ALLA BERÄTTELSER

SVÄLTORNA

Svältorna 

Svältorna kallades ett kargt och fruktlöst område sydost om Vårgårda och söder om Herrljunga.

Svältorna namnges redan 1723 (”Svälterne”) och beskrivs 1911 i skriften Ortsnamnen i Västra Götaland, som en ”stor, ofruktbar terräng inom Gäsene och Kullings härader”. Namnet innehåller det från nordiska dialekter kända ordet ”svälta” som betyder magert bete, dvs ett område där kreaturen således fick svälta.

KUNGENS TRÄD

Mäktig ek

För att förstå Svältorna måste man förstå lite av den svenska skogens historia.

På 800-talet kom skeppsbyggeriet i gång på allvar i Sverige. Vikingarna behövde kraftig ek för sina stora skepp. Under en lång tid framåt plockhögg (dvs valde bara ut de bästa träden) man således de svenska ekskogarna.

Mot medeltidens slut blev ekvirket av största betydelse för kronans flottbyggen. Det uppstod ett intresse från staten att ekskogarna inte skövlades av enskilda vilket i sin tur ledde till att staten började reglera tillgången, vilket började ske redan på 1300-talet. I Magnus Erikssons landslag av år 1317 stadgas att all huggning av ek, bok eller andra ”bärande” träd, som behövs för skeppsbyggen eller andra statsändamål, straffas med böter. Även om bonden hade en ekstock liggande hemma på gårdsplanen var han tvungen att bevisa att han inte hade stulit den. Stocken skulle i närvaro av sex gode män jämföras med utpekad stubbe i skogen. Stämde inte ådringen fick han böta.

På 1600-talet fanns det levande ekskogar där Svältorna sen kom att uppstå

Gustav Vasa skärpte en del av bestämmelserna genom förordningar i mitten på 1500-talet. I och med dessa blev det strängeligen förbjudet att hugga, fälla eller bryta ”bärande” träd. När ekvirke blev en strategisk råvara för staten blev två problem uppenbara. Det första var ekologiskt. Att bygga stora örlogsskepp krävde en rad naturvuxna virkesdetaljer som endast kunde fås från träd av vissa dimensioner med speciella växtsätt. På dessa träd blev det snart brist.

Dessutom blir lövträdsvirke, till skillnad från barrträd, hårdare ju snabbare det växer. Det betyder att ett bra klimat och den bästa jorden ger det hårdaste och bästa virket. Därmed var konkurrensen med bondens odlingsmark given. Staten ville ha virkesekar där bonden ville se säd och ängshö. I den konkurrensen drog staten oftast det kortaste strået: ”Ek må römma undan för nek”, som ett gammalt småländskt ordspråk sade (nek = sädeskärve).

Det var därför som Gustav Vasa i februari 1558 gjorde eken till ett kungens träd, förbjudet att hugga för såväl krono- som skattebönder.

I mitten av 1600-talet lade staten beslag på den ekskog som fanns genom att det krävdes tillstånd att avverka ek eller andra bärande träd på allmänningar, boställen eller skatte- och kronohemman. Dessutom var man tvungen att plantera två nya träd för varje avverkat träd. Om en bonde trots dessa förbud avverkade ek utan tillstånd var straffet synnerligen kännbart. I 1600-talets boskapslängder kan man finna anmärkningar om att en bonde fått böta med samtliga sina kreatur för att ha avverkat en enda ek.

Hundra år senare lagstadgades reglerna om ”bärande” träd samt beslut togs om att inventera förrådet av ekskog. Man ålade landshövdingarna i varje län med ekskog att beskriva sina respektive innehav av ek i länet samt att försöka fastställa omfattningen av den olagliga ekfällningen. Adeln hade dock rätt att fritt disponera sin ekskog men var tvungna att, vid försäljning, först erbjuda staten att köpa virket.

För bönderna fanns det ingen anledning att gynna ett träd som stod på deras åkrar och ängar, förstörde sädesväxten, skuggade ängshöet och sög musten ur jorden. Om det skulle fällas för flottans behov blev tacken bara att bonden fick ställa upp med handräckning och skjutsning. Bönderna ville därför helst bli av med ekarna på sina marker.

SKÖVLING

Regalskeppet Vasa

I mitten av 1780 byggdes under två år 10 linjeskepp och 10 fregatter på Karlskronavarvet. Till varje farkost krävdes i runda tal 1 200 ekar, vilket innebär att bara detta år skövlades 24 000 ekar till skeppsbyggen.

Ekträden på det som kom att bli ”Svältorna” skövlades fullständigt under dessa århundraden och marken lades bar, öde och ofruktsam.

SVÄLTORNA

Svältornas utbredning

Gustaf Ewald skriver i Beskrivning av Kullings Härad: ”I öster skjuta Svältorna in i häradet, dessa milsvida, stenbundna kalmarker, be­stående av låga bergåsar och kala ljunghedar, uppkomna genom skövling av de förutvarande stora ek- och bok­skogarna. Fordom utgjorde dessa trakter en milsvid skog, kallad Eds­veden, vilken på 1200-talet upptog norra delen av Kullings och Gäsene härader, sträckande sig även över Laske härad i Skaraborgs län. Stora sträckor av dessa svältor blevo på 1860-70-talen för statens räkning in­köpta och hava åter börjat att ikläda sig sin gamla skrud av grönskande skog. Flerstädes ha även enskilda skogsplanteringar blivit gjorda, och i allmänhet har landskapstypen under de senaste 25 till 30 åren blivit betyd­ligt förändrad till det bättre.”

På ett annat ställe skriver han att ”Den delen av Ornungen, som skjuter in i Ornunga och Ljurs socknar, innehåller, enligt en Karta af 1698, omkring 3000 geometriska tunnland, naken och steril mark”.

Om Stora Svältan ”anmärkes här, såsom varande en stor slätt af 3/4 mils längd, uppå hvilken knapp ses en enbuske, utan idel ljungkullar, späckade överallt med större och mindre stenar, samt här och där små ljungmossar och så kallade dråger ”.

I den tidens läroböcker stod att läsa om Svältorna: ”En trakt norr om Borås har blivit kallad Svältorna, emedan jorden är så mager at folk ej där kan livnära sig”.

I en annan: ”Mest bekanta äro de ovanligt fula Svältorna”.

Vilhelm von Braun beskrev i en nidvisa att Svältorna var ”ett tryckfel i naturens stora bok”.

Svältorna 1910 Foto Gustaf Ewald

Gustaf Ewald berättar att då man på 1910-talet gav Västergötland som ”provinsmärke” (nu landskapsblomma) i form av en ljungblomma, var det säkerligen med föreställning om att landskapet till största delen bestod av ”svältor”.

Men det blev ett ramaski från västgötarna som alls inte tyckte att deras landskap kännetecknades som ljungens särskilda hemvist.

TORV I STÄLLET FÖR VED

De två kvinnorna har hämtat torv från Svackus myr Lerklev/Lyse. Kvinnan till vänster är Anna Melin, kvinnan till höger är Agda Karlsson. Fotograf: Gösta Karlsson (Anna Karlssons son). Tid: I början av 1940-talet. Källa: ”Ingemar Nielsen, Lyse Hembygdsförening”.

Som det inte fanns någon skog på Svältorna under 1800-talet, var torpare och backstugusittare helt hänvisade till torv som bränsle. Om det var torrt under sommaren kunde torven bränna bra, men var det regnigt, var det svårt att få eld på den fuktiga torven. Nedfallna torra kvistar och ris var så begärligt, att torpare kom och bad att få plocka en börda. Bördorna bars till hemmet, som kunde vara tre kilometer avlägset. Hade man lite pinnar gick del lättare att få eld på torven. De många och stora torvgravarna visar vilka stora torvmängder som använts.

MARKEN ÅTERERÖVRAS

Landshövding Eric Josias Sparre Foto (1858-1886) Järnvägsmuseet

I början av 1860-talet upptog hushållningssällskapet i Älvsborgs län ordnad skogsvård på sitt program. Äran härav tillkommer väl i första rummet dåvarande landshövdingen i länet, Eric Josias Sparre, men mannen, som förverkligade programmet och som såg till, att något verkligen blev gjort, var jägmästare Oscar Gyberg. Denne, som var född i Västra Tunhem, hade studerat skogsvård i Tyskland, där man tidigare än här i Sverige insett vikten av rationell skogsvård. Efter återkomsten till Sverige blev han den drivande kraften.

På våren 1868 gick en stor brand fram över Älvsborgs Edsmärens tredje block. Elden uppstod på så sätt, att en man, som brände ”hacke” på Tranehalsa mossar, belägna i gräns med parken, lämnat dessa utan uppsikt, medan han gick hem till sina morgonsysslor på gården. Men under tiden kom en virvelvind och kastade en brinnande torvhög långt utanför nyodlingen åt parken till. Här fick elden god näring i torkat fjolårsgräs, pors, ljung och småris, som växte i skogsbrynet.

Så stod det till, när mannen kom tillbaka. Ingen människa fanns i närheten, som han kunde anropa, och själv förmådde han just ingenting uträtta. Fram vid niotiden friskade vinden i, kom så en vindkåre och drev elden från marken upp i träden. Då gav mannen allt förlorat. I stället för att slå alarm sprang han bort och gömde sig.

Rök och brandlukt gav emellertid snart tillkänna, att skogen brann. Folk skyndade till från skilda håll, och snart var även jägmästare Erasmie tillstädes. Denne var bosatt på Starrholmen i Källunga och hade följaktligen inte lång väg att resa. Nu blev det han, som tog hand om och ledde släckningsarbetet. Man högg upp gator och anlade moteldar, och så småningom lyckades man begränsa elden. Den hade då ödelagt ett område vid pass en km brett och tre km långt.

Många sådana eldsvådor hade tidigare gått fram över skogarna, såväl kronans som böndernas allmänningar, och ingen hade gjort något för att hejda dem. Skogen var värdelös, ansåg man. Ja, många menade som så, att det var bara bra om den brann, för då fick man bättre bete för boskapen. Nu hade man dess bättre fått en annan uppfattning om skogen och dess värde.

Följande vår lät jägmästare Erasmie beså det ödelagda området, men den sådden misslyckades, ty man sådde i askan. Nästa vår, 1870 alltså, var det Gyberg som i egenskap av jägmästare övertog ledningen. Han visste, hur man skulle gå till väga för att lyckas. Han lät hacka upp brandfältet, så som fortfarande sker vid skogssådd, varefter man sådde i hackhålen. Nu slog fröna rot. Gyberg visste också, att man bör så tall, där marken är höglänt och torr, och gran i sänkorna.

Gyberg insåg vikten av, att hedar och kalmarker, som befann sig i privat ägo, åter blev skogbärande. Den tidens bönder hade dock inget intresse av skogsplantering. De tänkte först och främst på bete för boskapen och sina stora fårhjordar. Men mulbete och rationell skogsvård är som bekant oförenliga. Här måste staten först inköpa och inhägna de områden, man närmast intresserade sig för. Gyberg hade en ovanlig förmåga att tala folk till rätta, och tack vare honom lyckades man i de flesta fall att komma till rätta med markägarna på rimliga villkor.

Det var på så sätt de båda Svältorna inköptes och besåddes liksom den gamla kronoallmänningen Trenningshult i Nårunga och angränsande socknar. Den hade några årtionden tidigare slumpats bort för en obetydlighet.

Gybergs intresse för skogsvården sträckte sig emellertid vidare än så. Det var inte nog med att plantera och så för svenska statens räkning, utan här gällde det att intressera hela det svenska folket för skogen och skogens vård. Och Gyberg var mannen som kunde intressera andra. Han höll föredrag, han anordnade kurser i skogsvård, där han själv undervisade, och det var Gyberg, som först av alla vädjade till landets folkskollärare, att de skulle ta med sig barnen ut i skog och mark till planteringsdagar. För att kostnadsfrågan inte skulle lägga hinder i vägen, vädjade han till landstingen om anslag för att kunna ställa frö och plantor liksom sakkunnig ledning till de intresserade markägarnas förfogande.

KUNGEN PÅ BESÖK

Oscar II på besök i Vårgårda

Efter några år började kalmarkerna grönska. Det var något nytt att se tall och gran skjuta upp i rader, rad intill rad så långt ögat såg. Folk reste långa vägar för att se den förändring som skett. Man kände knappt igen sig på de förr så kala och ödsliga Svältorna. Och en dag kom kungen, den ståtlige och landsfaderlige Oscar II. Då fick Gyberg sitta upp i bredd med konungen i hans vagn och visa honom omkring bland sina planteringar. Här fick han bevittna, hur man på fredlig väg erövrat land åter inom Sveriges gränser, en bragd som hjärtligt gladde den gamle kungen.

Ur Natur och arbetsliv i svenska bygder, 1908–1910:

”På somliga ställen ser det icke fullt så dystert ut, där äro stenarna icke så stora, och marken buktar sig I höjder och sänker, alltid beklädda med ljung; men ödsligt är det i alla fall, och nästan aldrig ser man på dessa milsvida sträckor en stuga. Svältorna äro så gott som obebodda. Dock har här förr varit en skogstrakt; det vet man därav, att man i mossar har funnit tjocka trädstammar, och det händer också, att man träffar på en gammal stuga, byggd av det präktigaste ekvirke. De skogar, som funnits här i forna dagar, bestodo nämligen av ekar. Det har gått här som på så många andra ställen, att skogen höggs ned och landet blev en ödemark. Nu har man börjat plantera tallar på Svältorna, och dessa upptaga ett mycket mindre område nu, än de gjorde för en femtio år sedan”.

Stig Svensson berättar: ”Området jag bor i tillhörde Svältorna, tidigare ett skoglöst område. Kronan köpte en del av området till kronopark och började skogsplantera det omkring 1870. Bönderna började plantera skog på sina utmarker omkring sekelskiftet när de fick se resultatet av kronans plantering.

När bönderna såg, med vilket gott resultat man kunde göra kalmarkerna skogbärande, blev också de intresserade. Den stegrade efterfrågan på skogsprodukter och bättre priser gjorde väl sitt till. Gyberg gjorde allt, som göras kunde, för att hjälpa dem till rätta. En sak, som underlättade skogsplanteringen, var god tillgång på arbetsfolk. På 1880-talet hade en hackare vanligtvis 50 öre om dagen och en plantör 25. Skogsstaten avlönade dock något bättre men ställde å andra sidan större krav på fullgod arbetskraft. På kronans parker hade en hackare under samma tid 75 öre och en plantör 50. Den tiden ansåg man detta som en god förtjänst, och man tog väl vara på dessa och andra tillfällen till extra förtjänster, ty det var huvudsakligen genom dem man kunde få sig en sparad slant.

Yxnås naturreservat Foto Ronny Sveum

Betygsätt sidan!

Betyg 4.9 / 5. Omdömen 17

Ingen som har tyckt till än

Dela med dig till dina vänner

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

Sök karta
1500-tal Sverige Danmark
1500-tal Sverige Danmark
Karta över Sverige och Danmark under sent 1500-tal
1532 Skandinavien
1532 Skandinavien
Karta över Skandinavien från 1532, gjord av Jacob Ziegler
1539 Marinkarta
1539 Marinkarta
Marinkarta "Carta Marina" av Olaus Magnus
1555 Skandinavien
1555 Skandinavien
Karta över Skandinavien gjord av Olaus Magnus 1555
1572 Marinkarta
1572 Marinkarta
Karta över haven runt Skandinavien gjord av Lafreris från 1572
1574 Världen
1574 Världen
Världskarta från 1574
1595 Sverige Norge
1595 Sverige Norge
Karta över Sverige och Norge gjord av Gerardus Mercator 1595
1598 Lappmarkerna
1598 Lappmarkerna
Karta över lappmarkerna gjorda av den belgiske guldsmeden och gravören Theodor de Bry 1598
1600-tal Skaraborg
1600-tal Skaraborg
Karta över Skaraborg från sent 1600-tal
1600-tal Älvsborg
1600-tal  Älvsborg
Karta över Älvsborg från sent 1600-tal
1626 Sverige Danmark Norge
1626 Sverige Danmark Norge
Karta över Sverige, Danmark och Norge gjord av Anders Bure 1626
1630 Sverige och Norge
1630 Sverige och Norge
Karta över Sverige och Norge
1654 Älvsborgs län
1654 Älvsborgs län
Karta över Älvsborgs län från 1654
1680 Finland
1680 Finland
Karta över Finland från 1680
1687 Ljur Iglabo
1687 Ljur Iglabo
Geometrisk avritning över Iglabo i Ljurs socken i Älvsborgs län
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 1
1698 Ornunga Skogsallmänning
1698 Ornunga Skogsallmänning
Karta över Ornunga skogsallmänning 2
1705 Ornunga Sjötorp
1705 Ornunga Sjötorp
Karta över Sjötorp i Ornunga
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
1706 Ornunga Spångakil och Holtsäckran
Karta över Spångakil och Holtsäckran i Ornunga där Johan Stiernflycht står som ägare
1708 Nårunga Åsgärde
1708 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga
1710 Norra Råda socken
1710 Norra Råda socken
Karta över Norra Råda socken
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
1722 Ljur Mauritz och Tholsgården
Karta över Mauritz och Tholsgårdarna i Ljur
1725 Nårunga Åsgärde
1725 Nårunga Åsgärde
Karta över Åsgärde i Nårunga ritad 1721 publicerad 1725
1725 Siene Eklanda
1725 Siene Eklanda
Karta över Eklanda Gästgivargård i Siene
1731 Siene Skattegården
1731 Siene Skattegården
Karta över Skattegården i Siene
1731 Skaraborg vägkarta
1731 Skaraborg vägkarta
Karta över vägnätet i Skaraborgs län
1731 Älvsborg vägkarta
1731 Älvsborg vägkarta
Karta över vägnätet i Älvsborgs län
1743 Ornunga Skoog
1743 Ornunga Skoog
Karta över Skog i Ornunga
1744 Nårunga Åsgärde
1744 Nårunga Åsgärde
Karta över skattebeläggning på Åsgärde i Nårunga
1758 Göteborg
1758 Göteborg
Karta över Göteborg
1758 Nårunga Björsjöhult
1758 Nårunga Björsjöhult
Karta över Björsjöhult i Nårunga
1764 Ornunga Lommared
1764 Ornunga Lommared
Karta över Lommared i Ornunga
1765 Ljurs by
1765 Ljurs by
Karta över Ljurs by
1765 Ornunga Spångakil
1765 Ornunga Spångakil
Karta över Spångakil i Ornunga
1766 Göteborg
1766 Göteborg
Karta över Göteborg
1773 Skaraborg
1773 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1780 Skaraborg
1780 Skaraborg
Karta över Skaraborgs län
1781 Älvsborgs hövdingedöme
1781 Älvsborgs hövdingedöme
Karta över Älvsborgs hövdingedöme
1792 Sverige landsvägar
1792 Sverige landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
1794 Ljur Mauritz och Tholsgårdarna
Karta över delning av beteshagarna mellan Mauritz och Tholsgårdarna
1796 Göteborg
1796 Göteborg
Karta över Göteborg
1798 Siene utmark
1798 Siene utmark
Karta över Siene utmark
1801 Göteborg
1801 Göteborg
Karta över Göteborg
1805 Ornunga Ryagärde
1805 Ornunga Ryagärde
Karta över Ryagärde i Ornunga
1807 Göteborg
1807 Göteborg
Karta över Göteborg
1811 Sveriges landsvägar
1811 Sveriges landsvägar
Karta över landsvägarna i södra Sverige
1817 Siene by
1817 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1822 Siene by
1822 Siene by
Karta över storskifte av Siene by
1828 Ljurs socken
1828 Ljurs socken
Karta över Ljurs skogs och utmarker
1843 Ljur Iglabo
1843 Ljur Iglabo
Karta över rågång mellan Iglabo och Thols och Mauritzgårdarna angående torpen Lyckorna och Ledet
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
1849 Ljur Thols och Maurtizgårdarna
Karta över laga skifte med Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
1851 Ljur Thols och Mauritzgårdarna
Karta över laga skifte mellan Thols och Mauritzgårdarna i Ljur
1852 Ljur Iglabo
1852 Ljur Iglabo
Karta över laga skifte av Iglabo i Ljur
1856 Siene
1856 Siene
Karta över Siene socken
1856 Vårgårda
1856 Vårgårda
Karta över Wårgårda Herrgård
1860 Ljur Iglabo
1860 Ljur Iglabo
Karta över Iglabo Torpamad i Ljur
1865 Alingsås
1865 Alingsås
Karta över länet runt Alingsås
1869 Borås
1869 Borås
Topografisk karta över Borås med omnejd
1873 Ljur och Nårunga
1873 Ljur och Nårunga
Utdrag ur topografiska kartan omfattar Ljur och Nårunga
1873 Ljur Tholsgården
1873 Ljur Tholsgården
Karta över hemmansklyvning av Tholsgården i Ljur
« av 3 »

HAR DU LÄST DEN HÄR?

MEDLEM

När du blir medlem får du dessa förmåner:

  • 20% RABATT PÅ BOKEN "ORIGINAL PÅ BÖGDA" (för helårsmedlemmar)
  • NEDLADDNINGSBARA HISTORISKA KARTOR
  • TILLGÅNG TILL FOTOARKIVET
  • DELTA GRATIS I TIPSPROMENADER (varje månad från den 1/1 2022)
  • LÄSA SIDOR OM GÅRDAR OCH TORP OCH DE SOM BODDE DÄR
  • HUNDRATALS ADELSTAVLOR
  • VIDEO-BERÄTTELSER
  • LJUD-BERÄTTELSER
  • ...och ännu fler förmåner tillkommer...
MEDLEMSKAP KOSTAR BARA 149 KRONOR PER ÅR  eller 39  KRONOR FÖR 1 MÅNAD

ALLA, både medlemmar och icke-medlemmar får givetvis även i fortsättningen läsa ALLA BERÄTTELSER fritt!

GRATIS-medlemmar får berättelser direkt hem till sig i mailen.

Börja utforska hur livet var förr. 

 

DAGBOK 1889

ÅRETS JULKLAPP "ORIGINAL PÅ BÖGDA"

Nu kan du förhandsbeställa boken "ORIGINAL PÅ BÖGDA" och få den levererad före jul. Boken handlar om speciella människor som levt i Svältbygderna. Där finns berättelsen om "Ljurskamjölnaren", "Ledsbackabarnen", "Anders Alf", "Petter-Smed" och många fler.

Pris: 395 kr plus frakt 65 kr = 460 kr

Du kan köpa den i butiken på hemsidan eller Swisha till 0735392030 eller så kan du maila mig.

KÄLLOR

Karl Eriksson "Gårdsägarna Torparn och Knekten"

Abraham Winka: "Iglabo - En gårds historia"

J W A Yllander: "Min dagbok året om 1889"

Svältornas Fornminnesförening: årsskrifter

ArkivDigital: Kyrkoböcker

Linnar Linnarsson: Ett flertal skrifter

Oskar Lidén: Svältorna och Livet i Svältbygden förr och nu