I DAG ÄR DET

DEN 12 APRIL

LIV

Ragnarök Notera Tor som möter Midgårdsormen och Oden som rider fram mot Fenrisulven Målning av Johannes Gehrts

Kvinnonamnet Liv är ett nordiskt namn. Namnet härstammar från det fornnordiska ordet hlif med betydelsen värn eller skydd och som fortfarande står för detta i isländskan. Liv förknippas oftast med ordet liv vilket också är riktigt. I den nordiska mytologin var Liv kvinnan som överlevde ragnarök.

För 25 år sedan var namnet mycket ovanligt i Sverige, men har sedan dess ökat i popularitet.

I Sverige finns det runt 10 000 kvinnor som heter Liv.

DEN 12 MAJ

CHARLOTTA OCH LOTTA

 

Drottning Hedvig Elisabet Charlotta, 1759-1818, drottning av Sverige, prinsessa av Holstein-Gottorp

Charlotta är en fransk feminin form av namnet Charlot som betyder lille Charles. Charles är en fransk och engelsk form av det nordiska namnet Karl som betyder karl, fri man. Namnet har funnits i Sverige sedan mitten av 1600-talet. Andra varianter av namnet är Charlotte, Carlotta och kortformen Lotta.

Charlotta var ett vanligt namn kring sekelskiftet 1900. Namnet fick sedan ett uppsving under 1970-talet. Det finns mellan 25 000 och 30 000 kvinnor med namnet Charlotta i Sverige.

Lotta är en kortform av det franska namnet Charlotta som är en feminin form av namnet Charlot som betyder lille Charles. Namnet har funnits i Sverige sedan 1700-talet. En dansk/tysk variant av namnet är Lotte.

Det finns knappt 5000 kvinnor som heter Lotta i Sverige.

DEN 12 JUNI

ESKIL SAMT ESKILSDAGEN

Eskil Andersons och Plans familjer Härvsta Simtuna socken Uppland Foto John Alinder 1921

Eskil är ett mansnamn med omkring 6 000 bärare, men som ökar i antal. Namnet har nordiskt ursprung med betydelsen gud och hjälm. I gammalsvenska återfinns namnet som Askel eller Æskil, i gammaldanska som Askil eller Eskil. Eschillus är en latiniserad form av det danska mansnamnet Áskell eller Ásketill. Den finska varianten är Esko.

 Eskil blev vanligare på 1990-talet men har aldrig varit något modenamn.

Eskilsdagen var det tid för att så rovfrö och dagen var en märkesdag för rovsådden. I Norrland ansågs regn på Eskilsdagen förebåda skada på skörden och mer regn.

Sankt Eskil är ett svenskt helgon och, tillsammans med Botvid, ett av Södermanlands skyddshelgon. Han är även Närkes apostel. Eskil som tros ha avlidit omkring år 1080, omtalas som helgon första gången på 1120-talet i munken Ailnots legend om Knut den helige. Där sägs att Eskillinus, en biskop av förnäm engelsk härkomst, skall ha dödats av barbarer som var Suethi et Gothi, alltså svear och göter. Den 11 juni förekommer som festdag för Sankt Eskil i svenska kalendarier första gången omkring 1200. I andra stift än Strängnäs stift flyttades helgondagen senare fram till 12 juni.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

I VATTNET I ÄTTIKAN I SRUPEN

SILLENS VANDRING FRÅN HAVET TILL STRUPEN


Sillsaltning på Kvarnholmen/Hedvigsholmen 1890-talet

Mannen i ljus rock och kubb är en av bröderna Qvirist, (Alexander eller Leopold) och mannen till vänster är fiskeexportören Christian Arvidson. Mannen längst till höger bör vara förmannen Carl Österman (1863-1919). Österman var förman hos Qvirist innan han blev skutskeppare.

SILLENS HISTORIA

Sill och strömming var länge en stomme i den svenska husmanskosten.

Sill & nubbe är klassikern som funnits på våra restaurangmenyer och middagsbord i över 100 år.

Sillfångst år 1894 vid Fjällbacka, Bohuslän. Foto: Olga Larsson/Bohusläns museum.

Sillen, som en gång betraktades som fattigmanskost, har gjort en klassresa och blivit en självklarhet på påsk- midsommar- och julbordet. Bohuslän är sillkultur. Utan sillen hade bohuslänningen haft det betydligt svårare bland karga klippor och skär.

Måltid bestående av kokt potatis och sill första halvan av 1900-talet

Foto K W Gullers Nordiska Museet

Sillen går till brukar man säga och det gör den i perioder. De perioderna kan vara väldigt långa. I början av 1800-talet försvann sillen plötsligt och var borta i över ett halvt sekel. Men så en vinterdag 1877 passerade en ångare på den Bohuslänska kusten ett sillstim som var så tjockt att sillen kastades upp på fördäck. Sillen hade återvänt till västkusten! Havet kokade av sill och nu började en ny sillperiod, som skulle vara i nästan 30 år.


Klädesholmens sill

Sillens återkomst lade grunden till den bohuslänska konservindustrin och en sillkultur som snabbt skulle spridas över landet. Innan den nya sillperioden hade ansjovis (lagrad skarpsill) sedan länge varit den enda produkten. Nu blev en ny sorts sill, ”storsillen”, högintressant. Genom att krydda den nya sillen skapade man en ny produkt – kryddsillen. De första produkterna av kryddsillen presenterades redan 1889. Det var små sillbitar i lagom gaffelstorlek som kom att kallas just gaffelbitar. (Och vi har faktiskt fortfarande Lucullus gaffelbitar i sortimentet.) Från fattigmanskost till festmåltid.


Fiskebäckskil 1900

Samtidigt som den nya sillperioden pågick för fullt vid slutet av 1800-talet blev Bohusläns klippiga kust på modet. Badortskulturen på västkusten blomstrade. Till en början kom sommargästerna för att njuta av sol och salta bad men så småningom blev hälsoresorna rena nöjesresor. Allt fler restauranger och pensionat öppnades och ”sill och nubbe” blev en del av den svenska badortskulturen. Från att ha betraktats som fattigmanskost hamnade sillen i de fina salongerna.

Idag är det svårt för oss svenskar att tänka oss påsk, midsommar eller jul utan sill.

Text: https://abba.se

 
Sill i saltlake

VATTNA UR SILL

Den salta sillen har en salthalt på ca 15 %. För att den skall bli ätlig måste den vattnas ur. Hur lång tid det tar att vattna ur sillen beror på sillens storlek samt hur ofta man byter vatten. Sillen läggs i rikligt med kallt vatten i en stor spann eller rostfri bunke. Minst 3-4 liter vatten per två sillar eller fyra filéer. Hela sillar behöver ligga ca 1 dygn och sillfiléer och saltströmmingar i 6-8 timmar. För att skynda på urvattningen kan man byta vatten ett par gånger under tiden. Det bästa sättet att avgöra om sillen är färdigurvattnad är att skära en liten bit och smaka. Får den ligga för länge i vatten blir den urlakad i smaken och konsistensen ofta för mjuk.

När sillen är urvattnat och klar så kan den användas i två olika typer av inläggningar:

Sill i klar lag: Inlagd sill kryddmarineras och får ligga och dra till sig smakerna av kryddningen i ca 1-3 dygn före servering. Hållbarhet ca 3-4 veckor.

Sill i krämig sås: Avrunnen inlagd sill läggs i en sås av t.ex. majonnäs, crème fraiche, gräddfil, yoghurt, kryddor och grönsaker. Hållbarhet ca 2-3 veckor.

RECEPT INLAGD SILL

Här kommer ett enkelt recept på inlagd sill:

https://youtu.be/kYEIGyMbMTo

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: