I DAG ÄR DET

DEN 18 APRIL

VALDEMAR OCH VOLMAR

Gustaf Volmar Sylvander, född 25 januari 1816 i Karlshamn, död 29 maj 1882 i Kalmar, var en svensk historiker och skolman. Han är mest känd för sitt livsverk Kalmar slotts och stads historia i fem band, vars första del kom ut 1864.

Mansnamnet Valdemar eller Waldemar är ett gammalt nordiskt namn besläktat med det slaviska namnet Vladimir som lär betyda 'världens herre' eller 'prisad för sin makt'. Enligt vissa källor bygger det slaviska namnet i sin tur på tidigare germanska rötter, enligt andra källor anses de slaviska och germanska formerna gå tillbaka till samma indoeuropeiska rötter.

En person som bar namnet var Valdemar den store, dansk kung på 1100-talet. Han fick namnet efter sin morfars far, storfursten Vladimir II Monomach av Kiev. Namnet har burits av flera danska kungar. I Danmark firas Valdemarsdagen den 15 juni.

Namnet var mycket populärt i början på 1900-talet. Därefter avtog det i användning för att åter öka i slutet av seklet. Numera finns det ungefär 15 000 män som heter Valdemar i Sverige.

Volmar är ett mansnamn av tyskt ursprung. Det är sannolikt en sidoform av Volkmar eller Folkmar, vilket är sammansatt av Folk- ('folk') och mar- ('berömd'). Med stavningen Wollmar har namnet funnits i svenskan sedan slutet av 1500-talet. Sedan 1993 förekommer det som dagens namn i den svenska almanackan, tillsammans med Valdemar. Enligt en annan teori kommer Volmar av namnet Volkmar (folk + berömmelse).

Namnet är ett arvnamn inom adelssläkten Yxkull. Betydelsen är världens herre eller prisad för sin makt.

Namnet är mycket ovanligt i Sverige, speciellt som tilltalsnamn. Det finns endast några hundra män i Sverige som heter Volmar. Namnet förekommer även som efternamn.

DEN 18 MAJ

ERIK SAMT ERIKSDAGEN

 

Erik XIV 1533–1577 Målning av Domenicus Verwilt

Erik, samt stavningsvarianten Eric, är ett nordiskt mansnamn av germanskt/fornnordiskt ursprung, ursprungligen Airikr som är sammansatt av en förled som betyder 'ensam' eller 'alltid', och en efterled som betyder 'härskare, kung' eller 'stor, mäktig'.

Det äldsta belägget i Sverige är en runinskrift från 1000-talet på nu försvunnen sten i Kusta, Uppland: ”Erik och suir och Tonna satte denna sten efter Gudmund sin fader”.

Det har sedan äldsta tider förekommit som kungligt namn i Norden. Datumet i almanackan är tillägnat Erik den helige som enligt legenden mördades den 18 maj 1160 och därefter blev föremål för en stark helgonkult. Eriksdagen var länge en helgdag i Sverige.

Namnet är efter Karl det näst vanligaste mansnamnet i Sverige och ett av de få som varit vanligt i alla tider. Senast på 1990-talet hade det en av sina många popularitetstoppar, då det efter Markus var det näst vanligaste namnet på nyfödda pojkar. I statistiken för årtiondena från och med 1920-talet tillhör Erik de tio vanligaste namnen på pojkar födda under 1920–30-talen samt 1980–90-talen och årtiondet 2000-talet.

På 1930- och 1940-talet var namnet också vanligt i dubbelnamn som Jan-Erik, Karl-Erik med flera. Jerker, Jerka och Jerk är varianter av namnet Erik. Den finska formen är Erkki, den tyska Erich och den engelska Eric.

Det finns över 300000 män som heter Erik i Sverige.

Namnsdag för Erik, i både Finland och Sverige, är sedan medeltiden 18 maj.

Eriksdagen har varit en allmänt spridd dag för betessådd i det svenska bondesamhället. Grödor som lin, korn och andra grödor som såddes sent på säsongen, kunde sås på Eriksdagen. På några håll kallades dagen för ”hampadagen”.

DEN 18 JUNI

BJÖRN OCH BJARNE

Bjarne Hemming Natt och Dag

Björn (Bjørn på norska och danska), även stavat Biörn, är ett förnamn, och ett efternamn, känt sedan vikingatiden. Det har latiniserats till Biornus och till Bero. Namnet förekommer på en runinskrift från 1000-talet på en sten i Sanda, Södermanland: "Trodrun reste stenen efter sin fader, Björn i Sanda".

Björn började bli populärt som förnamn på 1940-talet och nådde en kulmen på 1970-talet. Det finns runt 60 000 män som heter Björn i Sverige.

Bjarne är ett gammalt norskt mansnamn som kommer från "bjare" = "björn". En variant är Bjarni, en annan Bjarke.

Namnet har aldrig haft stor spridning i Sverige. Någon enstaka pojke i varje årskull får det som tilltalsnamn. I Sverige heter ungefär 3000 män Bjarne.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

NÄR SILLEN GICK TILL I VÅRGÅRDA

Vårgårda runt 1890. Klicka på kartan för förstoring

Inom ett landområde begränsat av städerna Vänersborg, Skara, Borås och Alingsås växte vid mitten av 1800-talet upp ett samhälle som mer och mer utvecklade sig till ett av västgötaslättens dominerande affärscentra. Innan järnvägen anlände låg där ett par små stugor vid landsvägen. I närheten av kyrkan låg Galgbacken, ortens avrättningsplats, där rånaren och mördaren Karlsson-Pelur avrättades 1859, två år efter att stationen öppnade. Hobergs lilla by låg ett par kilometer väster om stationen, men för övrigt var det mest ljungmark med en odling här och där.

Ett flertal bautastenar och andra mycket gamla fornminnen vittnade om en gammal kulturbygd, som varit bebodd i årtusenden. På denna relativt öde plats uppstod i mitten av 1800-talet ett samhälle, som skulle komma att bli dominerande inom en stor omkrets.

Ett femtontal år senare fanns det, där västra stambanan korsar landsvägen från Göteborg mot mellersta Sverige, ungefär ett tjugotal boningshus och ett par tre magasin hopade. Bebyggelsen låg helt inom Kullings Skövde socken, vars hela innevånarantal var omkring 1200.

Runt om detta område fanns det tättbebyggda orter och sädesodlande bönder. Järnvägstrafiken frodades, framför allt genom transport av mjölk, smör och grädde till Göteborg. Dagligen avlämnade bönderna sina mjölkfyllda ektunnor till järnvägen och hämtade sen de tillbakaskickade tomkärlen. Dessas rengöring var av den största betydelse. Vid återkomsten fylldes tunnorna med enelag, kokande hett från den i mejerikökets spis inmurade väldiga kopparkitteln. Sen borstades de ut- och invändigt. Det kan vara intressant att notera att detta skedde vid samma tid som Pasteur sysslade med den vetenskapliga lösningen av förruttnelsens problem. I praktiken hade lösningen redan tillämpats i den lokala mjölkhanteringen.

 

I parken vid Ribbingsbergs herrgård finns fyra »kungaekar», planterade av Karl XV, Oskar II, Gustaf V under dennes kronprinstid och Gustaf VI Adolf. Den förstnämnde planterade sin ek 1864 och av allt att döma har han vid en del tillfällen övernattat på Ribbingsberg. I ett av gästrummen står en magnifik säng som alltid kallats Karl XV:s säng

Vårgårda blev centrum för havrehandeln och varan kom ända uppifrån den bördiga Varaslätten i Skaraborgs län såväl som från Kullings härads flesta socknar. Det byggdes ett stickspår till kultorvsfabriken, 2 å 3 km. väster om stationen. Hästspårvägen från grynkvarnen hade sin ändpunkt på bangården, och längst bort i dess östra del hade artilleriet en lastkaj för tyngre fordon. Göta artilleri-regementes stallar och andra byggnader hade år 1864 förflyttats från den gamla övningsplatsen Dösebacka till Tånga hed.

Tånga hed Vattning av hästar Miliseum 1896

Till Tånga Hed förlades sedermera regementsmötena i maj och juni samt skjutövningarna. Med sina egna frakter, leverantörer och nyfikna besökare bidrog det att öka trafiken på platsen.

Stationspersonalen utgjordes vid 1870-talets början av: 1 stins, 2 stationsbokhållare, 3 eller stationskarlar med 1 förman, husägare och före detta befälhavare för den upplösta Vårgårda skarpskyttekår. Hans namn var Åman. Stationsinspektor Nils Nilsson, som efterträdde Nils Gustaf Stråle, på ryggen kallad ”Bismark”, var en myndig man som hastigt nog befordrades till chef för Katrineholms stora station. Hans efterträdare, Otto Hultgren, kom att stanna i många år på platsen.

Vårgårda station 1857-1940

Stationshuset av rödtegel i två våningar innehöll förutom expeditionslokaler och två väntsalar för trafikanterna även familjebostad för stationsbefälhavaren i övre våningen. Längs vägen till Tånga på sydsidan om bangården låg två privathus med trädgårdar; det mindre, mitt emot stationshuset, var ett av platsens tidigaste, uppfört av den förste stationsinspektoren kapten Fredrik Sundler; det villaliknande större lär av byggherren, Svante Andersson i Skövde Backgården, ha ämnats till hotell. Det var nämligen på tal att järnvägen från Borås skulle anslutas till statens bana i Vårgårda i stället för i Herrljunga. Det unga Vårgårda började vakna upp som ett litet välskött samhälle.

Vårgårda Herrgård Foto Gustaf Ewald

Runt det nya samhället låg tre större herrgårdar, nämligen Olstorp, ägt av Axel Rutenskiöld, Vårgårda herrgård och Vårvik, båda tillhörande Aron Heyman.

På Heymans jord och antagligen på hans initiativ växte vid denna tid upp två industriföretag: grynkvarnen vid Hjultorp år 1871 och något litet tidigare Kultorvsfabriken. Vid slutet av 1870-talet uppstod en tredje industri. Knut Belfrage, en ung man från garvarestaden Alingsås med yrkesutbildning i Tyskland, anlade ett garveri mellan järnvägen och ån.

Rätt många hantverksmän hade etablerat sig i samhället. Den i Paris utbildade skräddarmästare Reimer rekryterade sin kundkrets även från städerna; damsömmerskan fru Tifverman räknade de förnäma damerna från Ribbingsberg bland sina kunder; murmästaren Lars Andersson, ägare till ett nätt enfamiljshus på landsvägens östra sida, var en anlitad entreprenadbyggmästare; bagaren Magnusson förmenades samla förmögenhet i sitt yrke; skomakaren hette Lundström.

Carl Johan Anderssons affär grundades i början av 1890-talet, men huset byggdes runt 1850 i samband med att stationen öppnade. Till höger såldes porslin och hattmode

På trappan Carl Johan själv med barnen Harald, Greta, Sigrid, Erik, byggt runt 1850. Foto 1906

I samhället fanns det 5 handelsbodar, alla av typen diversehandel: endast en andelsaffär med storbönder och patroner till lottägare var litet mer speceribetonad. Den gick under namnet “Bolaget“. Bland handelsmännen fanns namnen Carl Johansson, Svante Andersson, ägare till den stora villan vid vägen till Tånga, samt Johannes Lundkvist, som också bedrev partihandel i havre. Hans affär och magasin låg halvvägs mellan stationen och Skövde kyrka, just där vägen till Algutstorp grenade av från landsvägen.

Större och för samhället troligen mer betydande än minuthandeln var den partihandel med havre som bedrevs. Det var en säsongaffär som hörde vintern till och nådde sin toppunkt omkring tiden för skatteindrivningen. De två ledande uppköparna var den från Hoberg inflyttade hemmansägaren, sedermera riksdagsmannen Tonas Andersson samt Johannes Lundqvist. Konkurrensen var hård. Vid högsäsong möttes havrelassen av deras ombud redan ett par fjärdingsväg från Vårgårda. Tillförseln var riklig. Bönderna var i färd med att omställa sina hushåll från självhushållning till byteshandel. Gärna körde de sina lass en mil längre för möjligheten till ett öres bättre pris på sina varor. Hade de även ärende till handelsbutiken fanns det fler att välja emellan i Vårgårda. Det var inget dåligt trumfkort Vårgårda satt inne med: utsikt till högsta pris vid utbudet och billigaste inköpspris på hemmets förnödenheter.

Havregrossörerna” stod i kontakt med mäklarna i Göteborg, och dessa höll dem underrättade om dagspriset samt förmedlade deras offerter till englandsexportörerna. I Vårgårda hade de sina upplagringsmagasin.

SILLEN GICK TILL I VÅRGÅRDA

Sillfångst år 1894 vid Fjällbacka Bohuslän Foto Olga Larsson Bohusläns museum

En annan handelsvara, visserligen icke av samma, men inte helt utan betydelse, var färsk sill, även den naturligtvis med vintersäsong. På 1870-talet var den senaste stora sillruschen på sin toppunkt. I massor fångades fisken på västkusten och sen transporterades den i öppna godsvagnar till Vårgårda. Sillen såldes från vagnarna i mått om skovel eller halvskäppa direkt till konsumenten. Andrehandsuppköpare tog hand om en del och förde varan långt ut i grannsocknarna. När vintern var ihållig var tillgången på sill god och efterfrågan stor. Det kom ofta en eller ett par vagnslaster på en dag.

BEFOLKNING

Antalet invånare i det nya samhället Vårgårda växte i snabb takt i samband med att nya industrier och andra verksamheter etablerades. Till största delen var det invandrare från närliggande socknar och småborgare från städerna, som kom och fyllde de  nya arbetstillfällen som skapades.

Tumbergs gamla skola med lägenhet på 10 m2 till skolfröken, numera museum

Folkskolan låg vid Bråttensbyvägen, en bit från Skövde kyrka. Kyrkoherden bodde i Algutstorp, komministern i Frisegården, Tumbergs socken. Den frikyrkliga rörelsen var starkt befäst, men hade sin predikolokal utanför samhället.

Ljur Iglabo den 400 år gamla matsalen

Ett par av ortens damer kan vara värda ett omnämnande. Mamsellerna Lidberg, Lotta och Tilda, “flickorna Lidberg” bland vännerna, levde i eget litet hus omgivet av träd och buskar några steg väster om landsvägen. De var mångkunniga, av god uppfostran och välkomnades gärna på herrgårdarna vida omkring. Lotta Lidberg bistod vännerna med råd och dåd i hemmets praktiska arbete och skapade skickligt många konstnärliga föremål till hemmen. Tilda var mest på resande fot i en liten enspänd vagn. Den ena dagen var hon herrskapens värderade gäst, den andra kunde hon stå i deras kök för redande av silverbröllopsmiddagen, den tredje for hon för välgörenhetstillställning eller maskerad till staden.

Källa: Barthold Carlssons nedteckningar från 1850-1880-talen

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: