I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

DEN ORIGINELLE GÄSTGIVAREN

Gästgivaregården i Hägna, Ods socken. Foto Gustaf Ewald 1956

Forna tiders resor krävde tid och möda, vilket gamla reseskildringar ger besked om. I viss mån kompenserades mödorna av att gästgivargårdarna låg tätt, oftast bara med 1,5 mils avstånd. Så var det längs den gamla vägen från Timmele till Göteborg. Redaktör G Thulin, Borås, som intresserade sig för vägarna i Sjuhäradsbygden och deras historia, berättade om en av de mera originella gästgivarna i dessa trakter.

Intill landsvägen Mörlanda—Ulricehamn ligger, inom Ods socken, låg några grå byggnader, inramade av gamla träd. Det var Hägna urgamla gästgivargård. Den gamla manbyggnaden var bebodd till 1955. De sista invånarna i densamma var arrendatorn av gårdens jordbruk och hans hustru. De grå byggnaderna och gårdsinteriören med sina gamla aplar, sin “brunnsvågt” utgör ett mycket måleriskt parti. Bebyggelsen har bestått dels av manbyggnaden, vars ena långsida vetter mot vägen, dels av en källare, några magasin och en ladugård.

 

Gästgivargården i Hägna Ods socken

Gästgivarbyggnadens ålder är okänd, men troligen härrör huset från 1700-talet. Det är byggt av bastanta ekstockar —sådana fanns det fordom riklig tillgång på i Gäsene härad —och dessa har stått sig bra mot tidens tand. Däremot har brädfodringen och fönsterkarmarna tagit skada. Invändigt består huset av kök, en storstuga, där serveringen på sin tid skedde, och två kamrar, där resande fick logera. De två kraftiga murverken upptar en stor del av utrymmet i huset.

Då den vid 1700-talets slut kände lanthushållaren Anders Gustaf Barchaeus år 1773 var på resa i Västergötland, antecknade han i sin journal; “Den 18. juli. Jag kom till Hägna i Od och såg där för första gång exempel av de ynkeliga Westgötska bondehusen. En god landsed måtte fela detta folket, ty de synas så fattiga och hava ändå ej brist på jord och rymnd.”

En av de gästgivare som på 1800-talet residerade på Hägna hette Samuel Svensson, vanligen kallad “Sammel i Hägna”. Samuel. Han var en mycket originell man, och många historier som belyser detta har gått till eftervärlden och lever än i dag i gott minne i bygden.

Samuel tog över gästgivargården i Hägna år 1864 efter änkan Cajsa Andreasdotter, som flyttade till Amerika med sina faderlösa barn.

Utmärkande för Sammel var hans starka motvilja mot ändringar i det en gång invanda samt hans vana att alltid under hemfärden återupprepa vad som hänt på bortfärden. Traskade han då i en uppförsbacke vid sidan av lasset, som han rätt ofta gjorde, ty han var snäll mot sin dragare, så steg han på hemfärden av och gick utför samma backe, oavsett lass eller inte. Välte lasset på bortfärden, stjälpte han det med full avsikt på hemvägen.

Interiör från en gästgivargård 1910

En gång mötte ”Sammel” en annan forkarl (en man som transporterade varor) på landsvägen mitt för den plats där Ods missionskyrka nu ligger. Vägarna var på den tiden mycket smala, och vagnarnas och kärrornas hjul hade ätit djupa spår i vägen. När de båda männen möttes stannade Samuel och lyfte inför mötet sin vagn upp ur hjulspåret. När den mötande passerat förbi lyfte ”Sammel” tillbaka sin vagn. Något nytt spår ville han inte köra upp.

En gång då ”Sammel” var med sitt tjänstefolk ute på åkrarna och tog av havre råkade han trampa ned i en källa och blev våt om ben och fötter. När man efter slutad dag vände åter mot hemmet klev husbonden med berått mod ned i samma källa. Tjänarna, som väl kände till hans egenheter, blev ingalunda förvånade.

En annan egenhet hos den gamle gästgivaren var att han alltid lagade så att han stod på samma plats på gårdsplanen när hushållerskan budade om mat. Och alltid skulle han ropas in med samma ord. I annat fall uteblev han från den måltiden.

År 1900, kort efter Samuels död, berättades om ”Sammel” i Trelleborgstidningen:

“Om hans okonstlade sätt att sörja för gästernas välfägnad berättas åtskilliga anekdoter…

En herre frågade en gång för långliga tider sedan, då han kom in på Hägna gästgifvaregård: Finns här någon konjak? – och fick då till svar:

Någon konjak vet jag inte om, men dä’ finns en som heter “Bälfrack” (Belfrage), men han bor i alla fall inte här, utan i Borgstena.”

”Sammel” lär ha utfärdat detaljerade bestämmelser om hur det skulle förfaras med honom efter hans död. Bland annat skulle han bäras ut ur huset genom en viss dörr och på visst sitt. Annars hotade han att “gå igen”. Men ödet ville att gästgivaren på gamla dagar nödgades att lämna sitt kära gästgiveri och bosätta sig hos en broder. Där vistades han till sin död i januari år 1900 då han var 72 år gammal.

Samuel gifte sig aldrig och hade inga barn. När han dog lämnade han efter sig en inte helt liten förmögenhet, som brodern Carl August Svensson fick ärva.

”Sammels” föreskrifter om likfärden följdes inte som han begärt, men det finns veterligen inga skildringar om att den annorlunda mannen spökade efter sin död.

Nils Johan Nilsson (26/6 1891 Södra Björke- ) och hustrun Ellen Elisabet Andersson (23/4 1892 Od- ) tog över Hägna i mitten av 1920-talet. De gifte sig den 7 november 1820. I mitten står Erik Holmén

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: