Bååt
De småländska gårdarna och medeltidens handlingar öppnar Bååtättens historia. Tavlan följer en gammal frälsesläkt och skiljer belagda personer från äldre genealogiers långtgående ursprungstraditioner.

Börja läsa här
Börja med bakgrunden
Här finns tavlans rubrik och originalets inledning.
Följ personerna
Tabellhänvisningarna i originalet leder mellan föräldrar, barn och grenar.
Läs slutet och källanmärkningarna
Den sista boksidan innehåller tavlans avslutning; en annan ätt kan börja på samma sida.
Läsråden hjälper dig att hitta i originalet. Släktleden och personuppgifterna finns på boksidorna nedan.
Nedslag i tiden
- 1625Ätten introduceras under nr 3.
- 1654Originalet anger att ätten utgår i adlig värdighet.
Ätter och grenar att hålla isär
Källan för inte stamtavlan med full säkerhet längre tillbaka än till Jon Petersson i tabell 4. Sagokungarna och Orkneyjarlarna i äldre genealogier har inte gjorts till fastställda släktled. Friherrliga Bååt nr 12 behandlas separat.
Läs släkttavlan
Här finns hela sidintervallet för tavlan, inklusive barnlistor och källanmärkningar: band 1, sidor 695–700. Öppna en sida eller välj ett tabellnummer för att gå till den sida där tabellen börjar.
Originalet återges som boksidor, inte som en ny korrekturläst avskrift. Bokspalter läses från vänster till höger. Första och sista sidan kan innehålla delar av angränsande tavlor.
Välj originalsida
Gå till utvalda tabeller
Originalsida 695 · tabell 1
På denna boksida börjar tavlan under rubriken med släktens namn och nummer. Eventuell text ovanför rubriken tillhör föregående tavla.

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
BÅHR—BÅÅT. 695 Adliga ätten BÅHR, nr 202, †. Adlad 1593 10/6, introd. 1633; utdöd på 1600-talet. Enligt såväl ridderskapets och adelns protokoll för år 1633 som vapenskölden å riddarhuset hette ätten Båhr, men har tills helt nyligen å riddarhusgenealogien upptagits under namnet Bähr. Simon Bhaer eller Bohr, f. i Danzig; borgare därst.; ’blev, för det han gjort kronan Sverige försträckningar, år 1593 10/6 i Warschau av konung Sigismund adlad; nedsatte sig sedan i Sverige’. Son: Mårten, till Hässleby (Hesselby) i Tuna sn (Upps.) och Uddboö i Estuna sn (Sth.); † i Stockhoim och slöt ätten samt begr. i Riddarholmskyrkan, där hans vapen strax bredvid koret varit uppsatt. Han anhöll 1633 14/3 att sonen måtte bliva intagen på riddarhuset. — G. (efter 1609 30/5, men före 1610 22/8)2 i Preussen m. Anna Eriksdotter Cruus (af Edeby, nr 69), som gick med prinsessan Anna ur riket till Polen, där hon dog före 1628, dotter av överstebefallningsmannen Erik Nilsson, till Uddboö och Hesselby, och Brita Ulfsdotter Snakenborg (Bååt, nr 3). Son: Simon, f. i Polen; introd. 1633 16/83 under nr 202; † utan bröstarvingar före fadern. Han erhöll 1628 8/2 konung Gustaf II Adolfs brev att med frälse rätt besitta alla de gods och egendomar, som hans moder fru Anna Cruus, genom sitt dragande urriket, förverkat. 1 Ridd. och Ad. protokoll för år 1633. 2 At (RA). . Adliga ätten BÅÅT, nr 3, †. Urgammal frälsesläkt; introd. 1625; utgången i adlig värdighet 1654. Släkten har utgrenat sig i friherrliga ätten Bååt, nr 12. Stamtavlan för den introducerade ätten Bååt kan icke med full säkerhet föras längre tillbaka än till den småländske väpnaren Jon Petersson (båt), som nämnes i handlingarna åren 1390—1418 (Tab. 4). Då dennes moder Kristina Hemmingsdotter före sitt senast 1351 ingångna äktenskap med väpnaren Jöns Brudsson (lejonansikte) bevisligen var gift med en riddare och ovannämnde Jon Petersson var född i detta tidigare äktenskap13, är det emellertid mycket sannolikt, att hennes förste make och Jon Peterssons fader var den likaledes i Småland besuttne riddaren Peter Jonsson (båt), som dog på 1340-talet (Tab. 3). Peter Jonsson tillhörde en släkt, som uppenbarligen var befryndad med Bondeätten; detta framgår ej blott av det gemensamma båtvapnet utan också av åtskilliga andra omständigheter, bland vilka särskilt bör framhållas, att även herr Peter Jonsson stundom kallar sig Bonde. Möjligen hava Bååt- och Bondeätterna i själva verket gemensamt ursprung på fädernet, i vilket fall differentieringen torde hava skett vid 1200-talets mitt eller något senare. — I äldre genealogier äro biskop Karl (båt) i Linköping, † 1338, och riddaren Erengisle Jonsson (båt?), som nämnes i handlingarna på 1320- och 1330-talen införda på Bååtättens stamtavla och bägge voro tydligen befryndade med denna, men huruvida de verkligen tillhört ätten, är ovisst, och i varje fall kunna de icke14, såsom uppgivits, ha varit bröder till ovannämnde herr Peter Jonsson. Osäkert är även, huruvida eller på vad sätt medeltidsätten Hjärne, som också förde båtvapnet, var besläktad med ätten Bååt. Det orimliga och ohistoriska i den av äldre genealoger upprättade släktledningen med härstamning från de gamla Orkneyöjarlarna (jfr dock Tab. 2, Erengisle Sunessons 2:a gifte), bland vilkas förfäder upptagas bl. a. Uppsalakonungen Sigurd Ring och dennes son Ragnar Lodbrok, behöver knappast påpekas. Tab. 1. Jon, ej omnämnd i samtida handlingar. Var † 1314, då änkan, vars namn är obekant, ännu levde. Barn: Sune Jonsson; riddare, riksråd och lagman. Se Tab. 2. Daniel Jonsson. Han jämte bröderna Sune och Peter samt de båda systrarna Ragnhild och Harald Stubbes hustru delade 1314 sitt fäderne- och mödernearv15; ej vidare omnämnd. Peter Jonsson; riddare och riksråd. Se Tab. 3. En dotter. Var g. 1314 m. riddaren Harald Stubbe (spets från vänster), som nämnes i handlingar 1318—1335 och stiftade en prebenda till Linköpings domkyrka.1 Ragnhild; deltog i arvskiftet 1314.16 Tab. 21 Sune Jonsson (son av Jon, Tab. 1); var riddare 1315 9/9, då han deltog i det s. k. hävdaskiftet mellan hertigarna Erik och Valdemar, och riksråd 1319 28/7; deltog i Skaraföreningen 1322 20/7; var fogde på Kalmar slott 1329 2/2 och lagman i Tiohärads lagsaga 1337 13/1, då han pantsatte alla sina gods i Vedbo härad till säkerhet för 200 mark, som han lånat av biskop Karl i Linköping; ägde även gods i Alsheda i Njudung; † före 1339 12/10. Han spelade, liksom brodern Peter Jonsson, en framstående roll vid återvinnandet av Viborg 1321 och medverkade vid Skånes besittningstagande 1332. — G. 1:o m. Karin Henriksdotter, dotter av riddaren Henrik Glysing; 2:o m. Helga Bengtsdotter (vingad pil), i hennes 1:a gifte [g. 2:o m. riddaren och lagmannen i Östergötland Magnus Knutsson
Originalsida 696 · fortsättning

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
696 BÅÅT. I Jon Petersson, Tab. 4. II Nils Jonsson, Peter Jonsson, Tab. 5. Tab. 8. — ——— ——— II Offe Nilsson, Erland Petersson, Tab. 6. Tab. 9. IV Arvid Offesson, Henrik Erlandsson, Peter Erlandsson, Tab. 7. Tab. 10. Tab. 14. V Ulf Henriksson, Björn Pedersson, Erland Pedersson, Johan Pedersson, Tab. 11. Tab. 15. Tab. 20. Tab. 21. — VI Jöns Ulfsson Göran Ulfsson Gustaf Jakob Åke Erland Snakenborg, Snakenborg, Björnsson, Björnsson, Johansson, Johansson, Tab. 12. Tab. 13. Tab. 16. Tab. 18. Tab. 22. Tab. 23. — 7— ——— VII Bo Jakob å Gustafsson, Jakobsson Tab. 17. Snakenborg, Tab. 19. (Blå) 1345—1366 ], begr. 1393 i Vadstena kloster, dit hon skänkte allt sitt gods i Hagbyhöga 1374. Barn: 1. Margareta Sunesdotter; hon skänkte 1360 21/12 allt sitt gods i Kläckeberga sn till Kalmar nunnekloster och levde ännu 1362 5/2, då hon var bosatt på IFogelvik, som hon synes hava ågt. G. före 1337 13/1 m. riddaren och riksrådet, lagmannen i Tiohärads domsaga Ulf Abiörnsson (sparre) i hans 2:a gifte (g. 1:o m. Christina Sigmundsdotter, dotter av Sigmund Keldorsson), † före 1350 7/2. 1. Ingrid Sunesdotter, † före 1348. G. före 1339 12/10 m. riddaren och riksdrotset Nils Turesson (Bielke, nr 8) i hans 1:a gifte, † 1364. 1. Erengisle Sunesson; var jämte västgötalagmannen Knut Magnusson konung Magnus följaktig på dennes friarefärd till Namur 1334: kallas riddare första gången 1344 25/10 och riksråd 1350 4/8; deltog sistu. år 19/3 i herredagen i Jönköping; förskaffade sig titeln jarl av Orkneyöarna 1353 i maj; var häradshövding i Sevede härad 1362 19/6; gjorde sitt testamente 1392 19/1, då han skänkte stora gods till Växjö domkyrka; † barnlös s. å. 26/12 och begr. i Vadstena kloster. Han var en myndig man och en av de stormän, som uppsatte konung Magnus’ son Erik till motkonung; deltog i de underhandlingar i Tyskland, som slutligen föranledde hertig Albrechts inkallande till Sverige, och tillhörde det regerande rådet, sedan konung Albrecht 1371 måst underkasta sig stormännen. Han ägde en betydlig förmögenhet och gods i Småland, Östergötland och på Öland samt även godset Kymmene i Pyttis sn i Finland; torde hava varit bosatt på sitt fasta stenhus Huitaboda ö (Hultaby ö) i Näsby sn (Jönk.) till 1370-talet, då han synes hava flyttat till Vadstena. — G. 1:o m. Margareta; 2:o m. Annot (Agneta, Agnes), † före 1360 21/12, troligen dotter av Orkney-jarlen Malise av Stratherne17; 3:o före 1377 20/10 m. Ingeborg Magnusdotter (lejon) i hennes 2:a gifte [g. 1:o m. riksrådet Bengt Turesson (Bielke nr 8)], begr. 1390 28/6 i Vadstena, dotter av riddaren Magnus Gudmarsson (lejon) och Karin Birgersdotter, av Finstaätten (S:ta Birgittas syster). ? En dotter. G. m. riksrådet och lagmannen i Östergötland Nils Jonsson (sjuuddig stjärna), som i tvenne brev 1360 21/12 kallas »måg» av Erengisle Sunesson och hans syster Margareta [Krp]. Tab. 31 Peter Jonsson (son av Jon, Tab. 1); bytte jord med Riseberga kloster 1314 13/7; bevistade såsom väpnare och konung Magni råd rådsmötet i Telge 1322 4/6; en av underhandlarna med Ryssland 1323 12/8; omtalas som fogde på Viborg 1324 27/5—1336 30/9 och vistades där ännu 133918; blev riddare vid konung Magnus’ kröning 1336 21/7; nämnes i handlingarna senast 1342. Peter Jonsson, som även kallas Petrus Haak och Peter Bonde, ägde jordagods i Värend och Östergötland och var måhända dessutom ägare av Flishult i Näsby sn (Jönk.), ehuru detta ej omnämnes i handlingarna. På vad sätt han var besläktad med väpnaren Elof Bengtsson (vingad pil eller flygande skäkta), till Svanvik, som 1324 27/5 kallar honom sin »gener», är okänt. — Sannolikt g. m. Kristina Hemmingsdotter i hennes 1:a gifte [g. 2:o senast 1351 m. väpnaren Jöns Brudsson (lejonansikte) ], dotter av väpnaren Hemming Tanne. Son: ? Jon Petersson; väpnare. Se Tab. 4. TAB. 4.1 Jon Petersson (sannolikt son av Peter Jonsson, Tab.3), till Flishult i Näsby sn (Jönk.); kallas väpnare 1390 11/7; beseglade Lindholmstraktaten 1395 17/6; deltog i Hälsingborgsmötet s. å. 8/9 och i Nyköpingsmötet 1396 20/9; bisittare i domstolen vid konungsräfsten i Tiohärad 1414. Han deltog i arvskifte efter modern fru Kristina, styvfadern Jöns Brudsson och halvbrodern Sten Jönsson 1418 6/7, och 1413 5/6 intygas, att Fagerhult m. m. var Jon Peterssons moders morgongåva och Jöns Brudssons rätta fäderne. — Hustruns namn är okänt; hans uppgivna gifte m. Ingeborg Ormsdotter är säkerligen oriktigt. [En Ingeborg Ormsdotter och hennes son Knut Jonsson (båt) omtalas visserligen 1376 29/11, men hon var då antagligen änka, och sonen nämnes i handlingar redan 1364. ] Barn: Nils Jonsson; väpnare. Se Tab. 5. Peter Jonsson; väpnare. Se Tab. 8. En dotter (Bengta).19 G. m. väpnaren och häradshövdingen i Albo härad Harald Laurensson (snedbjälke).
Originalsida 697 · tabell 6, 7, 10

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
Tab. 5 1 Nils Jonsson (son av Jon Petersson, Tab. 4), till Äpplaholm i Sandsjö sn (Jönk.); väpnare; † 1440, ihjälslagen av väpnaren Birger Trolles svenner, då han sökte lämna skydd åt en man, vars gripande den förstnämnde anbefallt, varom rannsakades i Jönköping 1441 7/1. — G. m. Brita Halstensdotter, i hennes 2:a gifte [g. 1:o m. riddaren Matts Gustafsson (sparre)], levde änka 1441, dotter av väpnaren och domhavanden i Småland Halsten Pedersson (båt), till Äpplaholm och Slätthult, och hans (72:a) fru Katarina Svensdotter (sparre). Barn: Offe Nilsson. Se Tab. 6. Karin Nilsdotter. G. före 1442 6/1 m. häradshövdingen i Vifolka härad Lasse Bengtsson (båt) till Äpplaholm, som levde 1465 7/11- Tab. 6. Offe Nilsson (son av Nils Jonsson, Tab. 5), till Halsnäs (trol. Hallsnäs i Ramkvilla sn, Jönk.); gav 1441 11/6 sin syster Karin Nilsdotter lika lott med sig i arvet efter fader och moder; sålde till svågern sina fädernegårdar i Njudung, Värend och Möre 1442 6/1 och 1446 9/4; fick 1454 5/7 av sin svåger på sig upplåtet en mängd gods, bl. a. gårdar i Värend och annorstädes i Småland, men sålde åter gårdarna i Värend till svågern 1465 7/11; levde ännu 1490 6/5, då han genom rådets beslut tilldömdes hälften av arvet efter kusinen fru Birgitta Haraldsdotter, änka efter riddaren Knut Grundis. — G. m. ? Brita Persdotter. S o n19: Arvid Offesson. Se Tab. 7. Tab. 7. Arvid Offesson (son av Offe Nilsson, Tab. 6); levde 1499. — G. m.? Anna, Jon Slattes dotter. Barn: ? Märta Arvidsdotter. G. m. Sven Larsson. Bengt Arvidsson.19 Nils Arvidsson.1 Han är säkerligen den Nils Arvidsson, som jämte riksrådet Peder Erlandsson (Tab. 14) fick börda gods i Tjureda sn (Kron.) från klostret i Växjö20 1529 14/3, och troligen identisk med den från 1529 års uppror bekante borgmästaren i Jönköping Nils Arvidsson, som bevisligen var frälseman. ? Gösta Arvidsson. Tab. 8.1 Peter Jonsson (son av Jon Petersson. Tab. 4), till Flishult; väpnare; bosatt på Flishult 1434 16/5, då han och hans hustru skänkte en gård i Asby sn i Ydre härad till kyrkan och prästbordet i Asby; ägde även jordagods i Västergötland21; levde 1440. — G. 1:o m. Elin Henriksdotter i hennes 2:a gifte (g. 1:o m. Johan Erengislesson Gädda), † 1433, dotter av riddaren Henrik Gerhardsson Snakenborg, av den Mecklenburgska ätten; 2:o 1434 före 16/5 m. Märta Jönsdotter. Barn: 1. Brita Petersdotter, † före 1490. G. m. väpnaren Gustaf Mattsson (en stjärna). 1. Erland Petersson; riddare. Se Tab. 9. 1. Märta Petersdotter, † före 1490; synes hava fått Flishult som sin arvslott. G. m. väpnaren 697 Jakob Ingemarsson (fågel), kallad Jeppe Tiby, som levde21 1455 21/7. 1. Ingrid Petersdotter, † före 1455 21/2. G. m. väpnaren Esbjörn Båt[21]. Tab. 91 Erland Petersson (son av Peter Jonsson, Tab. 8), till Händelö i S:t Johannis sn (Ög.) och Fituna i Sorunda sn (Sth.), vilka han ärvde genom sin hustru; nämnes väpnare 1455 21/2, men blev riddare vid Kristian I:s kröning 1457; bosatt på Händelö 1470 och ännu 1481, men var † 1490. — G. före 1470 18/5 m. Gertrud Birgersdotter i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. Lasse Svensson Lax), dotter av väpnaren och häradshövdingen i Hammarkind Birger Nilsson (sparre), till Fyllingarum, och Brita Isaksdotter (Banér, nr 22). Barn: Brita Erlandsdotter. G. 1493 7/7 m. riksrådet och lagmannen i Tiohärads lagsaga Bengt Abiörnsson (liljesparre), till Händelö, † 1519 eller 1520. Henrik Erlandsson; riksråd. Se Tab. 10. Peder Erlandsson; riksråd; † 1540. Se Tab. 14. Tab. 10. Henrik Erlandsson (son av Erland Petersson, Tab. 9), till Fyllingarum i Ringarums sn (Ög.), som han torde hava ärvt från mödernesläkten och varest han bodde 1511 och sedermera till sin död; var häradshövding i Hammarkind 1511 10/6 samt väpnare och riksråd18 1512 19/1; lagman i Östergötland 1523 6/6; förseglade 1527 bland riksens råd Västerås recess; synes levat ännu 1528.22 Han kallade sig eller kallades aldrig Snakenborg, och vad riddarhusgenealogien därom har att förmäla, är med visshet gripet ur luften. — G. m. Elin, troligen dotter av19 riddaren Ulf Pedersson (ros) till Ervalla och Birgitta Jönsdotter (lejonansikte). Söner: Ulf Henriksson (Snakenborg). Se Tab. 11. Nils Henriksson, till Fyllingarum; beseglade Västerås arvförening 1544; blev i Kalmar ihjälslagen omkr. 1546 av en dansk adelsman vid namn Jeppe Tordsson. — ? G. m. Ingeborg Nilsdotter, dotter av Nils N. N. och Mechtild Palnedotter (ekeblad). Tab. 11.1 Ulf Henriksson [Snakenborg] (son av Henrik Erlandsson, Tab. 10), till Fyllingarum samt Norrnäs, som han ärvde med sin hustru; slottslofven på Stegeborg 1548; † 158 (3). Han förseglade Västerås arvförening 1544 och konung Gustaf I:s testamente 1560. — G. 1544 på Stockholms slott m. Agneta Knutsdotter Lillie (af Ökna, nr 73) i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. engelsmannen Sigfrid Preston), levde änka 1583 14/8, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen Knut Andersson, till Ökna m. m.. och Märta (Stiernsköld, nr 24). Barn: Brita Ulfsdotter (Snakenborg), Brita på Öen kallad, till Uddboö i Estuna sn (Sth.); † 1603 7/9 och ligger, jämte sin andre man begr. i Gudhems kyrka (Skarab.). G. 1:o m. överstebefallningsmannen Erik Nilsson (Cruus af Edeby, nr 69), † före 15832; 2:o efter 1590 20/3 m. Lars Åkesson Soop (nr 10), f. 1559, † 1607.
Originalsida 698 · tabell 13, 14, 15

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
698 BÅÅT. Gertrud Ulfsdotter (Snakenborg), f. 1545, † 1588 19/4 på Kalmar slott och begr. i Kalmar stads kyrka. G. m. ståthållaren Christoffer Andersson Stråle, sedan Grip (Gyllengrip, nr 80), i hans 2:a gifte, † 1599. Helena Ulfsdotter (Snakenborg), f. 1549; hovdam hos drottning Elisabet av England; † 1635 1/4 och begr. jämte sin andre man i Salisburys domkyrka. G. 1:o 1565 m. William Parr, markis av Northampton, i hans 3:e gifte, † 1571; 2:o m. riddaren och rådet sir Thomas Gorges of Longford, † 1610 [At (Sch)]. Carin Ulfsdotter (Snakenborg); drottning Christina den äldres hovmästarinna 1604; † 1640 14/4 och ligger jämte sin man begr. i Bondegraven i Fägre kyrka (Skarab.). G. 1580 m. hertig Carls furstl. råd och marskalk Filip Bonde, nr 11, f. 1532, † 1588. Jöns Ulfsson (Snakenborg); ståtbållare; † 1600. Se Tab. 12. Göran Ulfsson (Snakenborg); ståthållare och häradshövding. Se Tab. 13. Tab. 129. Jöns Ulfsson Snakenborg (son av Ulf Henriksson Snakenborg, Tab. 11), till Fyllingarum; hertig Magni av Östergötland råd; ståthållare på Stegeborg; † 1600. Var 1595 tillstädes vid hertig Magni död. — G. omkr. 1580 m. Christina Joensdotter Gylienhorn (nr 116), som levde 1615, dotter av riksrådet Joen Olsson till Hacksta och Carin Bese. Barn: Anna Jönsdotter (Snakenborg); drottning Christina den äldres hovjungfru; levde 1642. G. 1602 28/1 på Nyköpings slott m. riksrådet och riksmarskalken Henrik Carlsson Horn (af Kanckas, nr 12), f. 1578, † 1618. Ulf Jönsson (Snakenborg), till Fyllingarum; f. 1582 8/7; kammarjunkare; † ogift 1609 18/3 på Fållnäs i Sorunda sn (Sth.). Agneta Jönsdotter (Snakenborg). G. 1627 8/7 på Frösåker i Kärrbo sn (Vm.) m. hovjunkaren Jesper Nilsson Cruus (af Edeby, nr 69), i hans 2:a gifte, † 1651. Görvel Jönsdotter (Snakenborg), † 1635 2/6 i Stockholm och begr. 1636 21/1 i Gyllenstiernska graven i Tryserums kyrka (Kalm.). G. m. vice amiralen friherre Nils Gyllenstierna (af Lundholm, nr 3), f. 1585, † 1622. Elin Jönsdotter (Snakenborg), f. 1590, † 1660 i Målilla sn (Kalm.) och begr. s. å. 17/6. G. 1631 m. landshövdingen Hans Drake af Hagelsrum, nr 90, † 1653. Brita Jönsdotter (Snakenborg). G. m. överstelöjtnanten Volmar Didrik von Scheiding, nr 71, † 1639. Tab. 13. Göran Ulfsson Snakenborg (son av Ulf Henriksson Snakenborg, Tab. 11), till Norrnäs samt Håberg i Flo sn (Skarab.); mönstrade Västgöta ryttare 15793; hertiginnan Sofias av Sachsen hovmästare 1604; ståthållare på Stegeborg 1606, på Läckö 1607 och i Uppsala 1609; assessor i Svea hovrätt4 1614 16/2; häradshövding på Värmdön och i Åkers skeppslag 16164; begr. 1629 15/2 i Värmdö kyrka. Han var 1600 en bland de olyckliga riksens råds domare; skänkte 1609 en del av tomten till tyska kyrkogården i Stockholm, enligt en inskription på en stentavla vid porten, där hans och hans frus vapen även äro inhuggna.’ — G. 1589 22/4 i Warschau m. drottning Catharina Jagellonicas kammarjungfru Barbro Nilsdotter (Cruus af Edeby, nr 69), † 1611 och begr. jämte mannen i Värmdö kyrka, där deras gravsten finnes5, dotter av amiralen och krigsöversten Nils Jespersson och Anna Stake (nr 110). Dotter: Anna Göransdotter (Snakenborg), † 1637 8/1 och begr. i Värmdö kyrka. G. 1618 24/11 m. riksrådet, överståthållaren och amiralen Claes Larsson Fleming, nr 4, i hans 1:a gifte, f. 1592, † 1644. Tab. 14. Peder Erlandsson, den äldre (son av Erland Pedersson, Tab. 9), till Fituna i Sorunda sn och Ulfsunda i Bromma sn (båda i Sth.); väpnare; riksråd6 1523 3/6—1529 24/6; lagman på Öland 1523 6/6; slottslofven på Stockholms slott 1529, 1531 och 1538; † 1540 30/5 och begr. i Sorunda kyrka. — G. m. Märta Björnsdotter i hennes 2:a gifte (g. 1:o m. Per Staffansson), begr. i Sorunda, dotter av Björn Jönisson (pukehorn), till Ulfsunda och Östanå, och Brita Månsdotter (Tre rosor). Barn: Björn Pedersson; riksråd; † 1570. Se Tab. 15. Erland Pedersson; kyrkoherde i Sorunda; † 1558. Se Tab. 209. Johan Pedersson; riksråd; † 1574. Se Tab. 21. 2? Ursula Pedersdotter, † 1590 21/10 och begr. i Järfälla kyrka i Uppland, där hennes gravsten med Bååtvapnet lades. Tab. 15. Björn Pedersson (son av Peder Erlandsson, den äldre, Tab. 14), till Fållnäs; fogde vid Värmlandsberg”? 1525 25/9; erhöll i förläning Västerhaninge sn (Sth.) 1537 23/7 och Sorunda sn (Sth.) 1538 26/9 till 1554, då de återkallades7; slottslofven på Stockholms slott 1538 16/5; kammarråd 1540—15458; riksråd 1547—1560; † 1570 1/6 och begr. i Sorunda kyrka, där hans gravsten ses, å vilken hans 16 barn nämnas i nedanstående ordning. — G. 1:o 1528 m. Brita Nilsdotter, † 1549, dotter av riddaren, riksrådet och östgötalagmannen Nils Bosson (Grip) och Anna Trolle (nr 36); 2:o m. Christina Krumme, begr. 1562 18/2 i Sorunda, dotter av riddaren, riksrådet och ståthållaren på Stockholms slott Nils Nilsson Krumme, till Örboholm och Gesterby, och Margareta Siggesdotter (sparre). Barn: 1. Märta 1. Nils 1. Lars †f† unga. 1. Nils f 1. Märta 1. Gustaf Björnsson; riksråd; † 1594. Se Tab. 16. 1. Erland Björnsson, till Skattmansö i Vittinge sn och Aspenäs i Östervåla sn (båda i Vm.); underskrev. 1582 års riksdagsbeslut och arvföreningen5 1590 7/3; kammarråd 1605 20/1; ståthållare på Västerås slott 1606 31/7; ståthållare över Salberget 1607 5/12; riksråd 1609; ånyo ståthållare över Salbergs län4 1613 20/6; hovrättsråd i Svea hovrätts 1614 16/2; erhöll i förläning Vittinge sn (Vm.) s. å. 15/2; † 1628 3/7 och begr. jämte sina båda fruar i Vittinge kyrka. — G. 1:o m. sin moders kusin
Originalsida 699 · tabell 16, 17, 18, 19

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
BÅÅT. 699 Beata Trolle (nr 36), † 1598 28/2, dotter av riksrådet Ture Arvidsson Trolle, till Eknaholm och Bergkvara m. m., och Magdalena Eriksdotter (Gyllenstierna af Svaneholm, nr 29); 2:o 1603 9/1 m. Märta Posse, dotter av häradshövdingen Lage Axelsson Posse (nr 14), och hans 2:a fru Anna Trolle (nr 36). 1. Brita Björnsdotter, † 1592 enl. gravstenen i Almunge kyrka (Sth.), där hon och hennes 2:e man ligga begravna. G. 1:o m. Johan Mattsson (bågsköld), till Harön i Bro sn (Sth.), av en 1581 11/6 adlad, men ej introd. ätt; 2:o m. Christer Carlsson Månesköld (af Seglinge, nr 62), † 1620 [SK]. 1. Anna Björnsdotter. G. m. fänriken Arent Joensson (Gyllenhorn, nr 116), † 1580. 1. Peder Björnsson, † ung. 1. Jakob Björnsson; ståthållare. 1. Margareta Björnsdotter, † ung. 2. Magdalena Björnsdotter, begr. i Vättlösa kyrka (Skarab.). G. 1:o 1577 m. kammarjunkaren Erik Andersson (Ekeblad, nr 35) i hans 2:a gifte, † före 1589; 2:o m. Torsten Christoffersson (Forstenasläkten, nr 2), i hans 1:a gifte. Se Tab. 18. 2. Bo 2. Jöns †† unga. 2. Märta Tab. 16. Gustaf Björnsson (son av Björn Pedersson, Tab. 15), till Fållnäs och Ulfsunda samt Stäringe i Årdala sn (Söd.); underskrev adelns försäkran till konung Johan och hans ätt6 1569 26/1 samt riksdagsbesluten 1582 och 15906; riksråd 1590; fick 1591 25/11 i förläning halva räntan av Karis och Ingo snr7; häradshövding på Åland 1592; † 1594 före 31/58 i Stockholm och begr. i Sorunda kyrka, där hans gravsten lades. ’Han åtog sig 1592 efter konung Johan III:s död, jämte hertig Carl och några riksens råd, regementsstyrelsen i Sverige, samt underskrev 1593 Uppsala mötes beslut.” — G. m. sin systers svägerska Görvel Joensdotter (Gyllenhorn, nr 116), † 1619, dotter av riksrådet Joen Olsson till Hacksta och Carin Bese. Barn: Bo Gustafsson; ståthållare och assessor; † 1629. Se Tab. 17. Brita Gustafsdotter. G. 1598 13/1 på Fållnäs m. sin farbroders svåger, hovjunkaren Arvid Lagesson Posse (nr 14), † 1630. Tab. 17. Bo Gustafsson (son av Gustaf Björnsson, Tab. 16), till Fållnäs; ståthållare i Kalmar 1610 20/6 samt på Stockholm och Svartsjö hus 1612 11/1; assessor i Svea hovrätt 1616; † 1629 och begr. s. å. 29/3 i Sorunda kyrka, där hans vapen uppsattes. Hans barn antogo namnet Bååt efter vapnet. — G. 1610 28/1 m. Anna Ribbing, f. 1587 28/6 på Fästered i Finnekumla sn (Älvsb.), † 1622 25/7 på Penningby12 i Länna sn (Sth.) och begr.12 s. å. 20/10 i Sorunda kyrka, dotter av riksrådet och riksskattmästaren Seved Svensson Ribbing (nr 15) och Anna Eriksdotter (Gyllenstierna, nr 29). Barn: 2 Anna Bååt, begr. 1646 7/6 i Sko kyrka (Upps.). G. 1638 28/3 m. generalmajoren och riksrådet Johan Mauritz Wrangel, friherre Wrangel af Lindeberg, nr 41, i hans 1:a gifte, † 1665. Kerstin Bååt; drottning Christinas kammar- jungfru; hovmästarinna hos bemälda drottning 1645; † 1657 på Hässlö och begr. s. å. 20/12. G. 1:o 1637 13/8 på Stockholms slott m. riksrådet friherre Gustaf Horn af Åminne, nr 2, f. 1601, † 1639; 2:o 1650 13/12, även på slottet i Stockholm, med riksrådet och fältmarskalken Henrik Henriksson Horn, friherre Horn af Marienborg, nr 21, i hans 2:a gifte, f. 1618, † 1693. Maria Bååt, † 1656 10/6 i Warschau och begr. 1657 25/1 i Strängnäs.13 G. 1650 6/3 i Stockholm m. sin systers svåger, generalen Carl Larsson Sparre, friherre Sparre, nr 11, i hans 1:a gifte, f. 1627. Gustaf Bååt; student i Uppsala9 1627; hovmästare hos pfalzgreven Carl Gustaf 1635; † 1636 6/7 och begr. s. å. 24/7 i Riddarholmskyrkan. Seved Bååt, friherre Bååt, f. 1615, † 1669. Se friherrl. ätten Båaå a t, Tab. 1. Nils Bååt, friherre Bååt, f. 1617, † 1659. Se friherrl. ätten Bååt, Tab. 3. Görvel Bååt, f. 1620 7/4 på Fållnäs13; kungl. överhovmästarinna; † 1673 5/11 och begr. 1674 29/3 i Riddarholmskyrkan. G. 1646 2/8 m. landshövdingen Svante Larsson Sparre, friherre Sparre, nr 11, f. 1623, † 1652. Tab. 18. Jakob Björnsson (son av Björn Pedersson, Tab. 15), till Stäflö i Åby sn (Kalm.); ståthållare på Kalmar slott 1586. — G. m. Catharina Stensdotter i hennes 1:a gifte [g. 2:o m. ståthållaren Christoffer Andersson Stråle, sedan Grip (Gyllengrip, nr 80), i hans 3:a gifte, † 1599], dotter av Sten Bengtsson till Stäflö, av gamla tillbakaseende Ulfsläkten, och Kerstin Anundsdotter (Ulfsax, nr 107). Barn: Jakob Jakobsson (Snakenborg); vice president; † 1627. Se Tab. 19. ? Kerstin Jakobsdotter, † barnlös; var g. m. en ofrälse man. (Enl. annan uppgift var hon dotter till Jakob Jakobsson Snakenborg, Tab. 19).13 Tab. 19. Jakob Jakobsson Snakenborg (son av Jakob Björnsson, Tab. 18), till Stäflö; kapten vid skeppsflottan 1606; överste för krigsfolket (smålandsfänikorna) på flottan till Salis 1607 4/4 och till Riga 1608 9/7; fick sistn. dag i förläning Madesjö sn (Kalm.)7; i slottslofven på Kalmar s. å.; fast underamiral 1609—1610; amiral över Kalmarflottan 1609 25/2 (ny fullmakt 1610 11/5); bekom 1610 14/5 i förläning Virestads sn (Kronob.) och Säby sn (Jönk.)7; ståthållare på Kalmar slott 1611; överste över allt Smålands rytteri och knektar 1612 4/1; bisittare i Svea hovrätt 1614 18/2; vice president i Svea hovrätt 1621; † 1627. Hans barn antogo efter vapnet namnet Bååt [Zf]. — G. 1:o m. Holmfrid Persdotter Pik, ’som vid år 1590 anlade Kirvinge (?) säteri’; 2:o m. Kerstin Tott, † 1624 och begr. 1625 27/2 i Norrköping, dotter av riksrådet och fältöversten Claes Åkesson Tott och hans 2:a fru Kerstin Horn (af Kanckas, nr 12). Barn: 1. Elin Bååt. G. m. ryttmästaren Lennart Pedersson Svenske (nr 258). . 2. Ingeborg Bååt, f. 1614 3/4 på Söderby, † 1635 30/12 i Riga. G. 1632 10/7 i Stockholm (Nik.)10 m.
Originalsida 700 · tabell 20, 21, 22, 23
Här slutar tavlan. Boksidan kan också innehålla början av nästa ätt. Läs även fortsättningen i höger spalt innan du lämnar denna tavla.

Visa maskinläst text för sidan
Maskinläsningen är inte korrekturläst och kan blanda bokspalter eller misstolka namn och datum. Originalbilden ovan är kontrollunderlaget. Text från andra tavlor på samma boksida kan förekomma här.
700 BÅÅT. rikstygmästaren Johan Nilsson Lilliehöök af Fårdala, nr 1, i hans 2:a gifte, f. 1598, † 1642. 2. Catharina Bååt, † 1698 i slutet av året eller början av 1699. ’Hon tyckes vara den Catharina Bååt, som gjort en kommentar över Messenii Theatrum Nobil. Svec., det hon dels tillökt, dels korrigerat, samt förträffligen ditmålat vapen.” G. 1641 2/2 i Stockholm m. riksrådet Lars Eriksson Sparre af Rossvik, nr 7, i hans 2:a gifte, f. 1590, † 1644. 2. Sten Bååt; student i Uppsala 1627.9 — ’Gifte sig med en knappmakaredotter från Frankrike; hängde sig 1639 16/2 på Norrmalm i Stockholm, vartill orsaken sades varit hans giftermål.” Tab. 20. Erland Pedersson (son av Peder Erlandsson, den äldre, Tab. 14); först katolsk, sedan förste luterske kyrkoherde i Sorunda; † där 1558 6/9 och begr. s. d. i kyrkans högkor. Han förseglade bland adeln Västerås arvförening 1544; avstod 1553 på grund av sitt giftermål sina arvegods till bröderna med undantag av en gård Holm i Lossa sn och tre gårdar Kvistada i Bro sn (Sth.).13 — G. omkr. 15456 m. sin tillsierska Marita, som 1563 av sina svågrar fick en gård i Bärby på livstid. Dotter: Elin Erlandsdotter, † änka.7 G. m. fogden på Svartsjö Måns Persson Skrifvare, † 1573 i mars”, som 1566 6/4 fick frälse på de av honom inköpta skattehemman mot rusttjänst.7 Tab. 21. Johan Pedersson (son av Peder Erlandsson, den äldre, Tab. 14), till Fituna i Sorunda sn, Häringe och Ekeby i Västerhaninge sn och Östanå i Kulla sn (alla i Sth.) samt Tidö i Rytterns sn (Vm.); slottslofven på Stockholm 1542 7/9; riksråd 1547; erhöll Sorunda sn (Sth.) i förläning7 1559 27/1—1564; sändebud till Ryssland 1561; † 1574 15/1 och begr. i Sorunda kyrka, där hans gravsten lades och å vilken hans 7 barn i nedanstående ordning uppräknas. — G. m. Kerstin Tott till Stäringe i hennes 2:a gifte [g. 1:o m. riddaren och riksrådet Peder Olofsson Hård (af Segerstad, nr 17) i hans 2:a gifte, † 1534], dotter av riksrådet och hövidsmannen på Kronoberg Åke Göransson Tott, till Eka och Stäringe, och Märta Bengtsdotter Ulf till Ekolsund. Barn: Peder Johansson, till Fituna. — G. m. drottning Catharinas kammarjungfru Malin Fransdotter, levde 1608, ’med vilken han förut sammanlegat’. Axel Johansson. Åke Johansson, hertig Carls furstl. råd; † 1588. Se Tab. 22. Märta Johansdotter, † 1601 12/8 på Källunda i Kärda sn (Jönk.) och ligger jämte sin man i en murad grav i Kärda kyrka. G. 1576 på Tidöl13 i Rytterns sn (Vm) m. överstebefallningsmannen Måns Eriksson (Ulfsparre af Broxvik, nr 9), † 1595. Erland Johansson; häradshövding; † 1615. Se Tab. 23. Brita Johansdotter. Hansson den yngre hans 1:a gifte. Anna Johansdotter. G. m. ståthållaren Per (Forstenasläkten, nr 2), i Tab. 22. Åke Johansson (son av Johan Pedersson, Tab. 21), till Tidö samt Eknaholm i Tjureda sn (Kron.); hertig Carls av Södermanland furstl. råd; fick häradshövdingeräntan av Villåttinge härad 1576 27/6; var 1584 häradshövding i Snevringe härad och vid sin död häradshövding i Strömsholms län2; † 1588 27/2 och begr. i Västerås domkyrka. — G. m. Christina Trolle, † 1609, dotter av riksrådet Ture Arvidsson Trolle (nr 36) och Magdalena Eriksdotter (Gyllenstierna af Svaneholm, nr 29). Barn: Åke Åkesson, † 1591 och begr. i Västerås domkyrka. Kerstin Åkesdotter Bååt, † 1622 och begr. 1629 20/9 i Husby-Rekarne kyrka (Söd.). G. m. ryttmästaren Bengt Göransson Sparre af Rossvik, nr 7, f. 1570, † 1632. Anna Åkesdotter Bååt, f. 1579 i dec.; uppvaktade först i hertig Carls första gemåls hov, sedan i drottning Catharina Stenbocks; † 1649 23/6 i Stockholm och ligger jämte sin man och sonen Johan begr. i Oxenstiernska graven i Jäders kyrka (Söd.). G. 1608 5/6 på Fiholm i Jäders sn (Söd.) m. rikskansleren friherre Axel Oxenstierna, greve Oxenstierna af Södermöre, nr 4, f. 1583, † 1654. Tab. 23. Erland Johansson (son av Johan Pedersson, Tab. 21), till Fituna och Östanå samt Edeby i Lovö sn (Sth.); var 1593 häradshövding i Sollentuna härad; † 1615 11/3. Hans gravsten finnes i Sorunda kyrka (Sth.). — G. m. Margareta Beurræus, † 1627, i hennes 2:a gifte [g. 1:o m. amiralen Henrik Arvidsson (Gyllenanckar, nr 47), † 1578] dotter av riksrådet Dionysius Beurræus, adlad Beurræus, nr 104, och Ingeborg Körning. Barn: Peder Erlandsson Bååt, den yngre, till Fituna, Östanå och Edeby; f. 1589; rikskammarråd8 1622 i juni—1623 7/9 samt åter 1625 1/7—1634; ståthållare över Åbo, Tavastehus, Borgå och Raseborgs län 1623 30/8; på ättens vägnar 1625 introd. på riddarhuset i d. v. riddarklassen under nr 3; landshövding i Södermanlands län 1634 14/10; † 1654 24/12 på Östanå och begr. 1655 22/4 i Stockholm11 samt därefter nedsatt, på samma gång som sin fru, i Kulla kyrka (Sth.), den han låtit bygga, och varest hans och hans frus porträtter uppsattes; liken fördes sedermera till familjegraven i Sorunda kyrka i Södermanland, där hans gravsten finnes. Med honom utgick adl. ätten Bååt på svärdssidan. — G. m. Elin Fleming, f. 1578, † 1654, dotter av ståthållaren Claes Hermansson Fleming (nr 4), och hans 1:a fru Elin Horn (af Kanckas, nr 12). Ebba Erlandsdotter Bååt, † 1630. G. 1608 13/8 m. sin broders svåger, vice amiralen och landshövdingen Henrik Claesson Fleming, nr 4, i hans 1:a gifte, f. 1584, † 1650. 1 RHKn. 2 At (RA). 8 KrAB. 4 Ash. 5 Uff II, s. 673. 6 Hra. 7 Al. 8 N. Edén, Om centralregeringens organisation. 9 Um. 10 Wn. 11 Jakobs förs. i Sth. kyrkoarkiv. 12 Pé 1902, s. 20. 13 At (Sch). 14 DS nr 4700, 4748, 4863 och SD fr. 1401, nr 1725, 2504. 15 Uppsala bibl., U 269 a, s. 41 och (för biskop Karls vidkommande) DS, nr 1705, 3617. 16 Uppsala bibl., U 269, s. 41, 17 Munch, Det norske Folks Hist., II: 1, s. 594. 18 Sv:es traktater. 19 RA, Geneal. nr 2. 20 GIr, 6 s. 19. 21 Vff I, h. 6—1, s. 23. 22 Hh 26: 2 s. 7. 28 GIr.



