I DAG ÄR DET

DEN 18 APRIL

VALDEMAR OCH VOLMAR

Gustaf Volmar Sylvander, född 25 januari 1816 i Karlshamn, död 29 maj 1882 i Kalmar, var en svensk historiker och skolman. Han är mest känd för sitt livsverk Kalmar slotts och stads historia i fem band, vars första del kom ut 1864.

Mansnamnet Valdemar eller Waldemar är ett gammalt nordiskt namn besläktat med det slaviska namnet Vladimir som lär betyda 'världens herre' eller 'prisad för sin makt'. Enligt vissa källor bygger det slaviska namnet i sin tur på tidigare germanska rötter, enligt andra källor anses de slaviska och germanska formerna gå tillbaka till samma indoeuropeiska rötter.

En person som bar namnet var Valdemar den store, dansk kung på 1100-talet. Han fick namnet efter sin morfars far, storfursten Vladimir II Monomach av Kiev. Namnet har burits av flera danska kungar. I Danmark firas Valdemarsdagen den 15 juni.

Namnet var mycket populärt i början på 1900-talet. Därefter avtog det i användning för att åter öka i slutet av seklet. Numera finns det ungefär 15 000 män som heter Valdemar i Sverige.

Volmar är ett mansnamn av tyskt ursprung. Det är sannolikt en sidoform av Volkmar eller Folkmar, vilket är sammansatt av Folk- ('folk') och mar- ('berömd'). Med stavningen Wollmar har namnet funnits i svenskan sedan slutet av 1500-talet. Sedan 1993 förekommer det som dagens namn i den svenska almanackan, tillsammans med Valdemar. Enligt en annan teori kommer Volmar av namnet Volkmar (folk + berömmelse).

Namnet är ett arvnamn inom adelssläkten Yxkull. Betydelsen är världens herre eller prisad för sin makt.

Namnet är mycket ovanligt i Sverige, speciellt som tilltalsnamn. Det finns endast några hundra män i Sverige som heter Volmar. Namnet förekommer även som efternamn.

DEN 18 MAJ

ERIK SAMT ERIKSDAGEN

 

Erik XIV 1533–1577 Målning av Domenicus Verwilt

Erik, samt stavningsvarianten Eric, är ett nordiskt mansnamn av germanskt/fornnordiskt ursprung, ursprungligen Airikr som är sammansatt av en förled som betyder 'ensam' eller 'alltid', och en efterled som betyder 'härskare, kung' eller 'stor, mäktig'.

Det äldsta belägget i Sverige är en runinskrift från 1000-talet på nu försvunnen sten i Kusta, Uppland: ”Erik och suir och Tonna satte denna sten efter Gudmund sin fader”.

Det har sedan äldsta tider förekommit som kungligt namn i Norden. Datumet i almanackan är tillägnat Erik den helige som enligt legenden mördades den 18 maj 1160 och därefter blev föremål för en stark helgonkult. Eriksdagen var länge en helgdag i Sverige.

Namnet är efter Karl det näst vanligaste mansnamnet i Sverige och ett av de få som varit vanligt i alla tider. Senast på 1990-talet hade det en av sina många popularitetstoppar, då det efter Markus var det näst vanligaste namnet på nyfödda pojkar. I statistiken för årtiondena från och med 1920-talet tillhör Erik de tio vanligaste namnen på pojkar födda under 1920–30-talen samt 1980–90-talen och årtiondet 2000-talet.

På 1930- och 1940-talet var namnet också vanligt i dubbelnamn som Jan-Erik, Karl-Erik med flera. Jerker, Jerka och Jerk är varianter av namnet Erik. Den finska formen är Erkki, den tyska Erich och den engelska Eric.

Det finns över 300000 män som heter Erik i Sverige.

Namnsdag för Erik, i både Finland och Sverige, är sedan medeltiden 18 maj.

Eriksdagen har varit en allmänt spridd dag för betessådd i det svenska bondesamhället. Grödor som lin, korn och andra grödor som såddes sent på säsongen, kunde sås på Eriksdagen. På några håll kallades dagen för ”hampadagen”.

DEN 18 JUNI

BJÖRN OCH BJARNE

Bjarne Hemming Natt och Dag

Björn (Bjørn på norska och danska), även stavat Biörn, är ett förnamn, och ett efternamn, känt sedan vikingatiden. Det har latiniserats till Biornus och till Bero. Namnet förekommer på en runinskrift från 1000-talet på en sten i Sanda, Södermanland: "Trodrun reste stenen efter sin fader, Björn i Sanda".

Björn började bli populärt som förnamn på 1940-talet och nådde en kulmen på 1970-talet. Det finns runt 60 000 män som heter Björn i Sverige.

Bjarne är ett gammalt norskt mansnamn som kommer från "bjare" = "björn". En variant är Bjarni, en annan Bjarke.

Namnet har aldrig haft stor spridning i Sverige. Någon enstaka pojke i varje årskull får det som tilltalsnamn. I Sverige heter ungefär 3000 män Bjarne.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

FRÅN HUSTRUMISSHANDEL TILL HELGON

Sankta Helena

Varje dag hör vi om övergrepp, våld och misshandel och vi förfäras speciellt när det är kvinnor och barn som drabbas. Man skulle tycka att moderna människor borde ha lärt av forna tiders brutalitet mot de svaga och försvarslösa, men tyvärr tycks det inte vara så. Trots att i princip alla människor fått det bättre beter vi oss inte så mycket bättre än förr.

Våmbs kyrka Johan Peringskiöld 1672 (fram till adlandet 1693 Peringer, född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm, var en svensk fornforskare och riksantikvarie)

Historien om Sankta Helena, som även kallades Elin och antagligen föddes år 1101, kunde vara en berättelse med inslag från idag. Hon föddes i en välbärgad familj och giftes tidigt bort i ett tvångsäktenskap. I detta förhållande fick hon snabbt ett antal barn medan familjen bodde på en gård i Våmbs socken, på nuvarande gränsen till Skövde stad.

Maken dog relativt tidigt av okänd anledning. Efter hans död ägnade sig Helena alltmer åt böner och meditation och började engagera sig i välgörenhet. Bland annat gav hon mycket stora summor pengar för byggandet av en ny kyrka i Skövde, som senare skulle komma att få namn efter henne själv.

I den faderlösa familjen växte barnen upp och en snart giftes en dotter bort. Hennes man visade sig dock vara brutal mot henne och misshandlade henne grovt. När maken slog sin fru såg Helena lidande på utan att kunna göra något.

En dag stod det unga parets tjänare inte ut längre, utan de mördade den våldsamma mannen, Helenas svärson. Vid de påföljande förhören erkände de sig skyldiga till dådet, men det fanns misstanke om att de hade gjort det på Helenas anstiftan.

I den hederskultur som gällde på denna tid skulle liv pliktas med liv och Helena kände sig därför hotad till livet. Hon begav sig därför ut på en lång resa, en pilgrimsfärd ända till det heliga landet. Kanske hade hon även dåligt samvete och hyste en önskan om botgöring. Under alla omständigheter hoppades hon säkert på att saken skulle lugna ner sig medan hon var bortrest, men så blev inte fallet.

Götene kyrka dit Helena var på väg till invigningen 1160. Foto Gustaf Ewald 1926

När Helena kom tillbaka till hemmet i Götene väntade mannens släktingar på henne. Den förste augusti 1160 skulle Götene nybyggda kyrka invigas. Helena hade bidragit med pengar även till detta. På väg till den högtidliga invigningen väntade de hämndlystna släktingarna på henne och hon mördades kallblodigt med ett svärd av sin svärsons familjemedlemmar. Någon av mördarna råkade under tumultet hugga av ett av Helenas fingrar, det som hon hade en ring på. En legend berättar att en blind man senare hittade fingret och strök det över sitt fördunklade öga och fick omedelbart tillbaka synen. Detta finger kom senare att förvaras i en relikgömma i Götene kyrka.

Sankta Helena/Elin av Skövde med Våmbs kyrka i bakgrunden. Det uthuggna motivet kan beskådas på Helge Johanssons granitskulptur Gyllen i Kyrkparken i Skövde. Foto Harri Blomberg

Efter det brutala mordet blev hennes kropp liggande på marken ett tag men fördes därefter till Skövde. På vägen rastade bårbärarna och där de satte ner kistan sprang det upp en källa. Den finns idag vid Källegården, nära Källedalsbäcken i södra Skövde. Strax därefter byggdes ett kapell på platsen. Det började rivas efter reformationen på 1500-talet och 1759 hade det fullständigt försvunnit. Då användes sten därifrån för en renovering av Sankta Helenas kyrka i Skövde. Dit hade nämligen Helenas kropp förts, eftersom hon bidragit så frikostigt till kyrkan. Fram till reformationen fanns hennes efterlämningar i ett skrin inne i kyrkan varefter hennes lämningar begravdes i närheten.

I det medeltida materialet sägs att ärkebiskopen Stefan i Uppsala arbetade hårt för att få Helena helgonförklarad och att påven Alexander III faktiskt godkände det, men det skedde troligtvis aldrig, även om det finns uppgifter att så skedde 1164. Under alla omständigheter är hon ett lokalt helgon.

Människor fortsatte att pilgrimsvandra i århundranden till Skövde och Götene för att få hjälp. Reliker delades ut till olika kyrkor. Det finns Sankta Helena-kyrkor även i Falköping, Medelplana och Tidsvilde på Själland. Särskild anknytning finns på andra sätt till Mölltorp, Eling, Önum och Kullings-Skövde (Vårgårda). Även i Larv finns en Helena-källa.

Petrus i fängelset. Målning av Rembrandt 1631

Västergötlands eget helgon Sankta Helena firas idag den 30 juli. Enligt traditionen blev hon ihjälslagen den 1 augusti, men den dagen kunde hon inte firas eftersom dagen redan var upptagen av firandet av ”Petri fäng”, dagen då aposteln Petrus befriades ur fängelset av en ängel. Därför förlades firandet av Sankta Helena till den 31 juli, men senare flyttades den ytterligare en dag bakåt i tiden till den 30 juli för att kunna kombineras med S:t Olofs dag som var en stor dag i Skara stift.

Namnen Helena och Elin har ännu svensk namnsdag 31 juli.

Helena kallades av biskop Brynolf redan på 1300-talet för något så vackert som “Västergötlands blomster”.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: