I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

TRAGEDIN PÅ HAGA

Stora Långared Foto Gustaf Ewald Vänersborgs Museum

Torpet Haga på säteriet Stora Långared i Ljur innehades på 1870-talet av Lars Andersson. Denne hade varit sågare vid den gamla sågen vid Ljurs kvarn och därifrån hade han fått namnet “Såge-Lars”. Kvarnen innehades vid denna tid av ”Ljurskamjölnaren”. Lars föddes den förste december 1831 i Nårunga. Han gifte sig 1861 med den blott artonåriga Clara Svensdotter som var från Hasselhagen i Skogsbygden och tolv år yngre än Lars.

De fick nio barn, sex flickor och tre pojkar. Samtliga barnen föddes på Haga.

Den förste pojken, Johan Emil föddes ett par månader innan Clara skulle fylla 20 år. Lars var då 32 år gammal.

Johan Emils syster Ida föddes två och ett halvt år senare, den 10 januari 1866. Ida hann dock bara bli 16 månader gammal innan hon dog och begravdes av pastor Lundqvister.

Ett drygt år efter Idas död fick paret ytterligare en dotter, som även hon fick namnet Ida. Hon föddes mitt i sommaren 1868, den 25 juli, på Haga Stora Långared. Efter bara 10 månader gick Ida bort i mässling.

Ett år senare föddes nästa dotter som fick namnet Ada. Hon dog i scharlakansfeber, endast 4 månader gammal.

Inom ett och ett halvt år hade Lars och Clara förlorat tre av sina fyra barn. Efter att samtliga tre flickor dött som småbarn, levde endast Johan Emil, som nu var sju år gammal.

Den 22 januari 1872 föddes en fjärde dotter och hon fick namnet Almina. Två och ett halvt år gammal drabbades även hon av scharlakansfeber och dog.

Tre veckor senare, strax före midsommar 1874, dog familjens förstfödde son Johan Emil i lunginflammation. Han var då 11 år gammal. Fadern Lars var 43 år och modern Clara 31. 1874 har de hunnit få 5 barn, men samtliga har dött.

Fotografiet från 1913 visar några barn från Jeppetorps fattiggård norr om Grythyttan i Bergslagen

Nästan exakt år efter att Lars och Claras samtliga fem barn dött föddes dottern Frida på Claras födelsedag den 30 maj 1875. Kanske fick hon namnet Frida för att hedra och komma ihåg Ida och senare Ada, som båda dött.

1878, när Lars var 47 år och Clara 35, fick de sin andre son och sjunde barn. Han fick namnet Henning Robert.

På Luciadagen två veckor efter Lars femtioårsdag år 1881, fick de dottern Hanna Olivia.

Vid det här laget hade familjen fått åtta barn, varav fem hade dött och tre var i livet, nämligen Frida, Henning Robert och Hanna Olivia.

Olyckan slog dock snart till igen. Endast tre månader gammal dör även Hanna Olivia.

På våren året efter föddes sonen Frits Viktor. Frida var då 8 år gammal och Henning Robert var 5 år.

Henning Robert hann växa upp och bli vuxen men endast 27 år gammal dog även han.

Frida gifte sig och levde tills hon var 41 år gammal.

Torpare

Frits Viktor tog först över faderns torp Haga under Stora Långared, men tvingades nästan omedelbart ta ett drängjobb, först på Sävsjöos och senare i Borås. Innan han flyttade till Borås gifte han sig med Hanna Elisabet Linnarsdotter från Öna Sörgården i Nårunga. Han dog 1949 i Nårunga och blev alltså 66 år.

Lars levde tills han var 89 år gammal och Clara blev 79 år. När de båda dog levde endast den sistfödde sonen Frits Viktor. Alla de andra åtta barnen hade gått ifrån dem långt tidigare.

Ida dog alltså av mässlingen, Ada och Almina av scharlakansfeber och Johan Emil av lunginflammation. Infektionssjukdomar var på den här tiden dödliga och skördade många offer, speciellt bland de fattiga torparna.

MÄSSLING

Pojke med mässling

Mässling har funnits i Sverige så långt vi kan se. Den är välkänd på 1800-talet, men används som diagnos även i 1600- och 1700-talens begravningslängder.

Första mässlingsfallet, belagt i en begravningslängd, är från Lima, Dalarna, år 1646.

Sett till hela sjukdomspanoramat är inte mässling en av de värsta sjukdomarna som härjar i Sverige vid den här tiden. Jämfört med pest, tyfus, dysenteri och senare kolera är det en relativt snäll sjukdom. Även om människor dog av mässling så påverkade den inte demografin såsom till exempel pesten eller smittkoppor, som bröt ut var sjätte till sjunde år under hela 1700-talet och dödade mängder av barn.

Från 1800-talet förekom mässlingsepidemier med fem till tio års mellanrum och de som drabbades värst var barn i förskoleåldern.

Mässling, kikhosta och schalakansfeber var stora sjukdomar som var några av de största dräparna under början av 1800-talet.

Epidemiutbrott som drabbade småbarn var något som inträffade i varje familj någon gång under 1800-talet. Och att ett barn dog i en infektionssjukdom drabbade var och varannan.

Under andra hälften av 1800-talet och in på 1900-talet minskar mässling och övriga infektionssjukdomar successivt.

SCHARLAKANSFEBER

Vänersborg Infektionssjukhus öppnat 1920 för framför allt difteri och scharlakansfeber

Scharlakansfeber var mycket utbredd och elakartad i Sverige under åren 1850 – 1890 med 30% dödlighet.

Scharlakansfeber är en infektionssjukdom orsakad av streptokocker. Scharlakansfeber drabbar främst barn. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande.

Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861–90 avled 86 700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30%.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: