I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

FRÅN SLAVAR TILL EMIGRANTER

Gården Torp i Svennevad socken omkring sekelskiftet Mannen till vänster hette ”Stall Kalle” och var en släkting till Kent Andersson. Fotots ägare Tore Eriksson

Från 1600-talets början fick torpväsendet en stor betydelse för herrgårdarna då torparna ersatte de så kallade lantbönderna som dittills varit storgodsens främsta arbetskraft. Dessa landtbönder hade förut varit rena slavar under högadeln. Förtrycket bröts först med reduktionen i slutet av 1600-talet, då dessa så kallade ofrälse åtminstone till en del erhöll mera mänskliga rättigheter.

Soldattorp utanför Borgunda Skaraborgs Garnisonsmuseum

Vid det nya indelningsverkets grundande tillkom så soldattorpen och båtsmanstorpen, samt vid ett betydligt senare tidsskede skogs- och kronotorpen. Dessa var statliga och för det mesta lokaliserade till Norrland.

Statarlänga

Under mitten av 1700-talet kom så statarna. Dessa var fast anställda lantarbetare, som inte brukade jord för egen del. Anställningen skedde i vanliga fall på årskontrakt och lönen utgjorde dels av en fast penningsumma per år och för övrigt in natura, som bland annat omfattade fri bostad, viss mängd brödsäd, och mjölk. Detta statarväsen fick under 1800-talet en mycket stor omfattning i södra och mellersta Sverige. Vid sekelskiftet beräknades statarnas antal till 100 000 och med familjer till en halv miljon människor.

Statarsystemet medförde också allvarliga sociala vådor och ledde till uppkomsten av ett stort jordproletariat. Detta försvann emellertid helt under första hälften av 1900-talet och enligt avtal mellan parterna på arbetsmarknaden år 1944 ersattes det gamla statarsystemet helt i penningar.

 

Torp under gården Melltorp Hova socken i Västergötland Torparen Carl Olson med sin hustru och barnen Hilding och Ester Foto Gustav Heurlin Nordiska Museet

Även torpväsendet försvann ungefär samtidigt med statarna. Torparna fick genom 1907–1909 års arrendelagstiftning sina villkor förbättrade i och med, att en torplägenhet med arbetsskyldighet blev likställd med ett arrende. Senare tillkom den så kallade ensittarlagen som en ytterligare förbättring, men då hade redan torpväsendet som sådant börjat gå mot sin upplösning.

Omständigheterna som beskrivs ovan gäller de torp som tillhörde herrgårdarna och storgodsen och där dagsverksskyldigheten i många fall uppgick till 4–6 dagar i veckan. Det var torpare som själva fick anställa och avlöna drängar som ständigt fick arbeta på herrgården. Det var ingen brist på arbetsfolk på den tiden.

TORPVÄSENDET SJÄLVDOG

Torpet “Kroken” Foto Gustaf Ewald 1904

Den egentliga orsaken till att det blev svårare i fortsättningen att få folk att övertaga torp med arbetsskyldighet var den stora emigrationen till Amerika som började redan på 1850-talet och sedan fortsatte med ännu större kraft fram till 1910-talet.

Med bättre sjukvård och förbättrat jordbruk som gav mer föda blev barnkullarna på torpen större och det blev allt svårare att försörja familjerna. Ingen ville överta faderns slit med torpet och vid herrgården, och när emigrationen började uttunnas så kom de nya industrierna inom landet att överta resten av arbetskraften. Endast de äldsta torparna stannade kvar och fullgjorde sina skyldigheter så länge de orkade, men när gamlingarna dog var torparnas tid definitivt förbi.

Grundat på en skrift av av Bror Norrman

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: