I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

ANDREAS SNYGG

Andreas Andersson Snygg vid 96 års ålder (18/4 1828 Åred – 21/4 1925)

En av de främsta pionjärerna för väckelsen och församlingsarbetet i Åred och dess närmaste omgivning var soldaten Andreas Snygg. Han var född 1828 och uppnådde den aktningsvärda åldern av 97 år. I den första generationen av bygdens väckelsefolk kom han att intaga en framskjuten ställning. Andreas Snygg var en frikyrklig banbrytare, en andlig märkesman i sin hemtrakt och verksam långt in på sin ålders höst.

Född i ett fattigt soldathem och uppväxt i en miljö där dryckenskap och råa seder var förhärskande, bar Andreas på många dystra minnen av förhållandena i bygden under sina barndoms- och ungdomsår. Själv fördes han också in i det vilda levernet och i likhet med många andra i trakten var han även smygbrännare. Efter sin fader, Anders Larsson Snygg, blev han soldat nummer 307 vid Åred Nedergården och som sådan fick han exercera på Fristad hed.

Flera av soldaterna där hade rönt påverkan av den hoofianska väckelsen. Väckelsepredikanten Jakob Otto Hoof, som förespråkade ett asketiskt liv och synsätt, var från Svenljunga och hade en inverkan långt över den egna socknens gränser.

I den karga bygden var soldattjänsterna eftersökta, emedan de skänkte en i viss mening tryggad existens, även om soldaternas villkor var ytterst knappa. Soldaten var “en kronans karl” och intog i allmänhet också en aktad ställning bland det övriga folket.

I Ljur fanns på 1860-talet sexton soldater och Nårunga hade vid samma tid sex. När väckelsen växte fram i bygden var flera soldater livligt intresserade i den rörelsen och flera av dem gjorde betydande insatser i densamma. Till dessa hörde främst Peter Topp i Kvinnestad, August Bäck i Asklanda och Andreas Snygg i Ljur.

 

August Bäck

Det var i August Bäcks hem, soldatstugan Högabacka, som det första fria nattvardsfirandet i Asklanda och Ornunga socknar ägde rum. En av Bäcks kolleger, soldaten Andreas Snygg från Åred, biträdde som ledare vid denna minnesrika högtid. Av fruktan för fridstörare hade man ej offentligt kungjort nattvardsmötet, men likväl anlände sådana, som ville tränga sig in och störa denna andliga förrättning. Fridstörarna lyckades dock inte denna gång i sitt uppsåt.

Det var genom “Ljurskamjölnarens”, Anders Petter Andersson, omvändelse år 1858 och den verksamhet han började som väckelsen började vinna terräng i trakten. På jämförelsevis kort tid uppnådde rörelsen ett verkligt genombrott i Nårunga och Ljur.

Snygg var tydligen icke alldeles oberörd härav, men hans andliga genombrott skedde dock ej förrän i början av 1860-talet, då han var i 35-årsåldern. Det var närmast genom Lars Olssons och Carl Otto Engströms besök i Ljur som Andreas Snygg blev en levande väckelsekristen. Då var ”Ljurskamjölnaren” redan en färgstark figur i bygdens väckelse.

Sammankomsterna hölls i hemmen, främst i Åred Västergården och Östergården. Frågan om en samlingslokal, eller som det hette, ett bönehus, blev snart aktuell och brådskande.

Minnessten över Åreds missionshus

År 1867 löstes frågan då ett missionshus byggdes i Åreds by. Det var beläget på Östergårdens ägor. Huset “höggs upp”, det vill säga timrades provisoriskt, på gården Nabben och plockades sedan ned och forslades till den plats där det definitivt uppfördes. Detta missionshus var det andra i ordningen i Nårungabygden. Det första byggdes i Ljur år 1864.

För att finansiera byggandet gick soldaten Andreas Snygg omkring i bygden och med en samlingslista, på vilken det sammanlagt tecknades något över etthundra kronor.

De båda lekmannapredikanter ”Ljurskamjölnaren” och Engström, var mycket olika till sin framtoning. Engström beskrevs som kristuslik, vilket kontrasterar mot det prästerskap han kritiserade. ”Ljurskamjölnaren” var den omvände syndaren som blev ett mäktigt redskap för Gud, men behövde styras upp läromässigt av andra kolportörer. Det som dock var gemensamt för alla väckelsepredikanter var att allt som skedde var på en direkt och personlig kallelse från Gud.

Då kolportör Engström flyttade från Vadsbo till Lilla Långared i Ljurs socken 1862 hade han med sig Johan August Falej, vilken blev anställd som ladugårdsskötare. Falej, som var född på nyårsdagen 1841 i Hova, var mycket kortväxt, eller som det hette på den tiden ”dvärg”. Hans överkropp var någorlunda välutvecklad, men benen var onaturligt korta och gav honom en rullande gång. Denne Falej gifte sig, när han var 30 år gammal, med den olycksalige före detta soldaten Anders Alfs dotter, Sara Lisa.

Anders Alfs gravsten på Trollö mosse där han begravdes eftersom ”självspillare” inte fick begravas på kyrkogården

Anders Alf stal en gång, i förtvivlan över familjens hunger, några sädeskorn, som lång utslängda på marken. Efter att han avslöjats av gårdens ägare och riskerade ett förnedrande straff, beslöt han tillsammans med hustrun att det bästa var om han tog sitt eget liv, varpå han dränkte sig i Trollö mosse, i förhoppning om att socknen då skulle förbarma sig över hans familj.

Då Nårunga missionsförening bildades och dess verksamhetsområde indelades i kretsar, blev Andreas Snygg föreståndare för dess krets, ett uppdrag som han innehade till seklets slut. Han var en ivrig bokspridare och vandrade från hem till hem, även till grannsocknarna och tillhandahöll biblar och väckelseskrifter. Ofta mötte han oförståelse, motstånd och förföljelse. Då han arbetade för tillkomsten av ett missionshus i Åred sade en välbärgad bonde i trakten till honom: “Akta er för ett sådant tilltag — det kan gå. så, att ni ej får vila i vigd jord”.

Flera gånger slogs fönsterrutorna ut i den stuga, där Snygg bodde, man stal ifrån honom, och planerade vid ett par tillfällen att döda honom. Missionshuset blev också utsatt för åverkan. Då ett missionsmöte skulle hållas hade några illasinnade personer natten förut brutit sig in och bestrukit predikstol, bänkar och golv med tjära.

Andreas Snygg var en energisk och klarsynt personlighet. Han verkade i många år som lärare i söndagsskolan. Han besökte flitigt de sjuka i bygden och predikade både i Åred och på andra närliggande platser. Församlingsmedvetandet vaknade tidigt till liv hos honom.

Hans syn på den kristna församlingen bestämdes av Nya testamentet. Då väckelsens folk började fira nattvarden i sina egna kretsar, var Snygg en av de första som ivrade härför. Vid det första fria nattvardsfirandet i Asklanda var Andreas Snygg officiant.

Då han en gång var i Tämta och predikade gästade han en sin trosfrände i Hindared. Denne gav uttryck för sin ovisshet huruvida det dop han undfått av prästen var giltigt. Då det av samtalet stod klart för Snygg att hans vän hade samvetsnöd inför denna fråga, sade han till honom: “Om du så vill skall jag döpa dig.” En vattenskål bars in och Snygg genomförde dopet.

Så länge Andreas Snyggs krafter tillät, var han verksam för sina medmänniskors andliga väl.

Den 21 april 1925, då han bodde ensam på torpet Rönnås under kaptensbostället Åsen i södra Ljur, efter att hans hustru soldatdottern Anna Katarina Larsdotter Kask gått bort två år tidigare, gick Andreas Snygg ur jordelivet och in i den eviga vilan. Därmed var kampen för frälsning över för denne mäktige kämpe.

Ljur Sävsjöos soldattorp nr 305

Efter sig lämnade makarna Snygg fyra söner och en dotter. Två söner och dottern reste till Amerika. Sonen Albert var soldat vid Ljur Sävsjöos med soldatnamnet Hernqvist, Adolf tog också knekttjänst med soldatnamnet Allén, men tjänstgjorde aldrig, utan for till Amerika. Vid hemkomsten efter några år köpte han Rönnås där föräldrarna tillbringade sina sista år i livet.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: