I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

ASKLANDA KYRKA

OCH DESS PRÄSTER GENOM ÅRHUNDRANDENA

Asklanda Kyrka 1861

Asklanda kyrka har en vacker kyrkogård, kantad av mäktiga ekar, omger den gamla 1100-talskyrkan i romansk stil. Den är byggd av sandsten, samma byggmaterial som finns i Skara domkyrkas väggar. Sägnen säger att stenen kan ha fraktats den långa vägen från Gudhem norr om Falköping till kyrkbygget i Asklanda med hjälp av fromma munkar.

Vid en omfattande renovering år 1897-1898 byggdes tornet till. Då användes rödaktig granit från trakten och det fick ett tak av koppar. Den gamla klockstapeln revs och klockan flyttades över till tornet. Samtidigt genomfördes en restaurering inne i kyrkan. Den stora läktaren som fanns i den bakre delen och på norra långsidan togs bort. Innertaket, som var platt innan, höjdes och försågs med tre valv. Den låga triumfbågen mellan långhuset och koret öppnades till ett högre valv.

Vid renoveringen tog man också bort gravhällar som täckt golvet och fann bland annat två bysantinska mynt präglade i mitten av 1000-talet. Kankse har det bott vikingar i Asklanda som varit nere i vad de kallade för Grekland.

Något anmärkningsvärt med kyrkan är att långhusets nordvägg förblivit fönsterlös på medeltida vis.

Vid nästa restaurering, år 1940-1941, försökte man återställa så mycket som möjligt av det gamla i kyrkan. Predikstolen från 1630-talet kom nu åter till heders. Altartavlan från år 1715 konserverades och de ursprungliga färgerna togs fram.  Tyvärr är de gamla vägg- och takmålningarna borta.

Andra inventarier:

  • Dopfunten anses vara från 1200-talet. Den har bandornament upptill och nertill
  • Dopfatet är tillverkat i Magdeburg 1688, kanske är det ett krigsbyte. Det är driven i mässing och är en halvmeter i diameter. Texten i fatet, översatt till svenska, lyder “ät och drick i herrens namn”.
  • Altaruppsatsen från 1715 i barock är gjord av Mikael Schmith. Tavlan i verkets mitt föreställer Kristus på korset omgiven av Aron, Moses och ett rikt akantuslövverk, allt snidat i trä
    Predikstolen från 1600-talet är varsamt renoverad
  • De gamla nummertavlorna som hänger i koret är från 1749
    Klockan i tornet anses vara från medeltiden och har en stor och klangfull ton på grund av sin stora basdiameter.
  • Orgeln på läktaren är tillverkad på Tostareds kyrkorgelfabrik, har sex stämmor och installerades 1960. Innan dess hade man, likt Ornunga kyrka, harmonium.

Asklanda gamla prästgård

Asklanda Prästgård

 1625-1648

  • Brynolf Andree f 1595 i Essunga död 1666

1648-1679

  • Andreas Olof Wetlenius i Nårunga

1679-1690

  • Nicolas Siggonius i Nårunga

1690-1706

  • Olauvus J Höök död 1715

1706-1735

  • Olavus Erik Fahlberg död 1735

1736-1740

  • Laurets Billgren f 1694 död 1740
  • h
  • d Katarina f 1739 död 1739 7

1741-1753

  • Erik Norlind f 1707 i Åred Nedergård Nårunga död

1753-1794

  • Kyrkoherde Anders Brandt f 1709 i S Ving död 1793
  • h Helena Christina Kellander f 1717 död 1791
  • s Johannes f 1754
  • s Peter f 1756

1794-1815

  • Johan Kjellberg f 1753 i Ryda död 1821
  • h Maria Elisabeth Wennersten f 1771 död 1810
  • d Anna Katarina f 1896 g Rydberg i Öna Nårunga
  • s Erik Magnus f 1799
  • s Carl Peter f 1800 död 1806
  • d Maria Christina f 1806

1815-1825

hit från Borås ca 1815

  • Erik Mellin f 1784 i Tengene
  • h Sofia Johanna Kindstedt f 1789 i S Björke
  • s Emil Herman f 1813 i Borås
  • d Sofia Laurentia f 1816 i Asklanda
  • s Erik August f 1818
  • s Jonas Gabriel f 1819 död 1820
  • s Anders Salomon Fredrik f 1822 död 1822
  • s Alfred Theodor f 1823 död 1823
  • s Johan Mauritz f 1824
  • s Erik Johan Miles f 1825

familjen flyttade till Källby pastorat 1825

1825-1828

  • Jonas Baumbach f 1793 död 1870

1828-1836

  • komminister Anders Magnus Hultberg f 1798 i Yllestad
  • h28 Hedda S Wennergren f 1804 i Lena
  • d Sofia Elisabeth f 1829 i Lena död 1830
  • d Hulda Sofia f 1831

1836-1842

  • Gustav Garp f 1801 i Mariestad

1843-1846

  • Martin Johan Lundquister f 1811 i Yllestad

1846-1853

  • Carl Oscar Nordahl f 1812 i Lena

Asklanda Kyrka 1861

1855-1868

  • Jacob Mauritz Florén

1867-1872

  • August Lundgren f 1836 i Rångedala

Asklanda kyrka 1891

1875-1891

  • Anders Peter Dahlén f 1848 i Sjogersta

1892-1895

  • Per Alfred Andree f 1861 i Gudhem

1896-1900

  • Anders Gustav Fogdegård f 1863 i Färe 8

1900-1908

  • Gustav Magnus Sandzén f 1868 i Väne Åsaka

 

Asklanda prästgård 1912

1912-1918

  • Arthur Gabriel Ellis f 1872 i Finland

1918-1925

  • Carl-Erik Hasselskog f 1887 i Broddetorp
  • Hälftenbrukare Sven Andersson f 1765 i Tormensgården Asklanda
  • h Anna Nilsdotter f 1789 i Skölvene
  • d Maja f 1816 i Ornunga d Kerstin f 1822 i Vesen

Asklanda kyrka

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: