ALLA BERÄTTELSER

GÄST I VÄST

GÄSTGIVARGÅRDAR MELLAN SKARA OCH BORÅS

Avståndet mellan gästgivargårdarna växlade men översteg sällan 2 mil. På vägen Skara—Borås fanns sex gästgivargårdar förutom nämnda städers, nämligen i Norra Vånga, Algutstorp, Onsjö, Stenunga, Mörlanda och Borgstena.

Skara till Borås (Algutstorp ej inlagt). Klicka på kartan för förstoring

Från Skara till Norra Vånga var det 2 mil, men de följande hållen var betydligt kortare. Vägen i sin helhet var dryga 10 mil, och medelavståndet alltså i det närmaste halvannan mil. Samtliga här nämnda gästgivargårdar låg på centrala platser, där vägarna korsade varandra.

Vid Mörlanda i Hovs socken stötte inte mindre än fem vägar samman, och härifrån räknade man 4 mil till Alingsås, Borås, Ulricehamn och Falköping, vilken stad man än valde. Från samma gästgivargård räknade man 6 mil till Skara och dito 6 mil till Lidköping, 7 mil till Vänersborg och 8 mil till Göteborg. Den tiden räknade man med den gamla milen, som var lite drygare än nymilen (1 gammal mil=1,0689 nymil).

NORRA VÅNGA GÄSTGIVAREGÅRD

Gästgivaregården i Norra Vånga 1923 Brännvinsmagasinet rakt fram, fängelset t.v., manbyggnaden t. h. Foto Sanfrid Welin

Vid Norra Vångas tingshuset låg även gästgiveriet. Detta uppfördes 1837 men redan 1841 var det så skadat av röta och svamp att man inte ansåg sig kunna reparera det till en rimlig kostnad. Istället köptes hela tingshuset av ägaren till herrgården Stora Höberg och fraktades dit för att användas som spannmålsmagasin. Arresten blev kvar på den ursprungliga tingsplatsen vid Storegården och tingsklockan stod uppmonterad på Storegårdens gårdsplan. Klockan är försedd med inskriptionen: ”Wånga Tings Klocka år 1793 av N.B.” den väger 30 kg, är gjuten av malm och försedd med vackra ornament.

MÖRLANDA GÄSTGIVAREGÅRD

Mörlanda affär till vänster och gästgivargård till höger 1909. Foto Richard Sandberg

Mörlanda krog var ett torp under Knipe och hörde under Ollestad. Den köptes av A. H. Andersson 1897 och slogs ihop med Klådde och kallades Annelund. Torpet (gästgivaregården) övertogs i början av 1800-talet av Sandberg som förutom att vara gästgivare även var Riksdagsman och kommunalt engagerad.

HÄGNA OD GÄSTGIVARGÅRD

Gästgivaregården i Hägna, Od

Den gamla gästgivargården i Od låg i Hägna, och Holmåkra byalag var reserv. Här hade de en bricka, ”skjussbrecka”, som gick mellan gårdarna i bestämd ordning. När den anlände, visste bonden, att han kunde vänta skjutsbud när som helst. Det gällde alltså att hålla sig beredd och resfärdig, ty när bud kom, måste han ge sig ut med detsamma, om det också var mitt i natten.

Samuel Svensson, född 1828, ”Sammel i Hägna”, var gästgivare i Hägna mellan 1864 och 1899. Han var en stark profils och mycket speciell herre. Samuel tog över gästgivargården efter änkan Cajsa Andreasdotter som flyttade till Amerika 1864 med sina barn.

G Thulin berättade i en tidningsartikel så här om Samuel:

”Utmärkande för Sammel var hans starka motvilja mot ändringar i det en gång invanda samt hans vana att alltid under hemfärden återupprepa vad som hänt på bortfärden. Traskade han då i en uppförsbacke vid sidan av lasset – som han rätt ofta gjorde, ty han var snäll mot sina dragare – så steg an på hemfärden av och gick utför samma backe, oavsett lass eller inte. Välte lasset på bortfärden, stjälpte han det med full avsikt på hemvägen.

En gång mötte Sammel en annan forkarl på landsvägen mitt för den plats där Ods missionskyrka nu ligger. Vägarna var på den tiden mycket smala, och vagnarnas och kärrornas hjul hade ätit djupa spår i vägen. När de båda männen möttes stannade Samuel och lyfte inför mötet sin vagn upp ur hjulspåret. När den mötande passerat förbi lyfte Sammel tillbaks sin vagn. Något nytt spår vill han inte göra.

En gång då Sammel var med sitt tjänstefolk ute på åkrarna och tog av havre råkade han trampa ner i en källa och blev våt om ben och fötter. När man efter slutad dag vände åter mot hemmet klev husbonden med berått mod ned i samma källa. Men tjänarna, som väl kände till hans egenheter, blev ingalunda förvånade.

När Samuel dog ogift lämnade han efter sig en inte helt obetydlig förmögenhet som ärvdes av hans bror Carl August Svensson i Ljunga, där även Samuel var född.

ALGUTSTORP GÄSTGIVAREGÅRD

Gästgivaren i Algutstorp hade en dräng, som hette Per. Men det var en svärjare och därför fick han heta ”Ill-Per”. Fick han i uppdrag att buda någon, sprang han rätt över alla gärden till den gård, där den skjutsskyldige bodde. Även om säden stod i sin bästa växt, tog han ingen hänsyn till den. Att försöka tala den lymmeln tillrätta var lönlöst. Han bara svor och förbannade och menade sig vara i sin fulla rätt att ta, vad väg han behagade, eftersom han var stadd i rikets tjänst och hade brådskande ärende. På så sätt gjorde gästgivardrängen till och med själva budskickningen förhatlig, ty fanns det något, som bönderna krävde respekt för, så var det den växande grödan.

Å andra sidan var det ingen lätt sak att vara i tjänst hos gästgivaren, ty denne skulle stå alla till tjänst. Vem som kom, så ropade de på ”hällkarln”. Sent eller tidigt, det tog de resande ingen hänsyn till. Han fick minsann veta om, att han fanns till.

ONSJÖ GÄSTGIVAREGÅRD

Onsjö Gästgivaregård

1642 blev Vedum tingsställe för Laske härad. Här fanns ett gästgiveri och en tingsstuga uppfördes troligen i närheten av gästgiveriet. Tingsstugan, inklusive häradets arkiv, och gästgiveriet förstördes i en brand 1750, och tingsstället flyttades till gästgiveriet i Onsjö. Onsjö var centralt beläget i häradet, och ansågs därför lämpligt som tingsplats. Här uppfördes ett nytt tingshus 1751-1752 mittemot gästgiveriet.

Tingshuset i Onsjö ligger omkring två kilometer från Larvs kyrka. Det gamla gästgiveriet är beläget mitt emot tingshuset som är en timrad envåningsbyggnad med inredd vind.

Gästgivaren i Onsjö anlitade aldrig någon reserv. Han höll så många hästar på stall, att han ensam kunde upprätthålla skjutsningen eftersom han hade en särskilt bra gård och inbärgade ofantliga grödor i såväl goda som svaga år. Han hade råd att hålla både hästar och drängar.

HÄLJARP SKÖLVENE GÄSTGIVAREGÅRD

En gästgivargård, där många resande kom illa ut, var Häljarp i Skölvene. Där satt en fuling, som de kallade ”Dusche-Munken” eller ”Duschen”, och drack med de resande tid efter annan. När han fått dem fulla, lurade han dem på hästbyten. För att inte överlasta sig själv, hällde han de flesta suparna innanför skinnvästen. Ja, det vill säga, han passade på, när ingen såg det. En och annan gång misslyckades han förstås, och då åkte han ut ur laget, och det fort ändå. Ty att inte ta sin sup som folk, det betraktades som svek och förräderi. Men nästa gång bekantade Duschen sig med andra resande, sådana som inte kände till hans tjuvknep, och det var inte svårt att komma i lag med folk för den, som hade pengar och ville bestå. Skumt och mörkt, som det var i den gamla hållstugan, var det ingen som lade märke till, om Duschen satt våt eller torr. (Källunga.)

GÄSTGIVAREN

 

Okänd gästgivare Foto 1860-1890

Själve gästgivaren var heller inte alltid att lita på. Han stod kanske i maskopi med falskspelare och oärligt folk. Sådant förekom. Men så andra sidan fanns det många präktiga gästgivare, som höll mönstergill ordning, och på dessa gästgivargårdar kunde den resande tryggt ta in. Mycket berodde på, var gästgivargården låg och vem som förestod den.

GÄSTGIVAREGÅRDARNA TYSTNAR

Förspänt enbetts skjutsekipage 1920 med provryttare, dvs försäljare

Med järnvägarnas tillkomst blev det tyst och tomt på gästgivargårdarna till en tid, men det dröjde inte många år, innan andra resande kom vägen fram, först och främst de många ”provryttarna” (handelsresandena). Det var folk, som hade större anspråk på trevnad och bekvämlighet än t.ex. knallarna. Gästgivargårdarna byggdes om och moderniserades en efter annan. I stället för den mörka och låga hållstugan fick man en stor och rymlig sal, där grossisternas resande med heder kunde visa upp sina varuprov för ortens handlare och där slutna sällskap kunde hålla fest. De resande gjorde även anspråk på snygga och trevliga sovrum och goda sängar. Gästgivargårdarna blev något av hotell på landsbygden, och förstod gästgivaren sin sak, kunde han dra folk från både när och fjärran.

Att gästgivargårdarna kunde vara en tillflyktsort för dem, som ville ha lite glädje och trevnad, framgår bland annat av följande berättelse:

Fåglaviks glasbruk 1899

Under de långa och snörika vintrar som rådde på 1880- och 1890-talen, kunde man ha ett det allra präktigaste slädföre i två till tre månader. Då brukade man ställa till med slädpartier både här och där, ett av den tidens speciella nöjen. Den, som ingen gång försummade tillfällena, var bruksförvaltare SchmidtFåglaviks glasbruk. Förutom tvenne hästar, som stod för hans och grosshandlare Magnus Eidems räkning, hade man flera arbetshästar, lätta och kvicka hästar också de. Eidem var son till A. M. Andersson och Pauline Rosine Eidem, ägarna till glasbruket och bror till ärkebiskop Erling Eidem.

Fåglaviks glasbruks förvaltare Fredrik Schmidt med följe

Förvaltare Schmidt körde alltid först och sedan patron Wikström, som var storhandlare i Fåglavik och tog hand om A. M. Andersson den dagen då tåget blev stoppat av en snödriva i Fåglavik, vilket fick som resultat at Andersson så småningom startade Fåglavik glasbruk.

Slädpartiet kunde uppgå till ett 20-tal och till och med däröver. En berättare erinrar sig, att man vid ett tillfälle var inte mindre än 28 deltagare. Färden ställdes antingen till Onsjö i Larv, Vedum eller Herrljunga. Varje häst skulle ha en eller flera ”dumbjäller” (-bjällror) på seldonen. Det var annan låt, det, än böndernas sträva ”kläppbjäller”. Muntra röster och glam livade väl också stämningen. Ingen kunde undgå att lägga märke till ett dylikt tåg, där det susade fram.

”Ä, dä ä Fogglaviks-harra, sum ä ute å förlustar säk, hette det då.”

När man kom fram till den gästgivargård som man bestämt sig för, fick hästarna pusta ut. Under tiden piggade de resande upp sig med ett glas varm punsch till att börja med, så följde kaffe med dopp och påtår med halva i för herrarna och ett glas punsch eller likör för damerna. Visserligen hade man berövat gästgivargårdarna utskänkningsrätten vid den tiden, ty det skedde 1878. Men det var ju inget som hindrade, att de resande hade litet spirituosa med sig. Sedan tog man sig en svängom, det mötte inget hinder varken här eller där. Man fick emellertid inte hängiva sig åt dansen allt för länge, ty vinterdagen är kort, och man måste tänka på hästarna. Var det klart väder, kunde det dock hända, att man dröjde med full avsikt för att få göra hemfärden i den stjärnklara natten. Det var också en upplevelse.

Utan gästgivargården som mål hade en sådan resa ingalunda haft samma nöje.

Läs mer om Fåglaviks glasbruk och Trolldomsprocessen i Gäsene här

Uddetorp Gårdscafé 2020

Jag kan varmt rekommendera ett nutida besök till Uddetorp Säteri och dess fantastiska Gårdscafé. Det ligger precis utanför Borgstena på vägen mot Fristad och alltså inte alls långt från det gamla gästgiveriet i Borgstena. Säteriet och cafet ligger i vackra omgivningar med fina promenadstråk. Cafet är öppet lördag och söndag.

Betygsätt sidan!

Betyg 4.7 / 5. Omdömen 28

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu