I DAG ÄR DET

DEN 18 APRIL

VALDEMAR OCH VOLMAR

Gustaf Volmar Sylvander, född 25 januari 1816 i Karlshamn, död 29 maj 1882 i Kalmar, var en svensk historiker och skolman. Han är mest känd för sitt livsverk Kalmar slotts och stads historia i fem band, vars första del kom ut 1864.

Mansnamnet Valdemar eller Waldemar är ett gammalt nordiskt namn besläktat med det slaviska namnet Vladimir som lär betyda 'världens herre' eller 'prisad för sin makt'. Enligt vissa källor bygger det slaviska namnet i sin tur på tidigare germanska rötter, enligt andra källor anses de slaviska och germanska formerna gå tillbaka till samma indoeuropeiska rötter.

En person som bar namnet var Valdemar den store, dansk kung på 1100-talet. Han fick namnet efter sin morfars far, storfursten Vladimir II Monomach av Kiev. Namnet har burits av flera danska kungar. I Danmark firas Valdemarsdagen den 15 juni.

Namnet var mycket populärt i början på 1900-talet. Därefter avtog det i användning för att åter öka i slutet av seklet. Numera finns det ungefär 15 000 män som heter Valdemar i Sverige.

Volmar är ett mansnamn av tyskt ursprung. Det är sannolikt en sidoform av Volkmar eller Folkmar, vilket är sammansatt av Folk- ('folk') och mar- ('berömd'). Med stavningen Wollmar har namnet funnits i svenskan sedan slutet av 1500-talet. Sedan 1993 förekommer det som dagens namn i den svenska almanackan, tillsammans med Valdemar. Enligt en annan teori kommer Volmar av namnet Volkmar (folk + berömmelse).

Namnet är ett arvnamn inom adelssläkten Yxkull. Betydelsen är världens herre eller prisad för sin makt.

Namnet är mycket ovanligt i Sverige, speciellt som tilltalsnamn. Det finns endast några hundra män i Sverige som heter Volmar. Namnet förekommer även som efternamn.

DEN 18 MAJ

ERIK SAMT ERIKSDAGEN

 

Erik XIV 1533–1577 Målning av Domenicus Verwilt

Erik, samt stavningsvarianten Eric, är ett nordiskt mansnamn av germanskt/fornnordiskt ursprung, ursprungligen Airikr som är sammansatt av en förled som betyder 'ensam' eller 'alltid', och en efterled som betyder 'härskare, kung' eller 'stor, mäktig'.

Det äldsta belägget i Sverige är en runinskrift från 1000-talet på nu försvunnen sten i Kusta, Uppland: ”Erik och suir och Tonna satte denna sten efter Gudmund sin fader”.

Det har sedan äldsta tider förekommit som kungligt namn i Norden. Datumet i almanackan är tillägnat Erik den helige som enligt legenden mördades den 18 maj 1160 och därefter blev föremål för en stark helgonkult. Eriksdagen var länge en helgdag i Sverige.

Namnet är efter Karl det näst vanligaste mansnamnet i Sverige och ett av de få som varit vanligt i alla tider. Senast på 1990-talet hade det en av sina många popularitetstoppar, då det efter Markus var det näst vanligaste namnet på nyfödda pojkar. I statistiken för årtiondena från och med 1920-talet tillhör Erik de tio vanligaste namnen på pojkar födda under 1920–30-talen samt 1980–90-talen och årtiondet 2000-talet.

På 1930- och 1940-talet var namnet också vanligt i dubbelnamn som Jan-Erik, Karl-Erik med flera. Jerker, Jerka och Jerk är varianter av namnet Erik. Den finska formen är Erkki, den tyska Erich och den engelska Eric.

Det finns över 300000 män som heter Erik i Sverige.

Namnsdag för Erik, i både Finland och Sverige, är sedan medeltiden 18 maj.

Eriksdagen har varit en allmänt spridd dag för betessådd i det svenska bondesamhället. Grödor som lin, korn och andra grödor som såddes sent på säsongen, kunde sås på Eriksdagen. På några håll kallades dagen för ”hampadagen”.

DEN 18 JUNI

BJÖRN OCH BJARNE

Bjarne Hemming Natt och Dag

Björn (Bjørn på norska och danska), även stavat Biörn, är ett förnamn, och ett efternamn, känt sedan vikingatiden. Det har latiniserats till Biornus och till Bero. Namnet förekommer på en runinskrift från 1000-talet på en sten i Sanda, Södermanland: "Trodrun reste stenen efter sin fader, Björn i Sanda".

Björn började bli populärt som förnamn på 1940-talet och nådde en kulmen på 1970-talet. Det finns runt 60 000 män som heter Björn i Sverige.

Bjarne är ett gammalt norskt mansnamn som kommer från "bjare" = "björn". En variant är Bjarni, en annan Bjarke.

Namnet har aldrig haft stor spridning i Sverige. Någon enstaka pojke i varje årskull får det som tilltalsnamn. I Sverige heter ungefär 3000 män Bjarne.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

POTÄTERA               

Då man “lå i lanna” och tog upp potatisen. Foto Gustaf Ewald

Potatisupptagning med hacka förr i tiden var ett tidsödande arbete. Nu för tiden användes stora effektiva maskiner, och då kommer “potätera ur jola” på några timmar i stället för att man förr fick “legga i lanna” ett par veckor.

“Men dä ä gevet, att när man tar upp mä maskin så blir dä gränsalöst möcke potäter kvar i jola. För tie år sin lejde ja mä en tocken maskin, men dä jar ja allri om, för sen feck ja gå å leta ätter nolor i flere år, å ja har inte hettat alla än”. Så lät det då en humoristisk bonde från Sjuhäradsbygden i början på förra seklet redogjorde för sina erfarenheter i potatisodlingen.

Potatisupptagning Galstad Västergården Asklanda Vänersborgs museum

“Dä ä’la bäst att vi mal patätera, inna då blir för kållt att söla i vattent”, sade fruntimren frampå höstsidan, och då var det för far i huset ingen annan råd än att ge sig av till “boa” (redskapsboden) för att leta reda på potatiskvarnen. Denna var ingen speciellt märkvärdigare inrättning. “Kvarna” hade en av järnplåt med utstansade tänder eller taggar försedd cylinder, vilken drevs av ett större kugghjul, som i sin tur drogs medels de på detsamma anbragta vevarna. Potatisen lades först i stora baljor för att någon dag “stå å blöta”.

“Potätemaling.” Grimstorp, i bakgrunden “boa” där spannmålen förvarades i bingar och kar. Foto Gustaf Ewald 1907

Sedan potatisen blivit väl tvättad i flera omgångar vatten, lades den ned i “petätekupa”, varefter kvarnen drogs i gång. “Revet”, d. v. s. den rivna potatisen, samlades i den under kvarnen anbragta kitteln eller spannen. Efter avslutad malning silades revet genom sikt eller såll, varigenom mjölsubstansen frånskildes och sjönk till botten. Mjölet skulle därefter “röras upp” åtskilliga gånger i rent vatten, och ju flera gånger detta skedde, ju finare blev mjölet. Först avlägsnades det så kallade gråmjölet, som samlade sig ovanpå, och sedan uppskrapades eller uppskars mjölet och lades att torka. Efter torkningen skulle mjölet “gnos” eller malas, vilket vanligen skedde med en butelj.

Vänga mjöl finns fortfarande att köpa vid Vänga kvarn

Numera tillverkas potatismjöl fabriksmässigt vid moderna stärkelsefabriker. Det finns dock ett fåtal ställen där man fortfarande tillverkar mjöl på ett traditionellt sätt. Ett sådant är Vänga kvarn, som ligger mellan Vårgårda och Fristad, precis vid naturreservatet Vänga mosse.

Eva Ekeblad, född de la Gardie (1724-1786)

Det kanske inte är så många som vet att potatismjölet uppfanns av grevinnan Eva Ekeblad, född De la Gardie, på Stola i Skaraborgs län. Grevinnan blev för denna uppfinning 1748 invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Hon, som då bara var 24 år gammal, var den första och enda kvinnan i detta lärda samfund ända fram till början på 1900-talet. Hon var dessutom den som först beskrev hur man kunde göra brännvin av potatis. För detta skulle hon nog dock inte ha valts in i någon förnäm församling.

font

font

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: