I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

VARFÖR SKÖVDE KYRKA LIGGER I VÅRGÅRDA

Kullings-Skövdes kyrka Foto Sanfrid Welin 1890

Varför heter kyrkan Kullings-Skövde när den ligger i Vårgårda?

Varför ligger Kullings-Skövde kyrka där den ligger?

Och varför ligger kyrkan inte mitt inne i samhället?

Så låt oss börja med varför kyrkan heter Kullings-Skövde kyrka trots att den ligger i Vårgårda.

Samhället Vårgårda är inte mer än 164 år gammalt. Det uppstod när Vårgårda fick en järnvägsstation år 1856. Dessförinnan refererade namnet Vårgårda eller rättare sagt Wårgårda som det skrevs på den tiden till en herrgård i Siene socken, som hette just Wårgårda eller Wårgården.

Fredrik Sundler betraktas som Vårgårdas grundare och han var ägare till herrgården med samma namn och han gav det namnet till stationen som öppnades några hundra meter från hans hem.

Även om Sundlers herrgård låg i Siene socken, så kom stationen att hamna i Skövde socken, för så hette det på den tiden. När kommunikationerna förbättrades under 1800-talet och speciellt när järnvägstrafiken byggdes ut blev det förvirring mellan Skövde socken och Skövde stad, så den 17 april 1885 ändrade socknen namn till Kullings-Skövde. Namndelen ”Kullings” kommer från att häradet som socknen låg i hette Kullings härad (motsvarar nuvarande Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner).

Kyrkan ligger troligen på denna plats eftersom det högst sannolikt fanns en offerplats på just detta ställe under hednatiden. När kyrkan skulle byggas gjordes det på en plats dit man var van att gå och på det sättet blev den nya religionen inte så skrämmande. Dessutom fick man då se att de ”gamla” gudarna inte blivit arga för att man konverterat till kristendomen.

Bautasten söder om Kullings-Skövde kyrka Foto Nils Ivan Svensson

Skövde hette under hednatid ”Sködvi”, där ändelsen ”vi” betydde just offerplats och ”Sköd” tolkas antingen som namnet på en gudinna eller så tror man att det betydde kapplöpningsbana, skugga eller källa. I området runt kyrkan finns det väldigt många gravar och andra minnesmärken från en svunnen tid.

Kyrkan ligger i en korsning där många gångar och ridstigar möttes. I närheten av kyrkan ligger ett ställe som alltid har kallats ”Rättars”. Namnet kan möjligtvis ha uppstått genom att kultplatsen där kyrkan nu står var ett ställe där kungen och hans makthavare träffades för att döma. Dessa domare kallades ”rättare”. Det finns ju ett begrepp som än i dag heter ”räfst och rättarting”. Platsen ”Rättars” har kanske fått sitt namn härav.

Magnus Ladulås beslutade i slutet av 1200-talet att det skulle finnas en ”rättare” i varje socken. Denne var ansvarig för att det fanns husrum och mat åt alla resande mot betalning. Tidigare hade allmogen våldgästats av resanden och när stora grupper med herremän reste genom socknen kunde de tömma deras förråd av mat åt sig själva och djuren. Dessa herremän betalade inte heller något för den service de fick.

Gästgivaregården. Huset är från 1904 och ersatte tidiga­re byggnad

Precis bredvid kyrkan ligger det gamla gästgiveriet och kanske började denna verksamhet i samband med Magnus Ladulås bestämmelse om ”rättare”.

LITE FAKTA OM KULLINGS-SKÖVDE KYRKA

Några uppgifter om Kullings-Skövde kyrka. Troligtvis fanns från början en mindre träkyrka, som på 11- eller 1200-talen ersattes av stenkyrkan.

Kyrkan, gemensam för Skövde och Tumberg, är troligen från 1100 talet, men tillbyggd och förändrad 1828 och 1891. År 1859 uppfördes tornet. Enligt Nils Gabriel Djurklou, folklivsforskare som levde i slutet av 1800-talet, kommer kyrkan från rundbågsålderns första tid och har bestått av långhus utan torn samt kor med halvrund absid. Koret var förut avstängt från själva kyrkan och förenades endast med denna genom en bågformig genombrytning. Skiljemuren genombröts vid restaureringen 1828.

År 1868 skrev Djurklou bland annat att “inredningen år smaklös, predikstolen hvilar på den gamla dopfunten“. Koret har fått behålla sitt gamla “absid” och sitt ursprungliga fönster”.

Porträttgravsten över Hans Stake och hans maka Anna Kafle Foto 1890 Sanfrid Welin

De mest berömda personer som ligger begravda i kyrkan är hertig Johans hovmarskalk Hans Stake till Råbäck, Valloxsäby och Olstorp, död 1624, och hans hustru Anna Kafle.

Råbäck Mellanplana på Kinnekulle Foto Bengt Wennlund runt 1920

Råbäck är en herrgård i Medelplana socken, Vallox-Säby är en välbevarad herrgård från 1700-talet utanför Stockholm och Olstorp ligger strax utanför nuvarande Vårgårda. Godset Olstorp (eller Olofstorp/Olovstorp som det skrevs förr) fick han när han gifte sig med Anna Kafle.

Harald Stake 1598–1677

Harald Stake på bilden ovan tillhörde den friherrliga ätten Stake (Nr 47), medan Hans Stake var av den adliga ätten Stake (Nr 110). De levde båda i början på 1600-talet och hade Amund Stake som gemensam urfader.

Olstorp utanför Vårgårda

Hans Stakes hustru Anna Kafle, död efter 1645, var av den adliga ätten Kafle, nr 70. Annas far Gustaf Olofsson Kafle skrev sig till Roll och Olstorp. När järnvägen invigdes av Fredrik Sundler 200 år senare, fanns ättlingar till Kafle med vid invigningen.

Numera tillhör kyrkan Algutstorps församling. Vårgårda pastorat består av fem församlingar, men har alltså ingen egen kyrka.

–> Besök gärna Vårgårda hembygdsmuseums hemsida och följ arbetet med det nya museumet

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: