I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

HANDELSBODAR

HANDELSBODAR I VÅRA BYGDER

Ända sedan Gustav Vasas tid var all handelsverksamhet förlagd till städerna. Man fick dock sälja produkter som man själv tillverkat genom r ex gårdfarihandel (knallar). Dessa bestämmelser lindrades 1846 så att handelsverksamhet fick öppnas i områden mer än tre mil från närmaste stad. År 1864 kom en ny lag, enligt vilken all handel släpptes fri i hela landet. För att idka handel och öppna affär fick man söka handelsrättigheter.

BORÅS TIDNING 1900-10-02

I Borås tidning kunde vi läsa den andre oktober 1900 följande redogörelse för handelsbodar i våra bygder:

”Inom socknen finnes 3 handelslokaler nämligen en vid Stora Långared, omkring 30 år gammal, enligt hvad för mig uppgafs. Den äges af handl. Aug. Larsson och är upptaxerad till en årlig inkomst af 500 kr. En handelsbod finnes vid Ljur Halla, som är omkring 25 år gammal och äges av August Nilsson därstädes. En tredje handelslokal, omkring 4 à 5 år gammal finnes mot Nårunga å en plats som allmänt benämnes Hermans Lid. Ägaren af denna lokal är Herman Andersson. Alla tre lokalerna äro f.n. lika inkomsttaxerade.”

Så här skrev Karl Eriksson i ”Gårdsägarn, Torparn och Knekten”

”Under 1890-talet startades en affär strax intill Högelid. Det gick dock inte att konkurrera med den nära liggande Aug. Nilssons affär, varför affären snart upphörde. Innehavaren Herman Andersson dog, änkan Ada och de två sönerna reste till Amerika. Såväl affärslägenheten, som torpen Högelid och Skaket äges nu av snickaren Gottfrid Svensson f. 1895 och hans maka Magda f. Johansson från Lillegården.”

Herman gifte sig 1895 med den 22 år yngre Ada Andersdotter, född 1874 i Landa. Efter giftermålet flyttade hon till Högelid med mannen. Herman dog den 22e maj 1908. Fyra månader senare födde hustru dottern Svea Hildur Hermina, som emellertid dog endast tre månader gammal.

Sönerna Gustav Ivar och David Einar flyttade några år därefter till USA och modern tillsammans med fosterdöttrarna Anna Viola och Britta Katrina Granbom flyttade till dem i USA 1923.

AFFÄREN I STORA LÅNGARED

Den första handelsboden som öppnades i våra trakter var den som Anders Petter Larsson i Trollö öppnade vid Stora Långared. Den startade under senare hälften av 1860-talet. Affärens kundkrets kom efter hand att omfatta alla angränsande socknar. Eftersom affären gick med mycket god lönsamhet, startades snart flera. Försäljningen minskade dock under 1890-talet, och när Anders Petter Larsson dog 1900, var den ekonomiska ställningen så dålig att affären lades ner.

LJURSKABODEN

Ljurskaboden omkring 1930. Foto tillhandahållet av Leif H Karlsson

Bland de första av dee nystartade affärerna blev även Ljurskaboden. Den var i början en handelsförening och startades omkring 1875 med August Nilsson som föreståndare. Efter några år köpte August Nilsson affären och drev den som enskild ägo med framgång, och ännu bättre blev det när konkurrenten Anders Petter Larsson dog och hans affär lades ner. August Nilsson fortsatte att driva sin affär till omkring 1915, då den övertogs av Richard Andersson, som var gift med Nilssons dotter Hilda, född 1879.

Johan Rickard Carlssons Ford TT lastbil i Vårgårda

Han drev sedan affären till sin död på 1940-talet, varefter sterbhuset skötte affärsverksamheten till 1948. Affären med dess verksamhet köptes då av Vilhelm Karlsson, som innehade handelsboden med dess verksamhet till sin död 1960. Sterbhuset skötte sedan affären till 1962, då den övertogs av sonen Sven Olof Vårhall, som drev den till 1969. Tiderna hade då förändrats så art det inte var möjligt att driva den vidare utan den lades ner.

AFFÄREN I HÖGELID

Under 1890-talet startades en affär strax intill Högelid. Det gick dock inte att konkurrera med den nära liggande August Nilssons affär, ”Ljurskaboa”, varför affären snart upphörde. Innehavaren Herman Andersson dog, änkan Ada och de två sönerna reste till Amerika. Såväl affärslägenheten, som torpen Högelid och Skaket ägdes sen av snickaren Gottfrid Svensson född 1895 och hans maka Magda född Johansson från Lillegården.

AFFÄREN I KORPÅS

Handelsboden i Korpås Nedre 1905. Foto Oskar Liden som var född här

ORNUNGABODEN


Typisk lanthandel

Ungefär samtidigt med Ljurskaboden började Henrik Jonsson en viss affärsverksamhet i Ornunga. Henrik fick 1879 handelsrättigheter och byggde samma år hus på sin svågers gård, Kyrkebol, där han sedan hade sin affär, Ornungaboden kallad. Han drev i början affären tillsammans med brodern Alexander Jonsson. Vi vet inte riktigt hur detta samarbete var organiserat, men tydligen gjorde Alexander en del affärer för Henrik och en del för egen del.

Alexander behärskade den svåra konsten att göra affärer på ett sådant sätt att både säljare och köpare förtjänat därpå. Jonssons namn var alltid känt som en borgen för att kunderna blev humant och rejält behandlade.

Det finns en anteckningsbok förd av Alexander, där han antecknade de affärer han gjorde 1878–1881. Den visar på stora inköp av potatismjöl, en produkt som tydligen tillverkades på många gårdar. Dessutom köpte han upp fläsk och smör. Uppköpen gjordes inom en omkrets av kanske en mil. Varorna levererades sedan till många olika ställen i Göteborg. Alexander gjorde många resor dit i samband med leveranserna. En del såldes också till Stockholm.

Henrik drev affären med växlande framgång till 1919, då dottern Ellen Jonsson övertog den och fortsatte verksamheten till 1929. Då gick det inte längre. Verner Blom i Asklanda gick in och övertog affärsverksamheten med Ellen Jonsson som anställd. Denna handelsbod i Ornunga upphörde med försäljningen 1963.

NY AFFÄR I ORNUNGA

Handelsbod med charkuteridisk

År 1929 startades en ny affär i Ornunga. Det var Carl Pettersson som 1928 köpt Ornunga Västergården och där byggt ett nytt bostadshus. Detta inrymde även lokal för affären.

Efter omkring fem år överlät han handelsrörelsen till nya innehavare, men affären gick dåligt för dem.

Under de närmaste sju åren bytte den innehavare fyra gånger. Det var Birger Rödholm 1934–1936, Anders Andersson 1936–1939, John Johansson 1939–1941 och Gustav Åström 1941–1951. Åström lyckades öka omsättningen så att resultatet blev bättre. Han stannade kvar i tio år, varefter han efterträddes av Sara och Börje Johansson, som blev affärens sista ägare. De lyckades bättre med verksamheten. I hela tjugofem år höll de ut, alltså längre än de andra innehavarna tillsammans. Är 1976 hade förtjänsten sjunkit så att affären inte längre var lönsam varför verksamheten lades ner.

ASKLANDABODEN

Asklanda Handelsbod 1903. Foto Wassbergs Vänersborgs museum

I Asklanda började Fredrik Andersson från Ornunga Västergården att bygga affär 1881. Av någon anledning byggde han inte färdigt huset utan flyttade till Hudene, där han innehade lanthandel några år.

Det halvfärdiga huset övertogs 1882 av kusinen Alexander Jonsson, som färdigställde det och öppnade affär. Han fick handelsrättigheter 1882. Affären kom att kallas Asklandaboden.

Verksamheten växte snabbt och i handelsboden fanns ett par anställda. Alexander dog 1938.

Asklanda handelsbod interiör

Affärsverksamheten övertogs 1939 av en dotter och hennes man, Astrid och Verner Blom, som redan tidigare hade övertagit Ellen Jonssons affär i Ornunga. De fortsatte rörelsen i samma utsträckning som tidigare.

År 1963 överlät de affären till Leif Brunnegård, som innehade den i fem år, varefter Åke Olsson, Landa, tog över verksamheten fram till 1972, då han tvingades lägga ner handelsboden.

Asklanda gamla handelsbod 1904. Wassbergs foto

SKOGSBYGDEN

Vid Skanterna i Skogsbygden fanns det en lanthandel ända fram till 1960-talet.

S.P. ANDERSSONS EFTR. VÅRGÅRDA

 S P Anderssons Handelsbod på 1950-talet

I Vårgårda fanns det förr många1 handelsbodar, men endast en av dem är bevarad till idag. S P Anderssons speceri- och diversehandel uppfördes runt 1870 på Drottninggatan 6 då två bondgårdar från trakten fördes till platsen och byggdes samman.

Den 2 februari 1901 satte S P Andersson in följande annons i Göteborgs Aftonbladet

”Ett trädgårdsarrende

Önskas från och med 1 nästk. Mars å en ort där god afsättning finnes; helst där bänkfönster och växthus finnas. Svar jemte uppgift å arrendet samt arealen till ”Trädgårdsmästare”. Adr. Handl. S. P. Andersson. Vårgårda.”

Den siste ägaren av handelsboden var Ernst Belfrage. Han blev anställd av S P Andersson som butiksbiträde år 1910 och han övertog 1930 hela butiken, som han kalla S. P. Anderssons Eftr.

1967 stängdes butiken definitivt efter att ha varit i affären i 57 år och ständigt hållit den öppen, förutom en kort tid då han var inkallad under beredskapsåren.

BORÅS TIDNING 1900-10-02

I Borås tidning kunde vi läsa den andre oktober 1900 följande redogörelse för handelsbodar i våra bygder:

”Inom socknen finnes 3 handelslokaler nämligen en vid Stora Långared, omkring 30 år gammal, enligt hvad för mig uppgafs. Den äges af handl. Aug. Larsson och är upptaxerad till en årlig inkomst af 500 kr. En handelsbod finnes vid Ljur Halla, som är omkring 25 år gammal och äges av August Nilsson därstädes. En tredje handelslokal, omkring 4 à 5 år gammal finnes mot Nårunga å en plats som allmänt benämnes Hermans Lid. Ägaren af denna lokal är Herman Andersson. Alla tre lokalerna äro f.n. lika inkomsttaxerade.”

Så här skrev Karl Eriksson i ”Gårdsägarn, Torparn och Knekten”

”Under 1890-talet startades en affär strax intill Högelid. Det gick dock inte att konkurrera med den nära liggande Aug. Nilssons affär, varför affären snart upphörde. Innehavaren Herman Andersson dog, änkan Ada och de två sönerna reste till Amerika. Såväl affärslägenheten, som torpen Högelid och Skaket äges nu av snickaren Gottfrid Svensson f. 1895 och hans maka Magda f. Johansson från Lillegården.”

Herman gifte sig 1895 med den 22 år yngre Ada Andersdotter, född 1874 i Landa. Efter giftermålet flyttade hon till Högelid med mannen. Herman dog den 22e maj 1908. Fyra månader senare födde hustru dottern Svea Hildur Hermina, som emellertid dog endast tre månader gammal.

Sönerna Gustav Ivar och David Einar flyttade några år därefter till USA och modern tillsammans med fosterdöttrarna Anna Viola och Britta Katrina Granbom flyttade till dem i USA 1923.

”GABRIELSSON”

J Fredrik Gabrielsson grundare av Gabrielssons affär född 1863 Ekelund Ljur

Det startades omkring 1900 ett par affärer till i området: den ena i Korpås nedre som drevs ett tiotal år,  varefter den lades ner, den andra i Åred. Affären i Åred öppnades 1903 av Fredrik Gabrielsson på Ekelund. Han innehade den till sin död 1940. Den övertogs 1942 av sonen Olof, som 1947 flyttade affären till landsvägen vid Sävsjöos. Handelsverksamheten har sedan vuxit ut även till sortimentet. Affären har byggts till ett par gånger. Den drivs fortfarande och är den enda som är kvar i området.

KVINNESTAD

I Kvinnestad startades en affär vid Lugnås av Axel Svensson. Han byggde huset och började verksamheten 1928. Kundunderlaget var dock litet och affären gav dålig förtjänst.

Efter några år tröttnade Axel Svensson och överlät 1932 affären till Gustav Höglund. Även han gav upp efter något år och sålde 1935 handelsboden till Yngve Hall. Denne blev kvar längre än sina företrädare.

I början av 1945 sålde han dock affären till Bengt Svensson, som bara var kvar där till slutet av året.

Han efterträddes av Bengt Alexandersson som stannade några år.

Efter honom övertogs handelsboden 1950 av Johan (John) Andersson. Även han blev kortvarig här, och 1953 köpte Karl Erik Pettersson affären. Affärsverksamheten sköttes mest av hans hustru Gerda Pettersson.

När de flyttade 1960 övertog Olof Gabrielsson, Ljurhalla, affären som filial men bara i några år.

Den lades ner 1962.

HÅRT ARBET I BODARNA

I en dagbok som Alexander Jonsson skrev 1900 står det om långa arbetsdagar i boden. Där står t ex: ”Var i boden till kl 12 i natt.”

Det som krävde mest arbete av affärsinnehavaren i fråga om inköpta lantbruksprodukter var smör. Det skulle bearbetas och blandas. Det packades i ”butter” (d v s byttor = dritdar), ett slags laggkärl i olika storlekar som kunde rymma upp till 50 kg. En del smör gjordes i ordning i endlospaket, och de packades sedan i trälådor.

I Alexander Jonssons dagbok från den 14/11: ”Jag har arbetat med smör idag, det har varit brått hela dagen.” Den 15/11 skriver han: ”Jag och Berta gick upp kl 4, Johan rest till Vårgårda med smör och fläsk, hämta dynamit tillbaka.” Av detta kan man utläsa att de skulle upp och göra färdigt smöret som skulle med.

På julaftonen den 24/12 står det: ”Kl 7 på morgonen öppnat boden, den första var vår gamla piga, sedan var det fullt hela dagen till 1/2 8 på aftonen och vi fick in 254 kr kontant, så vi var trötta på aftonen, sedan kom tomten kl 11 och vi gick till vila kl 1/2 1 på morgonen.”

Till sist en episod som visar vad som ibland kunde hända. Stig Svensson mor var dotter till Alexander Jonsson. En sommarnatt i början av 1900-talet väcktes hon av att det bultade på fönstret. Hon tittade ut. Där stod en ung torparhustru, som hade haft en timmes väg att gå. Torparhustrun sa: ”I sover så att blo’n ruttnar i er.” Mor gick upp och gav henne det hon ville handla.

SLUTET FÖR LANTHANDLARNA

Utanför Gustav Blaads handelsbod i Blomberg, Husaby. Fr v Henrietta Stark, Linnea Nilsson, Gerda Blaad, Filip Blaad

Foto Anders Karlsson, Vänersborgs museum

I ovanstående berättelse för hur det gått med handelsbodarna i området kan man skönja en viss utveckling som är gemensam för alla.

När handeln släpptes fri på 1860-talet var de enda sätten att ta sig fram på landsbygden att gå eller åka efter häst. Det var då bra att ha nära till en affär som man sedan blev trogen.

Under 1930-talet blev vägarna blivit bättre. Det började finnas bilar och det började gå bussar till städer och samhällen. Det var med andra ord lättare att åka långa sträckor. Befolkningsunderlaget på landsbygden minskade för varje år. Det gjorde att antalet kunder minskade, och därtill gjorde många sina inköp i affärer i samhällena i närheten.

När man kom fram till 1960-talet fanns det kanske en bil på vartannat ställe. Därtill började livsmedelsbussar att köra omkring. Detta kom att bli dråpslaget för de bofasta lanthandlarna.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: