I DAG ÄR DET

DEN 18 APRIL

VALDEMAR OCH VOLMAR

Gustaf Volmar Sylvander, född 25 januari 1816 i Karlshamn, död 29 maj 1882 i Kalmar, var en svensk historiker och skolman. Han är mest känd för sitt livsverk Kalmar slotts och stads historia i fem band, vars första del kom ut 1864.

Mansnamnet Valdemar eller Waldemar är ett gammalt nordiskt namn besläktat med det slaviska namnet Vladimir som lär betyda 'världens herre' eller 'prisad för sin makt'. Enligt vissa källor bygger det slaviska namnet i sin tur på tidigare germanska rötter, enligt andra källor anses de slaviska och germanska formerna gå tillbaka till samma indoeuropeiska rötter.

En person som bar namnet var Valdemar den store, dansk kung på 1100-talet. Han fick namnet efter sin morfars far, storfursten Vladimir II Monomach av Kiev. Namnet har burits av flera danska kungar. I Danmark firas Valdemarsdagen den 15 juni.

Namnet var mycket populärt i början på 1900-talet. Därefter avtog det i användning för att åter öka i slutet av seklet. Numera finns det ungefär 15 000 män som heter Valdemar i Sverige.

Volmar är ett mansnamn av tyskt ursprung. Det är sannolikt en sidoform av Volkmar eller Folkmar, vilket är sammansatt av Folk- ('folk') och mar- ('berömd'). Med stavningen Wollmar har namnet funnits i svenskan sedan slutet av 1500-talet. Sedan 1993 förekommer det som dagens namn i den svenska almanackan, tillsammans med Valdemar. Enligt en annan teori kommer Volmar av namnet Volkmar (folk + berömmelse).

Namnet är ett arvnamn inom adelssläkten Yxkull. Betydelsen är världens herre eller prisad för sin makt.

Namnet är mycket ovanligt i Sverige, speciellt som tilltalsnamn. Det finns endast några hundra män i Sverige som heter Volmar. Namnet förekommer även som efternamn.

DEN 18 MAJ

ERIK SAMT ERIKSDAGEN

 

Erik XIV 1533–1577 Målning av Domenicus Verwilt

Erik, samt stavningsvarianten Eric, är ett nordiskt mansnamn av germanskt/fornnordiskt ursprung, ursprungligen Airikr som är sammansatt av en förled som betyder 'ensam' eller 'alltid', och en efterled som betyder 'härskare, kung' eller 'stor, mäktig'.

Det äldsta belägget i Sverige är en runinskrift från 1000-talet på nu försvunnen sten i Kusta, Uppland: ”Erik och suir och Tonna satte denna sten efter Gudmund sin fader”.

Det har sedan äldsta tider förekommit som kungligt namn i Norden. Datumet i almanackan är tillägnat Erik den helige som enligt legenden mördades den 18 maj 1160 och därefter blev föremål för en stark helgonkult. Eriksdagen var länge en helgdag i Sverige.

Namnet är efter Karl det näst vanligaste mansnamnet i Sverige och ett av de få som varit vanligt i alla tider. Senast på 1990-talet hade det en av sina många popularitetstoppar, då det efter Markus var det näst vanligaste namnet på nyfödda pojkar. I statistiken för årtiondena från och med 1920-talet tillhör Erik de tio vanligaste namnen på pojkar födda under 1920–30-talen samt 1980–90-talen och årtiondet 2000-talet.

På 1930- och 1940-talet var namnet också vanligt i dubbelnamn som Jan-Erik, Karl-Erik med flera. Jerker, Jerka och Jerk är varianter av namnet Erik. Den finska formen är Erkki, den tyska Erich och den engelska Eric.

Det finns över 300000 män som heter Erik i Sverige.

Namnsdag för Erik, i både Finland och Sverige, är sedan medeltiden 18 maj.

Eriksdagen har varit en allmänt spridd dag för betessådd i det svenska bondesamhället. Grödor som lin, korn och andra grödor som såddes sent på säsongen, kunde sås på Eriksdagen. På några håll kallades dagen för ”hampadagen”.

DEN 18 JUNI

BJÖRN OCH BJARNE

Bjarne Hemming Natt och Dag

Björn (Bjørn på norska och danska), även stavat Biörn, är ett förnamn, och ett efternamn, känt sedan vikingatiden. Det har latiniserats till Biornus och till Bero. Namnet förekommer på en runinskrift från 1000-talet på en sten i Sanda, Södermanland: "Trodrun reste stenen efter sin fader, Björn i Sanda".

Björn började bli populärt som förnamn på 1940-talet och nådde en kulmen på 1970-talet. Det finns runt 60 000 män som heter Björn i Sverige.

Bjarne är ett gammalt norskt mansnamn som kommer från "bjare" = "björn". En variant är Bjarni, en annan Bjarke.

Namnet har aldrig haft stor spridning i Sverige. Någon enstaka pojke i varje årskull får det som tilltalsnamn. I Sverige heter ungefär 3000 män Bjarne.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

EN ANNAN VÄRLD

Interiör av ryggåsstuga i Mellby, Hajom. Observera takfönstret!

Den samling av gamla ryggåsstugor, som finns återgivna i den här berättelsen och som de flesta fotograferades av Gustaf Ewald i början på 1900-talet var alla i originalskick vid fotograferingen och hade alltså inte restaurerats eller flyttats. De hade alla en levande, ursprunglig natur omkring sig, och där bodde gamla människor med små anspråk på livet. Det är stor skillnad på en flyttad “hembygdsstuga” mot vad den var i ursprunglig miljö, där den så att säga var fylld av livets röster.

Ryggåsstugans anor gå mycket långt tillbaka i tiden. Av beskrivningar i gamla urkunder att döma, verkar byggnadssättet i äldsta tider varit enahanda i hela Norden, och det bibehöll sig med mycket små förändringar under århundraden. Ryggåsstugan har inget undertak utan rummet är öppet till nocken. Taket vilar direkt på ryggåsen, som i sin tur vilar på de båda gavelåsarna.

Under 1700-talet började stugorna förses med innertak/undertak och därmed försvann ryggåsstugorna så som de funnits under hundratals år.

Den gamla Västgötalagen upptager under benämningen boningshus: visthus, sädesbod och sovrum, samt som uthus: lada och fähus, således fem byggnader. I gamla sagor omtalas också en särskild frustuga, som innehades av hövdingars och ansedda mäns fruar. Dessa hus var högre än de vanliga ryggåsstugorna och försedda med så kallade ”höganloft”, som på alla sidor gick utöver den nedre delen. Namnet på dessa byggnader varierade alltefter deras användning: ”fatbur”, ”härbre”, ”jungfrubur” och ”högan lofts bur” och så vidare. Till de båda sistnämnda slagen förlade medeltidens sånger och sagor sina berättelser om sköna jungfrur och bålda riddersmän.

Här nedan följer nu ett antal foton på ryggåsstugor från Västra Götaland. De allra flesta fotona har tagits av Gustaf Ewalds runt 1910:

“Krok-Andersa” stuga, Skölvene

Stuga vid Sörgården Gökhem

Sammanbyggda ryggåsstugor i Mellby, Hajom

Ryggåsstuga i Broddetorp

Kristina Johansson framför den 200 år gamla stugan vid Källegården, Marka Falköping

Kalle och Lisas ryggåsstuga, Höverö Gods, Grolanda. De gamla var kammarherre Focks speciella favoriter. Varje morgon brukade han besöka dem och fick då alltid höra Lisa berätta att ”Kalle ä den snällaste mänska på jola”. ”Ja, det kommer an på den goda havregröten från köket”, skrattade kammarherren

”Daska-Stinas” stuga, Larv

Ryggåsstuga i Larv, okänd fotograf. Falköpings museum

“Vall-Andreasa” och hans syster ”Vall-Katrinas” ryggåsstuga vid Haraberget i Herrljunga. Foto 1906

Stugan revs i slutet av 1910-talet och syskonen fick flytta till ålderdomshemmet i Herrljunga

Norra Kyrketorp Ryggåsstuga belägen tätt invid kyrkogårdsmuren ”Lars i Körkelia”

Foto Karl Fredrik Andersson

Norra Kyrketorp ”Prästa-Majas” ryggåsstuga Foto Karl Fredrik Andersson Falkbygdens museum 1900-1905

Ryggåsstuga vid Herrljunga Foto Sanfrid Welin Västergötlands Museum

Ryggåsstuga vid Wäla i Hällestad Foto Falbygdens museum

Soldat Hjalmar i Mellomskogen och hans hustru framför sin stuga Foto Falbygdens museum

Ryggåsstuga vid Marbogården Norra Kedums socken Foto Anders Roland 1905

 

Ledsbacken i Gundlered Ljur, Här bodde syskonen Karl och Kristina tills Kristina slog ihjäl brodern med en spisgaffel.

I denna ryggåsstuga i Ryd Larv bodde skräddaren Johannes Lundahl och hans syster Stina Kajsa Andreasdotter. Han avled 1920 och hon 1928. Foto Torsten Fält Falbygdens museum

Nymans ryggåsstuga Hällestad Foto 1906

”Knallas stuga” med Kungslena kyrka i bakgrunden Foto Falbygdens museum

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: