I DAG ÄR DET

DEN 18 APRIL

VALDEMAR OCH VOLMAR

Gustaf Volmar Sylvander, född 25 januari 1816 i Karlshamn, död 29 maj 1882 i Kalmar, var en svensk historiker och skolman. Han är mest känd för sitt livsverk Kalmar slotts och stads historia i fem band, vars första del kom ut 1864.

Mansnamnet Valdemar eller Waldemar är ett gammalt nordiskt namn besläktat med det slaviska namnet Vladimir som lär betyda 'världens herre' eller 'prisad för sin makt'. Enligt vissa källor bygger det slaviska namnet i sin tur på tidigare germanska rötter, enligt andra källor anses de slaviska och germanska formerna gå tillbaka till samma indoeuropeiska rötter.

En person som bar namnet var Valdemar den store, dansk kung på 1100-talet. Han fick namnet efter sin morfars far, storfursten Vladimir II Monomach av Kiev. Namnet har burits av flera danska kungar. I Danmark firas Valdemarsdagen den 15 juni.

Namnet var mycket populärt i början på 1900-talet. Därefter avtog det i användning för att åter öka i slutet av seklet. Numera finns det ungefär 15 000 män som heter Valdemar i Sverige.

Volmar är ett mansnamn av tyskt ursprung. Det är sannolikt en sidoform av Volkmar eller Folkmar, vilket är sammansatt av Folk- ('folk') och mar- ('berömd'). Med stavningen Wollmar har namnet funnits i svenskan sedan slutet av 1500-talet. Sedan 1993 förekommer det som dagens namn i den svenska almanackan, tillsammans med Valdemar. Enligt en annan teori kommer Volmar av namnet Volkmar (folk + berömmelse).

Namnet är ett arvnamn inom adelssläkten Yxkull. Betydelsen är världens herre eller prisad för sin makt.

Namnet är mycket ovanligt i Sverige, speciellt som tilltalsnamn. Det finns endast några hundra män i Sverige som heter Volmar. Namnet förekommer även som efternamn.

DEN 18 MAJ

ERIK SAMT ERIKSDAGEN

 

Erik XIV 1533–1577 Målning av Domenicus Verwilt

Erik, samt stavningsvarianten Eric, är ett nordiskt mansnamn av germanskt/fornnordiskt ursprung, ursprungligen Airikr som är sammansatt av en förled som betyder 'ensam' eller 'alltid', och en efterled som betyder 'härskare, kung' eller 'stor, mäktig'.

Det äldsta belägget i Sverige är en runinskrift från 1000-talet på nu försvunnen sten i Kusta, Uppland: ”Erik och suir och Tonna satte denna sten efter Gudmund sin fader”.

Det har sedan äldsta tider förekommit som kungligt namn i Norden. Datumet i almanackan är tillägnat Erik den helige som enligt legenden mördades den 18 maj 1160 och därefter blev föremål för en stark helgonkult. Eriksdagen var länge en helgdag i Sverige.

Namnet är efter Karl det näst vanligaste mansnamnet i Sverige och ett av de få som varit vanligt i alla tider. Senast på 1990-talet hade det en av sina många popularitetstoppar, då det efter Markus var det näst vanligaste namnet på nyfödda pojkar. I statistiken för årtiondena från och med 1920-talet tillhör Erik de tio vanligaste namnen på pojkar födda under 1920–30-talen samt 1980–90-talen och årtiondet 2000-talet.

På 1930- och 1940-talet var namnet också vanligt i dubbelnamn som Jan-Erik, Karl-Erik med flera. Jerker, Jerka och Jerk är varianter av namnet Erik. Den finska formen är Erkki, den tyska Erich och den engelska Eric.

Det finns över 300000 män som heter Erik i Sverige.

Namnsdag för Erik, i både Finland och Sverige, är sedan medeltiden 18 maj.

Eriksdagen har varit en allmänt spridd dag för betessådd i det svenska bondesamhället. Grödor som lin, korn och andra grödor som såddes sent på säsongen, kunde sås på Eriksdagen. På några håll kallades dagen för ”hampadagen”.

DEN 18 JUNI

BJÖRN OCH BJARNE

Bjarne Hemming Natt och Dag

Björn (Bjørn på norska och danska), även stavat Biörn, är ett förnamn, och ett efternamn, känt sedan vikingatiden. Det har latiniserats till Biornus och till Bero. Namnet förekommer på en runinskrift från 1000-talet på en sten i Sanda, Södermanland: "Trodrun reste stenen efter sin fader, Björn i Sanda".

Björn började bli populärt som förnamn på 1940-talet och nådde en kulmen på 1970-talet. Det finns runt 60 000 män som heter Björn i Sverige.

Bjarne är ett gammalt norskt mansnamn som kommer från "bjare" = "björn". En variant är Bjarni, en annan Bjarke.

Namnet har aldrig haft stor spridning i Sverige. Någon enstaka pojke i varje årskull får det som tilltalsnamn. I Sverige heter ungefär 3000 män Bjarne.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

SKOLOR I LJUR

Ljurs småskola

Småskolan i Ljur uppfördes 1879 och den hade en lärosal, ett kapprum och en tjänstebostad med två rum och kök. Skolan renoverades 1923 och 1947 och fick då el, vatten och avlopp. Skolformen var ”B:1” och skolan hade 14 elever runt 1950. Precis som i folkskolan gick man i skola 36 veckor om året med studier 4 dagar i veckan.

Ljurs småskola med lärarinna Alma Axelia Andersson. Foto 1918

Alma Axelia Andersson, född den 2/10 1873 i Nårunga, antogs som vikarierande lärarinna den 15 juni 1893 och blev ordinarie den siste december samma år. Hon stannade som småskollärarinna till den 20 december 1933 då hon flyttade tillbaka hem till Nårunga.

Hon efterträddes av Alicia Anna Maria Larsson, född den 11/10 1907 i Kölaby, varifrån hon kom till Ljurs skola den 12 oktober 1935. Vem som upprätthöll undervisningen under 1934 och början av 1935 är oklart.

1945 efterträddes Alicia Larsson av Lydia Maria Johansson från Stora Tuna. Hon stannade emellertid endast ett år och sedan var det dags för Gunborg Dalesjö från Möne att ta över taktpinnen.

Gunborg Dalesjö, mycket omtyckt lärarinna i Ljurs skola

I slutet på 1940-talet var Gunborg Dalesjö omtyckt lärarinna. Hon disponerade förstås bostaden i skolan som då hade fått både el, vatten och avlopp. Hon var från Möne och gifte sig 1950 med Ernst Andersson från Iglabo. Efter giftermålet bosatte sig de nygifta i Ljurhalla, där Gunborg hade tjänstebostad i skolan. Ernst lämnade då den anrika byggnaden på Iglabo som därefter kom att stå tom i över tjugo år tills 1972 norrlänningen Abraham Winka blev lärare i Ljurs folkskola. Han köpte då det gamla förfallna säteriet av Gunborgs man, Ernst Lidesten, som hade bytt bort sitt i hans ögon alldeles för alldagliga Andersson i samband med giftet med Gunborg.

Abraham Winka med sin hustru Kerstin framför Iglabo som han så förtjänstfullt återupplivade. Foto 1990, samma år som de lämnade Iglabo och Ljur

Abraham Winka kom att bli en mycket omtyckt men även respekterad lärare i Ljur. Han var även mycket intresserad av bygdens historia och skrev bland annat en bok om samtliga ägare till säteriet Iglabo sen 1500-talet.

LJURS FOLKSKOLA

Ljurs folkskola senare missionshus och numera Equmeniakyrka

Ljurs folkskola byggdes 1918. Den hade en lärosal, ett kapprum, en slöjdsal, ett skolbibliotek och en tjänstebostad om tre rum och kök, samt källare. Här undervisades enligt skolreformen B:1A och man hade 30 elever i mitten på 1900-talet. Detta var en sjuårig folkskola med 36 veckors undervisning med fyra dagar i veckan.

Ljurs Småskola med lärare Frans Hall i mitten. 1918

Ljurs Småskola runt 1922 Lärare Frans Hall. Längst fram till höger Sara Andreasson från Halla

Den första folkskolläraren i Ljur hette Frans Josef Hall. Han var född 1876 i Torp och kom hit från Nårunga lagom till vårterminen 1920. Han stannade tillsammans med sin hustru och två söner och två döttrar till sin död tio år senare.

Efter Hall tog Helge Reinhold Sönnergren från Haga i Göteborg över magisterrollen och pekpinnen. Han var lärare vårterminen 1931, men redan sommaren samma år reste han åter till Haga.

Ljurs folkskola 1934 Lärare Valdus Sävenstrand

På fotot ovan syns läraren Valdus med eleverna Hilding Larsson, Stora Långared, Helmer Ågren, Nolängsbacken, Torsten Carlsson, Krutgården, Paul Ågren, Nolängsbacken, Rune Christoffersson, Hökared, Valter Claesson, Kämpagården, David Svensson, Källarebacken, Ernst Andersson, Iglabo, Hugo Jacobsson, Gundlered, Myrtle Allen, Rönnås, Ingrid Gustafsson, Karlsborg, Birgit Svensson, Stommen, Sonja Carlsson, Krugården, Tora Nilsson, Ljurs Kvarn, Sara Sjöblom, Tolsgården, Märta Aronsson, Källarebacken, Bertil Levandersson, Skattegården, Sonja Svantesson, Liljedal, Eva Ernstsson, Fribacken, Britta Finklöf, Svenstorp, Dora Johansson, Åsen, Eva Leandersson, Skattegården, Ingrid Nilsson, Iglabo, Rosa Ernstsson, Fribacken, Karin Claesson, Ture Johansson, Johanstorp, Henry Andersson, Långared, Ivan Pettersson, Kättlingabo, John Henriksson, Långareds kvarn, Elof Andersson Högelid.

Höstterminen 1931 var det så dags för den tjugonioåriga Ljursonen Valdus Ragnar Emanuel Sävenstrand att ta över som folkskollärare. Han kom hit från Frändefors.

Två år senar kom hans syster, Dagny Rebecka till folkskolan i Ljur. Hon tjänstgjorde som slöjdlärarinna och hushållerska.

1933 beviljades Ljurs Folkskola 50 kronor för upprättande av ett bibliotek.

SÖNDAGSSKOLAN I LJURS MISSIONSHUS

Ernst Lidesten, Iglabo, står längst fram med mössan i handen någon gång i slutet på 1920-talet.

På fotot ovan ser vi Ernst Andersson, senare Lidesten stå längst fram med mössan i handen framför folkskolan i Ljur. Han kom senare att gifta sig med Gunborg Dalesjö som blev småskollärarinna i Ljur 1946. Trots att de ägde det anrika säteriet Iglabo, som låg bara några kilometer från skolan bestämde det nygifta paret att bo i lägenheten i skolhuset. Där föddes även deras enda barn, dottern Britt-Marie. 1972 sålde Ernst och Gunborg av en tomt tillsammans med manbyggnaden på Iglabo. Själva använde de undantagsstugan på Iglabo som sitt sommarställe. 

Ernst Winka och hans fru Kerstin bodde på Iglabo till 1990 då tuberkulosen drabbat Kerstin så hårt att de var tvungna att ge upp det fridfulla livet vid Iglabosjöns kant och flytta till Varberg där Kerstin kunde få bättre vård. 

2009 dog Ingeborg i skolhuset i Ljurhalla. Maken Ernst fortsatte att bo kvar i skolan till sin egen död fem år senare även om han försökte tillbringa mycket tid på Iglabo.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: