I DAG ÄR DET

DEN 12 APRIL

LIV

Ragnarök Notera Tor som möter Midgårdsormen och Oden som rider fram mot Fenrisulven Målning av Johannes Gehrts

Kvinnonamnet Liv är ett nordiskt namn. Namnet härstammar från det fornnordiska ordet hlif med betydelsen värn eller skydd och som fortfarande står för detta i isländskan. Liv förknippas oftast med ordet liv vilket också är riktigt. I den nordiska mytologin var Liv kvinnan som överlevde ragnarök.

För 25 år sedan var namnet mycket ovanligt i Sverige, men har sedan dess ökat i popularitet.

I Sverige finns det runt 10 000 kvinnor som heter Liv.

DEN 12 MAJ

CHARLOTTA OCH LOTTA

 

Drottning Hedvig Elisabet Charlotta, 1759-1818, drottning av Sverige, prinsessa av Holstein-Gottorp

Charlotta är en fransk feminin form av namnet Charlot som betyder lille Charles. Charles är en fransk och engelsk form av det nordiska namnet Karl som betyder karl, fri man. Namnet har funnits i Sverige sedan mitten av 1600-talet. Andra varianter av namnet är Charlotte, Carlotta och kortformen Lotta.

Charlotta var ett vanligt namn kring sekelskiftet 1900. Namnet fick sedan ett uppsving under 1970-talet. Det finns mellan 25 000 och 30 000 kvinnor med namnet Charlotta i Sverige.

Lotta är en kortform av det franska namnet Charlotta som är en feminin form av namnet Charlot som betyder lille Charles. Namnet har funnits i Sverige sedan 1700-talet. En dansk/tysk variant av namnet är Lotte.

Det finns knappt 5000 kvinnor som heter Lotta i Sverige.

DEN 12 JUNI

ESKIL SAMT ESKILSDAGEN

Eskil Andersons och Plans familjer Härvsta Simtuna socken Uppland Foto John Alinder 1921

Eskil är ett mansnamn med omkring 6 000 bärare, men som ökar i antal. Namnet har nordiskt ursprung med betydelsen gud och hjälm. I gammalsvenska återfinns namnet som Askel eller Æskil, i gammaldanska som Askil eller Eskil. Eschillus är en latiniserad form av det danska mansnamnet Áskell eller Ásketill. Den finska varianten är Esko.

 Eskil blev vanligare på 1990-talet men har aldrig varit något modenamn.

Eskilsdagen var det tid för att så rovfrö och dagen var en märkesdag för rovsådden. I Norrland ansågs regn på Eskilsdagen förebåda skada på skörden och mer regn.

Sankt Eskil är ett svenskt helgon och, tillsammans med Botvid, ett av Södermanlands skyddshelgon. Han är även Närkes apostel. Eskil som tros ha avlidit omkring år 1080, omtalas som helgon första gången på 1120-talet i munken Ailnots legend om Knut den helige. Där sägs att Eskillinus, en biskop av förnäm engelsk härkomst, skall ha dödats av barbarer som var Suethi et Gothi, alltså svear och göter. Den 11 juni förekommer som festdag för Sankt Eskil i svenska kalendarier första gången omkring 1200. I andra stift än Strängnäs stift flyttades helgondagen senare fram till 12 juni.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

BROTTET LÖNADE SIG

Denna berättelse är en fortsättning på TVÅ FAMILJER FULLA AV FULA FISKAR. Om du inte läst den från början kan du läsa den här: www.iglabo.se/b224

_______________________

Fångtransport

1851 skulle Nätt transporteras från ett rannsakningsställe till Varberg fästning men lyckades rymma från sina väktare. Direkt efter flykten rånade han en undantagsman vid namn Sellgren i Nyebro utanför Torup i Hallands län.

Därefter begav han sig mot Skaraborg, där han under flera månader var på stöldturné på de lokala marknaderna. Efter att ha stulit en häst på Vänersborgs marknad begav han sig till marknaden i Ulricehamn i början på december. Där sammanträffade han med den tidigare nämnde Johannes Hansson Löf och Jon Johansson från Långaryd i Brämhults socken strax norr om Borås.

Den tredje mannen i sällskapet hette troligtvis Jon Johansson, ”Långaryden” kallad, men även en man vid namn Benjamin ”Bente” Svensson och en annan som hette Per Andersson från Bredaryd var möjliga deltagere i komplotten. Under alla omständigheter föreslog denne tredje man helt frankt att de gemensamt skulle råna postdiligensen från Jönköping. Såväl Nätt som Löf tyckte att detta var en utmärkt idé och bad Johansson, vi förutsätter härefter att det var just Johansson, som var från trakten, att göra upp en plan för rånet.

De tre bovarna begav sig tre och en halv mil ut i skogen till ett avlägset beläget torp, där de förberedde rånet under tre dagar tills de märkte tecken på att någon uppmärksammat deras intrång i torpet.  De rymde då ut i skogen där de gömde sig i en vecka under bar himmel, varefter de begav sig till det ställe där de tänkt genomföra rånet. Platsen låg en dryg kilometer från Gammaltorps postgård i Hällstads socken, nordväst om Ulricehamn, och var försett med en grind, som stått öppen hela hösten. Det fanns inga gårdar eller torp i omedelbar närhet så de borde kunna slå till utan att bli störda av nyfikna bönder. De stängde grinden för att tvinga diligensen att stanna och därefter försåg de sig med varsin stör från en gärdsgård och lade sig i diket för att avvakta offrets ankomst.

Postdiligens på 1860 talet på sträckan Lidköping  Skövde  Hjo Foto 1860 till 1869 Järnvägsmuseet

Den 16 december avreste postiljonen Sven Stille från Jönköping med två värdefulla postväskor, av vilka den ena skulle avlämnas i Gammalstorps postgård för vidare transport till Borås, och den andra väskan skulle föras vidare till Göteborg.

Postens förärade tjänsteman Stille skjutsades från Gullered i Redväg till Gammalstorp i Ås av den fjortonårige skjutsgossen Per Gustaf Josefsson från Gullered. Strax före midnatt under starkt mörker befann sig mitt för torpet Svedjan på Kråkhults ägor i närheten av Gammalstorp. Där tvärstannade hästarna framför en igenstängd grind.

Skjutsgossen Per Gustaf steg ner från vagnen för att öppna grinden och då rusade tre män upp ur sina gömställen och anföll den överraskade postiljonen, Sven Stille, bakifrån. Jon Johansson tilldelade honom det första slaget i huvudet med stören, varvid skjutsen utropade: ”hvad vill du min gubbe?”. Därefter ramlade Stille blödande ihop på marken och tystnade. Rövarna gav sig då även på skjutspojken med sina störar och slog honom blodig.

Sedan våldsverkarna satt Stille ur stånd att försvara sitt anförtrodda gods, som låg bakom honom i åkdonet, tog rövarna bägge väskorna och avlägsnade sig skyndsamt från brottsplatsen. Den skadade skjutsgossen lyckades öppna grinden och körde fram diligensen till Gammalstorp.

De där boende postbönderna underrättades om det skedda ock gav sig genast i väg för att spåra brottslingarna. Vid grinden där rånet skett fann de två av missdådarnas använda störar, vilka var mycket blodiga, men i övrigt kunde de inte upptäcka något under den mörka natten.

Innan sökpatrullen hunnit fram till brottsplatsen hade förövarna ljudlöst hunnit bege sig ut i skogen till ett närbeläget gömställe.

Postsäckar märkta Jönköping från 1850

När rånarna kom fram till platsen, där de kände sig någorlunda trygga, öppnade de båda väskorna de stulit och tog ur postsäckarna. Själva väskorna lämnade de tomma på platsen. Sen fortsatte de sin flykt djupare in i skogen minst en mil bort innan de påträffade en lada som de gick in i. Inne i ladan delade de upp bytet sinsemellan. De större sedlarna delades upp i tre lika högar medan de mindre byttes mot varandra på ett slumpmässigt sätt.

Lornjett

Förutom pengarna fanns även några brev, en ”lorgnett” (lornjett är glasögon utan skalmar med ett eller två glas) med guldinfattning, som antogs tillhöra greve Sparre på Torpa, 3 styck skjortknappar av guld och två fruntimmerssaxar. Dessa värdesaker fick Nätt som del i bytet.

När bytet var uppdelat mellan de tre bovarna, grävde de ner säckarna och breven under några buskar och stenar ute i skogen ett stycke från ladan. I säckarna fanns även en del blanketter till 1000 riksdaler bankosedlar men av dessa tog de endast några stycken som de använde som omslag, medan de övriga blanketterna gömdes tillsammans med säckarna.

Läs nästa del i berättelsen här 

Om du inte läst berättelsen från början kan du göra det här:www.iglabo.se/b224

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: