ALLA BERÄTTELSER

INTERVJU MED EN BÖDEL

Skarprättare Anders Gustaf Dahlman (17/2 1848 Norberg – 30/7 1920 Stockholm)

Signaturen “Af g-g Fädernesl.“ berättar år 1900 om sitt möte med skarprättare Dahlman:

I nära 8 år har den svenska bödelsyxan, fruktansvärd i åminnelse, fått vila sig. Då den sista gången den var i bruk var en dag i mars år 1893, då den svängdes över den 17-årige Alftamördarens huvud.

Det blod, varmed den då besudlades, har fått sitta kvar, i enlighet med vid exekutionen bland annat närvarande professor Frithiof Holmgrens uttalade önskan.

Låt det sitta, hade han uppmanat, det är nog ista gången bilan tjänstgör i Sverige.”

Den profetian skulle dock ej gå i uppfyllelse.

Ohyggliga brott har hopats på samhällets samvete. År 1900 fanns två dödsdömda som väntade på sina avrättningar. Man förväntade sig att de inom kort skulle komma att efterföljas av flera.

Den som, näst delinkventerna själva, förstås, torde känna sig mest berörd av dessa dödsdomar borde förvisso vara den man, vilken det åligger att verkställa rättvisans utslag, Sveriges ende bödel, skarprättaren A. G. Dalman, som är nära 53 år gammal, han föddes den 17 februari 1849 i Norberg. Han är en reslig och hade en kraftig kroppsbyggnad. Hans ansikte är slätrakat, det gråa håret uppstruket, och hans drag påminner mycket starkt om en viss Göteborgssenators, vars namn är innerligt fäst vid Helgeandsholmsbyggnaderna, och han verkar som en något trött gentleman på gränsen till ålderdomen.

Ett vänligt och tillgängligt väsen avspeglas i hans fysionomi och hans blick, då han ler. För övrigt tyckes han vara ”munter och tystlåten”, talar föga, men besvarar varje fråga och det på genuin västmanlandsdialekt.

I hans bokskåp finns, så vitt jag kunde se, intet verk om dödsstraffets avskaffande. Geijers, Tegnérs, Scholanders och åtskilliga andras skrifter prunkar dock där i guldtryckta band. För övrigt finns i skarprättarens bibliotek flera andra mindre skrifter av J. O. Åberg, Chronwall, Pehr Thomasson med flera.

En bok, ”Chronwalls Resebeskrifning över Sverige” har han år 1893 köpt ur egen hand av Chronwall (Johan Henrik Chronwall 1851-1909), då denne författare (nu boende på sin egendom vid Karlberg) traskade genom hela Stockholm och sålde böcker, och bland tusentals andra människor även träffade på skarprättaren.

På pianot stod uppslagen en vals, icke en ”danse macabre” som hans dotter låtit förklinga, då jag störde idyllen efter middagen.

Herr Dalman omtalar, vad man vet förut, att hans yrke numera är ytterst makligt och att han egentligen, i sin nuvarande bransch, just aldrig haft mycket att göra.

Johan Fredrik Hjort, skarprättare (1814 Stockholm – 1882 Stockholm)

Han har endast ”expedierat” två liv: Yngsjömörderskan och Alftamördaren. Hans företrädare, gamle Johan Fredrik Hjort, som avgick år 1885, hade huggit huvudet av legio, bland dem de riksbekanta stortjuvarna Hjert och Tektor. Han var även med och spöade, på den tid de »hängde i galgen».

”Nå, herr Dalman, ni är nu inte längre så ung; känner ni därför ändå inte åtminstone någon liten smula nervositet vid tanken på de förestående exekutionerna, som nu år 1900, stunda?”

”Inte! Jag skall nog hugga säkert, det är inte farligt med den saken.”

”Begagnar ni någon stimulantia, innan ni går till verket?”

”Aldrig. Jag stiger upp, dricker en kopp kaffe, gör min sak och äter därefter frukost med god smak. Så snart jag huggit och sett, att jag huggit rätt, går jag. Sedan få vaktkonstaplarna och de andre se till, att allt blir, som det skall vara.”

Anna Månsdotters ”Yngsjömörderskan” ansiktsmask

”Yngsjömörderskan”, fortsatte han, ”var inte alls halvdöd, då hon leddes till avrättsplatsen, såsom det påstods i tidningarna. Hon vållade mig tvärtom mycket besvär. Då hon lagt sig ned på stupstocken, hoppade hon mest en aln i luften, så att jag nästan trodde mig nödsakad att binda fast henne vid stocken med den kedja, som jag alltid har fästad där. Min dräng lyckades emellertid trycka ned henne, men hon var ändå inte lugn, och så kom hugget att gå litet snett över hennes underkäke. Med högra handens pekfinger utmärkte skarprättaren på min kind den väg, snittet hade tagit.

Men andra gången, i Gefle, högg jag midt emellan två halskotor, fint, rätt och säkert. Delinkventen var också lugn och uppförde sig utmärkt. Se, jag vill inte veta af några långrandiga procedurer på avrättsplatsen. Prästen får säga det han vill och skall säga inom fängelset, men då fången kommer i ”dödens skugga”, i närheten af stupstocken, då skall det gälla att göra processen så kort som möjligt.  Jag brukar då låta binda för ögonen på fången med en näsduk eller servett och så be honom, eller henne, lägga sig ned på stupstocken. Bilan håller jag under tiden via min sida.”

Avrättning med bila

”När delinkventen lagt sig, fattar jag det korta bilskaftet med bägge händer, tar sigte på en plats i nacken, där jag vet, att jag skall träffa märgen, spänner krafterna och hugger till.”

Stupstock

”Stupstocken timrar jag sjelf ihop. Den är ungefär en och en half aln lång, med slät och fin urholkning för skuldrorna och för halsen. Tjockleken är omkring en halv fot.

”Så här tar den sig för resten ut”, fortsatte hr D. och släpade från ett inre rum ut en dylik tingest.

”Hur långt brukar delinkventens huvud trilla från stupstocken efter hugget?”

”Det är olika. Ett par alnar ungefär.”

”Hur kände ni er, då ni hade er första förrättning?”

”Det var Yngsjömörderskan. Jag är alltid genomträngd av övertygelsen, att de, som fått dödsdomen, genom sina gärningar gjort sig förtjänte av sitt straff. Och därför känner jag ingen samvetsförebråelse. Dock var det litet kusligt att halshugga en kvinna, ty käringmöte ska’ ju aldrig vara bra . . .

När de inte vill ned på stupstocken godvilligt och ligga stilla, då spänner man fast dem vid schavotten med kedjor över skuldrorna.”

”Alftamördaren” Per Johan Pettersson framför gården Mossbo där mordet skedde

”Den andre jag knäppte var den unge Alftamördaren på Gävle fängelsegård, men det gick bättre.”

Den bila han förfogar öfver är 44 centimeter lång och kan således passa åt hvilket halsmått som helst. När man knackar på den, klingar den med en klar och silverren ton, som tycks säga: »Akta dig för mig!»

”Herr Dalman har ingenting emot att ånyo draga svärdet?”

”Nej då, serra tri . . . Det kan nog behövas att exempel bli statuerade. Och väl vore, om det verkade avskräckande, om de minskade antalet af dessa hemska brott, så ovärdiga vår civiliserade, upplysta tid.”

Beträffande själva skarprättarinstitutionen må nämnas, att före 1858 fanns en skarprättare för varje län. Nämnda år utkom ett cirkulär, som åsyftade att inskränka skarprättares antal. Och sedan dess har till denna befattning utsetts endast en person för Sveriges alla län. Sedan år 1885 är det herr Dalman, boende vid Sankt Eriksgatan på Kungsholmen i Stockholm, i närheten av Karlberg.

Om sin lön nämnde herr Dalman:

”Man har litet från varje län, 300 kronor per månad från Stockholms stad, och så visst  »per hufvud», såsom han uttryckte sig.”

Ett »dråpligt» uttryck af Sveriges mästerman.

Texten anpassad språkligt och innehållsmässigt av Rolf Lundqvist

Betygsätt sidan!

Betyg 4.7 / 5. Omdömen 84

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu