I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

MORDET PÅ ÅSGÄRDE


Geometrisk Karta över Åsgärde 1708. Klicka på kartan för en förstoring.

I mitten av 1800-talet var Johannes Larsson ägare till den lilla gården Åsgärde i Nårunga socken, på gränsen mellan Horla och Ljurs socknar. Denna gård hade tidigare ägts av den berömda Jonas Alströmer.

Johannes var född 1793 på Kämpagården i Ljur, som är grannsocken till Nårunga. Hustrun Stina och Johannes hade tagit över gården efter Stinas far och mor. De båda fick åtta barn. Det första barnet var en dotter och hon fick namnet Anna Katarina. Hon kom att gifta sig med en namne till hennes far, Johannes Larsson, men denne var från Lida. De båda fick bland annat sonen Hindric som kom att kallas ”Hinric med oxen”.

Anna Katarina fick en bror, Anders, som föddes när hon var tre år gammal.

Modern karta över delar av Nårunga, Ljur och Ornunga. Åsgärde och Vangklev syns på vänster sida av karatan

När Anders växt upp och blivit en yngling gjorde han dagsverken på den närbelägna gården Vagnklev. Den 22e oktober 1849 hade han varit och tagit upp potatis där och på kvällen begav han sig hemåt tillsammans med den dubbelt så gamle backstugesittaren Anders Svensson på Sumpängen under Åsgärde. Under den korta sträckan hemåt uppstod det handgemäng dem emellan och den äldre mannen gav Anders ett antal hugg i huvudet med potatishackan.

Blödande och vacklande i kvällsmörkret tog sig den skadade ynglingen till närmaste hus och medan blodet sprutade ur ett flertal sår i huvudet sjönk han stapplande ihop på marken.

Hans sista ord i livet var: ”Jag tror Sûmpel slo ihjôl mäk”

Dödsbok för Anders Johansson 22/10 1849ss ”Ihjälslagen”

De båda männen var kusiner, då Anders Svenssons mor, Britta, var syster till Anders Larssons moder Stina. Antagligen på grund av att detta släktskap gjordes ingen utredning och det blev heller ingen rättegång och därmed blev ingen dömd för mordet på Åsgärde.

Minnesstenen

På platsen för mordet står det en minnessten. På framsidan kan man läsa årtalet 1819 samt AIS, vilket är Anders initialer; Anders Iohan Son. Det står även förkortningen IÅSN, vilket betyder I ÅSgärde Nårunga.

På baksidan finner man förkortningarna FEK och SUA. Vad den första förkortningen betyder vet vi inte men den andra hänvisar troligtvis till SUmpÄngen, bakstugan där Anders Svensson, den förmodade mördaren, bodde.

Stenen låg i många år söndrig i en närliggande stenmur, men har sen rests av de närboende och är idag ett minne av en dunkel händelse för länge sedan.

Låt oss försöka oss på att vara lite detektiver och ta reda på vem som var mördaren:

Anders var son till Johannes Larsson från Kämpagården i Ljur och Stina Eriksdotter född 1792 i Åsgärde, dotter till Erik Persson och hans hustru Kerstin Svensdotter. Johannes och Stina hade övertagit gården från svärföräldrarna.

Backstugan Sumpängen låg på Åsgärdes mark intill missionshuset och där bodde vid denna tid Anders Svensson från Oryd med hustrun Britta Eriksdotter född i Åsgärde. Stina och Britta var systrar och döttrar till Erik Persson och Kerstin Svensdotter i Åsgärde.

Anders och Britta hade barnen Johannes, född 1830 och död som femtonåring 1845, Anders Petter, född 1833, Maja Stina född 1837, Johanna Christina, född 1840 och Johannes född, född 1847.

Om Anders i sin sista mening försökte säga att någon från Sumpängen slagit ihjäl honom skulle det antagligen bara kunna vara antingen fadern i familjen, Anders Svensson eller någon av sönerna Johannes och Anders Petter. Johannes var 19 år och Anders Petter bara 16 år, så det är inte troligt att det var den senare.

Då återstår två troliga gärningsmän; Anders Svensson och sonen Johannes. Eftersom den ihjälslagne Anders Johansson benämnde förövaren som ”Sumpel” tyder detta på att det borde varit ägaren själv, nämligen Anders Svensson.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: