I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

STÅNKA OCH OTTEBETE

Julhalm är utspritt på golvet i en stuga 1903 Hudene Gustaf Ewald Vänersborgs museum

Så här beskriver soldaten Johan Mood, född i Källunga socken i Herrljunga kommun den 2 september 1848, julfirandet i sin hembygd på 1860-talet:

”På julaftonens förmiddag sysslade männen med litet av varje hemma på gården. Man rengjorde i stall och ladugård omsorgsfullare än vanligt, vattnade boskapen och gav dem sitt foder, ställde i ordning slädarna eller skrindan, om man ämnade sig till ottesången efter häst. Det var som sagt litet av varje som skulle uträttas och en sak som inte fick försummas var att sätta upp julkärven i tid, det vill säga före klockan tolv, för då gick helgen in, och fåglarna skulle ha sig lite till livs, innan man slog sig till ro i stugan.

På eftermiddagen höll man sig i allmänhet inomhus. Middagsmålet utbyttes denna dag mot dopp i grytan. Därefter tvättade man sig och tog på rena underkläder och även bättre gångkläder. Hade man tillgång till så kallade mellankläder, tog man på sig dessa, annars klädde man sig i helgdagsdräkten.

I skymningen gick far ut efter ett par långhalmskärvar och förrättade samtidigt därmed sina sista utesysslor för dagen. Vanligtvis passade han på tillfället att förklä sig. När han kom tillbaka, låtsade han sig vara en hemlös vandrare, som sökte härbärge för natten. Och såsom sådan tog även hustrun emot honom. Hon bjöd honom stiga fram i stugan och undfägnade honom med julöl och en vörtbrödsskiva, det vill säga en skiva av det bästa bröd som fanns att tillgå. Och så lovade hon honom härbärge eftersom det var jul. Julen förpliktade till barmhärtighet. Barnen förstod snart vem främlingen var, och då blev det jubel och glädje. Det var ju mest för deras skull förklädnaden skedde.

Pojken sitter och ”Skor blacka”, en jullek, Fru Alstads socken i Skåne1910

Nu breddes julhalmen ut över golvet. Under det nedre lagret eller det lager som låg spisen närmast, spikades en ribba, för det gällde att vara på sin vakt mot elden. Omtyckta lekar i julhalmen var till exempel ta julabocken, smussla sko, dra kavel, kasta hälkrok. Under helgen brukade man “sova mörsse” i halmen, en del föredrog dock soffan även då. Av det myckna lekandet blev halmen sliten och tilltrasslad, varför man bredde på en ny kärve till nyår.

På julaftonen eldade man en brasa av enbart torr björkved. Träden lades i kors med tre eller fyra träd i varje varv. Men i den brasan fick ingen röra, utan som den brann, så skulle den brinna och falna av sig självt. På juldagens morgon granskades askan mycket noga, det var det första man gjorde. De olika bilder, man då menade sig se, betraktades som tydor för det kommande året. Bilden av en fot som ledde inåt spismuren varslade om, att någon i familjen eller släkten skulle dö under året, men ledde spåren (eller spåret) utåt, det vill säga i riktning mot rummet, förestod tillökning.”

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: