I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

ÖL ELLER INTE ÖL

Ölcafet Wega Malmö © Erik Liljeroth Nordiska Museet

1500-TALET

Bryggeri på 1500-talet

I Sverige har vi druckit öl sen åtminstone bronsåldern. På den tiden smaksattes ölet oftast med pors.

Redan på 1500-talet fanns det mycket noggranna bestämmelser för ölkvalitéten för det öl som bryggdes på kungliga slott och kungsgårdar. Öltyperna delades upp enligt social klass: herreöl, fogdeöl, svenneöl, skeppsöl, ämbetsöl och spisöl i fallande ordning vad beträffar alkoholhalten. Herreölen var den starkaste och hade ungefär lika mycket alkohol som starköl har i dag.

1600-TALET

Under 1600-talet prisreglerades ölsorterna och det fanns färre indelningar. I bryggarskråets stadga från 1640 fanns endast tre ölsorter: starktöl, som var som 1500-talets herreöl, medelöl, som var hälften så starkt som starktöl och spisöl, som var det svagaste ölet och endast hade en fjärdedel så mycket alkohol som starktölet.

1700- OCH 1800-TALEN

Festande herrar Foto Digitala Stadsmuseet

Brännvinet ersatte i stor utsträckning ölet på 1700-talet och därmed försämrades ölets kvalitet. Denna trend fortsatte under 1800-talet, vilken dock kom att brytas när det underjästa ölet, det så kallade bayerska ölet, introducerades 1843.

NYKTERHETSRÖRELSEN

Nykterhets och frikyrkorörelserna växte sig starka i Sverige i allmänhet och våra bygder i synnerhet och det förde till att starka krafter försökte förbjuda både försäljning och konsumtion av alkoholhaltiga drycker. En av förkämparna i bygden var ”Ljurskamjölnaren”. Han startade som hembrännare och blev sedan omvänd och predikant. Läs mer om honom här.

I Ljurs sockens stämmoprotokoll kan vi läsa en hel del om denna diskussion.

LJURS SOCKENSTÄMMA

Ljurskaboa

Ölförsäljningen i vanliga butiker tycks ha diskuterats i alla tider, inte bara i våra dagar, att döma av följande utdrag ur stämmoprotokoll för Ljurs socken.

Den 16 mars 1877.

Fråga förekom att vin- och ölförsäljning inom kommunen skulle bortgå, då såväl A. Andersson på Långared som ledamöterna beslutade det skulle borttagas, men för att våra lanthandlare skulle kunna realisera sitt lager skulle det få fortfara till den 1 nästa okt. då all handel med sagda vara skall upphöra, och hos Konungens Befallningshavande stadfästas.

ANDERS PETTER LARSSON OCH LÅNGAREDSBODEN

Anders Petter Larsson föddes på hemmanet Trollö i Ornunga socken år 1837. Larsson fick tidigt överta hemmet. Redan som fjortonåring var han skriven som ägare till gården.

Under skråväsendets tid, före mitten av 1800-talet, fick det inte finnas någon lanthandel på mindre avstånd från stad än tre mil. När denna bestämmelse upphävdes beslutade Larsson sig för att bli handlande. Som Trollö låg ganska illa till, långt ifrån vägen, så var det inte tänkbart att ha någon affär där. Larsson fann dock på råd. Han byggde en affärslägenhet vid Stora Långared i Ljur, intill stora vägen Tämta-Ljur. Larsson jämte ett biträde och hushållerska bodde vid affären, under det att hustrun stannade i Trollö, där hon med biträde av två pigor skötte såväl det stora hushållet som ladugården. På den tiden gjorde inte karlarna något arbete i ladugården.

Den 24 mars 1887.

Frågan rörande det Handlanden A. P. Larsson i Långared skulle få rättighet sälja viner till avhämtning utföll på så sätt, att 418 röster voro för detsamma och 163 röster emot, således en övervägande pluralitet av 255 röster för dess beviljande.

VÅRGÅRDA GÄSTGIVAREGÅRD – MENLIGA PÅFÖLJDER

Gästgivaregård interiör 1910

Den 3 sept 1902.

Ljurs sockens röstberättigade medlemmar vilka anse de menliga följderna av den sedan många år vid Vårgårda Gästgivargård (Skövde Backgården) bedrivna maltdrycksförsäljningen drabba ej endast Kullings Skövde socken, inom vilken nämnda rörelsen bedrives, utan även grannsocknarna, uttala en varm önskan att de med ifrågavarande försäljning förbundna olägenheterna snarast möjligt måtte undanröjas, samt besluta, att avskrift av detta protokoll tillställes Kullings Skövde kommunalnämnd, vilken det närmast åligger att vidtaga åtgärder i berörda syfte.

VÅRGÅRDA BRYGGERI

Vårgårda Bryggeri

I Vårgårda startade Johan Emil Damberg 1886 ett bryggeri på Drottninggatan 8. Detta var i drift 90 år till 1976 och innehades av sex olika ägare. De första åren bryggdes öl men i slutet blev det mest svagdricka man producerade.

Vårgårda bryggeri bostadshuset

Bostadshuset på bilden lär ha flyttats från Lagmansholm 1908.

Läs mer om handelsbodar i våra trakter här.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: