ALLA BERÄTTELSER

KNALLEN SOM DOG UTAN BYXOR

KNALLAR PÅ VÄG HEM

Gårdfarihandlare

Sven Svensson och Jan Jansson var båda knallar från Rångedalatrakten i Älfsborgs län. Som så många gånger förr hade de varit på gemensam handelsresa till Jösse härad och knallat runt i Gunnarstorp socken ett par mil från Arvika.

Nu var de väg hem från Värmland till sina hemman i Ås härad. Resan hem skulle ta drygt 8 dagar och resvägen gick över Dalboslätten, till Vänersborg och vidare genom Västergötland till hemgårdarna i Rångedala. En av de båda skulle dock aldrig få se sitt hem igen och vila ut i dess trygga famn och den andra skulle sluta sina dagar på ett brutalt sätt ett tiotal år efter denna deras sista gemensamma resa.

Litet torp i Ormåsa, Rångedala socken

Sven Svensson från Stora Ormåsa i Rångedala socken, Älvsborgs län, ägde hästen de åkte efter och Jan Jansson, från Smedsgården i Bredared, fick skjuts av Sven.

Det var vår i luften och flyttfåglarna spelade för de båda handelsmännen som i flera år rest tillsammans utan osämja.

Gårdfarihandlare besöker Oxåsen vid Säffle

Jan, som var 53 år, hade tagit över Smedsgården mellan Rångedala och Toarps socknar efter sin far. Han hade rest i över 30 år till sin handelsort i Arvikatrakten, men till den här vinterresan hade han inte fått borga för några varor eftersom han hade för stora utestående fordringar. Han gick därför för fot hela vägen till Värmland utan att ha med sig något att sälja. Innan han kunde skaffa nya varor var han tvungen att driva in fordringarna på de varor han redan levererat.

Knallen Oskar Johansson från Klockaregården i Rångedala Foto 1893

Sven Svensson hade däremot kört upp ett helt hästlass med varor till samma handelsdistrikt i Jösse härad. Han hade borgat egna varor men sålde även för Asmund Persson i Sundholmen i Äspered.

GRÄL MED ETT BRUTALT SLUT

Under hemresan började de båda gräla. Jan var otålig över att han fått vänta i tre veckor på att Sven skulle sälja slut på Asmunds handelsvaror som han åtagit sig att sälja åt Asmund. Sven å sin sida var irriterad på Jan för hans i Värmland inköpta vävnader, som han tänkte ta med hem för att sälja senare, eftersom han hade velat vara delaktig i denna affär. Sven bråkade dessutom med Jan om kostnaden för fodret till hästen, en utgift som han tyckte att Jan skulle vara med och dela. Det som dock mest låg och grodde under den relativt lugna ytan var Svens snikenhet efter den ganska stora kassa som Jan bar på sig efter att ha drivit in en stor del av sina fordringar.

Ormåsa Rångedala Foto Karin Lundberg

Jan var en tyst och stillsam person som blivit bedragen av sina gäldenärer, men ändå aldrig beklagade sig. Han verkade ha varit alldeles för beskedlig för att kunna göra sig gällande som resehandlare.

Den 2 maj anlände de båda till Fristad och efter en del bråk hade de gjort upp om sina mellanhavanden. Klockan var 11 på kvällen när de passerade Gingri kyrka och det var för sent för att fortsätta färden, så de begärde husrum i Bosgården. De fick bäddat åt sig på köksgolvet, men Sven vägrade ligga intill Jan, som fick ligga på en bänk i stället. Sven påstod att Jan hade ohyra i kläderna.

Gretlanda i början på 1900-talet

Dagen efter stannade de till i Gretlanda för att visa upp en häst som någon i sällskapet hade köpt i Bosgården. Sven och Jan skiljdes från det övriga sällskapet och fortsatte ensamma mot Falskog.

Här slutade resan på ett brutalt sätt för Jan Jansson. Han skulle aldrig mer få återse sitt hem. Efter åtta dagars mödosam resa tog den slut bara några timmar därifrån.

Sven Svenssons resa genom livet skulle fortsätta ytterligare ett tiotal år, men han skulle prövas hårt och så småningom skulle han få betala dyrt för sitt oerhörda habegär och psykopatiska sinnelag.

Den 53-årige Jan Jansson upptäcktes mördad och Sven Svensson anklagades för mordet vid Falskog. En rättegång som varade i tre år skulle följa och trots starka bevis blev ingen rättvisa skipad.

Det var Johannes Carlsson i Ekeslunda nära Gretlanda som hittade Jan sittande under en ek ett tiotal meter från vägen just där den går över åsen mellan Gretlanda och Falskog. Han satt på en liten tuva med ett svinhårsrep om halsen och på bara rumpan med neddragna byxor, blodig skjorta och ansiktet färgat rött av blod. Johannes sprang till Olof Håkansson i Falskog och gemensamt uppsökte de komminister Wennerdahl som bodde alldeles i närheten på Mada Storegården, söder om Falskog.

RÄTTEGÅNGEN

 Tingssal från 1700-talet. Foto Britta Saunders

Nu påbörjades en rättsprocess som pågick i 3 år fram till hösttinget den 7 november 1823. Sven fick reseförbud, men genom att han var på fri fot kunde han styra vittnesmålen från familjemedlemmarna. Förvånansvärt nog blev Sven aldrig häktad under rättsprocessen.

Komminister Wennerdal som var en av de första som sett den döde Jan Jansson skrev en redogörelse till Ås härads tingsrätt:

Memorial til domarembetet uti Åhs härad. Den 4:de innevarande månad kl 2 vid eftermiddagen fanns en man af Rångedala socken, Jan Jansson i Bredared Smeagården vid vägen mellan Falskog och Gretlanda byar hängande uti en ekegren; likväl på det sätt at han satt på marken med rep om halsen, död, söndrig i ansiktet, benkläderna uprifne och skiortan blodig. Ställningen synes misstänkt hvarföre anhålles dels om kroppens besigtning uti Smeagården, dels och af ransakning vid domstolen öfver händelsen.

Mada Storegård den 5 maj 1820

Nils Wennerdahl comminister ”.

Sven berättade vid förhören: ”Att jag blev skitnödig och gick av vägen in i skogen. Jan tog då tömmarna och fortsatte vägen fram. Jag gick sedan ifatt ekipaget, men då hade Jan kört förbi avtagsvägen fram till Ormåsa, och jag vände hästen. Jan steg då av kärran och gick lite vid sidan av vägen, han skulle göra samma förrättning som jag”. Sven framför sin berättelse harklande och stammande, skriver tingsnotarien om vittnesmålet när det relateras i tingsrätten.

En piga råkar komma förbi på vägen när Sven står ensam vid sin kärra. Hon vittnar i rätten att Sven var blodig på kläderna, men han skyller på att han blödde näsblod när de for från Gretlanda.

Tingshuset i Väby. Foto Ylva Blank

Rader av vittnen kallades till tingshuset i Väby i Hällstad. Svens far, Sven Hansson, är inkallad till rätten att vittna och gubben, rörd till tårar, bedyrar att han förmanat sonen till bekännelse ”svarade denne likväl med sin vanligt nekande och bedjande om oskuld”.

Pigan Catharina Dahl i Ormåsa säger i förhören att Sven sagt att han själv överlämnat repet till Jan: ”Det var hans rep, jag kunde inte neka honom”. Catharina kommer också med det starkaste vittnesmålet mot Sven och berättar att Sven blötlade och tvättade blodiga ullstrumpor, vilket rätten kommenterar med orden: ”detta är kvinnfolksgöra”.

En lång rad vittnen från Värmland framträder och intygar att Jan och Sven varit mycket goda vänner varhelst de visat sig i Jössebygden. Natthärbärge tog de alltid tillsammans hos någon bonde i kundkretsen. Alla de här vittnesmålen vittnar om hur väl folket i bygden kände sina knallar från Västergötland och att handlarna väl visste var de kunde få husrum om nätterna.

Även Svens minderåriga syskon kallas in att vittna i rättegången. Systern Eva var sju år och tingsnotarien skriver: ”Eva tycktes vara af blödigt sinnelag och kunde för gråt icke afgiva vidare hvad på den henne framställde frågor”. Gossen Peter Svensson, som är 10 år, ”blev äfven förekallad samt uppmanad att upriktigt omtala alt hvad han ägde sig bekant angående Jan Janssons dödshändelse och utbrast Peter Svensson härvid i en häftig gråt derunder han på fråga yttrade att pigan Anna Eriksdotter för honom först berättat afledne Jan Janssons dödshändelse”.

Modern, Britta Svensdotter, tvingades i förhören att förklara sina gråtattacker och hävdar att orsaken till dessa var sonens hemkomst som påmint henne om ”den fattiga belägenhet hvaruti hon med de sine då befann, sedan flere utmätningar dem ågått och att medvetandet häraf samt att de ej långt tillförne ägt förmögenhet”.

Äspereds- och Rångedalahandlarna brukade resa i sällskap till Värmland och ända in i Norge på sina resor och det berättades att Sven allmänt tilltalades ”Task-Erik” av sina handlarkollegor. Per Bengtsson i Äspered påstods ha hittat på öknamnet, men han ville inte stå för det i rätten och berättar: ”Att han under hela resan icke hört Jan Jansson, men väl de öfvrige resekamraterna tilltala Sven under en sådan benämning”. I protokollet är öknamnet utskrivet ”taskerik” så det är inte gott att veta rätta uttalet eller den underliggande meningen med Svens öknamn.

Pär Pärsson i Mögsjö i Värmland kommer med ett intressant vittnesmål. Han berättar att Sven Svensson till honom sagt: ”At när han rigtigt blef ond på en menniska, kunde han slå ihjäl den”.

Målet mot Sven Svensson kommer upp en sista gång vid hösttingen 1823. Rätten finner att Sven uppträder halsstarrigt och kallt i anseende på åtalet, att han inte låter sig beveka till bekännelse eller visar ånger och försoning. Tingsrätten förefaller uppträda ”vördnadsfullt” genom att inte pressa honom till bekännelse även om rätten hade mycket starka indicier från de olika vittnesmål som avgivits.

På våren 1823 medan rättegången fortfarande pågår dör modern Brita i ”blodgång” (ihållande blödningar från näsa och tarm) vid 49 års ålder, möjligtvis förorsakad av stressen från sonens öden. Fadern Sven dog ett par år senare av ”kolik”. Han var då 62 år.

DOMEN

I brist på bevis frikändes Sven Svensson eller som det heter, saken ställdes på framtiden. Samtidigt kom domen om Jan Janssons begravning. Hans familj skulle få vänta i över tre år med att begrava make och fadern. I väntan på kristlig begravning grävdes kroppen ned utanför kyrkogårdsmuren, eftersom det först skulle utredas om det kunde handla om självmord.

10 ÅR SENARE

Hökerums slott

Händelsen på vägen mellan Gretlanda och Falskog år 1820 fick sitt rättsliga efterspel 10 år senare. Då kom sanningen om mordet på Jan Jansson till allmän kännedom. Sven hade blivit anklagad för mordet på Tönnes OxehufvudHökerums slott och förhördes intensivt av länsmannen. Vid dessa förhör erkände Sven även mordet på Jan Jansson och han berättade med egna ord: ”Att jag på vägen med en sten slagit Jan Jansson emellan axlarna så att han omkullfallit och att jag därefter sparkade Jan i ansiktet, då Jan Jansson härvid avsvimmade och drog honom av vägen och hängde honom därstädes i ett träd och mycket blod flöt från Jans näsa och mun och kom även någon del på mina kläder”.

Sven kunde inte förklara varför Jan funnits med nedknäppta byxor medan kläderna i övrigt var i reda och normalt tillstånd. Däremot erkänner Sven att han tog omkring 30 riksdaler banco ur Jans börs.

Upprinnelsen till mordet på Jan Jansson var troligen en stigande irritation gentemot Jan och grälen under hemresan. Hemkommen till Rångedala beklagar sig Sven ”över att Jan fuskar”. Jan förhåller sig till Svens vrede som det heter: ”som han alltid plägade göra, tyst och stilla.”. Dessutom hade Sven kort före värmlandsresan iklätt sig betalningsansvaret för ett lån från faderns gamle affärspartner Anders Carlberg, ett lån som det fanns allt sämre utsikter att kunna betala efter de svaga vinsterna från handelsresorna.

Tingsrätten uppehöll sig under rättegången ofta vid att Jan Jansson återfanns med neddragna byxor och återkommer gång på gång till Sven med den frågan. Under alla dessa rättegångsdagar vägrar Sven att svara på frågan. När Sven skällde på Jan för att han körde i väg med hästen kan man anta att Jan gjorde som brukade och vände ryggen till, blev nödig drog ned byxorna inför Sven (för 200 år sedan var det fullt normalt att man gjorde naturbehov till sällskapsnöje). Så dog han hängande från ett träd med byxorna nere.

EFTERMÄLEN

Den mördade Jan Janssons son Johannes tog ett tiotal år efter mordet på fadern efternamnet Nyström, möjligtvis efter länsmannen Jan Nyström som var inkopplad i utredningen om Jans handel i Jösse härad i Värmland.

I bygdens finns det många berättelser om ”Klämma-Sven” som saknas i domstolsprotokollen. En av myterna lyder som följer: ”Domaren frågade om inte Sven ångrade sina illgärningar”, varpå Sven svarade: ”Det är bara två saker som jag ångrar. Det ena är att jag våldtog en flicka och band fast henne i en myrstack och det andra är att jag inte körde gaffeln i halsen på en gästgivare när han satt och åt”.

35 år gammal miste Sven Svensson huvudet och livet på galgbacken vid Nitta inte särskilt långt från fäderneshemmet.

Till minne av mordet låg under många år ett stenkummel, även kallat varp eller offerkast, uppkastat på mordplatsen ovanför Falskog vid vägen till Gretlanda.

Läs om mordet på Tönnes Oxehufvud och avrättningen av Sven Svensson här: www.iglabo.se/b155

OM SVEN SVENSSSONS FAMILJ

Rångedala kyrka Foto Vänersborgs museum

Sven Svensson var äldste son till Sven Hansson, som genom gårdfarihandeln blivit välbeställd och kunnat flytta från enkla omständigheter i Varnum socken till den vackra och högt belägna gården Ormåsa i Rångedala.

Gingri Bräckås

Men 1810 upphörde Sven plötsligt att ta på sig förmyndaruppdrag. Det året fick han tillsammans med Daniel Persson i Bräckås i Gingri en stämning på halsen i ett förmyndarmål i Brämhult. Det blev den unge riksdagsmannen och sonen till Daniel Persson, Andreas Danielsson, som var hemma på ledighet från riksdagen, som fick medla i tvisten i vilken det sen blev förlikning.

Sven Hansson hade sina handelsresor i första hand i bolag med Anders Olofsson Carlberg i Klämmestorp, som en tid varit handelsborgare i Ulricehamn, samt Gustaf Svensson i Eskilsryd i Brämhult.

Sven blir alltmer ansatt av sina kreditorer vilka framför allt var allmogehandlare i och omkring Rångedala, handelsmän i Borås och förläggare i Mark.

Gemensamt hade även de tre bolagsmännen borgat varor för stora belopp och det skulle komma att ta flera år i tingsrätten att reda ut affärerna dem emellan.

Sven Hansson var på obestånd när sonen Sven 1819 skickas till Anders Olofsson Carlberg i Klämmestorp för att låna pengar, men fadern var inte betrodd så Sven får låna pengarna på villkor att själv skrev under lånehandlingen.

Några år in på 1820-talet är även Carlberg på obestånd och flyttar bort från Klämmestorp. I hans ställe flyttar Sven Hansson med sin familj in i den tomma gården. Kort efter flytten till dit dör både Sven och hans hustru och sterbhuset lämnade då in en konkursansökan.

Alla barnen förutom sonen Sven, som var äldst i barnaskaran på 7 barn, hade vid det här laget bildat egna familjer. Sönerna var gårdfarihandlare eller handelsdrängar. Sven hade gift sig och fått två barn och var kvar på Klämmestorp som torpare samt arbetade som handelsresande i sällskap med en grupp andra handlare från Äspereds socken och de åkte mestadels till Gunnarsjö socken i Jösse härad i västra Värmland för att göra affärer.

Betygsätt sidan!

Betyg 4.7 / 5. Omdömen 12

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu