I DAG ÄR DET

DEN 25 APRIL

MARKUS SAMT MARKUSDAGEN

Restaurang Sturehof gjordes berömd av Ernst Josef Marcus

Markus eller Marcus är ett romerskt och bibliskt mansnamn, namnet på en av evangelisterna. Exakt vad Markus betyder är oklart; möjligtvis är det bildat av namnet på den romerska guden Mars. Formerna Marco och Marko är varianter av samma namn.

Mark/Markus/Marcus är ett vanligt manligt namn och är härlett från gammalt latinskt "Mart-kos", vilket betyder "helgat till guden Mars" och kan också betyda "krigets Gud" eller "vara krigsliknande". Marcus var ett av de tre vanligaste romerska förnamnen.

Markus var mycket populärt i början på 1990-talet då det var Sveriges vanligaste namn bland nyfödda pojkar. Det finns drygt 50 000 män som bär namnet Markus i Sverige.

Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.

Angående fotot ovan:

Ernst Josef Marcus, född 9 maj 1881 Stockholm, död där 19 mars 1936, var en svensk restauratör.

Ernst Marcus var son till köpmannen Axel Marcus samt bror till Ture och Gerda Marcus. 1896 anställdes han hos konditor Törnblad vid Stureplan i Stockholm. Han fortsatte därefter som kökselev vid Operakällaren och bedrev därefter restaurangstudier i utlandet, hos Nimbs i Köpenhamn, Cecil i London och Brighton i Paris. Efter att han återvänt till Sverige var han hovmästare på Hotell Rydberg, Hasselbacken och Grand Hôtel. 1905 etablerade sig Ernst Marcus tillsammans med sin bror Ture på Sturehof som han 1910 ensam övertog och därefter innehade fram till sin död. Sturehof utvecklades under hans ledning till en av Stockholms främsta restauranger med fiskrätter som specialitet.

DEN 25 MAJ

URBAN SAMT URBANUSDAGEN

Vädersolstavlan ursprungligen målad av Urban målare 1535 hänger i Storkyrkan i Stockholm Det är den äldsta bilden av Stockholm och finns avbildad på tusenkronorssedeln Den nuvarande bilden är dock en kopia från 1630-talet av Jacob Elbfas

Urban är ett mansnamn bildat från det latinska adjektivet urbanus - "belevad" eller "städad" (egentligen "från staden" eller "som har med staden att göra", av Urbs - "stad"). Urbanus var ett vanligt namn på påvar. Namnets plats i almanackan är till åminnelse av Urban I som dog 230 och har funnits där sedan medeltiden.

Namnet har förekommit i Sverige sedan 1400-talet men inte varit speciellt vanligt det senaste seklet. En viss popularitet hade det dock på 1950- och 1960-talet. Det finns i dag knappt 1000 män som heter Urban i Sverige.

Den 25 maj är sedan medeltiden är en gammal märkesdag i almanackan och Urbanusdagen brukade räknas som sommarens första dag. "Urban, Vilhelmina och Beda, de skola sommaren leda" hette det i den gamla Bondepraktikan. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga.

DEN 25 JUNI

DAVID OCH SALOMON

 

Rektor Otto Salomon

David är ett mansnamn av bibliskt ursprung och betyder 'den älskade' (hebreiska דָּוִד Dawid). Namnet kan även stavas Dawid.

Namnet började stiga i popularitet på 1970-talet och var något av ett modenamn på 1980-talet. Numera ligger namnet ganska stabilt kring plats 25 på listan. Det finns ungefär 50000 män som heter David i Sverige.

Salomon är ett annat bibliskt mansnamn som kommer från det hebreiska ordet (שְׁלֹמֹה shelomoh) schalom som betyder välgång eller frid. Den engelska formen är Solomon. Namnet infördes i den svenska almanackan i slutet av 1700-talet.

Namnet är mindre vanligt i dagens Sverige och det finns färre än 1000 män som bär detta namn i landet.

Angående fotot ovan: porträtt av rektor Otto Aron Salomon. Han föddes den 1 november 1849 i Göteborg som son till handlare Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Han gift sig 1878 med Ellen Jacobina Wahren ifrån Norrköping. Salomon var autodidakt pedagog som vidareutvecklade den pedagogiska skolslöjden vid Nääs slott, Västergötland och tog senare över som rektor efter sin morbror August Abrahamson. Han avled den 3 november 1907 och begravdes i slottsparken vid Nääs.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

SUPUTENS STRÄVSAMMA SON

Tre kärngubbar från Indelningsverkets dagar. Soldat Brag, Korpral Nätt, Soldat Blom.

Fotot taget från Axvall. Falbygdens museum.

Huruvida det är Johan Nätt på fotot är mycket osäkert

FADERN

För rote nr 315, Ornunga Ryagärde, tjänade under 1830- och 1840-talen soldaten Johan Nätt. Denne var född i Spångakil 1813 och övertog hemmet efter fadern Pehr Svensson. Han hade det närliggande soldattorpet i sambruk med gården.

Hembränneriet var på denna tid mycket utbredd i trakterna kring Svältorna. Brännvinet flödade från morgon till kväll och detta blev soldat Nätts olycka. När spriten upptog hans mesta vakna tid hann eller klarade han inte av att sköta jordbruket som förföll. När han dessutom blev avskedad som soldat på grund av onykterhet stod han utblottad med hustru och fyra barn, vilket medförde att han blev tvungen att lämna gården ifrån sig och flytta till en backstuga med det vackra namnet Västra Blombacka. Tyvärr låg idyllen nog bara i namnet, för fadern söp och barn och hustru fick lida.

Barnen hade tvingats ta arbete som vallhjon eller barnvakter långt innan de var 10 år gamla.

Backstuga

Trots fattigdomen fortsatte Johan att supa lika omåttligt om han kom åt något. En februarinatt 1860 hade han varit på ett grannställe och fått så mycket sprit, at han blivit ordentligt omtöcknad. Då han skulle gå hem i den yrande snöstormen på natten, såg han inte förblindad av sprit och snö sin lilla stuga, utan gick långt förbi denna och där tog spriten krafterna ur honom. Han föll tungt i den kalla snön och blev liggande utan att kunna ta sig upp. Det tog inte lång tid för den redan nedkylda mannen att frysa ihjäl. Hans döda och stelfrusna kropp gömdes under snömassorna och hittades först efter en månad, när den begynnande vårsolen börjat smälta de tjocka snölagren.

Johan Nätt hittas ihjälfrusen på Trollö hage

SONEN

Johan lämnade förutom hustrun tre döttrar och en son efter sig. Döttrarna Lisa och Klara flyttade till en backstuga på Västra Blombacka och där odlade de upp marken så att de fick till ett litet torp. De båda systrarna levde där ogifta tillsammans hela livet. När de blev gamla betraktades de som fattighjon. Båda dog i åttioårsåldern.

Dottern tredje dottern, Rebecka, gifte sig med en bonde i Kinnarumma.

Vallpojke med två får

Sonen Anders-Petter måste redan i skolåldern lämna hemmet och ta platser som barnvakt och vallgosse. Ofta fick han gå ända till Bollebygd innan han kunde få ett arbete.

Efter att ha gått vall några år, tog han tjänst som bonddräng i Ornunga-trakten, först i på faderns födelsegård i Spångakil och sedan på Stenhögen.

Stora Långared

Då Nätt tjänade som dräng på Stenhögen, blev han kär i pigan Annicka Andersdotter på Stora Långared. De bestämde sig snart för att bilda hjonelag, trots de mindre ljusa framtidsutsikterna. Tjänarnas löner var så låga på den tiden, att det inte var möjligt att spara något för bosättning. Det unga fästfolket hade därför inte mer än sina starka armar och sin okuvliga energi att förlita sig på.

TORPAREN

Ett par år efter att fadern supit ihjäl sig hade Anders Petter utsett en plats för sitt nya hem, Östra Blombacka under Ornunga Gisslagården. Det låg visserligen låg avsides och långt ifrån vägar, men marken var ganska lättodlad. Det fanns inte någon väg till torpet så Anders-Petter och hustrun Annika fick bära allt virket till sina nya hus.

Boningshuset kunde han göra någorlunda välbyggt med ett rum och förstuga. I avsaknad på resurser blev dock ladugården mycket primitiv. De första åren fick de ha kon i förstugan till boningshuset.

Eftersom Nätt var beroende av sin arbetsförtjänst, ville han inte avstå från någon dagspenning, varför han mest gjorde sitt arbete hemma om nätterna, oaktat andra dagsarbeten, bland annat som rallare, varade från gryningen till sent på kvällen.

Anders Petter odlade snart upp hela sin areal, fyra tunnland, och inhägnade torpet med den sten han brutit upp. De större stenarna sprängdes eller grävdes ner, så att åkrarna blev helt stenfria. På en del av åkrarna odlade han potatis till husbehov och på andra sådde han havre år efter år. På senare tid anlade han även vallar. Nätt gjorde en fin liten vacker trädgård runt torpet, samt grävde och murade en bra brunn. Nätt blev sedan specialist på brunnsgrävningar, varför han blev mycket anlitad för sådant arbete.

Trollö gård

Nätt arbetade ofta på gården Korpås som inte låg så långt från hans torp. I gengäld fick han dragare därifrån till sitt jordbruk. Plöjaren fick rida i terrängen med hästarna och Nätt bar den omkring 50 kg tunga plogen. Då avståndet var omkring två kilometer blev detta ett verkligt kraftprov. Nätt ville ha en framkomlig väg till sitt torp, så han gjorde en sådan över en skoglös ljungmark på Trollös ägor. För skada på betet, som vägen ansågs åstadkomma, fick Nätt göra åtskilliga dagsverken på Trollö, som i gengäld fick en bra skogsväg.

 Porträtt av Oscar II med hustru Sofia och barnen Gustav (V), Oscar, Carl och Eugen

Nätt hade hört talas om att drottning Sofia var mycket hjälpsam. Då han skulle friköpa sitt torp, pratade han med en skrivkarl om att skriva till drottningen och be om ett bidrag till köpeskillingen. Antagligen var det J W A Yllander på Iglabo som hjälpte honom med brevet. Iglabo låg bara ett par kilometer från Nätts torp och Yllander var den som hjälpta alla i bygden med skrivelser. Nätt relaterade sina förhållanden och skrivaren bredde på åtskilligt. Skrivelsen kom på remiss till kyrkoherden i Nårunga, vilken intygade, att uppgifterna var riktiga. Han fick 100 kronor av drottningen.

Slåtter på Spångakil Ornunga Spångakil Hallavadet

Annika och Anders Petter fick sex döttrar. År 1879, exakt 19 år på dagen sen Anders Petters far dött i snödrivorna, dog hustrun och lämnade maken med sex små döttrar, varav den minsta, Anna Serafia endast var två och ett halvt år gammal.

ANDRA HUSTRUN

Nio månader senare gifte Nätt om sig med ett mycket energiskt fruntimmer, Lotta (Anna Charlotta Andreasson), född 1847 på Frälsegården i Ljur. Hon var alltså tolv år yngre än Anders Petter.

Lotta hann med att ha hemmet i gott skick och därtill spinna åt bondhustrurna. Hon gick även borta på arbete. På grund av hustruns duglighet rådde under den tiden ett relativt välstånd i hemmet. Den primitiva ladugården ersattes av en ny präktig ladugård.

Mitt under högsommaren 1891 dog även Nätts andra hustru, Lotta. De flesta av Nätts döttrar hade då lämnat hemmet. Med Lotta hade Anders Petter fått ytterligare en dotter, Ellen Olivia, och en son, Karl Oskar, som bara var sex veckor gammal när modern dog, 44 år gammal.

 

Anders Petter Johansson Nätt med den tredje hustrun Inga Matilda Andersdotter-Sääf

TREDJE HUSTRUN

Tre år senare, 1894, gifte Nätt sig för tredje gången. Den nya hustrun var soldatänka och hette Inga Matilda Andersdotter-Sääf, född 1852 på Fribacken i Ljur. Hon var ännu yngre än Lotta och 17 år yngre än maken.

 

Olaus Svantesson Högelid med makan Matilda som sedan var gift med Anders Petter Johansson Nätt i hans tredje äktenskap

Hon liksom Nätt hade en treårig son, Algot Valdemar Olausson, som hon fått med den tidigare avlidne maken Olaus Svantesson i Högelid i Ljur.

Nätt hade förlorat två hustrur och drabbats av många andra svårigheter, men det var ännu inte slut på prövningarna för hans del.

OLYCKOR

När de båda pojkarna, Karl-Oskar och Algot, var i sjuårsåldern hade de en gång lämnats ensamma hemma. Nätt var som vanligt borta på arbete och hustrun hade gått till affären. Pojkarna hade då tänt eld på en ljunghög. Elden spred sig till ladugården, som brann ned mycket fort på grund av blåst och föregående torka.

Då grannarna kom, kunde ingenting räddas, inte ens kon. Man kan tänka sig Nätts känslor, då han kom hem och fick se, att hans präktiga ladugård var borta och den förkolnade kon låg i askan. Till råga på olyckan hade Nätt försummat att höja brandförsäkringen sedan han byggt ny ladugård. Den första primitiva ladugården var försäkrad för 60 kronor och kon för 40 kronor, summa 100 kronor. Detta var allt, vad han kunde få ut av brandstolsbolaget.

Nätt hade inte råd att bygga en ny ladugård som motsvarade den brunna, utan han fick nöja sig med en gammal, som flyttades från ett torp i Nårunga.

Ångfartyget Calypso tillhörde Wilsonlinjen och byggdes 1904. Torpederades av ubåten U-53) 15 nautiska mil väst om Listafjord 1916 och sjönk med man och allt, 30 omkomna

När Anders Petter Nätt var 71 år gammal beslöt han sig för att emigrera till Amerika utan hustrun och för att få träffa sina döttrar. Datum för överfärden var bestämt till den förste juni 1906 och antagligen hade han tänkt att ta det alldeles nybyggda ångfartyget Calypso via Hull i England för vidareförd över Atlanten. Båten avseglade dock från hamnen i Göteborg denna försommardag utan Anders Petter. Hustrun hade skrivit på ett papper där hon godkände makens emigration dagen innan. Prästen hade redan skrivit ut flyttbetyget och fört in flyttdatumet i församlingsboken. Av någon anledning så inställdes dock hans resa och han förblev på sitt lilla torp.

Vad kan det ha varit för plötslig händelse som inträffade samma dag som han skulle resa och som fick honom att stanna hemma?

Amerikaflytten blev i alla fall inte av och Anders Petter stannade på sitt torp. Fem år efter den planerade emigrationen friköpte han torpet och fick då också ett stycke ljungmark med på köpet. Trots att Nätt var 76 år gammal satte han genast i gång med att odla upp och röja sten på den nya marken.

ETT MÖDOSAMT LIV GÅR MOT SITT SLUT

Hans liv som ägare till det torp som han brukat i ett sextiotal år blev dock inte så långvarig. Tre år efter att han friköpt torpet, 1914, dog soldatsonen Anders Petter Johansson Nätt. Den strävsamme sonen till suputen och avskedade soldaten Johan Nätt hade trots allt klarat många motgångar bra genom livet. Han skaffade sig tre hustrur och fick åtta barn, som alla överlevde och blev vuxna. Hans sju döttrar for alla till Amerika och några av dem blev ganska förmögna.

Hustrun stannade kvar på torpet i över tio år för att sedan flytta till sonen Algot på Hallavadet i Ornunga.

Sonen Karl Oskar vistades en tid på Östads barnhem på begäran av disponent Jonas Alströmer. Senare i livet blev han vaktmästare på Stora Hotellet i Falköping.

Nils Gunnar, som var oäkta son till Anders Petter och hans första hustru, hamnade likaledes på Östads barnhem, antagligen när modern emigrerade till Amerika. Han levde dock mycket länge och blev 86 år gammal.

Även om Anders Petters far varit en misslyckad soldat och suput så visade Anders Petter Nätt att med hårt arbete och stor vilja gick det att bygga sig ett någorlunda bra liv i dåtidens Fattigsverige.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: