I DAG ÄR DET

DEN 12 APRIL

LIV

Ragnarök Notera Tor som möter Midgårdsormen och Oden som rider fram mot Fenrisulven Målning av Johannes Gehrts

Kvinnonamnet Liv är ett nordiskt namn. Namnet härstammar från det fornnordiska ordet hlif med betydelsen värn eller skydd och som fortfarande står för detta i isländskan. Liv förknippas oftast med ordet liv vilket också är riktigt. I den nordiska mytologin var Liv kvinnan som överlevde ragnarök.

För 25 år sedan var namnet mycket ovanligt i Sverige, men har sedan dess ökat i popularitet.

I Sverige finns det runt 10 000 kvinnor som heter Liv.

DEN 12 MAJ

CHARLOTTA OCH LOTTA

 

Drottning Hedvig Elisabet Charlotta, 1759-1818, drottning av Sverige, prinsessa av Holstein-Gottorp

Charlotta är en fransk feminin form av namnet Charlot som betyder lille Charles. Charles är en fransk och engelsk form av det nordiska namnet Karl som betyder karl, fri man. Namnet har funnits i Sverige sedan mitten av 1600-talet. Andra varianter av namnet är Charlotte, Carlotta och kortformen Lotta.

Charlotta var ett vanligt namn kring sekelskiftet 1900. Namnet fick sedan ett uppsving under 1970-talet. Det finns mellan 25 000 och 30 000 kvinnor med namnet Charlotta i Sverige.

Lotta är en kortform av det franska namnet Charlotta som är en feminin form av namnet Charlot som betyder lille Charles. Namnet har funnits i Sverige sedan 1700-talet. En dansk/tysk variant av namnet är Lotte.

Det finns knappt 5000 kvinnor som heter Lotta i Sverige.

DEN 12 JUNI

ESKIL SAMT ESKILSDAGEN

Eskil Andersons och Plans familjer Härvsta Simtuna socken Uppland Foto John Alinder 1921

Eskil är ett mansnamn med omkring 6 000 bärare, men som ökar i antal. Namnet har nordiskt ursprung med betydelsen gud och hjälm. I gammalsvenska återfinns namnet som Askel eller Æskil, i gammaldanska som Askil eller Eskil. Eschillus är en latiniserad form av det danska mansnamnet Áskell eller Ásketill. Den finska varianten är Esko.

 Eskil blev vanligare på 1990-talet men har aldrig varit något modenamn.

Eskilsdagen var det tid för att så rovfrö och dagen var en märkesdag för rovsådden. I Norrland ansågs regn på Eskilsdagen förebåda skada på skörden och mer regn.

Sankt Eskil är ett svenskt helgon och, tillsammans med Botvid, ett av Södermanlands skyddshelgon. Han är även Närkes apostel. Eskil som tros ha avlidit omkring år 1080, omtalas som helgon första gången på 1120-talet i munken Ailnots legend om Knut den helige. Där sägs att Eskillinus, en biskop av förnäm engelsk härkomst, skall ha dödats av barbarer som var Suethi et Gothi, alltså svear och göter. Den 11 juni förekommer som festdag för Sankt Eskil i svenska kalendarier första gången omkring 1200. I andra stift än Strängnäs stift flyttades helgondagen senare fram till 12 juni.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

STÅNKA OCH OTTEBETE

Julhalm är utspritt på golvet i en stuga 1903 Hudene Gustaf Ewald Vänersborgs museum

Så här beskriver soldaten Johan Mood, född i Källunga socken i Herrljunga kommun den 2 september 1848, julfirandet i sin hembygd på 1860-talet:

”På julaftonens förmiddag sysslade männen med litet av varje hemma på gården. Man rengjorde i stall och ladugård omsorgsfullare än vanligt, vattnade boskapen och gav dem sitt foder, ställde i ordning slädarna eller skrindan, om man ämnade sig till ottesången efter häst. Det var som sagt litet av varje som skulle uträttas och en sak som inte fick försummas var att sätta upp julkärven i tid, det vill säga före klockan tolv, för då gick helgen in, och fåglarna skulle ha sig lite till livs, innan man slog sig till ro i stugan.

På eftermiddagen höll man sig i allmänhet inomhus. Middagsmålet utbyttes denna dag mot dopp i grytan. Därefter tvättade man sig och tog på rena underkläder och även bättre gångkläder. Hade man tillgång till så kallade mellankläder, tog man på sig dessa, annars klädde man sig i helgdagsdräkten.

I skymningen gick far ut efter ett par långhalmskärvar och förrättade samtidigt därmed sina sista utesysslor för dagen. Vanligtvis passade han på tillfället att förklä sig. När han kom tillbaka, låtsade han sig vara en hemlös vandrare, som sökte härbärge för natten. Och såsom sådan tog även hustrun emot honom. Hon bjöd honom stiga fram i stugan och undfägnade honom med julöl och en vörtbrödsskiva, det vill säga en skiva av det bästa bröd som fanns att tillgå. Och så lovade hon honom härbärge eftersom det var jul. Julen förpliktade till barmhärtighet. Barnen förstod snart vem främlingen var, och då blev det jubel och glädje. Det var ju mest för deras skull förklädnaden skedde.

Pojken sitter och ”Skor blacka”, en jullek, Fru Alstads socken i Skåne1910

Nu breddes julhalmen ut över golvet. Under det nedre lagret eller det lager som låg spisen närmast, spikades en ribba, för det gällde att vara på sin vakt mot elden. Omtyckta lekar i julhalmen var till exempel ta julabocken, smussla sko, dra kavel, kasta hälkrok. Under helgen brukade man “sova mörsse” i halmen, en del föredrog dock soffan även då. Av det myckna lekandet blev halmen sliten och tilltrasslad, varför man bredde på en ny kärve till nyår.

På julaftonen eldade man en brasa av enbart torr björkved. Träden lades i kors med tre eller fyra träd i varje varv. Men i den brasan fick ingen röra, utan som den brann, så skulle den brinna och falna av sig självt. På juldagens morgon granskades askan mycket noga, det var det första man gjorde. De olika bilder, man då menade sig se, betraktades som tydor för det kommande året. Bilden av en fot som ledde inåt spismuren varslade om, att någon i familjen eller släkten skulle dö under året, men ledde spåren (eller spåret) utåt, det vill säga i riktning mot rummet, förestod tillökning.”

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: