I DAG ÄR DET

DEN 18 APRIL

VALDEMAR OCH VOLMAR

Gustaf Volmar Sylvander, född 25 januari 1816 i Karlshamn, död 29 maj 1882 i Kalmar, var en svensk historiker och skolman. Han är mest känd för sitt livsverk Kalmar slotts och stads historia i fem band, vars första del kom ut 1864.

Mansnamnet Valdemar eller Waldemar är ett gammalt nordiskt namn besläktat med det slaviska namnet Vladimir som lär betyda 'världens herre' eller 'prisad för sin makt'. Enligt vissa källor bygger det slaviska namnet i sin tur på tidigare germanska rötter, enligt andra källor anses de slaviska och germanska formerna gå tillbaka till samma indoeuropeiska rötter.

En person som bar namnet var Valdemar den store, dansk kung på 1100-talet. Han fick namnet efter sin morfars far, storfursten Vladimir II Monomach av Kiev. Namnet har burits av flera danska kungar. I Danmark firas Valdemarsdagen den 15 juni.

Namnet var mycket populärt i början på 1900-talet. Därefter avtog det i användning för att åter öka i slutet av seklet. Numera finns det ungefär 15 000 män som heter Valdemar i Sverige.

Volmar är ett mansnamn av tyskt ursprung. Det är sannolikt en sidoform av Volkmar eller Folkmar, vilket är sammansatt av Folk- ('folk') och mar- ('berömd'). Med stavningen Wollmar har namnet funnits i svenskan sedan slutet av 1500-talet. Sedan 1993 förekommer det som dagens namn i den svenska almanackan, tillsammans med Valdemar. Enligt en annan teori kommer Volmar av namnet Volkmar (folk + berömmelse).

Namnet är ett arvnamn inom adelssläkten Yxkull. Betydelsen är världens herre eller prisad för sin makt.

Namnet är mycket ovanligt i Sverige, speciellt som tilltalsnamn. Det finns endast några hundra män i Sverige som heter Volmar. Namnet förekommer även som efternamn.

DEN 18 MAJ

ERIK SAMT ERIKSDAGEN

 

Erik XIV 1533–1577 Målning av Domenicus Verwilt

Erik, samt stavningsvarianten Eric, är ett nordiskt mansnamn av germanskt/fornnordiskt ursprung, ursprungligen Airikr som är sammansatt av en förled som betyder 'ensam' eller 'alltid', och en efterled som betyder 'härskare, kung' eller 'stor, mäktig'.

Det äldsta belägget i Sverige är en runinskrift från 1000-talet på nu försvunnen sten i Kusta, Uppland: ”Erik och suir och Tonna satte denna sten efter Gudmund sin fader”.

Det har sedan äldsta tider förekommit som kungligt namn i Norden. Datumet i almanackan är tillägnat Erik den helige som enligt legenden mördades den 18 maj 1160 och därefter blev föremål för en stark helgonkult. Eriksdagen var länge en helgdag i Sverige.

Namnet är efter Karl det näst vanligaste mansnamnet i Sverige och ett av de få som varit vanligt i alla tider. Senast på 1990-talet hade det en av sina många popularitetstoppar, då det efter Markus var det näst vanligaste namnet på nyfödda pojkar. I statistiken för årtiondena från och med 1920-talet tillhör Erik de tio vanligaste namnen på pojkar födda under 1920–30-talen samt 1980–90-talen och årtiondet 2000-talet.

På 1930- och 1940-talet var namnet också vanligt i dubbelnamn som Jan-Erik, Karl-Erik med flera. Jerker, Jerka och Jerk är varianter av namnet Erik. Den finska formen är Erkki, den tyska Erich och den engelska Eric.

Det finns över 300000 män som heter Erik i Sverige.

Namnsdag för Erik, i både Finland och Sverige, är sedan medeltiden 18 maj.

Eriksdagen har varit en allmänt spridd dag för betessådd i det svenska bondesamhället. Grödor som lin, korn och andra grödor som såddes sent på säsongen, kunde sås på Eriksdagen. På några håll kallades dagen för ”hampadagen”.

DEN 18 JUNI

BJÖRN OCH BJARNE

Bjarne Hemming Natt och Dag

Björn (Bjørn på norska och danska), även stavat Biörn, är ett förnamn, och ett efternamn, känt sedan vikingatiden. Det har latiniserats till Biornus och till Bero. Namnet förekommer på en runinskrift från 1000-talet på en sten i Sanda, Södermanland: "Trodrun reste stenen efter sin fader, Björn i Sanda".

Björn började bli populärt som förnamn på 1940-talet och nådde en kulmen på 1970-talet. Det finns runt 60 000 män som heter Björn i Sverige.

Bjarne är ett gammalt norskt mansnamn som kommer från "bjare" = "björn". En variant är Bjarni, en annan Bjarke.

Namnet har aldrig haft stor spridning i Sverige. Någon enstaka pojke i varje årskull får det som tilltalsnamn. I Sverige heter ungefär 3000 män Bjarne.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

JULAFTA JULELLEN OCH JUSAFRÖJDA

Äntligen var »julafta», dagen före juldagen inne. Husmodern kokar julgröten tidigt på förmiddagen av korngryn ock oskummad mjölk. Därefter kokas »julhösen» och annat sovel (»suged»). I stället för middag ätes »deppebrö» (dopp i grytan) vid spiseln. En vit duk bredes över storbordet, därpå framlägges bibeln, psalmboken ock postillan.

En sädeskärve sättes upp utanför dörren på en stång åt sparvarna.

Kvällen inbryter. Nu skall kålen rensas ock kokas. Farfar eller morfar läser högt ur Jesu födelsehistoria eller förklarar julens betydelse för barnen, vilka därefter erhålla sina julgåvor. Sådana förekom dock i äldre tider sällan.

Ännu i slutet på 1700-talet gick ungdomen »julgågg» mellan klockan 5 och 7 på eftermiddagen. Man tände hemmagjorda bloss, och så gick några av ungdomen med dem till nästa gård ock sjöng en julsång utanför dörren. Var där någon ungdom, som kunde undvaras, så tände den sitt bloss ock följde med, och sen bar det av till nästa granngård o. s. v. Vid varje dörr trakterades sällskapet med julöl ur snibbskålar. Det var strängt förbjudet att på något ställe gå inom förstugedörren eller att dricka mycket av det erbjudna ölet. Klockan 7 skulle var och en vara åter i sitt hem. Sångerna man sjöng var med religiöst innehåll.

När det blev brukligt att vid alla tillfällen bjuda på brännvin upphörde julgången.


Omkring klockan 8 kom husfadern in med den stora julhalmskärven. Som en främmande gäst hälsade han husmodern och bad om härbärge för sig ock sin kamrat (julhalmskärven), som upprestes mitt på golvet. Husmodern tog nu en vörtlimpa och lade i »blummet» (axändan) på kärven samt trakterade den, som bar in honom, med en skiva vörtbröd och julöl ur kannan. Innan han dricker, lovar han stillhet och gott sällskap under högtiden, därpå utlyser han julfriden.

Juleld

När sista grytan har kommit av spisen och även fisken är kokt, eldas »julellen». Nio eller tolv korta björkträn lades på härden på det sätt, att tre trän, om det var 9, eller fyra, om det var 12, lades med ändarna utåt på glöderna med en eller två tums mellanrum ock de övriga tvärt över på samma sätt, tre eller fyra i vart lager. Denna eld fick icke röras.

Brann elden jämt ut, var det ett tecken till god årsväxt. Medan julelden glatt flammade, tog husfadern limpan ur kärven och lade den såsom ett skådebröd på bordet bredvid barnens julhögar. Den skulle sedan förvaras till våren, då den delades själva såningsdagen, så att även dragarna skulle få en bit var av densamma.

Julhalm är utspritt på golvet i en stuga 1903 Hudene Gustaf Ewald Vänersborgs museum

Oftast bakades särskilda »julleva» åt varje husets medlem och förvarades på samma sätt till våren. Medan husmodern ordnade bordet och barnen satte ut sina julhögar, bredde husfadern ut julhalmen tvärs över tiljorna i golvet. Sedan halmen var utbredd, sjöng hela familjen, så många som kunde, psalmen: »Ett barn är fött i Betlehem» eller någon annan julpsalm.

https://www.youtube.com/watch?v=FgiMOOKN1Ks

Redan förut på kvällen borde alla omsorgsfullt hava tvagit sig ock lagat till sina högtidskläder till ottan. Nu skulle stor ock liten falla ned på knä i halmen ock någon av de äldre barnen, husfadern, farfar eller morfar uttala tacksägelsen till alla goda gåvors givare för det år, som förflutit, och för all välsignelse därunder, samt bedja om en god jul ock därefter läsa de vanliga korta aftonbönerna, fader vår ock välsignelsen.

Därpå satte sig alla till bordet vid grenljusets sken, och alla bordsbönerna lästes högt. På bordet tronade ett »flåfat» utav trä eller tenn med julhösen ock många andra sorters sovel. Tallrikarna som blott vid högtidstillfälle nyttjades, var av trä; julknivar (fällknivar med rosiga malm- eller benskaft) letades fram ock en gaffel till varje. En vörtbrödsskiva, en bit siktbröd och en annan bit rågbröd låg på varje talrik. Smörasken skickades runt bordet och var och en tog sig lite smör till vörtbrödet.

Därpå bjöds brännvin ur julglaset eller ur en silverbägare. Om familjen ej drack brännvin, bjöds öl ur enekannan eller snibbskålen. Därefter åt man kokta kålrötter ock potatis till det sovel, som husmodern skar upp. Sedan kom vitkålen i ett större fat, ur vilket alla åt med julskedarna av horn eller silver. Kryddad fläskkorv var kokt i kålen till efterrätt.

Därefter sattes lutfisken fram och delades ut. Efter fisken var dee dags att äta julgröten ur ett gemensamt stort fat. Var och en skulle hitta på ett rim till julgröten.

Den sista rätten på julbordet var julosten.

Efter måltiden lästes bönerna och  man steg upp från bordet och den längre aftonbönen lästes upp och man sjöng någon psalm.

De äldre gick sen till sängs medan de yngre i familjen vakade in juldagen medan de läste runt borde, för att utvänta »jusafröjda». Ett ljus tändes alltid bredvid grenljuset, julljuset kallat, det sades »fröjda sek» (brinna med stark fladdrande låga) i Jesu födelsetimma. Hade detta ej brunnit upp vid midnatt, så gick alla till sängs.

Bordet står dukat i den gamla salen på Iglabo

Nu önskar jag er alla en riktigt God Jul

Rolf

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: