ALLA BERÄTTELSER

PIGAN ÄLSKAREN OCH HÄXAN

 Borås på 1600-talet

En flicka i Borås vid namn Maria Romberg gifte sig 19 år gammal år 1716 med den 27 år äldre gårdfarihandlaren och handelsmannen Anders Boberg. Han var då 46 år gammal, alltså mer än dubbelt så gammal. Anders var bort långa perioder på resor. Det sägs att han var både självgod och envis. Han anklagades av somliga ”susande och dryckenskap”.

I början såg det dock ut som om det här lite omaka paret skulle fungera bra. Efter något år fick de en dotter som döptes till Anna Britta, men det blev snart gräl och problem mellan Maria och Anders. Maken påstod att hustrun lärde flickan kalla honom för ”den lede Bobergarn”.

Till slut tyckte Marias styvfar att det var bäst att han tog hand om lilla Anna Britta.

Den unga Maria var naturligtvis förtvivlad och hon sökte tröst, vilket hon fick hos den nästan jämnårige Haqvin Windrufva. Han och Maria hade varit lekkamrater när dom var små.

När Boberg var bortrest så brukade Maria och Haqvin träffas och dom blev snabbt kära i varandra och träffades allt oftare i smyg.

Det verkar som om maken hade tvingat Maria att bo i tjänstefolkets rum när han var borta. Hon fick alltså inte sova i den stora sängkammaren, men Maria brydde sig inte om detta utan bodde i eget rum och där tog hon ofta emot Haqvin.

När maken Anders var hemma kunde de båda inte träffas, utan då fick tjänstefolket springa med små lappar och brev mellan Maria och Haqvin. Det blev många lappar. Han skrev inte mindre än 424 meddelanden till henne och hon 109 stycken till honom. Alla dom här breven kom fram under rättegången och alla breven brändes på galgbacken.

Förhållandet pågick i sex år, och var känt av många, vilket kan tyda på att Boberg inte var en omtyckt person i Borås.

SKANDAL

Och så bar det sig inte bättre än att Maria blev med barn med Haqvin. Maken Boberg ville inte ha någon skandal och flickan som föddes skrev man in i kyrkboken som om Boberg hade varit pappan. Den lilla flickan dog dock snart.

Borås på den här tiden var en mycket liten stad med kanske två eller tretusen invånare. Och det är klart att det skvallrades. Därför bad maken Anders pastorsadjunkten Lönner och prosten Sandman om hjälp att tala sin fru tillrätta sommaren 1722.

FYRA MORDFÖRSÖK

Maria var dock trött på sin make och ville leva med sin älskare Haqvin varför hon försökte förgifta maken två gånger men misslyckades.

Hon vände sig 1724 till båtsmanshustrun Ingeborg Hansdotter, som kallades Romans Ingeborg, för att få hjälp. Hon hade rykte om sig att syssla med trolldom och skröt med att ha dödat flera personer.

De planerade ett flertal mordförsök men inget genomfördes.

Strax före jul 1724 gick pigan Karin Andersdotter med i mordplanerna. Boberg hade agat henne och hon ville ge igen.

Den 28 december 1724 kom prästen på Anders begäran återigen till Maria för att försöka tala henne till rätta. Samma eftermiddag skickade Haqvin en lapp till Maria där han skrev att ”detta måste få ett slut”.

På kvällen samlades de tre kvinnorna, den otrogna hustrun Maria, pigan Karin och trollkäringen Ingeborg, hemma hos Maria.

ETT MORD

De tre kvinnorna gick in till Boberg då han sov. Ingeborg slog honom i huvudet flera gånger med ett senapslod. Han föll till golvet. De arrangerade hans kropp så att det skulle se ut som om han ramlat och slagit huvudet i spisen.

När liket undersöktes av fältskären Sodeman förstod han vad som hänt och Maria anklagades för mord. Hon nekade, men pigan Karin erkände och därefter dröjde det inte länge innan även Maria fick medge att hon varit med om att mörda maken. Hon bad Haqvin att också han skulle erkänna, men han försökte rädda sig själv genom att neka och säga att han kanske inte var den enda man Maria haft vid sidan om. När länsman fick tag på lappen som Haqvin skickat till Maria på morddagen erkände emellertid även Haqvin.

DÖMDA TILL DÖDEN

De sattes först i häktet i rådhuset i Borås men efter att Haqvin gjort ett misslyckat flyktförsök överfördes de till Nya Älvsborgs fästning. Där fick de sitta inlåsta till domen föll.

Efter två månader kom domen: ”samtliga fyra var skyldiga till mord och skulle avrättas”.

FYRA AVRÄTTNINGAR

Bödeln som skulle verkställa avrättningen inhystes under en veckas tid hos Haqvins bror Andreas, då bara 19 år gammal eftersom avrättningen blev uppskjuten. Prästen menade att de fyra inte var förberedda nog inför döden.

Den 14 april 1725 blev deras sista dag i livet. De fördes från Nya Älvsborgs Fästning till avrättningsplatsen vid galgberget vid Ramnasjön.

Pigan Karin halshöggs och grävdes sedan ner i ovigd jord.  Den otrogna hustrun Maria fick huvudet avhugget och detta tillsammans med kroppen brändes sen på bål. Trollkäringen Ingeborg miste först sin högra hand genom ett bestämt hugg med bilan och sedan blev den blödande och skrikande kvinnan av med huvudet. Samtliga kroppsdelar brändes på bål.

Till sist avrättades Haqvin. Huvudet skildes från kroppen genom ett bestämt hugg med bilan. Sedan styckades kroppen i delar och dessa spikades upp på pålar för allmän beundran och förskräckelse.

Det sägs att Haqvin fortfarande går och leter efter sitt avhuggna huvud vid Ramnasjön, så är ni inte och vandrar i området, håll noggrann uppsikt så kanske ni får sen den huvudlöse Haqvin Windrufva…

EPILOG

Den stackars brodern vigdes till präst 4 dagar efter avrättningen och emigrerade till USA, där han avled 1728.

Därmed var familjen Wijndrufvas historia som inflytelserika Boråsare över.

Källa: Borås stads historia del 1 av Nils Forsell (1952) och Citat ur Utbildningsradion

LITE FAKTA OM ÄTTEN WINDRUFVA

Borgmästare i Borås under åren 1634–1655 var Sven Persson. Denne gårdfarihandlande hörde till urinvånarna i staden. Han ägde nämligen Värmagården i Torpa kyrkby, som var ett av de hemman som överfördes till staden vid grundläggandet. Han fick hemmanet Sjöbo i vederlag, men var inte nöjd med det utan tillskansade sig stora delar av stadsjorden (som skulle vara stadens för evärdlig tid). Han var gift med Ingierd Månsdotter. Sven dog 1659 i Borås.

 

Drufvefors

Sonen Johan Svensson övertog borgmästarsysslan under åren 1655–1675. Vid det nuvarande Druveforsfallet låg då den lilla Skägge kvarn. Denna köptes av honom och en verkstad byggdes. I denna smiddes sedan spik, kittlar och annat. Johan överbyggde kvarnen och täppte fräckt nog till kungsådran i ån. Han tog släktnamnet Wijndruf (Windrufva). Efter honom fick platsen namnet Drufvefors, och han fick skattefrihet (borgerligt frälse) för en sätesgård. Då det gällde stadsjorden följde han i faderns fotspår och drev en egen hårdför fastighetspolitik. Genom sin belägenhet utanför stadsområdet var fastigheten undandragen Borås jurisdiktion och beskattning. Druvefors införlivades nämligen inte med Borås stad förrän 1877.

Sven Persson son Elias Svenonius Windrufva föddes 1635 och dog 50 år senare. Han gifte sig 1661 med Ingeborg Hufvesdotter.

Elias hade en son som också hette Sven och han föddes 1664 och dog 1722 i Borås. Tillsammans med hustrun Ingeborg Kråka hade de sönerna Haqvin, född den 30e maj 1695 och avrättad den 14e april 1725, Sven, född 14e mars 1699 och död 6e maj 1759 i Sala, samt Andreas.

Familjen hade en ständig kontrovers med staden och dess företrädare. Sina egna intressen satte de alltid främst. I annalerna betraktas släkten oftast med avsky för sina spekulationer.

Haqvin Wijndrufva föddes 1695-05-30. Han var son till Sven Windrufva och Ingeborg Kråka, en av de förmögnaste och mest inflytelserikaste familjerna i Borås under 1600-talet.

Han var stadsnotarie och rådman och beskrivs som en ung sprätt.

Haqvin hade två släktingar som varit borgmästare i staden och själv hade han nyligen blivit bli rådman.

Släkten var ingift med bland annat ätterna Hård af Torestorp, Uggla och Ulfsax.

DRUVEFORS

Stadsdelen Druvefors avgränsas naturligt av Viskan och Lillån. Stadsdelar har i allmänhet sitt namn efter något hemman eller avstyckat markområde. Men här har namnet tagits efter Johan Svensson Windrufvas släktnamn på 1660-talet.

I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stora balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekt Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898.

Huset stod kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form.

Om du är intresserad av att se sambanden mellan Windrufva Uggla och Kråka klicka här.

Betygsätt sidan!

Betyg 4.9 / 5. Omdömen 52

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu