ALLA BERÄTTELSER

EN MÄRKLIG PLATS

Ernst och Lovisa Rydberg barnbarnen Ragnar och Anna Johansson Yllander på trappan Foto 1903

Borås Tidning 4/10 1900

Den 4 oktober år 1900 kunde man läsa en artikel som handlade om Iglabo i Borås Tidning. Jag återger den här ordagrannt men med några förklaringar och bilder.

”Bland mera märkliga platser inom Ljur vill jag nämna Iglabo säteri. Det har fordomtima ägts af förnämliga personligheter med adliga anor. För omkring 60 år sedan utgjorde det med flere tillhörande gårdar ett stort gods som då ägdes af en Schwartzenhoff.

Då försåldes emellertid godset i mindre lotter. Den del å hvilken åbyggnaderna voro belägna köptes då af mönsterskräddaren C. Rydberg, hvarefter den öfvertogs af hans son, dåvarande inspektören hos överstelöjtnanten G. Lilliehöök å Sällerhög i Asklanda. E. Rydberg, som nu överlåtit den åt sin måg, kommunalnämndsordföranden Emil Johansson.

Den gamla manbyggnaden, som ännu finnes kvar, ehuru den är något förkortad i norra ändan (Ernst Rydberg lät kapa byggnaden 6 meter för att få pengar för virket. Huset byggdes dock ut 4 meter igen under 2000-talet/RL), erbjuder i sin byggnadskonstruktion åtskilligt af intresse. Den är nederst timrad af ganska breda ekstockar (dessa började växa på 1300-talet och sågades ner i början på 1600-talet/RL). En lång sal sträcker sig utefter byggnadens ena sida och i denna finnes den gammalmodiga spisen ännu kvar.

Enligt sägnen skulle en kapten (här avses von Schwartzenhoff/RL), som för längesedan ägde stället, hafva exercerat med en afdelning soldater i denna sal. Samme kapten skulle en gång hafva rymt från en krigsplats, men är och hvar kriget i fråga ägt rum, kunde man ej lämna mig någon uppgift om. Han skulle någon tid hållit sig dold å Iglabo i en gång eller mellanrum mellan rums-taken och vindagolfvet*.

Iglabo stött-äpplen

I trädgården i Iglabo, som är rik på fruktträd, finnes bland annat en ganska egendomlig äpplesort (kallas Iglabo stött/RL). I godhet lära dessa äpplen icke hafva sin like i vida nejder och detsamma gäller om deras storlek. De blefve förr stora som små barnhufvuden och bladen på träden voro likaledes ovanligt stora. Sedan träden emellertid nu nått en ansenlig ålder hafva frukterna blifvit mera småväxta. Denna märkvärdiga äpplesort skulle vara planterad af den nyss nämnde kaptenen (här avses Bengt von Schwartzenhoff som köpte Iglabo 1684 och lät införa äpplet på Iglabo 1687/RL) efter kärnor, som han medfört från den stridsplats där ha icke djärfdes hålla ut såsom en krigsman anstår. Så förmäler folksägnen.

* * Husets mått som det angavs i slutet av 1700-talet då det ägdes av Carl Gustaf Timell och Anna Dorothea von Schwartzenhoff:

Salen:                                                                       Längd 8,34 m Bredd 5,97 m Höjd 3,62 m

Gästkammare inom salen:                                  Längd 4,75 m Bredd 4,45 m Höjd 2,67 m

Farbror Timells kammare:                                  Längd 4,81 m Bredd 4,51 m Höjd 2,73 m

Faster Stinas kammare:                                       Längd 5,76 m Bredd 5,37 m Höjd 2,73 m

Gästkammare på norra gaveln:                          Längd 5,46 m Bredd 4,84 m Höjd 2,43 m

Köket:                                                                      Längd 5,08 m Bredd 6,26 m Höjd 2,40 m

Förstugan:                                                              Längd 7,13 m Bredd 5,64 m Höjd 3,62 m

Total byggnaden:                                                  Längd 21,97 m Bredd 11,28 m Höjd 4,16 m (37×19 alnar)

Här ser vi att salen och förstugan var ungefär 1 meter högre än de övriga rummen, så sägnen kan vara riktig. Det kan ha funnits ett gömställe i mellanrummet mellan taken och golvet i några av rummen.

  Salen på Iglabo 2020

Då jag vid mitt besök å Iglabo gjorde en titt in i den förutnämnda salen, som icke numera användes för bostadsändamål, fann jag den klädd i taket och å väggarna med björklöf. Denna skrud fick salen för 11 år sedan, då det unga par som nu residerar å platsen, firade sitt bröllop. Att de visa pietet för detta minne från sin sköna högtidsdag, fann jag så älskligt och så naturligt. (Läs om bröllopet här)

Betygsätt sidan!

Betyg 4 / 5. Omdömen 1

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

6 December Fredag
"D. 6 Fr. Mulet. Bakade frun och Hulda."   Julbak i Hudene 1903. Foto Gustaf Ewald Julens största raritet i brödväg var vörtbrödet, som bakades av vört från julbrygden och siktat rågmjöl. Bilden visar hur man i åren omkring sekel­skiftet gräddade jullimpor i gården...

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken ”ORIGINAL PÅ BÖGDA” och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om ”Ljurskamjölnaren”, ”Ledsbackabarnen”, ”Anders Alf”, ”Petter-Smed” och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu

Köp den unika kartan

GÅRDAR, TORP, BACKSTUGOR I LJUR, ÖSTRA NÅRUNGA OCH VÄSTRA ORNUNGA.

Klicka på  kartan för att komma till butiken