ALLA BERÄTTELSER

SÅ VAR DET 1586

Äskhults by i Halland

I en tidigare berättelse redogjorde jag för tysken Samuel Kiechels resa genom Sverige 1586. Trots att han var endast 23 år gammal var han ytterst observant och djärv. Att våga sig ut i ett helt främmande land utan att kunna språket och utan att ha några ledsagare med sig måste ha varit ett mycket stort äventyr.

Samuel kom från en välbärgad handelsfamilj från tyska Ulm och hade säkert kunnat fört ett lugnt och behagligt liv genom att följa sin far i hans fotspår och ta hand om handelshuset som denne byggt upp.

Det vill han emellertid inte. Han vill ut och se världen. Han var beredd att ta de vedermödor det innebar att traska många långa tunga mil per dag genom tjocka drivor av snö och över sjöar med så tunn is att den ibland inte bar. Vid ett flertal tillfälle under resan till Sverige gick både han och hans hästar genom isen, men han klarade skinnet.

Förutom själva reseskildringen över de platser han besökte gjorde han även observationer om svenskarna och deras vanor. Så här beskrev han de svenska husen:

Jönsas Äskhults by i Halland från 1600-talet

”Att börja med är husen vanligen byggda i fyrkant av ohyvlade stockar som lagts i knut. De är aldrig högre än en våning och taken är likformigt belagda med bjälkar. Innerväggarna är inte brädfodrade och stockarna har bestrukits med lera eller kogödsel som tätning. Taken är i allmänhet betäckta med grästorv, och på dem betar om sommaren till en stor del får och getter. På taket brukar finnas ett enda litet fönster, en halv aln i fyrkant, det är överdraget med pergament eller glas. Det brukar inte finnas andra ljusgluggar eller fönster.”

Ugnen i Yxnås-stugan. Observera dörrhöjden

”Dörrarna till rummen är så låga, att man måste djupt bocka sig för att komma in. Däremot är tröskeln så hög, att den är svår att komma över. Detta är för den uppväxande ungboskapens skull, varom mer här nedan. I stugan har de ett bord, vanligtvis så långt som stugan är bred. Kök, kammare, sovrum samt allt vad som hör till hushållet inrymmes om vintern i detta rum. I stället för spis använder de bakugnen; i den görs eld upp tre timmar före soluppgång, så att detta rum hålls så varmt hela dagen, att hustrun, barnen och tjänstfolket, som inte arbetar utomhus, kan gå hela vintern i bara linnet, även om det är så kallt ute att boskapen riskerar att förfrysa i stallen.”

Interiör från Horla Brännås-stugan från 1700-talet flyttad till Yxnås naturreservat i Vårgårda

”När man skall sova har var och en sin särskilda plats; bredvid bordet är vanligen en sängplats, fylld delvis med sängkläder, men till största delen med halm. Denna är avsedd för bonden och hans hustru. Omkring bakugnen, där det är varmt och gott, ligga barnen; de, som ännu är så unga, att de hållas i vagga, ligga i en liten rund kista, i ett stycke urholkad af ett träd; denna kista är bunden vid ett rep, som är fäst upptill vid en bjälke och svävar ungefär en aln över marken, den gungar man fram och tillbaka.

På bänkarna, som är täckta med halm, sova drängar och pigor, främmande gäster ligga på golfvet; men vill värdfolket visa dem särskild ära, så låter man dem sova på bordet.”

Gumma med gris och höns vid en skiftesverkslada med halmtak

Foto Severin Nilsson Hallands Kulturhistoriska Museum

”Jämte hundar, kattor, höns och duvor, som ingenting betyder, hålla de även i rummet kalvar, lamm, getter och så grisar, som vanligen har sin plats i mitten af stugan, och slicka en i ansiktet nattetid, då man sover. Då således människor och kreatur vistas i samma rum, kan man föreställa sig, vilken angenäm doft där måste vara, då lukten ingenstädes går ut, om man ej öppnar dörren, och en främling blir af den dåliga lukten mättare än af den bästa måltid.

Vidare plägar husbonden alltid vara den förste vid bordet och sitta ovantill, hans hustru vid sidan, och har han rättighet att under måltiden ge ifrån sig en stark rapning eller flera sådana efter varandra, liksom hans hustru och barn. Jag tror att det är för att roa främmande gäster i stället för att tala till dem. Då någon har tillräckligt mat och dryck med sig för att själv äta, och även bjuda sin värd, är han välkommen; dessutom förstå bönderna att begära af en gäst muskott, kanel, nejlikor, ingefära och dyligt men att få något af dem även för penningar händer ej ofta.” (se slutet av berättelsen för recept från 1600-talet där ingefära och nejlikor används)

Brita Tunkvist tjänade som piga i 50 år i spökgården Torp 9 Foto Kalmar läns museum

”Deras dryckeskärl, som de sätta på bordet, består af en stor, vid trästånka, som man måste lyfta med bägge händerna. Kvinnorna äro af naturen sköna, finbildade och vithylta, och hålla sig i klädedräkten renliga, snygga och “adeliga”; jag vill tro, en kan ofta ett fjärdedels år bära samma lintyg om halsen; eljest i medfödda seder, dygder och skönhet icke olika sigenerskorna (!). Detta rör bondfolket, som bor här och var i skogarna och ödemarkerna och aldrig kommer därifrån; för övrigt är det icke utan att det även i städerna finns vackra kvinnor.

På skog har dessa båda landskap ingen brist, och fullt upp med berg och klippor. Om vintern är det fullt upp med snö och is, att man undrar på, vad folket lever af, då man ser, att allt omkring dem är livlöst. Nog nu därom.

 

Dryckeshorn från 1500-talet avtecknat och beskrivet 1634 av Rhezelius: ”Dätta dryckeskärl finns hoos Nils i Alflösa i Smedby sn, Kallas Snoken af hanem”.

”I detta land är det för övrigt billigt, och man lever för gott pris; men det finns icke ordentliga härbergen eller värdshus, utan man måste inackordera sig hos någon borgare, där man för 1 riksdaler eller 5 ort i veckan får god kost, dryck och husrum. Rapphöns och annan fågel kommer ofta på bordet; men icke vin, utan blott öl framsätts, ty då vin i vårt land kostar 4 kreutzer (tysk myntenhet), så gäller här måttet en fjärdedels riksdaler. Här dricks merendels rhenskt vin – fruktar blott att under vägen kommer mycket vatten däri. I landet bryggs tämligen gott öl, men har man dessutom utländskt sådant, såsom från Lübeck, Danzig o.s.v., liksom finskt och lithauiskt mjöd, vilka sorter svenska kvinnorna gärna dricka. Alla utländska drycker är mycket dyra för de stora tullarna.”

Dryckeslag i Lunnestaken Trollhättan i slutet på 1800-talet

”Jag bodde hos en Jacob Loorman (Lohrman var handlande i Stockholm och tyska kyrkans föreståndare, samt svärfader till den bekante Erik Larsson, adlad von der Linde, Nr 179. Lohrman kom liksom Samuel från Kiechel. Han dog kort efter Samuels besök hos honom) från Lübeck, vilken bodde i Stockholm och var därstädes gift, där jag betalte fem riksdaler i ett för allt i veckan, varför jag blev ärligt och mer än till nödtorft trakterad, samt fick en god bädd. Där har de även den sed, att vid dryckeslag eller samkväm dricker man vanligen bordet runt om, så att en dricker sin närmaste granne till, och i det man räcker honom dryckeskärlet, kannan eller glaset, bjuder man handen till lyckönskan. Om en man uppstår från bordet, endast för att gå utom dörren, så räcka alla, då han ånyo satt sig vid bordet, honom handen och hälsa honom välkommen; vilket brukas icke allenast i Sverige, utan även i Danmark, till en del i sjöstäder, liksom i Lithauen och Livland, vilket bruk skall ha den innebörd att man icke bär någon avund eller agg mot den man räcker handen.”

Bonde med hustru på 1870-talet

”I svenska krönikor läser man, att schweizarna skola härstamma från Sverige; härmed må vara hur som helst, så likna icke allenast landen varandra, utan även folken. Ty först vad konungariket Sverige angår, så är det uppfyllt med berg, sjöar och branta klippor, så att det är både svårt och besvärligt att resa därstädes. Beträffande folket, så finnas där starka, arbetsamma och grovt byggda män, vilkas kraftiga och sunda natur icke lätteligen behöver någon medicus. De uppnår en hög ålder och är tarvliga och gammalmodiga i sin klädedräkt, i synnerhet bondfolket; de har ett strävt uttal, är mycket trotsiga i sin fattigdom, hålla mycken boskap och göra väldigt stora ostar, af vilka somliga väga många pund.”

Ostform från mitten av 1700-talet Bohusläns museum

”I de omnämnda sjöarna finns mycken fisk, men inga karpar finnas i hela landet, utan måste ditföras från andra orter; men gäddor finnas så många, att de torkade i stor mängd föras till andra trakter, och, som man ofta sagt mig, men jag inte själv sett, göras så stora ostar, att två personer har svårt att bära dem.”

Content information www.digitaltmuseum.se

 

Bröllop på Herrborum den 8 augusti 1907 mellan Greve Carl Magnus Stenbock och grevinnan Louise Mörner Foto Emil Durling Östergötlands museum

”Då en adelsman håller bröllop, vill han visa sin rikedom genom antalet af sina bönder: alla underhavande måste till en sådan sin herres fest låta mjölka alla sina kor och på en gång hembära mjölken, varav göres en ost. Härigenom visar han sin prakt och makt.”

Johan III var kung i Sverige 1586 när Samuel Kiechel gjorde sin resa genom Sverige, då han var tämligen nygift med Gunilla Bielke

Karta från 1598 gjord av den belgiske kartografen, guldsmeden och gravören Theodor de Bry.

”Konungen af Sverige äger ännu andra land såsom Finland, vilket gränsar mot Sverige i norden, ett furstendöme med särskilt språk, och till detta gränsar Lappland, vilket merendels är bebott af vilda folk, som lämna skatt åt tre herrar, konungen af Danmark, Moskoviten och konungen af Sverige; dock skall svensken ha två tredjedelar därav och de andra blott en tredjedel, och har detta landet ingen ände; de ha ett eget språk och ett djur, som är mindre än en hjort och som man kallar ren, med vilket invånarna om vintern fara på släde. Man kan få se dessa djur i Sverige, synnerligast på Djurgården i Stockholm. De är spräckliga., liksom kalvar, och springa mycket hastigt.”

Renar och skötare Foto Johan Pavval

”Af renhudar gör man i Sverige handskar, stövlar och skor, som man kallar lappskor och som är utmärkta mot kylan. Då man för den förfärliga kylans skull ofta på resa begagnar 4 á 5 par strumpor ovanpå varandra, så lär man det oaktadt frysa, men har man på sig ett par strumpor med lappskor där ovanpå, så fryser man icke. Ju kallare det är, dess mer värme lämnar detta skinn ifrån sig, blott det icke blir vått; går man med det i vatten, så tränger detta tvärt igenom, och måste den håriga sidan vändas utåt och den glatta inåt. För övrigt skola de flesta lappar vara trollkarlar, och har jag hört mycket talas därom af trovärdiga personer, men emedan jag har det af hörsago och själv icke sett något, avhåller jag mig från att skriva därom.”

RECEPT FRÅN 1650

Att steka en hara

”Tag en hara och halvstek honom. Tag honom så av spettet och skär honom i stycken och låt dem i en potta och slå lagom ölättika därpå och tag så harans blod, eller annan blod, och riven pepparkaka och låt så sjuda det och rör väl däri, så det icke löper ihopa. Låt det väl sjuda; låt skala småhackad lök i en stenpanna och låt steka löken väl däri brun och slå honom i ett durkslag, så smöret rinner väl av honom, och låt så löken ifrån haran och låt peppar, ingefära, nejlikor. Tag småskurna äpplen, små russin; låt litet sjuda det med litet socker och honung-däri och gör det gult med saffran och giv upp.

På samma sätt kan man råbockar, hjortar, tjäderhanar och orrar koka.

Tag ungt oxekött, förväll det väl och gör en lika sådan soppa på, gul eller svart.”

Att koka en hara

”Tag en hara, skär honom sönder och tag en färsk grytesteksoppa och blanda i vin och låt harans blod däri och några skivor eller rivet vetebröd (det yttersta bortskuret) och små lök, om du så vill; men tag äpplen och skär dem små däri. Lägg så harans kött däri, låt sjudas en god stund och rör däri så att det icke löper ihopa. Tag så köttet väl ut av sådet och låt det rinna från därigenom ett durkslag. Låt sedan brödet, äpplena, löken. och stöt det väl smått, så det kan gå med igenom ett durkslag i pottan igen på hareköttet. Låt sedan sjuda honom till han haver nog, låt litet salt och smör däri och peppar, ingefära och nejlikor, och laga att allt är väl sudet och giv så upp” (servera).

Betygsätt sidan!

Betyg 4.8 / 5. Omdömen 12

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu