I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

PLACERING I KYRKAN

PLACERING I LJURS KYRKA

Placeringen i kyrkan var oerhört viktig under 17 och 1800-talen. Den visade tydligt på besökaren sociala status. Genom att följa de tilldelade placeringarna över tiden kan man se hur statusen för olika människor och gårdar förändras. Nedan kan vi bland annat se att ägarna till Stora Långared hade lägre status än till och med drängarna på Iglabo 1735. Detta är anmärkningsvärt och hade givetvis en stor påverkan också i det dagliga livet.

Mycket gammal kyrkbänk

Det är också intressant att veta att under medeltiden hade endast de förnämsta inom menigheten en sittplats i kyrkan. Först under slutet av medeltiden började bänkar i kyrkorna förekomma. I början var dessa bänkar privata ditplacerade av enskilda och förstås rika inflytelsefulla människor. Dessa bänkar kunde köpas och säljas och till och med ärvas. Detta gällde även när kyrkan själv började placera ut bänkar.

Ornunga gamla kyrka interiör. 1200-talet.

I början på 1700-talet förändrades detta mönster då kyrkan menade att bänkarna tillhörde dem och de kunde hyra ut dem. Givetvis kostade en plats längst fram i kyrkan mer än den som var längre bak. Allra längst bak fanns det friplatser som fick utnyttjas av de allra fattigaste i den mån de inte var tvungna att stå upp.

Kvinnorna satt på den vänstra sidan och männen på den högra.

Den 13 maj 1732 “blef efter socknemännens enhälliga påstående och överenskommande på sockenstämman följande stohleindelning presenterad och stadfästad nämligen:

1732 PLACERING LJURS KYRKA

“Placeringslista 1732” Klicka på bilden för förstoring

MANFOLKSSIDAN

  1. Igglabo*
  2. Åhsen**
  3. Halla Stommen
  4. Svenstorp 1 Hökared 2
  5. Igglabo drängstohl
  6. Lilla Långared 2
  7. Kättlingabo Lilla Gunlered 1 Liurska qvarn
  8. Kämpag. 1 Säfesiöos 2 Äspenäs 1
  9. och Frälseg. 1
  10. i Gunlered 2 Vesterg. ibid Lilleg. i Liur
  11. i Liur 2 Vesterg. ibid 2
  12. Stora Långered 3
  13. i Åhred*** 3
  14. i Åhred
  15. Liursered 3
  16. Fristohlar
  17. Fristohlar
  18. Fristohlar

*1732 ägs Iglabo av Ulrik Ludvig von Schwartzenhoff. Ulrik var son till Bengt von Schwartzenhoff som hade köpt Iglabo 1684 av Johan Nilsson Stiernflycht. Vid den här tiden hade det äpple, Iglabo stöttäpple, som Bent von Schwartzenhoff låtit inympa på Iglabo 1687, säkert vuxit sig stort och kraftigt. Dessa äpplen finns fortfarande på gårdarna i Iglabo, och sen ett par år även på den plats där det antagligen först växte för 333 år sedan.

** På Åsen bodde vid den här tiden Per Andersson, född 1707 i Spångakil och gift med Kerstin Persdotter från Mellomgården i Ornunga, där deet skulle utspelas sig hemska scener nästan exakt 100 år senare. Läs om dem här.

Kaptensbostället Åsen rankas som näst finast efter säteriet Iglabo medan Stora Långared som också var ett säteri har fått platser i kyrkan först på den 12e raden.

Bengt von Schwartzenhoff hade Åsen som kompanichefsboställe men bodde aldrig där, så i praktiken hade Iglabo raderna 1, 2 och 5 och detta visar att Iglabo var oerhört inflytelsefullt på den här tiden.

***Åred Västergården och Nedergården har fått placeringar i Ljurs kyrka fastän de tillhörde Nårunga församling.

Det var även på Åsen som år 1847 soldaten Anders Alf förtvivlad försökte få fram lite mat till sina hungrande barn genom att plocka upp överblivna korn från marken. För detta fick han sota med livet. Läs om denna hjärtskärande berättelse här.

QVINNFOLKSSIDAN

  1. Till Igglabo
  2. Till Åhsen
  3. Brudestohl elliest pigestohl till Åhsen och Igglabo
  4. Halla Stommen
  5. Hökared Lilleg. Liur
  6. i Åhred
  7. i Åhred
  8. Lilla Långared
  9. Kättlingabo L. Gunlered Frälseg.
  10. Kämpag. Skatteg.
  11. Säfesiöos Äspenäs
  12. i Liur Liurs qvam
  13. Tholsgården
  14. Stora Långared
  15. Hiulsered
  16. i Gunlered Vesterg. ibid
  17. Fristohl

1785 års placering i ljurs kyrka

MANSSIDAN

  1. Säteriet Iglabo*
  2. Säteriet Stora Långared**
  3. Ljur Stommen
  4. Halla
  5. Ingel*** vid qvarnen och Kjellerbacken
  6. Säteriet Stora Långared, Åsen och Kjettlingabo
  7. Lilla Långared och Svenstorp
  8. Iglabo torpare och drängar
  9. Hökared och Espenäs
  10. Hjulsered och Lilla Gunnered
  11. … och Lilla Gunnered
  12. Ljur Frälsegården, Tholsgården, Lillegården och Corp. Furlander
  13. Stora Gunnered och Soldat Norbeck
  14. Ljur Skattegården och Västergården
  15. Åred Västergården och Nedergården

KVINNO SIDAN

  1. Säteriet Iglabo
  2. Bondefolk xxx på Iglabo och Ljurs xx
  3. Säteriet Stora Långared
  4. Stommen och Halla
  5. Åsen och Kjettlingabo
  6. Lilla Långared och Svenstorp
  7. Hökared, Espenäs och Kjellerbacken
  8. Hjulsered och Lilla Gunnered
  9. Ljur Kämpagården och Säfsjöos
  10. Ljur Frälsegården, Tholsgården och Lillegården
  11. Stora Gunnered och Norbecks …
  12. Ljur Skattegården och Wästergården
  13. Iglabo …
  14. Åred Västergården och Nedergården
  15. Övriga Soldater och torpare xxx i socknen

1785 har säteriet Stora Långared fått en mer betydande plats i kyrkan eftersom man tilldelats rad 2 efter Iglabo.

Åred Västergården och Nedergården har fortfarande plats i Ljurs kyrka trots att de tillhör Nårunga församling.

* 1785 ägdes Iglabo av Carl Gustaf Timell. Han var gift med Anna Dorothea von Schwartzenhoff som var dotter till Otto Wilhelm von Schwartzenhoff och Anna Maria Elfman. Otto Wilhelm hade själv aldrig varit ägare till Iglabo men det hade dock hans broder Ulrik Ludvig von Schwartzenhoff. Läs mer om Timell och de andra ägarna här.

** Att Stora Långared blivit förnämare mellan 1732 och 1785 berodde på att kapten Gustaf Lilliehöök af Fårdala (Nr 1) köpt gården. Han dog 1784 men hans änka, Magdalena Catharina Elisabet Bruce, bodde kvar här tills hon dog 1905.

***Ingel Jonsson var en vida omtyckt och rådfrågad man vid Ljurs kvarn. Läs mer om honom och kvarnen här.

Läs mer om Ljurs gamla kyrka här.

 

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: