I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

SNUSEN

Wilsonbåten vid Packhuskajen i Göteborg lastar emigranter 1904

Mellan Spångakil och Ornunga by låg en kal och ljungbeväxt utmark, som kallades Stammerbacka. Där hade ett par ekonomiskt förolyckade före detta bönder slagit sig ned. Det ena stället odlades upp 1850 av Johannes Andersson och kallades i folkmun ”Snusalyckan”. Själv gick Johannes vanligtvis under smeknamnet ”Snusen”.

Lövbrytning 1917

Han hade några får, som han matade med löv som han fick lov att bryta på Korpas mark. Med hjälp av sin hustru, Ella från Kyrkebol i Ornunga, båda ovanligt kortväxta, fraktade han hem förrådet på en dragkärra.

Johannes och Ella hade ägt en del av Nordgården, men inte kunnat klara ekonomin. De tvingades sälja gården, men behöll ett undantag. Ett år senare flyttade de till Göteborg för att sex år senare flytta tillbaka till sitt undantag. Då hade emellertid någon annan lagt beslag på deras hus och de fick i stället ta upp ett torp en bit bort därifrån.

Johannes fick en liten inkomst genom att arbeta åt bönderna med odlingsarbete och liknande. Sådant tungt arbete passade emellertid inte Johannes, utan han trivdes bättre i trädgården. Han grävde upp ett stycke av ljungheden och anlade en vacker trädgård med många fruktträd, bärbuskar och prydnadsbuskar. Han gjorde detta så bra att han blev efterfrågad som trädgårdsmästare i hela socknen. Han klarade detta jobb, fast han saknade tumme på båda händerna. Dessa hade han förlorat genom en olyckshändelse. 

Ornunga kvarn runt 1900 levererade säkert mjöl till bageriet

Då trädgårdsarbetet var säsongsbetonat, behövde Johannes ha annat arbete under mellantiden. Han åtog sig då att vara brödförsäljare åt ett småbrödsbageri i Ornunga by. Under sina vandringar med småbrödskorgarna fick han kännedom om vilka ungdomar, som passade ihop. Då Johannes var mycket vältalig kunde han så att säga tala för ”varan”. På det här sättet parade han ihop många giftasvuxna ungdomar. Hans verksamhetsområde sträckte sig långt utanför pastoratet. Kompensationen för en lyckligt utförd förmedling var en skjorta, ett par strumpor och ett par sockar, men det kunde bli betydligt mera om parterna blev mycket belåtna med varandra.

På den tiden var äktenskapet en bra affär, den ömsesidiga kärleken fick komma sedan, om den nu kom någon gång.

Med sin första hustru, Ella, hade Johannes två söner och en dotter. Två av dem hamnade i Göteborg och en flyttade till Amerika.

Sex år efter att den jämnåriga hustrun Ella dött, 48 år gammal, gifte Johannes om sig med Maja-Stina Larsdotter från Önahed i Ljur.

Paret fick 15 år tillsammans men sen dog även Maja-Stina. Johannes, som då var 69 år gammal kunde inte klara sig ensam och riskerade att hamna på fattighuset eller att behöva gå på socknen. Sockenmännen kom emellertid på en billigare lösning på detta fattigvårdsproblem och köpte en biljett till Amerika åt Johannes.

1891, efter en lång mödosam att farofylld resa över Atlanten kunde Johannes förenas med sin son Albert.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: