I DAG ÄR DET

DEN 18 APRIL

VALDEMAR OCH VOLMAR

Gustaf Volmar Sylvander, född 25 januari 1816 i Karlshamn, död 29 maj 1882 i Kalmar, var en svensk historiker och skolman. Han är mest känd för sitt livsverk Kalmar slotts och stads historia i fem band, vars första del kom ut 1864.

Mansnamnet Valdemar eller Waldemar är ett gammalt nordiskt namn besläktat med det slaviska namnet Vladimir som lär betyda 'världens herre' eller 'prisad för sin makt'. Enligt vissa källor bygger det slaviska namnet i sin tur på tidigare germanska rötter, enligt andra källor anses de slaviska och germanska formerna gå tillbaka till samma indoeuropeiska rötter.

En person som bar namnet var Valdemar den store, dansk kung på 1100-talet. Han fick namnet efter sin morfars far, storfursten Vladimir II Monomach av Kiev. Namnet har burits av flera danska kungar. I Danmark firas Valdemarsdagen den 15 juni.

Namnet var mycket populärt i början på 1900-talet. Därefter avtog det i användning för att åter öka i slutet av seklet. Numera finns det ungefär 15 000 män som heter Valdemar i Sverige.

Volmar är ett mansnamn av tyskt ursprung. Det är sannolikt en sidoform av Volkmar eller Folkmar, vilket är sammansatt av Folk- ('folk') och mar- ('berömd'). Med stavningen Wollmar har namnet funnits i svenskan sedan slutet av 1500-talet. Sedan 1993 förekommer det som dagens namn i den svenska almanackan, tillsammans med Valdemar. Enligt en annan teori kommer Volmar av namnet Volkmar (folk + berömmelse).

Namnet är ett arvnamn inom adelssläkten Yxkull. Betydelsen är världens herre eller prisad för sin makt.

Namnet är mycket ovanligt i Sverige, speciellt som tilltalsnamn. Det finns endast några hundra män i Sverige som heter Volmar. Namnet förekommer även som efternamn.

DEN 18 MAJ

ERIK SAMT ERIKSDAGEN

 

Erik XIV 1533–1577 Målning av Domenicus Verwilt

Erik, samt stavningsvarianten Eric, är ett nordiskt mansnamn av germanskt/fornnordiskt ursprung, ursprungligen Airikr som är sammansatt av en förled som betyder 'ensam' eller 'alltid', och en efterled som betyder 'härskare, kung' eller 'stor, mäktig'.

Det äldsta belägget i Sverige är en runinskrift från 1000-talet på nu försvunnen sten i Kusta, Uppland: ”Erik och suir och Tonna satte denna sten efter Gudmund sin fader”.

Det har sedan äldsta tider förekommit som kungligt namn i Norden. Datumet i almanackan är tillägnat Erik den helige som enligt legenden mördades den 18 maj 1160 och därefter blev föremål för en stark helgonkult. Eriksdagen var länge en helgdag i Sverige.

Namnet är efter Karl det näst vanligaste mansnamnet i Sverige och ett av de få som varit vanligt i alla tider. Senast på 1990-talet hade det en av sina många popularitetstoppar, då det efter Markus var det näst vanligaste namnet på nyfödda pojkar. I statistiken för årtiondena från och med 1920-talet tillhör Erik de tio vanligaste namnen på pojkar födda under 1920–30-talen samt 1980–90-talen och årtiondet 2000-talet.

På 1930- och 1940-talet var namnet också vanligt i dubbelnamn som Jan-Erik, Karl-Erik med flera. Jerker, Jerka och Jerk är varianter av namnet Erik. Den finska formen är Erkki, den tyska Erich och den engelska Eric.

Det finns över 300000 män som heter Erik i Sverige.

Namnsdag för Erik, i både Finland och Sverige, är sedan medeltiden 18 maj.

Eriksdagen har varit en allmänt spridd dag för betessådd i det svenska bondesamhället. Grödor som lin, korn och andra grödor som såddes sent på säsongen, kunde sås på Eriksdagen. På några håll kallades dagen för ”hampadagen”.

DEN 18 JUNI

BJÖRN OCH BJARNE

Bjarne Hemming Natt och Dag

Björn (Bjørn på norska och danska), även stavat Biörn, är ett förnamn, och ett efternamn, känt sedan vikingatiden. Det har latiniserats till Biornus och till Bero. Namnet förekommer på en runinskrift från 1000-talet på en sten i Sanda, Södermanland: "Trodrun reste stenen efter sin fader, Björn i Sanda".

Björn började bli populärt som förnamn på 1940-talet och nådde en kulmen på 1970-talet. Det finns runt 60 000 män som heter Björn i Sverige.

Bjarne är ett gammalt norskt mansnamn som kommer från "bjare" = "björn". En variant är Bjarni, en annan Bjarke.

Namnet har aldrig haft stor spridning i Sverige. Någon enstaka pojke i varje årskull får det som tilltalsnamn. I Sverige heter ungefär 3000 män Bjarne.

"MÖRDARE-STAFVA"

____________________

EBOK

_______________________

"MÖRDARE-STAFVA" handlar om en mycket speciell kvinna som levde i västra Sverige under nästan hela 1800-talet. När hon var 18 år gammal blev hon anklagad för mord på en krämerska. Hon blev dödsdömd, friad, benådad, dömd igen i all oändlighet. Boken skildrar hennes liv från det hon föddes till hennes död.

E-bok: 19 kr

Tryckt bok: 195 kr

"ORIGINAL PÅ BÖGDA"

____________________

EBOK

_______________________

"ORIGINAL PÅ BÖGDA" handlar om ett trettiotal original som bodde på Svältorna för över hundra år sedan. Läs om Anders Alf, som i sin och familjens förtvivlan dränkte sig i Trollö mosse och Ledsbackabarnen Kalle och Kristina. De båda var syskon och "dvärgar", som det hette på de tiden. När de båda var i åttioårsåldern slog Kristina ihjäl Kalle med en spisgaffel.

E-bok: 19 KR

Tryckt bok: UTSÅLD

SNÄRJESSKRÄDDAREN

Östtorp under Frälsegården i Ljur

Vid Snärjeskullen på Frälsegården i Ljurs mark fanns två backstugor.

I den ena, Östtorp, hade den beryktade väckelsepredikanten Anders Petter Andersson vid Ljurs kvarn växt upp. Han föddes i en jordkällare på torpet Ekeberget under Gundlered i Ljur några kilometer från Snärjeskullen. Vintern 1829 var oerhört kall och i januari snöade det ymnigt. Snön la sig tung på taket till den sköra lilla stugan i Ekeberget och en dag rasade helat taket in och familjen blev utan hem över huvudet. De såg då ingen annan utväg än att flytta in i jordkällaren. Den var bara ett par kvadratmeter stor och det var inte ens ståhöjd inomhus. Därinne bodde Anders Andersson, hans hustru Inggerd Eriksdotter och de två pojkarna Johannes, åtta år, och Andreas som var knappt fyra. Några dagar efter att de tvingats flytta in i jordkällaren födde Inggerd sonen Anders Petter. Några år senare flyttade de från Ekeberget till en av de närbelägna backstugorna vid Östtorp på Snärjeskullen.

Skräddare fotograf okänd

I den andra stugan på Snärjeskullen bodde skräddaren Johannes Andersson-Hult född 1833 i Sandvadet vid Stora Långared och hans ett år äldre hustru Anna Katarina Johansdotter som var född i Enet, bara några hundra meter bort.  Johannes var son till soldaten Anders Hult från Algutstorp och hans hustru, som kallades ”Kulesa”, men vars riktiga namn var Stina Andersdotter.

I hemmet rådde den yttersta fattigdom. Johannes var skräddare och kallades allmänt för ”snärjesskräddaren”. Han kunde inte jobba ihop de pengar som behövdes för inköp av en symaskin, varför det inte blev mycket med hans sömnad.

De små inkomster som Johannes kunde få ihop användes till inköp av brännvin och därför blev det vanligtvis inget över till mat åt familjen. Medan maken var försupen fick hustrun Anna försöka skaffa uppehälle åt familjen genom att tigga på bygden.

En mörk natt började stugan att brinna. Familjen lyckades fly ut ur det brinnande huset, men de kunde inte göra något åt branden, så stugan brann ner fullständigt.

Då deras markplätt var väldigt liten blev det mycket svårt att få plats för en ny stuga bredvid den nedbrunna. Ägaren av marken där den brunna stugan stått, förbjöd bestämt, att någon annan stuga fick uppföras där och ingen annan bonde ville ha den fattiga familjen på sin mark.

Till slut fick skräddaren bygga på en bit fastmark som ingen annan ville ha och som låg långt ute på torvmossen, Jorda mosse, ”Mossen” i närheten. Denna mosse gränsade till Trollö mosse där soldaten Anders Alf hade dränkt sig 1847, några år tidigare än de flyttade till ”Mossen”. Läs om denna fruktansvärda tragedi här: www.iglabo.se/b1.

Snärjeskullen, Jorda mosse och backstugan ”Mossen”

Johannes och Anna fick fem barn, två pojkar och tre flickor.

Det äldsta barnet var en pojke och han hette Fredrik. Han flyttade som yngling till Bredared.

Nästa barn de fick var en dotter och hon fick namnen Thilda Paulina. När hon var 34 år fick hon en ”oäkta” dotter med den inhyste drängen på torpet, Klas Johansson.  Fyra månader efter dottern Elin Constantias födelse gifte de sig och fick senare två pojkar och en flicka inom äktenskapet.

Johannes och Annas äldsta son, Carl Gustaf, blev soldat vid Göteborgs garnison och tog namnet Julin. Han var emellertid flera perioder sinnesförvirrad och kom snart hem igen. En höstdag 1889 när han var 26 år tog han sitt liv genom att köra en kökskniv in i bröstet. På grund av att han gjort självmord begravdes han i all tysthet utanför kyrkogården.

Johannes och Anna fick ytterligare två barn, döttrarna Hilda och Anna Charlotta. Båda dog 1870 i scharlakansfeber. Då var Hilda fyra år och Anna Charlotta bara ett halvt år gammal.

Anna dog 1913 och lämnade den utarmade och barskrapade ”Snärjesskräddaren” ensam ute på ”Mossen”. Fyra år senare lämnade han ensamheten för att gå in i evigheten.

Betygsätt sidan!

HAR DU LÄST DEN HÄR?

HAR DU LÄST DEN?

MORD

SÅ VAR DET FÖRR

ORIGINAL

SVÄLTORNA

IGLABO

Här är fler spännande berättelser från förr: