I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

EN MÄRKLIG PLATS

Ernst och Lovisa Rydberg barnbarnen Ragnar och Anna Johansson Yllander på trappan Foto 1903

Borås Tidning 4/10 1900

Den 4 oktober år 1900 kunde man läsa en artikel som handlade om Iglabo i Borås Tidning. Jag återger den här ordagrannt men med några förklaringar och bilder.

”Bland mera märkliga platser inom Ljur vill jag nämna Iglabo säteri. Det har fordomtima ägts af förnämliga personligheter med adliga anor. För omkring 60 år sedan utgjorde det med flere tillhörande gårdar ett stort gods som då ägdes af en Schwartzenhoff.

Då försåldes emellertid godset i mindre lotter. Den del å hvilken åbyggnaderna voro belägna köptes då af mönsterskräddaren C. Rydberg, hvarefter den öfvertogs af hans son, dåvarande inspektören hos överstelöjtnanten G. Lilliehöök å Sällerhög i Asklanda. E. Rydberg, som nu överlåtit den åt sin måg, kommunalnämndsordföranden Emil Johansson.

Den gamla manbyggnaden, som ännu finnes kvar, ehuru den är något förkortad i norra ändan (Ernst Rydberg lät kapa byggnaden 6 meter för att få pengar för virket. Huset byggdes dock ut 4 meter igen under 2000-talet/RL), erbjuder i sin byggnadskonstruktion åtskilligt af intresse. Den är nederst timrad af ganska breda ekstockar (dessa började växa på 1300-talet och sågades ner i början på 1600-talet/RL). En lång sal sträcker sig utefter byggnadens ena sida och i denna finnes den gammalmodiga spisen ännu kvar.

Enligt sägnen skulle en kapten (här avses von Schwartzenhoff/RL), som för längesedan ägde stället, hafva exercerat med en afdelning soldater i denna sal. Samme kapten skulle en gång hafva rymt från en krigsplats, men är och hvar kriget i fråga ägt rum, kunde man ej lämna mig någon uppgift om. Han skulle någon tid hållit sig dold å Iglabo i en gång eller mellanrum mellan rums-taken och vindagolfvet*.

Iglabo stött-äpplen

I trädgården i Iglabo, som är rik på fruktträd, finnes bland annat en ganska egendomlig äpplesort (kallas Iglabo stött/RL). I godhet lära dessa äpplen icke hafva sin like i vida nejder och detsamma gäller om deras storlek. De blefve förr stora som små barnhufvuden och bladen på träden voro likaledes ovanligt stora. Sedan träden emellertid nu nått en ansenlig ålder hafva frukterna blifvit mera småväxta. Denna märkvärdiga äpplesort skulle vara planterad af den nyss nämnde kaptenen (här avses Bengt von Schwartzenhoff som köpte Iglabo 1684 och lät införa äpplet på Iglabo 1687/RL) efter kärnor, som han medfört från den stridsplats där ha icke djärfdes hålla ut såsom en krigsman anstår. Så förmäler folksägnen.

* * Husets mått som det angavs i slutet av 1700-talet då det ägdes av Carl Gustaf Timell och Anna Dorothea von Schwartzenhoff:

Salen:                                                                       Längd 8,34 m Bredd 5,97 m Höjd 3,62 m

Gästkammare inom salen:                                  Längd 4,75 m Bredd 4,45 m Höjd 2,67 m

Farbror Timells kammare:                                  Längd 4,81 m Bredd 4,51 m Höjd 2,73 m

Faster Stinas kammare:                                       Längd 5,76 m Bredd 5,37 m Höjd 2,73 m

Gästkammare på norra gaveln:                          Längd 5,46 m Bredd 4,84 m Höjd 2,43 m

Köket:                                                                      Längd 5,08 m Bredd 6,26 m Höjd 2,40 m

Förstugan:                                                              Längd 7,13 m Bredd 5,64 m Höjd 3,62 m

Total byggnaden:                                                  Längd 21,97 m Bredd 11,28 m Höjd 4,16 m (37×19 alnar)

Här ser vi att salen och förstugan var ungefär 1 meter högre än de övriga rummen, så sägnen kan vara riktig. Det kan ha funnits ett gömställe i mellanrummet mellan taken och golvet i några av rummen.

  Salen på Iglabo 2020

Då jag vid mitt besök å Iglabo gjorde en titt in i den förutnämnda salen, som icke numera användes för bostadsändamål, fann jag den klädd i taket och å väggarna med björklöf. Denna skrud fick salen för 11 år sedan, då det unga par som nu residerar å platsen, firade sitt bröllop. Att de visa pietet för detta minne från sin sköna högtidsdag, fann jag så älskligt och så naturligt. (Läs om bröllopet här)

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: