ALLA BERÄTTELSER

MIDSOMMAR

Stuga med majstång och lövad ingång

Midsommar lövades både ute och inne. På ömse sidor om förstudörren ställdes en lövrik björk, stundom ett par tre, detta i all synnerhet om stugan var försedd med ”kvest” (förstukvist). Björkarna omslöt då förstukvisten helt och hållet med sin grönska. Det stora spisvalvet inne i stugan fylldes med ett helt fång doftande löv och över dörrar och fönster och varhelst lämpligt fäste fanns, sattes en kvist av ek eller rönn. På golvet ströddes löv av lind, ek och lönn.

Lövad vagn efter häst 1943 Foto Lundhs

Det var alltså lövet, som utgjorde den huvudsakliga prydnaden under midsommarhelgen. Visserligen förekom även blommor, men dessa var av underordnad betydelse och plockades lika mycket med tanke på nyttan som nöjet. ”Messummerskåsten” (midsommarkvasten) skulle plockas under midsommaraftonens morgon, medan daggen ännu låg kvar, om allt tillgick enligt sed. Den fick under inga omständigheter plockas efter klockan 12 på midsommaraftonen, ty då ”gick helgen in”. Sedan fick man inte plocka så mycket som en enda blomma eller bryta en enda kvist, om än aldrig så liten, ty helgfriden gällde allt levande i naturen, således även växterna. Den skulle vara sammansatt av alla blomster, som fanns att tillgå vid denna årstid. Under helgdagarna stod den som prydnad på det stora bordet i stugan, den hängdes därefter upp, och de torkade blommorna användes som medicin.

Ej nog med att man lövade i och utanför stugan, utan till midsommarens rätta firande hörde även en lövsal, i vilken man tillbringade åtminstone någon del av midsommardagen. En lövsal bestod av ett 20-tal lövrika och rakvuxna björkar av ungefär dubbel manshöjd, vilka ställdes i en rundel eller fyrkant på den gräsbevuxna gårdsplanen eller annan lämplig plats. Topparna bands samman, varefter man flätade med mindre kvistar mellan stammarna, tills man fått väggar och tak lagom täta. I lövsalen val det svalt och skönt, så länge grenar och löv hade sin ursprungliga friskhet i behåll. I solen fick man gå dagligdags under arbetet på åker och äng. Under helgdagarna njöt man av skuggan och svalkan i den enkom för detta tillfälle uppsatta lövhyddan.

Midsommarstång 1916 Foto Hilding Mickelsson

Midsommaraftonens största intresse kretsade dock kring majstången. I varje by eller folkrikare bygd restes en majstång på den plats, där man av ålder brukat komma samman till lekar. Själva stången var en lång och rak granspira, den längsta och vackraste, man kunde leta upp. Den sågades inte ned, utan den höggs upp med rötterna, ty på så sätt var det lättare att stena fast stången på sin plats. En eller ett par veckor efter midsommar togs den ned och lades då väl till rätta utmed ett hag, där den låg skyddad för såväl sol som regn. Mycket noga var att stången placerades så, att den höll sig fullkomligt rak, annars blev man tvungen att skaffa fram en ny stång före nästa midsommar, vilket måste ske i så pass god tid, att den hann att torka till helgen, ty eljest var den för tung att resa upp. När det var fråga om majstång, hade de unga frihet att välja vilket träd, de helst behagade, det var sed på såväl den ena orten som den andra.

Midsommaraftonen pryddes kyrkan med löv och blommor, ty den dagen »läste barnen fram», d.v.s. då avslutades årets konfirmationsundervisning med ett förhör inför barnens föräldrar och andra församlingsbor. På midsommardagen följde barnens första nattvardsgång. Rätt vanligt var att man reste upp en äreport vid kyrkan till denna högtid. Murum. Foto G. Ewald 1926.

Att kläda majstången var flickornas uppgift, men pojkarna hjälpte till med att skaffa fram löv och blommor. Ett stycke upp på stången var en tvärslå, korset. I vardera korsarmen hängdes en krans eller krona av ”smack” (mjölon), och omkring själva korset träddes likaså en krans, den största och vackraste av dem alla. På stångens halva höjd eller kanske något däröver var fyra halvcirkelformiga bågar insatta i vertikal riktning och på lika avstånd från varandra; klädda med blommor och grönt liknade de på avstånd ett stort klot omkring stången. Toppen pryddes av en i vackra färger målad tupp. Hade man god tillgång till blomster och andra tillbehör, band man en väldig girland, som virades runt stången uppifrån och ända ned. Här och var hängdes en krans av urblåsta ägg eller några färgrika band.

Att resa stången var männens göra, det skedde med hjälp av långa stänger, som förenades två och två till s.k. saxar samt långa rep. Pojkarna låg på ladugårdstaken och drog. När majstången restes, var hela byalaget tillstädes, både gamla och unga. Då hejades och ropades på samma tag, och när stången stod upprätt, hurrades.

Prydnaden i majstångens topp växlade. Den förnämsta prydnaden var tuppen, vaksamhetens symbol.

Midsommarfirande. Foto Arvid Lampa

Midsommaraftonen slutade allt arbete klockan 12 middag. Då fick herrgårdarnas torpare och statare gå var och en till sitt; även drängar och pigor fick helgfritt så långt sig göra lät. På kvällen samlades man åter vid herrgården, nu för att kläda och resa majstången.

Stora Bjurums herrgård

En sagesman, född 1857, som i yngre år tjänade dräng på gårdar i Skaratrakten, berättade på sin tid att patron Jönsson På Stora Bjurum år för år lät bjuda alla godsets underlydande på smörgåsar, öl och brännvin på midsommaraftonen. Då lät han ställa ut ett ankare, som rymde 20 kannor brännvin, och ett helt fat öl. Då var det inget knussel på vare sig det ena eller det andra, men å andra sidan fick ingen överlasta sig, och därför brukade gårdens rättare, inspektor eller bokhållare övervaka utskänkningen. När alla ätit och druckit, vidtog midsommardansen.

Utsocknes ungdomar brukade också hålla sig framme vid detta tillfälle, ty den rikliga förplägnaden lockade, och skötte de sig bara som folk, fick de sin andel fullt ut lika rikligt som gårdens eget folk.

Seden var densamma på alla större gårdar, ty den ene godsägaren ville inte stå den andre efter. Och vad som en gång blivit sed, höll man fast vid i det längsta.

Den magiska källan i Lervik. En 200-årig sed att dricka vatten ur en källa för att hålla sig frisk

En sed, som hörde samman med midsommarfirandet, var att ”drecka käll” (dricka källa). Man uppsökte då någon viss källa, vars vatten troddes vara hälso- och kraftbringande. En sådan källa var Jungfru Marie källa i Norra Vånga.

”Dit gick de i ”store sloer” (stora flockar) på midsommaraftonen på den tiden jag var barn och växte upp”, berättade en ortsbo, född 1859. ”Och det var klart, att när jag blev så pass, att jag fick vara i lag med de unga, gick jag dit, jag ock. De, som var förtänksamma, stoppade på sig en ”bolle” (bägare), när de gick ut. Jag hade alltid med mig en liten hornbolle, och den brukade gå i lån, för hur det var, så kom de flesta tillstädes utan att vara försedda med dryckeskärl. De litade förstås på sina kamrater. Ävenså var det sed att man skulle kasta pengar i källan, men det var mest enstyvrar och rundstycken, ungdomarna tog till, ty de flesta hade nätt om pengar den tiden, men man tog vad man hade tillgång på. Jag minns att jag kastade allt i några rundstycken, jag ock”, tillägger berättaren. ”Sedan vi druckit, gick vi till någon loge och dansade”.

Midsommardagens förmiddag gick man man ur huse till kyrkan. Även om ungdomarna dansat och festat hela natten, fick det inte hindra kyrkobesöket. Den dagen var kvinnorna klädda i vita lintygsärmar och blommiga västar, det blänkte vitt och grant på alla vägar och stigar, som ledde fram till socknens kyrka. Åter hemma tog man sig en ordentlig middagslur, och när kvällen kom, träffades de unga åter för att leka och dansa, men nu dansade man vanligtvis på någon loge. Midsommardagen stod vilken stuga och vilken loge som helst till de ungas förfogande.

Betygsätt sidan!

Betyg 5 / 5. Omdömen 3

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu