ALLA BERÄTTELSER

TIDNINGSARTIKLAR FRÅN EN SVUNNEN TID

1854 HUR GÅR TELEGRAMMEN FRAM?

Fjärrskrivare från andra världskriget

1850 infördes den första elektriska telegrafen i Sverige, och 1853 byggdes den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala. I samband med stambanenätets utbyggnad passade man samtidigt på att dra fram telegraflinjer mellan städerna, vilket bidrog till telegrafinätets utbyggnad.

Så här beskrevs det i dåtida tidningar:

”Elektriska telegrafinrättningen i vårt land har, oaktadt den korta tiden af sin tillvaro härstädes, redan tillvunnit sig allmänhetens intresse och förtroende; men de mest besynnerliga föreställningar om sättet för dess verksamhet äro, påstå landsortstidningar, rådande till och med bland mera upplysta samhällsklasser. Den ene anser telegraftråden tjena till ett klocksnöre, på hvilket man rycker i en viss takt, för att göra sig bemärkt och förstådd på den plats, dit man har något att säga. Detta förklaringssätt möter dock den oförklarliga omständigheten, att man aldrig är i stånd att upptäcka någon rörelse på tråden. En mera djupsinnig förklarar då tråden vara ihålig, och att depescherne kila inuti densamma såsom skottspolar från en ort till en annan. Lätteligen kullkastas dock äfven denna theori af någon tertius interveniens, som varit i tillfälle att med egna ögon taga den besynnerliga tråden i närmare skärskådande. Att depescherne åka utanpå tråden, fastän det går så blixtförtvifladt fort, att man ej hinner varseblifva dem, är ock en hypothes — alla andra att förtiga. Dylika föreställningar lära hafva lockat en och annan nyfiken att flera timmars tid vid telegrafstolparne lyssna efter hemligheter, likasom man också sorgfälligt undviker att i deras närhet meddela hvarandra förtroenden.”

1856 TÅGET ÖREBRO-NORA KÖR MED 3 MIL I TIMMEN.

Järle station, Ervalla sockenSveriges första stationshus byggt 1854, två år innan järnvägen öppnades. Foto 1900

Sveriges första riktiga järnväg, där tåg drogs av lok och inte av hästar, öppnades 1856. Det var egentligen två järnvägar, Örebro-Ervalla respektive Ervalla-Nora. Det var bara det första invigningståget som gick direkt Örebro-Nora, annars var det alltid byte i Ervalla som gällde.

Örebro-Ervalla var den första delen i en planerad privatägd järnväg mellan Köping vid Mälaren och Hult (söder om Kristinehamn) vid Vänern. Det var tänkt att resenärer mellan Stockholm och Göteborg skulle åka ångbåt mellan Stockholm och Köping, tåg mellan Mälaren och Vänern och ångbåt mellan Göteborg och Vänern.

Men Köping-Hult projektet slutfördes aldrig utan 1862 öppnades i stället SJ:s första stora järnväg, Västra Stambanan, som gick direkt mellan Stockholm och Göteborg och i Örebro län gav upphov till flera nya orter, bland annat Hallsberg, Laxå och Pålsboda. Även Örebro fick järnväg (från Hallsberg) redan år 1862.

Tidningarna berättade om denna sensationella händelse så här:

”Sv. T. berättar att i går det första jernbantåget passerade mellan Örebro och Nora, fram och äter, medförande 101 personer och ett parti malm. Hastigheten var 3 mil i timman.”

1854 SYMASKINEN TILL SVERIGE.

Symaskin producerad mellan 1859 och 1861

1830 tog den franske skräddaren Bartholomé Thimonnier patent på den första fungerande symaskinen. Men de 80 exemplar som tillverkades förstördes av upprörda sömnadsarbetare, och Thimonnier dog utfattig.

Isaac Merritt Singer patenterade sin första symaskin 1851 och fem år senare kom Singers symaskin för hemmabruk som blev grunden till alla senare hushållssymaskiner. Singers symaskiner började importeras till Sverige i slutet av 1850-talet och svenska fabriker var snabba med att komma igång med egen tillverkning efter de amerikanska modellerna.

Från början var det tänkt att Singers allra första symaskin skulle ha uppkallats efter ”den svenska näktergalen”, operasångerskan Jenny Lind som hade tagit USA med storm. I stället blev den dock känd som ”Singer Sewing Machine”.

Tidningarna berättade om denna märkvärdiga maskin:

”Den amerikanska symachinen en af nutidens märkvärdigaste uppfinningar, hvarom vi sedan ett par år läst beskrifningar i utländska blad, har nu äfven anländt till Sverge, och förevisas för närvarande i tvenne serskilda exemplar, samt förtjenar äfven att ses. Konsten att sy med machin, hvilken ännu för fyra år sedan ansågs nästan lika omöjlig att utfinna, som att hitta på problemet af perpetuum mobile, kan verkligen numera anses vunnen med den fullkomlighet, att en sådan machin, som, fästad på ett litet bord, knappt upptager ett utrymme af en kubikfot, och sättes i rörelse med en lätt handvef, som ej erfordrar någon kraftansträngning, är i stånd att sy lika fort som 10 personer för hand, och detta i räta eller krokiga linier efter behag. Detta verkställes medelst ett slags stickning af en nål, som, medelst vefningen föres lodrätt upp och ned och kan göra tre å fyra stygn i sekunden.”

1856 QVINNOARBETE.

Kvinnor som arbetar vid en maskin

1849 bildade Isaac Marcus ett boktryckeri på Storgatan 24 i Stockholm. Detta ombildades till bolag 1873. Marcus använde nästan uteslutande kvinnor som sättare.

Efter likvidation 1920 upptogs rörelsen av ett nytt bolag med samma namn. 1929 förvärvades bolaget av aktiebolaget P. A. Norstedt & söner, med vars rörelse det införlivades.

Tidningarna uppmärksammade ”försöket” att använda kvinnor som arbetskraft:

”Såsom bevis på vaknande omtanke att förskaffa fruntimmer lönande arbete, förtjenar nämnas att boktryckaren Isaak Marcus härstädes vid sitt tryckeri nyligen börjat använda några fruntimmer, hvilka, redan efter 3 veckors lärotid, hunnit så långt, att de på dagen kunna uppsätta tre vanliga octavsidor. Äfven några andra tryckeriegare lära ämna göra dylika försök. Vi hoppas att exemplet skall vinna efterföljd inom andra branscher, der fruntimmersarbete kan användas; och skola med nöje meddela hvad härutinnan kommer till vår kännedom.”

Betygsätt sidan!

Betyg 5 / 5. Omdömen 5

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

6 December Fredag
"D. 6 Fr. Mulet. Bakade frun och Hulda."   Julbak i Hudene 1903. Foto Gustaf Ewald Julens största raritet i brödväg var vörtbrödet, som bakades av vört från julbrygden och siktat rågmjöl. Bilden visar hur man i åren omkring sekel­skiftet gräddade jullimpor i gården...

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken ”ORIGINAL PÅ BÖGDA” och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om ”Ljurskamjölnaren”, ”Ledsbackabarnen”, ”Anders Alf”, ”Petter-Smed” och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu

Köp den unika kartan

GÅRDAR, TORP, BACKSTUGOR I LJUR, ÖSTRA NÅRUNGA OCH VÄSTRA ORNUNGA.

Klicka på  kartan för att komma till butiken