ALLA BERÄTTELSER

SUPUTENS STRÄVSAMMA SON

Tre kärngubbar från Indelningsverkets dagar. Soldat Brag, Korpral Nätt, Soldat Blom.

Fotot taget från Axvall. Falbygdens museum.

Huruvida det är Johan Nätt på fotot är mycket osäkert

FADERN

För rote nr 315, Ornunga Ryagärde, tjänade under 1830- och 1840-talen soldaten Johan Nätt. Denne var född i Spångakil 1813 och övertog hemmet efter fadern Pehr Svensson. Han hade det närliggande soldattorpet i sambruk med gården.

Hembränneriet var på denna tid mycket utbredd i trakterna kring Svältorna. Brännvinet flödade från morgon till kväll och detta blev soldat Nätts olycka. När spriten upptog hans mesta vakna tid hann eller klarade han inte av att sköta jordbruket som förföll. När han dessutom blev avskedad som soldat på grund av onykterhet stod han utblottad med hustru och fyra barn, vilket medförde att han blev tvungen att lämna gården ifrån sig och flytta till en backstuga med det vackra namnet Västra Blombacka. Tyvärr låg idyllen nog bara i namnet, för fadern söp och barn och hustru fick lida.

Barnen hade tvingats ta arbete som vallhjon eller barnvakter långt innan de var 10 år gamla.

Backstuga

Trots fattigdomen fortsatte Johan att supa lika omåttligt om han kom åt något. En februarinatt 1860 hade han varit på ett grannställe och fått så mycket sprit, at han blivit ordentligt omtöcknad. Då han skulle gå hem i den yrande snöstormen på natten, såg han inte förblindad av sprit och snö sin lilla stuga, utan gick långt förbi denna och där tog spriten krafterna ur honom. Han föll tungt i den kalla snön och blev liggande utan att kunna ta sig upp. Det tog inte lång tid för den redan nedkylda mannen att frysa ihjäl. Hans döda och stelfrusna kropp gömdes under snömassorna och hittades först efter en månad, när den begynnande vårsolen börjat smälta de tjocka snölagren.

Johan Nätt hittas ihjälfrusen på Trollö hage

SONEN

Johan lämnade förutom hustrun tre döttrar och en son efter sig. Döttrarna Lisa och Klara flyttade till en backstuga på Västra Blombacka och där odlade de upp marken så att de fick till ett litet torp. De båda systrarna levde där ogifta tillsammans hela livet. När de blev gamla betraktades de som fattighjon. Båda dog i åttioårsåldern.

Dottern tredje dottern, Rebecka, gifte sig med en bonde i Kinnarumma.

Vallpojke med två får

Sonen Anders-Petter måste redan i skolåldern lämna hemmet och ta platser som barnvakt och vallgosse. Ofta fick han gå ända till Bollebygd innan han kunde få ett arbete.

Efter att ha gått vall några år, tog han tjänst som bonddräng i Ornunga-trakten, först i på faderns födelsegård i Spångakil och sedan på Stenhögen.

Stora Långared

Då Nätt tjänade som dräng på Stenhögen, blev han kär i pigan Annicka Andersdotter på Stora Långared. De bestämde sig snart för att bilda hjonelag, trots de mindre ljusa framtidsutsikterna. Tjänarnas löner var så låga på den tiden, att det inte var möjligt att spara något för bosättning. Det unga fästfolket hade därför inte mer än sina starka armar och sin okuvliga energi att förlita sig på.

TORPAREN

Ett par år efter att fadern supit ihjäl sig hade Anders Petter utsett en plats för sitt nya hem, Östra Blombacka under Ornunga Gisslagården. Det låg visserligen låg avsides och långt ifrån vägar, men marken var ganska lättodlad. Det fanns inte någon väg till torpet så Anders-Petter och hustrun Annika fick bära allt virket till sina nya hus.

Boningshuset kunde han göra någorlunda välbyggt med ett rum och förstuga. I avsaknad på resurser blev dock ladugården mycket primitiv. De första åren fick de ha kon i förstugan till boningshuset.

Eftersom Nätt var beroende av sin arbetsförtjänst, ville han inte avstå från någon dagspenning, varför han mest gjorde sitt arbete hemma om nätterna, oaktat andra dagsarbeten, bland annat som rallare, varade från gryningen till sent på kvällen.

Anders Petter odlade snart upp hela sin areal, fyra tunnland, och inhägnade torpet med den sten han brutit upp. De större stenarna sprängdes eller grävdes ner, så att åkrarna blev helt stenfria. På en del av åkrarna odlade han potatis till husbehov och på andra sådde han havre år efter år. På senare tid anlade han även vallar. Nätt gjorde en fin liten vacker trädgård runt torpet, samt grävde och murade en bra brunn. Nätt blev sedan specialist på brunnsgrävningar, varför han blev mycket anlitad för sådant arbete.

Trollö gård

Nätt arbetade ofta på gården Korpås som inte låg så långt från hans torp. I gengäld fick han dragare därifrån till sitt jordbruk. Plöjaren fick rida i terrängen med hästarna och Nätt bar den omkring 50 kg tunga plogen. Då avståndet var omkring två kilometer blev detta ett verkligt kraftprov. Nätt ville ha en framkomlig väg till sitt torp, så han gjorde en sådan över en skoglös ljungmark på Trollös ägor. För skada på betet, som vägen ansågs åstadkomma, fick Nätt göra åtskilliga dagsverken på Trollö, som i gengäld fick en bra skogsväg.

 Porträtt av Oscar II med hustru Sofia och barnen Gustav (V), Oscar, Carl och Eugen

Nätt hade hört talas om att drottning Sofia var mycket hjälpsam. Då han skulle friköpa sitt torp, pratade han med en skrivkarl om att skriva till drottningen och be om ett bidrag till köpeskillingen. Antagligen var det J W A Yllander på Iglabo som hjälpte honom med brevet. Iglabo låg bara ett par kilometer från Nätts torp och Yllander var den som hjälpta alla i bygden med skrivelser. Nätt relaterade sina förhållanden och skrivaren bredde på åtskilligt. Skrivelsen kom på remiss till kyrkoherden i Nårunga, vilken intygade, att uppgifterna var riktiga. Han fick 100 kronor av drottningen.

Slåtter på Spångakil Ornunga Spångakil Hallavadet

Annika och Anders Petter fick sex döttrar. År 1879, exakt 19 år på dagen sen Anders Petters far dött i snödrivorna, dog hustrun och lämnade maken med sex små döttrar, varav den minsta, Anna Serafia endast var två och ett halvt år gammal.

ANDRA HUSTRUN

Nio månader senare gifte Nätt om sig med ett mycket energiskt fruntimmer, Lotta (Anna Charlotta Andreasson), född 1847 på Frälsegården i Ljur. Hon var alltså tolv år yngre än Anders Petter.

Lotta hann med att ha hemmet i gott skick och därtill spinna åt bondhustrurna. Hon gick även borta på arbete. På grund av hustruns duglighet rådde under den tiden ett relativt välstånd i hemmet. Den primitiva ladugården ersattes av en ny präktig ladugård.

Mitt under högsommaren 1891 dog även Nätts andra hustru, Lotta. De flesta av Nätts döttrar hade då lämnat hemmet. Med Lotta hade Anders Petter fått ytterligare en dotter, Ellen Olivia, och en son, Karl Oskar, som bara var sex veckor gammal när modern dog, 44 år gammal.

 

Anders Petter Johansson Nätt med den tredje hustrun Inga Matilda Andersdotter-Sääf

TREDJE HUSTRUN

Tre år senare, 1894, gifte Nätt sig för tredje gången. Den nya hustrun var soldatänka och hette Inga Matilda Andersdotter-Sääf, född 1852 på Fribacken i Ljur. Hon var ännu yngre än Lotta och 17 år yngre än maken.

 

Olaus Svantesson Högelid med makan Matilda som sedan var gift med Anders Petter Johansson Nätt i hans tredje äktenskap

Hon liksom Nätt hade en treårig son, Algot Valdemar Olausson, som hon fått med den tidigare avlidne maken Olaus Svantesson i Högelid i Ljur.

Nätt hade förlorat två hustrur och drabbats av många andra svårigheter, men det var ännu inte slut på prövningarna för hans del.

OLYCKOR

När de båda pojkarna, Karl-Oskar och Algot, var i sjuårsåldern hade de en gång lämnats ensamma hemma. Nätt var som vanligt borta på arbete och hustrun hade gått till affären. Pojkarna hade då tänt eld på en ljunghög. Elden spred sig till ladugården, som brann ned mycket fort på grund av blåst och föregående torka.

Då grannarna kom, kunde ingenting räddas, inte ens kon. Man kan tänka sig Nätts känslor, då han kom hem och fick se, att hans präktiga ladugård var borta och den förkolnade kon låg i askan. Till råga på olyckan hade Nätt försummat att höja brandförsäkringen sedan han byggt ny ladugård. Den första primitiva ladugården var försäkrad för 60 kronor och kon för 40 kronor, summa 100 kronor. Detta var allt, vad han kunde få ut av brandstolsbolaget.

Nätt hade inte råd att bygga en ny ladugård som motsvarade den brunna, utan han fick nöja sig med en gammal, som flyttades från ett torp i Nårunga.

Ångfartyget Calypso tillhörde Wilsonlinjen och byggdes 1904. Torpederades av ubåten U-53) 15 nautiska mil väst om Listafjord 1916 och sjönk med man och allt, 30 omkomna

När Anders Petter Nätt var 71 år gammal beslöt han sig för att emigrera till Amerika utan hustrun och för att få träffa sina döttrar. Datum för överfärden var bestämt till den förste juni 1906 och antagligen hade han tänkt att ta det alldeles nybyggda ångfartyget Calypso via Hull i England för vidareförd över Atlanten. Båten avseglade dock från hamnen i Göteborg denna försommardag utan Anders Petter. Hustrun hade skrivit på ett papper där hon godkände makens emigration dagen innan. Prästen hade redan skrivit ut flyttbetyget och fört in flyttdatumet i församlingsboken. Av någon anledning så inställdes dock hans resa och han förblev på sitt lilla torp.

Vad kan det ha varit för plötslig händelse som inträffade samma dag som han skulle resa och som fick honom att stanna hemma?

Amerikaflytten blev i alla fall inte av och Anders Petter stannade på sitt torp. Fem år efter den planerade emigrationen friköpte han torpet och fick då också ett stycke ljungmark med på köpet. Trots att Nätt var 76 år gammal satte han genast i gång med att odla upp och röja sten på den nya marken.

ETT MÖDOSAMT LIV GÅR MOT SITT SLUT

Hans liv som ägare till det torp som han brukat i ett sextiotal år blev dock inte så långvarig. Tre år efter att han friköpt torpet, 1914, dog soldatsonen Anders Petter Johansson Nätt. Den strävsamme sonen till suputen och avskedade soldaten Johan Nätt hade trots allt klarat många motgångar bra genom livet. Han skaffade sig tre hustrur och fick åtta barn, som alla överlevde och blev vuxna. Hans sju döttrar for alla till Amerika och några av dem blev ganska förmögna.

Hustrun stannade kvar på torpet i över tio år för att sedan flytta till sonen Algot på Hallavadet i Ornunga.

Sonen Karl Oskar vistades en tid på Östads barnhem på begäran av disponent Jonas Alströmer. Senare i livet blev han vaktmästare på Stora Hotellet i Falköping.

Nils Gunnar, som var oäkta son till Anders Petter och hans första hustru, hamnade likaledes på Östads barnhem, antagligen när modern emigrerade till Amerika. Han levde dock mycket länge och blev 86 år gammal.

Även om Anders Petters far varit en misslyckad soldat och suput så visade Anders Petter Nätt att med hårt arbete och stor vilja gick det att bygga sig ett någorlunda bra liv i dåtidens Fattigsverige.

Betygsätt sidan!

Betyg 4.9 / 5. Omdömen 9

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu