survivance vid KMO och

RNO 1841 4/7; adjutant hos konungen 1842 2811

1. hovstallmästare i survivance 1843;

regementskvartermästare 1845 30/4; avsked med tillstånd

Till sid- och tabellregistret

Originalsida 561 · fortsättning

Här slutar tavlan. Boksidan kan också innehålla början av nästa ätt. Läs även fortsättningen i höger spalt innan du lämnar denna tavla.

Brahe: originalets tryckta släkttavla, band 1, sida 561
Elgenstierna, band 1, sida 561. Tryck på bilden för att förstora. Original och källuppgifter hos Projekt Runeberg.
Visa maskinläst text för sidan

Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.

BRAHE—BRAKEL. 561

att såsom ryttmästare i armén kvarstå 1846 21/4;

† 1850 14/12 i Stockholm, jordfäst s. å. 28/12 i Klara

kyrka och gravsatt i Ö. Ryds kyrka. — G. 1836

10/8 i Stockholm m. sin syssling, grevinnan Hedvig

Elisabet Maria Amalia Piper, f. 1808 19/11 på

Krageholm i Sövestads sn (Malm.), † 1886 18/5 i

Stockholm, jordfäst s. å. i Jakobs kyrka och

gravsatt i Ö. Ryds kyrka, dotter av en av rikets

herrar, greve Carl Claes Piper, nr 46, och friherrinnan

Ebba Maria Ruuth, nr 296. Ägde huset nr 11 A

Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.

Barn:

Aurora Ebba Ulrika Amalia, f. 1836 24/11, † s. å.

13/

/12-

Ebba Aurora, f. 1838 18/1 i Stockholm, † 1924 7/1

på Salsta i Tensta sn (Upps.). G. 1859 14/7 i Sko

kyrka (Upps.) m. riksmarskalken friherre Fredrik

von Essen, nr 158, f. 1831, † 1921.

Nils Magnus, f. 1839 5/12, † 1841 9/9 i Stockholm.

Nils Claes, f. 1841 6/8 på Sirishof å Djurgården;

student i Uppsala 1862 15/12; fanjunkare vid

livgardet till häst s. d.; officersexam. 1865 27/6;

underlöjtnant vid livgardet till häst s. å. 15/8; löjtnant

1867 3/9; kammarherre i K. M:ts hov 1869 28/1;

RDDO s. å. 3/8; tjänstg. kammarherre hos drottning

Lovisa s. å. 25/8; RPrRÖO4kl 1873; ryttmästare

1882 5/5; regementskvartermästare 1883; avsked

1885 19/5; RSO s. å. 1/12; överstekammarjunkare 1889

21/1; underkansler i survivance vid KMO och KNO1kl

1890 24/11; underkansler vid KMO 1895 28/4; OII:s

Jmt 1897 18/9; KmstkNO 1901 30/11; avsked från

underkanslersbefattningen 1906 26/11; överflyttad

till tjänstfria hovstaten s. å. 1/12; † ogift 1907 10/6

i Stockholm, jordfäst s. å. 14/6 i Jakobs kyrka och

gravsatt i Ö Ryds kyrka. Innehade såsom

fideikommiss Skoklosters slott och samlingar, ägde

Sövestads sn (Malm.) samt jämte brodern huset

nr 11 A Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.

Ebba Ulrika Amalia, f. 1842 11/10 i Stockholm,

† där 1872 20/11. G. 1863 26/11 i nämnda stad m.

sin kusin, överstekammarherren greve Conrad

August von Rosen, nr 85, i hans 1:a gifte, f. 1835,

† 1913.

Magnus Per, f. 1849 1/10 i Stockholm; kadett vid

Karlberg 1869 15/1; utexam. 1873 16/4; underlöjtnant

vid livgardet till häst s. å. 25/4; löjtnant 1875 6/93

RDDO 1881 31/3; tjänstg. kammarherre hos

kronprinsen 1888 4/4; KBadZLO2kl s. å.; RPrKrO2kl

s. å.; KSAO2kl s. å.; ryttmästare 1889 5/4;

regementskvartermästare 1891; RSO 1893 1/12; avsked

1894 20/7; KDDO2gr 1897 27/8; OII:sJmt s. å.

18/9; RNO 1900 1/12; GVSbm 1906 20/9;

överstekammarjunkare 1907 9/7; OIISGbmt s. d.; StkSp

ICO s. å. 18/12; KNO1kl 1908 16/6; StoroffFrHL

s. å. 17/12; överstekammarherre 1911 12/12;

underkansler vid KMO 1912 27/11; StkDDO s. å. 18/115

StkItS:tMLO 1913 20/12; KmstkNO 1915 28/4;

avsked från underkanslersbefattningen vid KMO 1923

24/4. Innehar såsom fideikommiss Skoklosters slott

och samlingar samt äger Skoklosters gods,

Rydboholm i Ö. Ryds sn (Sth.) sedan 1876 och

Krageholm sedan 1907. — G. 1897 12/1 i slottskyrkan i

Stockholm m. f. d. hovfröken Anna Augusta

Nordenfalk, f. 1863 11/12 i Stockholm, OII:sJmt 1897

18/9; GVSbm 1906 20/9, ÖS:tElisabO1kl; t. f.

överhovmästarinna hos drottningen 1908 135/1 —s. å. 14/125

MLetA 1924 26/5; dotter av preses i akademien

för de fria konsterna, friherre Johan Nordenfalk,

nr 390, och hans 2:a fru Emelie Augusta

Reuterskiöld, nr 1636.

1 Pt I (1920). 2 SAB. 3 Al.

6 Pt 1918—1919 s. 47. 7 Bbl.

5 g 4 Ptb 1900 s. 228. 5 At(L).

Skoklosters gods i Sko sn (Upps.), Krageholm i

Adliga ätten BRAKEL, nr 1979.

Natural. 1756 28/9, introd. s. å.

Denna ursprungligen westfaliska ätt från slottet Brackel vid Dortmund kom med Tyska orden till

Östersjöprovinserna och därifrån till Sverige, där Georg Antoni von Brakel, ehuru ej introducerad svensk

adelsman, deltog i flera riksdagar. På finska riddarhuset immatrikulerades ätten 1818 28/1 under nr 129

bland adelsmän. Under namnet von Brackel är ätten intagen på livländska och kurländska

riddarhusen under nr 12 och 147. I Bayern har ätten immatrikulerats såsom friherrlig 1839 29/12.

Det torde vara ovisst om Georg Antoni Brakels härstamning är sådan som den svenska

riddarhusstamtavlan angiver. På den livländska stamtavlan saknas han alldeles. Där har hans uppgivna fader

Henrik endast en son Berend, överstelöjtnant i svensk tjänst, g. m. Margareta Elisabet von Cornet.

Sannolikare torde vara, att Georg Antoni var broder eller kusin till Henrik, vilket bättre överensstämmer

med tiden för hans framträdande. — Ovannämnde Berend hade sönerna Henrik Johan, major vid

Västgötadals reg. med överstelöjtnants avsked, † barnlös 1792, och Evert Volmar, löjtnant, † 1746,

vilken 1742 inskrevs på livländska riddarhuset. Han hade i sitt gifte med Dorotea Johanna von Reutz

tolv barn, vilkas ättlingar ännu kvarleva i Östersjöprovinserna.

Tab. 1.

Didrik Brakel, till Madris, Decknagel och Fyhn

i Keels sn i Livland; ryttmästare; levde ännu

1547 men var † 1559. — G. m. Gertruda Wrangel,

dotter av fältöversten Herman Wrangel (en av

stamfäderna för frih. ätterna Wrangel af

Lindeberg, nr 41, och Wrangel af Ludenhoff, nr 55).

Son:

Berthold, till Madris, Decknagel, Fyhn och Somel;

överste för estländska adelsfanan; levde 1552.

G. m. Margareta von Tiesenhausen, till Kotz.

36—185120. Svenska adelns ättartavlor.

Son:

Johan, till Fyhn, Kochtel och Oddris. — G. m.

Anna Schwarzhoff.

Son:

Johan, till Kochtel; fogde på Wesenbergs slott

1593—1598 och på Lais slott 1600—1601; erhöll

1606 12/8 i förläning Pohjois fjärding i Tuulois sn

samt 1616 21/8 några byar i Toldotschi och Kargals

pogoster i Ingermanland; rysk translator 1619

[Al]. — G. m. Gertruda von Bremen.

Son:

Johan, arvherre till Kochtel och Oddris; rytt-

mästare vid Ingermanländska adelsfanan 1646—

Till sid- och tabellregistret

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band 1. Boksidor hämtade från Projekt Runeberg. IGLABOs läsaröversikt sammanställd 6 oktober 2026. Uppgifterna beskriver den äldre källan; nutida förhållanden har inte fastställts.

Sök vidare i Släktboken · Upptäck berättelserna

Till alla släkter i Släktboken

FLER BERÄTTELSER

KONTAKTA MIG

Har du frågor? Vill du föreslå en berättelse? Har du uppgifter som kan förbättra berättelserna? Vill du ha hjälp med släktforskning? 

Kontakta mig då genast!

ITALIENS GODASTE ESPRESSO

finns nu även i Sverige och går att köpa till ett mycket lågt lanseringspris, endast 2,50 kr per kapsel. Dessa kapslar är gjorda för Nespresso-maskiner. Du köper 50 kapslar och får 50 på köpet.

BESTÄLL NU

(Tidsbegränsat erbjudande, begränsat till 3 köp per person.)

 

INSTALLERA APPEN

NU FINNS HEMSIDAN SOM APP!

Ladda ner appen så läser du berättelserna enklare och har dem alltid tillhands.

Klicka på symbolen nedan för att ladda ner och installera appen.