I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

TRE DROTTNINGARS HOVDAM 

I Stora Åkartorp i Bitterna föds den 16 juni år 1600 gossen Nils, som son till Nils Olofsson, som var gästgivare och en förmögen bonde i Lilla Åkatorp i Vedums socken. Fadern dog bara några månader efter sonens födelse.

Modern Elin Olofsdotter gifte om sig med Bengt Haraldsson på Iglabo och flyttade dit tillsammans med sonen Nils 1602 eller 1603. Elin var dotter till borgmästaren i Bogesund, nuvarande Ulricehamn, så de var ett ganska förnämt par som huserade på Iglabo.

1604 fick de en son som fick namnet Harald och som så småningom skulle komma att adlas Igelström.

Den första mars 1631 gifte sig Nils Nilsson med kammarjungfrun Sara Larsdotter. Bröllopet stod på Stockholms slott. Sara var född den 1 februari 1608 och dotter till ståthållaren på Jönköpings slott Lars Christiernsson och hans hustru Brita Eriksdotter. Sara hade från 15 års ålder arbetat på slottet och bl and annat tjänat tre drottningar före giftermålet. Dessa tre drottningar var:

Kristina av Holstein-Gottorp (1573-1625), gemål till Karl IX.

Maria Eleonora (1599-1655), gemål till Gustaf II Adolf.

Drottning Kristina (1626-1690)

Eftersom drottning Kristina föddes under den tid som Sara Larsdotter var kammarjungfru på slottet, får vi anta att Sara var en av hennes barnsköterskor eller ”ammor“, som det hette på den tiden.

Familjen Nils Nilsson kom efter giftermålet att bosätta sig i den svenska provinsen Stralsund, där Nils fått tjänst i den pommerska staten. Här föddes flera av parets nio barn. År 1635 återkom familjen till Stockholm där Nils hade fått anställning som kamrer vid kammarkollegiet.
Den 14 september 1645 adlades Nils Nilsson av drottning Kristina. Han antog namnet Stiernflycht och fick nummer 332 på Riddarhuset. I vapnet finns en stjärna och tre ekollon samt ett par vingar, som symboliserar flykten.

Drottning Kristinas rosa klänningsliv i siden (och en vit linneskjorta) fick barnkammarjungfrun Sara Lansdotter med sig när hon lämnade sin tjänst på slottet 1632. De små plaggen köptes in till livrustkammaren i slutet av 1800-talet.

EN BARNRIK FAMILJ

Nils Nilsson-Stiernflycht och hans hustru Sara hade nio barn. Tyvärr dog flera av dem redan i späd ålder. De nio barnen var följande:

  • Nils, född i Stralsund 30/4 1632, död ogift 14/12 1680.
  • Lorentz, född i Stralsund 14/3 1633, död 29/9 1653.
  • Erik, född i Stralsund 15/2 1634, död 21/6 1650.
  • Gustaf, född 8/5 1635, död samma år 18/5.
  • Helena, född i Stockholm 30/5 1636, död 1/9 1679. Hon var gift med Åker Wrång (Nr 603)
  • Anna, född 28/6 1638, död samma år 12 juli.
  • Harald, född i Stockholm 22/10 1640, död 21/12 1642.
  • Christian, född i Stockholm 10/5 1644, död 22/12 1669, gift med Sigrid Ekehielm. Han blev ägare till Iglabo.
  • Johan, född i Stockholm 18/9 1648, död 14/7 1703, gift med Anna Grund.

IGLABO I DONATION

När Harald Bengtsson och Nils Nilssons mor dog 1637 blev Harald troligen ägare till Iglabo, men då han vid samma tid flyttade till Livland, där han ägde flera gårdar, är det troligt, att han gått med på att halvbrodern Nils skulle få överta gården.

Den förste oktober 1646 erhöll Nils Nilsson-Stiernflycht kronohemmanet Iglabo i donation. Han gjorde gården till säteri. Med stor sannolikhet var det under hans tid som nuvarande huvudbyggnaden uppfördes. År 1647 blev Nils Nilsson-Stiernflycht utnämnd till assessor vid kammarrevisionen, och han vistades följaktligen mesta tiden i Stockholm. Genom sitt giftermål med Sara hade Nils blivit ägare till egendomen Tjälvesta i Snavlunda socken i Örebro län. Det är troligt, att det var här som familjen bodde, när den inte var i Stockholm. Hur ofta de besökte Iglabo känner vi inte till.

Nils Nilsson-Stiernflycht avled den 2 februari 1658. Han ligger begraven i Snavlunda kyrka. Hustru Sara överlevde sin man i 31 år och dog 81 år gammal den 4 oktober 1689. Även hon ligger begraven i Snavlunda kyrka. Ett porträtt av makarna Stiernflycht finns på Stjernsunds slott. På Nils Nilsson-Stiernflychts epitafium står det:

“Kongl.maij’s och Sweries rykes tromann och commisarius uthi den Kongl. Cammarrevsionen i Stockholm den edle och välborne Niels Nielsson Stiernflycht till Tielfwestad och Iglerboo är född åhr 1600 och i herranom salig afsomnade på sin gård Tielfwestad den 2 februari åhr 1658.

Renov. 1691 av leutenanten wälborne herr Johan Stiernflycht”

Hon fick således uppleva, att Iglabo gick ifrån henne genom Karl XI:s reduktion, men inte endast Iglabo utan en mängd andra hemman i trakten, såsom Eklanda Mellomgård och Västergård i Siene socken, Öfratorp i Hona och Tarabo, Mörkabo, Kamparås, Tången, Nolklevhult, Larsabo,
Mjöhult och Lafsan i Skogsbygden samt förmodligen flera i andra socknar.

 

 

 

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: