I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

LIVET PÅ LANDET

Stor ladugård med halmtak hos August Andersson, Nolåsen, Töreboda, 1913

Vem kan väl bättre beskriva hur det gick till på en gård på landet i Västergötland under slutet av 1800-talet än en äkta västgöte? Så låt oss ryckas med till tonerna av äkta västgötska.

”Far hade ett mindre jordbruk och gjorde tofflor hemma på kvällarna för de mesta. Mor skötte ladugården och hjälpte till på gården. När det våra´ å hösta´ hjälpte han te´.

Fruntimmera hade´t djuriskt. Di sulle mjölka, ofta tre gånger om da´n. Dä va´ genant för karla å mjölka, då sulle i så fall kvenna va alldeles dödssjuker. Va´ han tvongen te å mjölka, då så kroka´ han dörra innefrå.

När mor hade morgonmjölkat, sulle ho laga frukost (sill å potatis) å skecka barna te skolan.

Se´n ut å arbeta med hö, sä´ potater, trösking. Så va´ dä dags å laga medda. Å när fruntimmera mjölka medda, så tog karla meddaspusta.

Se´n va´ dä te å ställa upp igen, in å laga eftermeddagskaffe, å hålla på ute te 7 – 8 på kvälla´, mjölka å laga kvällsmat å deska för da´n.

Torparfamilj med nio barn

Å så kunde de få en barnonge på åre´t. Man sa att storken hade varit där när ett barn blev till. Jag vet inte hur di va go te å klara´t. Karla hade´t bättre.

När mor fött barn, feck ho´ släpa sig ut te yttertrappa för å mjölka koá, som far lede fram. Ho´ feck setta vintertid på den kålla stentrappa å mjölka. På sommarn va ho ute å harva samme da, å da’n ätter baka ho. Bevars va´ ho´slet ont!

Två äldre kvinnor med ett barn och en spinnrock. Foto Karl Lärka Nordiska museet

Å ho feck böta å binna, väva å sy skjortor. Böxtyg köptes utå en gårdsfarehandlare.

Jag minns när vi satt där på kvällen i stugan. Mor hon spann, å far kunde ibland karda ull. Så spela han dragspel å sjöng viser å psalmer omvartannat. Bägge två berättade sager för oss, en del som di hört som barn. Helas ongaskaran satt omkring på kvällen när det var mörkt.

Mor va relischöser´. Dä ble´ la farsan me. De geck la te körka. Om vi hade klä´r följde vi mä. Å så geck vi i söndagsskola.”

Dä va´ klart dä va fattigt, en del va så många.

Vi hade ett rum, en liten kammare, ett förråd, förstu vid fin ingången, å litet kök på törpet.

Där va´ mest träsöffer, Dom lå vi skaffötters i, på hackelsemadrasser (hackad halm i bäddsäckar).

På vintern va dä kallt. Vattnet frös i köket och desktrasa va´ som horn på mörna. Jag kommer ihåg en gång, när mina strumper va´ alldeles utsletna. Mor band ny strumpfot på natta, å på möérn när ja´ vakna´ hade ja´ nya strumper.

Religiösa läste evangeliet på söndagar innan man feck gå ut och leka. Vi var fattiga men lyckliga. Geck och läste för prästen å konfirmerades.

Klockan sju på morgonen åt man frukost, vilket alltid bestod av bröd, potatis och sill. Sillen köptes hem i tunnor, stektes på glöden. Mellan 12–1 åts middag, som endast utgjordes av mjölvälling och bröd. Klockan 1/2 5 kom aftonvarden, då man serverades potatis och fläsk. Vid 8-tiden på kvällen åt man gröt (svartegröt). Den åts oftast direkt ur ett träkar placerat mitt på bordet, som kallades för ”hagen”.

Ja va la inte mer än 7 år, när ja´feck köra vandringa te tröskeverket. Dä va kållt å gå därute. När ett puste va färdi´t ropa´di ho därinne på lo´n . Då stanna hästa, för det ropet kände di igen. Så ble´ dä te å vänte, tess di kastat fram ett nytt puste. Dä va så många neker di feck plats på loge gölvet. Ett sån´t puste kunde vara en timme. Ingen rast hade vi. Man ble trötter i bena.

Ja rensa rover och potatis mä.

1914 kom krig mellan Ryssland och Finland. Ransonering på mat, fick handla på kort. Lite lättare för oss som hade jordbruk. Men vi fick inte sälja så mycket vi ville eller mala så mycket vi ville, de gick syn.

Vi blanda havremjöl i mjölet det gick bra men var lite beskt. Kaffe fanns ej att köpa, vi fick bränna råg eller vete, men det var inte gott.

Kriget tog slut 1918.

Visst är det väl som vacker musik, härlig glädje med en stark underton av ett hårt men älskat liv?

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: